Problemformulering: Hur ser beslutsprocessen ut för allmännyttiga bostadsbolagen i kommuner med tydlig befolkningstillväxt? Hur arbetar de allmännyttiga bostadsbolagen för att motverka bostadsbristen? Vilka faktorer påverkar beslutsprocessen vid nyproduktion? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med beslutsprocessen i kommuner med en tydlig befolkningstillväxt för att motverka bostadsbristen Metod: För att uppnå syftet med studien samt besvara befintliga frågeställningar utförde skribenterna en kvalitativ studie tillsammans med en deduktiv forskningsansats. Skribenterna har insamlat empiri via kvalitativa intervjuer med fem allmännyttiga bostadsbolag från de fem kommuner som haft den tydligaste befolkningstillväxten senaste elva åren Slutsats: Slutsatsen beskriver hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med beslutsprocessen inför investeringar, varför de bemöter svårigheter, samt diverse faktorer som påverkar processen för nyproduktion / Problem formulation: What does the decision-making process look like for municipal public housing companies with the most apparent population growth? How do the public housing companies work to counteract the housing shortage? What factors influence the decision-making process in new production? Purpose: The purpose of the study is to describe how public housing companies work with the decision-making process in municipalities with a clear population growth to counteract the housing shortage Method: To accomplish the purpose of the study, the writers carried out qualitative research together with a deductive research approach. The writers have collected empirical data through qualitative interviews with five public housing companies from the five municipalities with the most apparent population growth in the last eleven years Conclusion: The conclusion describes how housing companies work with investments, why they face difficulties, and various factors that affect the process of new production

In Stockholm, there is a great shortage of supply on the housing market and many newly established on the market find it hard to find a home. During 2014 the Planning and building act was changed, allowing for a new kind of small buildings, so called Attefall-houses, of up to 25 sqm to be built without building permit on single family housing units. This thesis evaluates the impact that Attefall-houses have on the housing shortage in Stockholm and how these houses could be property tax assessed. As a part of this, the profitability when those are let out have been calculated and whether they have a potential to become more popular has been investigated. Comparisons with foreign renting markets with a more widespread secondary market have furthermore been carried out. The thesis is limited towards Attefall-houses classified as residential. Few Attefall-houses have been built and are available for rent. Since the number of transactions pertaining to single family housing units with Attefall-houses was insufficient, market values have been estimated by studying the attitude of market actors, by an income based approach and by a cost approach. In order to get a more perspicuous view of the profitability, repayment times on those let out have been calculated. The value an Attefall-house entails on a single family housing unit has been estimated to between 200 000 SEK and 300 000 SEK. The repayment times when the Attefall-houses are let out and then are sold at this value vary between 5 and 12 years with the current  egislation, depending on financing and municipality. If all rental income had been tax-free, the repayment times would vary between 4 and 7 years instead. If the Attefall-house, on the other hand, is reformed into a tenant ownership unit, the sales prices vary between 1 500 000 and 2 100 000 SEK. According to this, Attefall-houses have the potential to be a profitable investment. A couple of problems and misleading incentives when building and renting them have, however, been found. A property with an Attefall-house will get two property tax assessment fees after 15 years. In addition, the rental income is taxable, which creates trouble for the property owner but also for the taxation authorities. It is also more economically profitable to re-form the Attefall-houses into tenant-ownership units rather than to keep them as complementary buildings. If the house is re-formed into a tenant ownership unit it is less of a clear alternative for