I denna studie har vi undersökt hur lärare arbetar med den initiala bokstavsinlärningen samt hur de väljer att motivera sina val av metod(er). Utifrån den tidigare forskningen framkommer det att det inte finns en given metod, utan många studier visar att lärare inte har några preferenser gällande metoderna. Samtidigt ställer sig många forskare frågande till vilken metod som är att föredra, vilket resulterat i olika läger: de som förespråkar den syntetiska metoden, de som förespråkar den analytiska samt de som kombinerar de två metoderna. I vår studie intervjuade vi fem lärare i åk F-1 gällande deras undervisning i bokstavsinlärning för att undersöka vad som ligger till grund för deras resonemang. De intervjuade lärarna betonade ljudningen som särskilt viktig i den initiala bokstavsinlärningen, men uttryckte även att det inte fanns en given metod att föredra. De beskrev därmed sin undervisning som varierande och en kombination av de båda metoderna. Ytterligare en aspekt som de framhävde var vikten av kunskap inom området, för att kunna göra kvalificerade beslut för att således gynna elevernas lärande och fortsätta utvecklas i sin profession. Det som avgjorde hur de arbetade med bokstavsinlärningen grundade sig främst i elevernas behov och intressen.

I förskoleklass ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina läs- och skrivkunskaper i en varierad lärmiljö och med varierande arbetssätt. En central del i undervisningen i förskoleklass är läsinlärning. Forskning om hur barns läsutveckling sker på bästa sätt är dock tvetydigt med två tydliga poler i läsinlärningsdebatten. Dessa är ljudningsmetoden på ena sidan och helordsmetoden på den andra. Det finns dock fler läsinlärningsmetoder som kan användas, och denna studie ämnar ge kunskaper om vilka metoder lärare använder i förskoleklass och varför. Denna studie innefattar två delar, varav den första består av fyra lärarintervjuer där läsinlärningsmetodernas syfte och användning har tydliggjorts och fördjupats. Den andra delen består av två observationer av lektioner, där läsinlärningsmetoder och lektionsinnehåll har studerats i syfte att skapa förståelse för hur metoderna arbetas med i praktiken. Resultaten av de två delarna visar att lärarna i hög grad använder ljudningsmetoden i läsundervisningen, tillsammans med högläsning. Textdiskussioner förekommer också i undervisningen, med förklaringar av ord och begrepp, samt förutsägelser av handlingen och förståelse av textens innehåll. Det som förekommer mer sällan i undervisningen är elevernas egna textskapande. Resultaten visar att textskapande på digitala verktyg är en metod som används, om än sällan, men som tar tillvara elevernas intressen och är en relevant metod i dagens digitala samhälle. Orsaken till att ljudningsmetoden ofta används är enligt lärarna att den passar alla elever, samt att lärarna tidigare använt metoden i förskolan. Lärarna menar att eleverna är nyfikna på bokstavsljuden och bokstäver. Ljudningsmetoden är även den metod som forskningen visat har störst effekt hos elever som har svårigheter med läsinlärningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö?Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper. Därefter gjordes en undervisningssekvens i utomhusmiljö där dialog och bokstavsinlärning stod i centrum. Avslutningsvis gjordes en efterintervju. En analys av för- och efterintervjuerna visade att undervisningssekvensen påverkat elevernas bokstavskunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur lärare i årskurs 1 utrycker att de undervisar i bokstavsinlärning. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar i årskurs 1. Under intervjuerna ställdes frågor om upplägget på undervisningen, vilka bokstäver som man börjar med samt vilket läromedel och material som används. Resultatet visade att alla respondenter uttrycker liknande sätt att introducera bokstäverna på och en del moment arbetar respondenterna på liknande sätt. Som exempel läggs det fokus på att lära eleverna ljuda, forma och öva på skrivriktningen samt få igång lästräningen samtidigt. Resultatet visade även att alla respondenter använder samma läromedel, men på olika sätt – vissa har den som en utgångspunkt och andra som en repetitionsuppgift. Det som skiljde lärarna sig emellan var att de uttryckte olika tillvägagångssätt för att undervisa i bokstavsinlärning och hur de granskade elevernas förkunskaper samt deras användning av bedömningsstöd och diagnoser.

Att barn i Sverige lär sig läsa och skriva är en självklarhet och en demokratisk rättighet. Det  är  dock  inte  en  självklarhet  hur  inlärningen  går  till.  Vi  vill  med  denna  studie undersöka hur ett mindre urval av läromedel introducerar bokstäver för elever i årskurs 1  utifrån  den  syntetiska  metoden,  vilket  innebär  att  bokstäver  lärs  ut  en  i  taget  och därefter  ljudas  ihop  till  enklare  ord.  Utifrån  det  sociokulturella  perspektivet  och pragmatismen undersöker vi om läromedlen har uppgifter som är utvecklande och bilder som är igenkänningsbara för eleverna.Syftet  med  undersökningen  är  att  ge  en  inblick  i  hur  läromedel  kan  introducera bokstäver och avkodning  för  elever. Vi vill  även veta om materialen använder sig av bokstavsbilder  för  att  hjälpa  eleverna  i  bokstavsinlärningen.  För  att  jämföra  dessa utvalda läromedel har vi använt oss av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag, där  texterna  analyseras  komparativt  och  ur  ett  kunskapskritiskt  perspektiv.  Vi  jämför läromedlen  utifrån  dessa  fyra  punkter:  bokstavsföljden,  uppgifter  per  bokstav,  hur eleverna tränar avkodningsförmågan samt bokstavsbilder. Resultatet sammanställs först i  en  tabell  för  att  få  en  tydlig  överblick  över  läromedlen  och  sedan  följer  en  mer djupgående analys. Resultatet  visar  att  det  inte  finns  någon  generell  bokstavsföljd  som  förespråkas  utan bokstavsordningen varierar i läromedlen. Avkodningen introduceras på liknande sätt i alla  läromedel  och  uppgifter  per  bokstav  är  relativt  lika  men  omfattar  olika  många moment.  Det  är  mest  skriftliga  uppgifter  i  arbetsboken  som  sedan  kompletteras  med praktiska  uppgifter  som  finns  i  lärarhandledningarna.  Bokstavbilder  finns  i  tre  av  de fyra  läromedlen  vi  undersökt.  I  två  av  dessa  är  det  elevnära  och  igenkänningsbara föremål för eleverna. I ett av läromedlen är föremålen svåra för eleverna att känna igen.