newly established on the market hence not as good complement to the exiting property market as if the owners rent out the dwelling. The process when the houses are built is, furthermore, not as easy as it sounds since the municipality requires detailed documents and the buildings have to meet tough building standards to be allowed to be let out. The processing time before starting decision can be given also varies a lot between different municipalities. There are also a lot of ambiguities and grey areas that have been found. It is not clear when letting of Attefall-houses should be classified as a business rather than a private activity and it is also not clear on which market value maximum rent and property tax assessment should be based. Possibilities for a good investment and economic benefits exist but to make the Attefall-houses more popular, misleading incentives should be removed and incentives for renting should instead be created. The legislation should also be clarified to lower the risk for property owners. At the end, time is needed for Attefall-houses to become an established alternative on the residential market. / I Stockholm råder det brist på bostäder och många nya på bostadsmarknaden har svårt att hitta en bostad. Under 2014 förändrades Plan- och bygglagen, vilket gjorde att en ny typ av byggnader, så kallade attefallshus, på upp till 25 kvm kunde byggas utan bygglov på småhustomter. Denna uppsats utvärderar den påverkan som attefallshus har på  ostadsbristen i Stockholm och hur dessa hus bör taxeras. Som ett led i detta har lönsamheten om husen hyrs ut beräknats samt huruvida de har potential att bli mer populära utretts. Dessutom har jämförelser gjorts med hyresmarknader i länder som har en mer utbredd andrahandsmarknad. Uppsatsen är avgränsad till att fokusera på attefallshus som används som självständiga boenden. Det är inte många attefallshus som har byggts eller som hyrs ut. Då transaktionsmaterialet för småhusfastigheter med attefallshus var bristfälligt har marknadsvärden uppskattats genom att studera olika marknadsaktörers syn på attefallshus, genom en avkastningsmetod där attefallshusen hyrs ut samt genom att uppskatta produktionskostnaderna. För att få en mer överskådlig bild av lönsamheten har även återbetalningstiderna vid uthyrning av dessa hus beräknats. Det mervärde ett attefallshus ger upphov till på en småhusfastighet har uppskattats till mellan 200 000 och 300 000 SEK. Återbetalningstiderna om dessa hyrs ut och sedan ger detta mervärde vid försäljning varierar med dagens lagstiftning mellan 5 och 12 år, beroende på kommun och finansiering. Om alla hyresintäkter vore skattefria skulle återbetalningstiden istället vara mellan 4 och 7 år. Om attefallshuset däremot ombildas till bostadsrätt kan dessa säljas för mellan 1 500 000 och 2 100 000 SEK. Mot bakgrund av detta borde attefallshus kunna vara en lönsam investering. En rad problem och missledande incitament för byggande och uthyrning av dem har dock identifierats. De fastigheter som har attefallshus kommer att få två fastighetsavgifter om 15 år. Därutöver beskattas hyresintäkterna. Det skapar besvär för fastighetsägaren men också vad gäller kontroll av uthyrning. Det är även mer ekonomiskt lönsamt att ombilda attefallshusen till bostadsrätter än att behålla dem som komplementbostäder. Ombildas attefalllshusen till bostadsrätter utgör de sedan inte samma tydliga förstagångsboende för nyetablerade på marknaden och bidrar därigenom inte lika tydligt till att lösa bostadsbristen, då de inte kompletterar nuvarande fastighetsmarknad lika bra. Processen då attefallshusen ska byggas är heller inte så enkel som det låter då kommunen kräver detaljerade dokument och byggnaderna måste uppfylla hårda byggkrav för att få hyras ut. Handläggningstiden innan startbesked kan ges är även mycket varierande mellan kommunerna. Dessutom har flera oklarheter och gråzoner i lagstiftningen hittats. Det är inte tydligt när uthyrning av attefallshus klassas som näringsverksamhet kontra privat verksamhet och det är heller inte tydligt vilket marknadsvärde maximal hyressättning och taxering bör baseras på. Möjligheter till en bra investering och samhällsekonomiska vinster finns men för att göra attefallshusen mer populära bör missledande incitament tas bort och incitament för uthyrning bör istället skapas. Lagar bör också förtydligas för att minska risken för fastighetsägare. Därefter krävs tid då boendeformen behöver bli etablerad i samhället.

Bostadsbristen för studenter, särskilt i större städer, har under en längre tid varit ett frekvent diskuterat ämne i Sverige. Stockholm har ett brett och starkt utbud av högre utbildning och regionen expanderar kontinuerligt. Regionen har idag cirka 80,000 studenter som slåss om färre än 13 000 studentbostäder. Detta medför en risk att studenter väljer bort Stockholm som studentstad. Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för studentbostadsmarknaden att utvecklas. Med ett kvalitativt tillvägagångsätt via intervjuer med fastighetsutvecklare och lärosäten identifierades fem problemområden som ligger till grund för detta examensarbete. De fem problemområdena är; Utformning av studentbostäder, uthyrning och hyreslagstiftning, ett utvecklat campus, högskolans roll, samt subventioner och bidrag. Examensarbetet avslutas med en presentation av en modell med två alternativ för nyproduktion av studentbostäder uppdelade efter studentbostäder som utvecklas på campus respektive utanför campus. Studentbostäder som ska byggas på campus föreslås i första hand att utformas som kollektivboende med lärosätet som ägare och att uthyrning ska ske till förstaårselever vid lärosätet. Studentbostäder som ska byggas utanför campus föreslås istället att utformas som studentettor eller tvåor vilka fastighetsbolag och stiftelser utvecklar, äger och hyr ut via ett kösystem. Slutsatsen för denna studie pekar på att det är viktigt att en meny av olika former av boende förs till studentbostadsmarknaden då studenter har olika preferenser samtidigt som lärosäten och fastighetsägare har olika intresse att bevaka gällande studenters boende. / The shortage for student housing, especially in larger cities, has during a longer time period been a frequently discussed topic in Sweden. Stockholm has a wide and strong offer of higher education and the region is continuously expanding. The Stockholm region has about 80 000 students but less than 13 000 student apartments. This results in a risk that students deselect Stockholm as a city to study in. This study aims to investigate the possibilities for the student housing market to develop. With a qualitative method through interviews with various actors on the market five problem areas were identified. The five problem areas that lay ground for this thesis are; design of student housing, rental and lease law, a developed campus, the university’s role, and subsidies and grants. The thesis concludes with a presentation of a model with two options for the construction of new student housing, broken down by student housing developed on campus and off campus. Student housing that will be built on campus are proposed primarily to take the form of collective accommodation with the university as owner and the leasing should be made to freshmen at the university. Student housing that will be built off campus are instead suggested to be developed as one or two room apartments that real estate companies develop, own, and lease through a queuing system. The conclusion of this study indicate that it is important that a menu of various forms of accommodation are brought to the student housing market as students have different preferences combined with the universities’ and property owners’ different interests regarding students’ accommodation

Stockholm is one of the fastest growing cities in the world. Its population is growing every day and the housing needs are becoming higher. Despite the growth and the need for more houses only a few new housing units are being built every year. Critics argue that if the building rate stays as it is today the development of the city will be very limited since there is no capacity for the city to embrace new incomers. The decision makers in the municipality of Stockholm are planning for large investments in housing units for the coming years up until 2030. There are plans of building approximately 140 000 new apartments to mend the ascending need for new houses. Farsta County is part of Stockholm and lies a few kilometers to the south of the city center. Today the county contains roughly 5 000 housing units. It also contains enormous office facilities rented by the Swedish Telecom company TeliaSonera. These facilities are the current TeliaSonera headquarters, but due to the aging nature of the facilities the company has decided to move out. It is known among market experts that Farsta does not possess the most attractive office location. Thus when TeliaSonera leaves the premises there is potential risk that they will be vacant for quite a long time. And in such situation the opportunity comes to exploit the land in different use than its original. The high need of housing combined with the high office vacancy rate of the county generate the idea of using the land for housing purposes. One can either use the already existing buildings and convert them into apartments and then complete the rest of the land with new buildings, which is a more sustainable alternative. Or one can demolish the existing stock and build a completely new compound. Feasibility and social studies have been carried out in this paper to determine which alternative is the most suitable in the current situation. Out of social point of view the alternative where a completely new compound is produced is more beneficial than the alternative with the conversion and completion. This is due to the higher standard the new apartments will have compared to the other alternative plus, and according to the study, the higher number of flats obtained. It will also be more beneficial economically in the future due to the reduced costs of maintenance. Regardless of which alternative to be chosen the project is going to be costly and it is therefore important to organize it well by finding the financiers and studying all the legal and economic aspects before starting off with it. This project is estimated to produce over 2 500 apartments, a number that says much about the size of the project. / Stockholm är en av världens snabbast växande städer. Dess befolkning ökar för varje dag och behovet av nya bostäder växer. Trots stadens utveckling och det växande bostadsbehovet byggs det enbart ett fåtal nya bostäder årligen. Om det fortsätter att byggas så lite som det görs idag kommer stadens utveckling att hämmas rejält då det inte finns möjlighet för nyinflyttade att bo i staden. Stockholms stad planerar för stora investeringar i bostadssektorn i de kommande åren och fram till år 2030. Avsikten är att bygga färdigt runt 140 000 nya lägenheter fram till 2030 för att minska det växande bostadsbehovet. Farsta är en stadsdel som är belägen ca 10 kilometer söder om Stockholms stadskärna. Idag finns det cirka 5 000 bostäder i stadsdelen. I Farsta finns också TeliaSoneras huvudkontor som består av ett stort kontorsområde. TeliaSonera har beslutat att flytta från Farsta år 2016. Det är känt bland marknads experter att Farsta inte är attraktivt för kontorsverksamhet. När TeliaSonera flyttar ut finns det därför stor risk att lokalerna står vakanta en längre period utan att hyras. Därför är det lämpligt att tänka på alternativa användningar för området. Det växande bostadsbehovet kombinerat med områdets höga vakansgrad på kontor skapar iden om att omvandla området till bostäder. Då finns det sätt att tillgå. Antingen konverteras det gamla beståndet till lägenheter och kompletteras med nya hus för att uppnå önskad täthet för marken, vilket är ett grönare alternativ. Eller rivs allt gammalt och nytt byggs istället. Ekonomiska och sociala faktorer vägs in för att avgöra vilket alternativ är mer passande för dagens behov. Utav samhälleliga anledningar tycks alternativet med totalomvandling (där det gamla beståndet rivs ner) vara mer fördelaktigt jämfört med konverteringsalternativet. Det är på grund av att totalomvandlingen skapar fler lägenheter samt att de nyproducerade lägenheterna har högre standard. I längden kommer detta alternativ att också vara mer ekonomiskt fördelaktig då det har mindre drift- och underhållskostnader. Oavsett vilket alternativ som föredras innebär ett sådant projekt stora kostnader. Därför är det viktigt att redan i ett tidigt skede organisera projektet genom att hitta lämpliga investerare samt att studera de juridiska och ekonomiska aspekterna. Detta projekt beräknas producera drygt 2 500 lägenheter, något som talar om storleken av projektet.

A Sustainable growth of Umeå city : with regards to the housing market All municipalities in Sweden have their own planning sector and are in charge of controlling and deciding how they want to develop the city. A crucial part of the municipality planning is involving ecologic, social and economic sustainable components to it. In the best of both worlds, all of them would balance each other and a sustainable municipality would be reached. This is extremely hard to reach in real life though, the planners must take in accountability the guidelines from the laws and political documents that is above their own opinions. One common factor a lot of scientist and planners have in common when it comes to achieving a sustainable city is through urban densification. The aim of this study is to examine Umeå municipality’s vision of sustainable growth of the Umeå city in comparison to the housing supply and the current housing market. How Umeå municipality is working against segregation in their urban planning will also be examined. The study will be answered through literature studying of scientific articles, government- and Umeå municipality documents. Statistics from SCB, Boverket and Umeå municipality will complement the data and show patterns in the urban structure of Umeå, which some of it will be compared to statistics about Sweden in general. The study shows differences between some districts in the municipality regarding socioeconomic and sociodemographic factors. The statistic shows that Umeå municipality has some work to do when it comes to segregation and cramped accommodation. But their vision of the city in regards of sustainable growth is showing through the statistics, for example in which districts they are building the most to achieve an urban densification and the mixed supply of tenure. The result implies that Umeå municipality is working and doing a good job achieving a sustainable growth of the city and are at the same time aware of some problems they want and need to fix.

Sverige har under många år tagit emot nyanlända från världens alla håll och är idag en av de länder vars utlandsfödda befolkning ökar. Detta har i sin tur fört med sig både möjligheter och svårigheter när bland annat boende och arbete är i fråga. Denna uppsats behandlar integration och segregation med fokus på just arbete och boende för vuxna nyanlända personer i Sverige, i kommunerna Malmö och Kristianstad. Tidigare forskning beskriver svårigheterna för nyanlända att integreras i det svenska samhället, det omfattar bostadsbrist vid bosättning, segregation och diskriminering på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det finns goda möjligheter för vuxna nyanlända att integreras både vad gäller arbete och boende, detta är dock inte alltid långvarigt eftersom bristerna som uppstår är problematiska och ansträngande att ta itu med. / For many years, Sweden has received new arrivals from all over the world and is today one of the countries whose foreign-born population is high. This, in turn, has brought both opportunities and difficulties among many things where housing and work are involved. This essay addresses integration and segregation with a focus on specifically work and housing for newly arrived persons in Sweden, followed by Malmö and Kristianstad. Previous researches describes the difficulties for newcomers and to be integrated into the Swedish society, which includes discrimination in the labor market, housing shortages during residence and segregation. The results shows that there are good opportunities for new arrivals to be integrated both systematically and socially but that this is not always long-lasting as the shortcomings that arise are problematic and strenuous to deal with.

I samband med den ansträngda bostadsmarknaden lade regeringen år 2014 framattefallspropositionen till riksdagen med syfte att reglera och förenkla regelverket kringbygglov samt utöka bygglovsbefriade åtgärder i Plan- och bygglagen. Detta motiverades blandannat som ett medel för att motverka bostadsbristen samt för att stärka äganderätten hos privatafastighetsägare. En debatt som uppstått i samband med attefallsreformen är den eventuellaförtätning av befintliga villaområden som byggande av attefallsbostadshus skulle kunna geupphov till. Är det så att det har uppkommit en trend av att bostadsområden förtätas viaattefallsåtgärder? Vad är i sådana fall konsekvenserna av detta och vad har kommunerna förinställning till detta? Syftet med studien har därmed varit att utforska attefallsreformen samt konsekvenser avförtätning via attefallsåtgärder utifrån ett samhälleligt perspektiv. Målsättningen var således attutvärdera attefallsreformen utbredningen och påverkan av attefallsåtgärderna i de kommunersom undersökts. Målet var dessutom att undersöka kommunernas inställning tillattefallsåtgärderna samt dess regelverk och huruvida de arbetar för att parera dessa åtgärder.För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna har en kvalitativ samträttsvetenskaplig metod tillämpats i form av sex semistrukturerade intervjuer och en studie avrättskällor. I avsikt att stärka framställningen har även statistik samlats in, via allmän handling,från ett antal storstadsnära och kustnära kommuner runt om i Sverige. Studien har i sin helhet påvisat att det finns brister i attefallslagstiftningen. Regelverket kopplattill attefallsåtgärderna upplevs vara omfattande och till viss del otydlig. Reformen motiveradesvid framtagandet som ett sätt att bidra till bostadsförsörjningen och även som en frihetsreformför privata fastighetsägare. Av resultaten framgår det att attefallsåtgärderna har bidragit till enviss förtätning i de kommuner som deltagit i undersökningen men möjligtvis inte i denutsträckning att de har fungerat som medel för att minska bostadsbristen. Det framgårdessutom, i detta hänseende, från statistiken som insamlats att det främst ärkomplementbyggnader som uppförs. Resultaten visar dock att det kan uppstå ett antal olikakonsekvenser när områden förtätas via attefallsåtgärder såsom påverkan på kommunalinfrastruktur samt påverkan på miljön och karaktären i området. Då attefallsåtgärderna fåruppföras i strid mot detaljplan kan det leda till en förtätning som är oplanerad och oönskadutifrån ett kommunalt planerarperspektiv. / I samband med den ansträngda bostadsmarknaden lade regeringen år 2014 framattefallspropositionen till riksdagen med syfte att reglera och förenkla regelverket kringbygglov samt utöka bygglovsbefriade åtgärder i Plan- och bygglagen. Detta motiverades blandannat som ett medel för att motverka bostadsbristen samt för att stärka äganderätten hos privatafastighetsägare. En debatt som uppstått i samband med attefallsreformen är den eventuellaförtätning av befintliga villaområden som byggande av attefallsbostadshus skulle kunna geupphov till. Är det så att det har uppkommit en trend av att bostadsområden förtätas viaattefallsåtgärder? Vad är i sådana fall konsekvenserna av detta och vad har kommunerna förinställning till detta? Syftet med studien har därmed varit att utforska attefallsreformen samt konsekvenser avförtätning via attefallsåtgärder utifrån ett samhälleligt perspektiv. Målsättningen var således attutvärdera attefallsreformen utbredningen och påverkan av attefallsåtgärderna i de kommunersom undersökts. Målet var dessutom att undersöka kommunernas inställning tillattefallsåtgärderna samt dess regelverk och huruvida de arbetar för att parera dessa åtgärder.För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna har en kvalitativ samträttsvetenskaplig metod tillämpats i form av sex semistrukturerade intervjuer och en studie avrättskällor. I avsikt att stärka framställningen har även statistik samlats in, via allmän handling,från ett antal storstadsnära och kustnära kommuner runt om i Sverige. Studien har i sin helhet påvisat att det finns brister i attefallslagstiftningen. Regelverket kopplattill attefallsåtgärderna upplevs vara omfattande och till viss del otydlig. Reformen motiveradesvid framtagandet som ett sätt att bidra till bostadsförsörjningen och även som en frihetsreformför privata fastighetsägare. Av resultaten framgår det att attefallsåtgärderna har bidragit till enviss förtätning i de kommuner som deltagit i undersökningen men möjligtvis inte i denutsträckning att de har fungerat som medel för att minska bostadsbristen. Det framgårdessutom, i detta hänseende, från statistiken som insamlats att det främst ärkomplementbyggnader som uppförs. Resultaten visar dock att det kan uppstå ett antal olikakonsekvenser när områden förtätas via attefallsåtgärder såsom påverkan på kommunalinfrastruktur samt påverkan på miljön och karaktären i området. Då attefallsåtgärderna fåruppföras i strid mot detaljplan kan det leda till en förtätning som är oplanerad och oönskadutifrån ett kommunalt planerarperspektiv.

Purpose with the thesis is to describe the housing situation in the UK, identify challenges and key solutions to them. To meet the purpose three research questions have been formulated: How has the British housing market developed since world war 2? Which challenges does the British housing market face? Which are the possible solutions to the challenges on the housing market? The method used is literature sources, statistics databases well as interviews and surveys with professionals within the field. Most information was collected in the UK where were based for two months. The result and analyses are divided up in a chapter containing the housing history for UK as a whole to get a solid ground and to better understand the statistics, the main problems and potential solutions. After presenting the history I have identified the main problems in the housing market and their solutions. Problems which have their roots in the past and have developed during the years and solutions which are either new or something which worked in the past. To get a short summary of the history the most important decades are summarised in the following table. Summary 1946-1979 The era had both the Socialdemocratic Labour in power and the right wing Conservatives. The planning agenda was first oriented towards physical planning where the physical was in focus to solve the problems. During the 1960s and 1970s it was the planning which was more focused towards scientific and economic solutions to solve the problems in the cities. New houses were built mostly by the public sector which built more than 1.7 million new homes. Along with the new dwellings towns where also built and dimensioned for about 20000-60000 inhabitants. Prefabrication was introduced in order to build many houses fast and cheap. The overall building of new homes peaked in 1968 and then declined thereafter because of focus on reinvesting in the existing housing. 1980-1999 During the 1980s with the conservative Thatcher in power the view was that the state had too much power, they spent too much money and there was a limitation on free market. This showed in the urban policies which were more entrepreneurial than before. The state put a cap on the public spending which affected the building of new housing. They also sold out their share of the housing market through the “right to buy” act. During the 1990s there was a backlash to the 1980s models and it become more popular to focus on publicprivate partnerships. 2000-2019 The first half of this era had Labour in power and in the other half the Conservatives. What characterised this time was that the population as well as the economy grew but the housing building was stable and low. This meant the gap between dwellings and amount of inhabitants grew. During the first part of the era Labour focused on building and investing in existing areas in order to create better communities but this was abandoned by the Conservatives which focused more on economic growth. The challenges can be divided up in two categories; how we ensure there is more housing built and how we steer and maintain existing houses. On the UK market and specially in London there is a unbalance in the relationship between supply and demand, where the supply is not big enough compared to the demand. The reason to why supply is not enough is because there aren’t enough buildings built and the demand has increased at the same time. In the past the council built their own houses in order to ensure there was enough supply on the market, however the last 40 years the housing market has been left to private sector. The existing properties are sold out by the municipalities in order to fund other sectors within the community. The buyers of different properties are often wealthy people who later let out to the people for a high rent. The thesis present six different solutions, both market oriented and public sector oriented. The solutions are the following: 1. Lowering Construction Cost through prefabrication 2. More Effective and Smaller living 3. Temporary Housing and Temporary Permissions 4. Local Authorities builds new housing 5. Reinterpreting “Land Value” 6. CLT – community owned land trust I have come to the conclusion that since housing is a complex matter we need different sorts of solutions. We need both market oriented and public sector oriented solutions in order to find a solution and an end on the housing shortage. Therefore all six solutions which was presented is valid on different scale solving different angles of the problems with housing shortage.

We are living in times of change. Except when it comes to the Swedish housing shortage, which is ever ongoing, year after year. Housing is a matter of importance to many and the shortage is therefore an engaging subject within different societal debates as well as within politics. Often, it is also the most vulnerable groups in society who are experiencing most difficulties due to the shortage: homeless, young, immigrants, unemployed, sick, elderly, low paid workers and students. The shortage is however affecting other aspects of society, like local, regional and national development. Still, the shortage has been allowed to continue and even though problems in the past have been dealt with, the situation of today seems difficult to solve. The aim with this study is to examine the Swedish parties in parliament’s current housing policies regarding the Swedish housing shortage, as an attempt to create an understanding about how politics try to deal with the situation. To fulfil this purpose, three research questions where formulated, namely: • What differences are there between the parties’ goals, problem analyses and measures regarding the Swedish housing shortage? • How could the parties’ measures be grouped so that different aspects of the measures could be analysed? • Which measures and groups of measures seem to create the largest unity within todays´ parliament? Through a desk-top study of documents produced by the parties in parliament and comparative thematic analysis of findings within, goals, problem analyses and measures regarding the Swedish housing shortage have been identified. 116 measures were then compared according to six overarching concepts: Measure-popularity measured in number of parties, Measure-popularity measured in percentage of seats in parliament, Measure-themes measured in number of parties, Measure-themes measured in percentage of seats in parliament, Centralizing and decentralizing measures measured in number of parties as well as Centralizing and decentralizing measures measured in percentage of seats parliament. These findings are then discussed according to what differences can be found between each party’s goals, problem analyses and measures as well as which measures and groups of measures seem to create the largest unity within todays´ parliament. The strongest conclusions this study can draw is that it seems to be a wider unity regarding decentralizing measures, which are demanding deregulations, ‘changes in the right of individual appeal of exploitation’, ‘increased possibilities to build closer to waterlines’, ‘abolishing the municipal planning monopoly’, ‘abolished taxation on moving to a new home’, ‘changed public authorities’ roles’, ‘market regulated rents’, ‘changed national interests’ as well as ‘encouragement of subletting’. One centralizing measure induces a wider unity in todays’ parliament, which is the ‘state investment support towards construction of rentals’. Keywords: Sweden, housing, shortage, production, policies, parliament, parties, goals, problem-analyses, measures, centralizing, decentralizing, mandate English title: The Swedish parliamentary parties’ goals, problem analyses and measures regarding the housing shortage – Before the general election 2018 to the Corona pandemic 2020 / Vi lever i en tid av förändring. Förutom när det kommer till bostadsbristen, där förändras situationen föga år efter år. Bostadsfrågor berör mångas privatliv och bostadsbristen är således ett engagerande ämne inom såväl samhällsdebatter som politik. Ofta är det även de mest utsatta i samhället som missgynnas mest av bristen: hemlösa, unga, invandrare, arbetslösa, sjuka, gamla, låginkomsttagare och studenter. Men bostadsbristen påverkar även andra samhällsgrupper samt aspekter så som lokal, regional och nationell utveckling i stort. Ändå har bostadsbristen tillåtits pågå länge och fastän historiska problem har kunnat hanteras verkar situationen idag vara svårlöst. Syftet med detta arbete är att studera de svenska riksdagspartiernas aktuella bostadspolitik angående den svenska bostadsbristen, i ett försök att skapa en förståelse kring hur politiken hanterar och söker lösa denna. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: • Vilka skillnader finns mellan riksdagspartiernas mål, problembilder respektive förslag till åtgärder? • Hur skulle riksdagspartiernas åtgärder kunna grupperas så att olika aspekter av dessa kan analyseras? • Vilka åtgärder och grupper av åtgärder verkar skapa störst gehör i dagens riksdag? Genom dokumentstudier av riksdagspartiernas egenproducerade dokument och tematisk och komparativ analys av dessa fynd har riksdagspartiernas mål, problembilder och åtgärder angående den svenska bostadsbristen kunnat identifieras. 116 åtgärder jämfördes sedan enligt sex övergripande koncept: Åtgärdspopularitet i antal partier, Åtgärdspopularitet i procent av mandat, Åtgärdsteman i antal partier, Åtgärdsteman i procent av mandat, Centraliserande och decentraliserande åtgärder i antal partier samt Centraliserade och decentraliserande åtgärder i procent av mandat. Studiens fynd diskuteras till sist enligt: vilka är de största skillnaderna som går att påvisa mellan partiernas mål, problembilder respektive åtgärder samt vilka åtgärder och grupper av åtgärder som verkar skapa störst gehör i dagens riksdag. Det som denna studie tydligast kan påvisa är att det verkar finnas större gehör för decentraliserande åtgärder, som bland annat förespråkar regelförenklingar, förändrad individuell överklaganderätt, upphävt generellt strandskydd, privat initiativrätt, borttagen flyttskatt, förändrade myndighetsansvar, marknadshyror, förändrade riksintressen samt gynnad uthyrning i andrahand. En centraliserande åtgärd skapar bredare gehör i riksdagen, vilket är investeringsstöd till nyproducerade hyresrätter. Nyckelord: bostadsbrist, Sverige, bostadsbyggande, bostadspolitik, riksdagspartierna, mål, problembilder, åtgärder, centraliserande, decentraliserande, mandat

En gemensam nämnare för samtliga storstäder världen över är att boendekostnad som andel avdisponibelinkomst ökar drastiskt. Urbaniseringen har resulterat i en kraftigt ökad efterfrågan påbostäder, en utveckling som väntas accelerera kommande decennier. Coliving, den nya trenden inomområdet alternativa tillgångsklasser är en form av bostad som kombinerar privat utrymme medgemensamma faciliteter. Idéen bygger på att skapa en community-centrerad miljö med möjlighet tillbåde integritet och social kontakt. Samtidigt som kollektivt boende inte är något nytt fenomen lockarbostadsformen ett växande antal människor för vilka nuvarande bostadsmarknad inte erbjuder någotalternativ.Syftet med denna uppsats är att kartlägga coliving i Sverige och identifiera den huvudsakligamålgruppen samt undersöka vilka för- och nackdelar investerare ser i denna nya bostadsform.Uppsatsen baseras till stor del av tidigare studier internationellt där coliving fått större fäste. Vidarehar intervjuer genomförts med såväl svenska etablerade aktörer som kunniga inom ämnet.Efterfrågan på coliving drivs av megatrender som urbaniseringen, den åldrande befolkningen och denväxande gig-ekonomin. Ur dessa trender går det att bryta ut ett flertal koncept med tillhörandemålgrupper, varav den största är millenniegenerationen, följt av seniorer och företag. Ur ettinvesteringsperspektiv är affärsmodellen solid och erbjuder en alternativ tillgångsklass med möjlighettill både ökad avkastning och riskspridning. Dessa fastigheter har normalt en högre avkastning perkvadratmeter än en traditionell hyresfastighet. Fastigheten är inte heller lika ömtålig mot vakans ochpåverkar inte sista raden på samma sätt som en konventionell hyresbostad. I Sverige finns idag tvåetablerade företag, Tech Farm och COLIVE, men enligt vår analys väntas flera företag introduceraegna koncept inom snar framtid.Osäkerheten i det okända är alltid en risk och dagens regelverk är inte anpassat för coliving, någotsamtliga aktörer är överens om. Däremot är samtliga aktörer övertygade om att coliving kan utgöra ettalternativ till hyresrätten och bidra till en mer effektiv bostadsmarknad med ökat utnyttjande avbefintligt bestånd och ökad rörlighet i flyttkedjan. / One common denominator for all major cities around the world is that housing costs as a share ofdisposable income has increased dramatically. Urbanization has resulted in a sharp increase in demandfor housing, a trend that is expected to accelerate in the coming decades. Coliving, the new trend in thefield of alternative assets, is a form of housing that combines private space with shared facilities. Theidea is based on creating a community-centered environment with the possibility of both integrity andsocial contact. While communal housing is not a new phenomenon, this form of living is attracting agrowing number of people for whom the current housing market does not offer any alternative.The purpose of this thesis is to map coliving in Sweden and identify the main target group andexamine what advantages and disadvantages investors see in this new housing form. The essay islargely based on previous studies internationally, where coliving gained a greater foothold. Inaddition, interviews have been conducted with Swedish established actors as well as knowledgeablewithin the subject.Demand for coliving is driven by megatrends such as urbanization, the aging population and thegrowing gig-economy. From these trends, it is possible to break out several concepts with associatedtarget groups, of which the largest is the millennial generation, followed by seniors and the corporatemarket. From an investment perspective, the business model is solid and offers an alternative assetclass with the possibility of both increased returns and risk diversification. These properties normallyhave a higher return per square meter than a traditional rental property. The property is also not asfragile to vacancy and does not affect the last row in the same way as conventional rental home. InSweden there are currently two established companies, Tech Farm and COLIVE, but according to theanalysis, several companies are expected to introduce their own concepts in the near future.The uncertainty of the unknown is always a risk and today’s regulations are not adapted for coliving,something that all actors agree on. On the other hand, all actors are convinced that coliving can be analternative to the rental and contribute to a more efficient housing market with increased utilization ofthe existing stock and increased mobility in the moving chain.