Studien syftar till att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten och stadsmissionen i Umeå identifierar och arbetar med social och strukturell hemlöshet.    Studiens empiri bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med två yrkesverksamma inom Umeå socialtjänst och två yrkesverksamma inom Umeå stadsmission. Samtliga intervjuer genomfördes digitalt via Teams. Sedan transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Resultatet tolkades med teorierna gräsrotsbyråkrat och social konstruktion av målgrupper. Studiens resultat visar på att yrkesverksamma inom socialtjänsten och stadsmissionen identifierar social och strukturell hemlöshet utifrån vilka resurser individer kan beviljas från välfärdsstaten. Vidare beskrivs hur det finns utmaningar kopplat till social och strukturell hemlöshet där grundproblematiken bottnar i bostadsbristen i Umeå.

Denna uppsats undersöker om förfarande vid förtätning på fastigheter som besväras av tomträtt har potentialen att avhjälpa den rådande bostads- och markbristen. Jordabalken innehåller i sitt 13:e kapitel, bestämmelser om tomträtt. En nyttjanderätt till en allmänt ägd fastighet i obestämd tid mot en avgäld i pengar. Tomträtten är unik bland nyttjanderätter då den delar många liknelser med äganderätt. Rättighetshavarens starka position sätter hinder för exploateringsförfaranden då det i dagsläget föreligger krav om att rättighetens parter måste komma överens om förändringar i avtalet. Även om tvångsmässiga förfaranden är möjligt skapar även där rättighetsinnehavarens starka position svårigheter för förändring i befintliga tomträtter. Denna studie finner att tomträtten har potential att avhjälpa bostads- och markbristen, men att denna potential kan förbättras genom förändringar i rådande bestämmelser. / This paper examines whether the practice of densification on properties encumbered by land right has the potential to remedy the current housing and land shortage. The Land Code contains in its 13th chapter provisions on land rights. A usufruct right to a publicly owned property for an indefinite period in return for a monetary compensation. The land right is unique among usufruct rights as it shares many similarities with ownership rights. The rights holder's strong position hinders exploitation procedures as there is currently a requirement that the parties of the right must agree on changes to the agreement. Although coercive procedures are possible, even there the strong position of the right holder creates difficulties for changes in existing land rights. This study finds that land rights have the potential to remedy the housing and land shortage, but that this potential can be improved through changes in existing regulations.

Bostadspriserna har ökat signifikant under en lång period nu och på senare tid har en upplevd bostadsbrist blivit alltmer påtaglig. Medan prisutvecklingen har varit goda nyheter för många ägare har det samtidigt skapat en allt högre inträdesbarriär för förstagångsköparna, speciellt kombinerat med kreditrestriktionerna införda under 2010-talet. För att lösa detta problem har konceptet hyrköp introducerats i Sverige och det är denna studies syfte att undersöka dess egenskaper och potential. Hyrköp möjliggör för privatpersoner att skjuta upp delar eller hela förvärvet av en bostad till en avtalad tidpunkt eller intervall i framtiden och hyra fram till dess. Att äga är ekonomiskt fördelaktigt på längre sikt men i fall där intressenten inte har möjlighet att förvärva bostaden genom konventionell överlåtelse kan hyrköp appliceras. Medan det är grundtanken har många anpassningar av hyrköp utvecklats både i Sverige och utomlands. Därför är ett av målen med detta arbete att analysera och komma fram till hur en effektiv hyrköpsmodell bör vara utformad. En annan anledning till varför hyrköp är viktigt att undersöka är att det är ett nytt fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Unik lagstiftning för hyrköp existerar inte, verksamheten befinner sig fortfarande på relativt småskalig nivå och den svenska forskningen inom området är begränsad. Metodiken för detta arbete har anpassats efter dessa förutsättningar och inneburit att fokus legat på det kvalitativa genom framför allt intervjuer med relevanta aktörer i Sverige, både inom den privata och politiska sfären. I och med att hyrköp är mer etablerat i andra länder har utövare i dessa också bidragit till arbetet. Genom att undersöka hyrköp och intervjua aktörerna som ligger bakom hyrköpsverksamheten i Sverige och sedan sätta det i dagens kontext har flera slutsatser kunnat dras. En analys av resultaten tyder på att receptet för en framgångsrik variant av hyrköp är att vara enhetlig, enkel för konsumenten att ta till sig och framför allt noggrant anpassad efter köparnas förutsättningar för sparande. Analys av resultaten indikerar dock starkt på att hyrköp i dagsläget har begränsningar i rollen som lösning till bostadsbristen för förstagångsköpare. Hyrköp som ett initiativ från de privata aktörerna kombinerat med justeringar bland kreditrestriktionerna från statligt håll framstår som ett mer effektivt tillvägagångssätt att sänka inträdeströskeln till bostadsmarknaden till en acceptabel nivå. / The housing prices have experienced a steady and significant incline during a long period and in recent times the housing shortage has turned into quite a tangible issue in the major Swedish cities. While the house price increase has made many wealthier, it has simultaneously caused an ever-rising threshold for first time home buyers, particularly when compounded with the credit regulations implemented during the last decade. With the intent of solving this issue, the concept Rent-to-Own has been introduced to Sweden and it is the purpose of this dissertation to investigate it’s properties and gauge it’s potential. Rent-to-Own allows individuals to partially or completely postpone their acquisition of a home until a predetermined interval or point in time while renting until then. Owning is financially more advantageous than renting in the mid- to long-term and it is in cases where a conventional outright purchase is not possible that Rent-to-Own is applicable. While this is the core notion, a number of adaptations have been developed both in Sweden and abroad. It is hence one of the objectives of this paper to deduce how an effective Rent-to-Own agreement should be structured. An additional reason for the relevance of this study is the fact that Rent-to-Own is a new and unfamiliar concept in Sweden. The current capacity is relatively low, specific regulations do not yet exist and Swedish research regarding the subject is finite. The methods employed for this paper have been adjusted based on these circumstances which has led to focus on a qualitative approach, primarily interviews with relevant parties, both in the private and political sphere. Considering that Rent-to-Own is a better-established matter abroad, information from providers of Rent-to-Own housing in such countries has complemented this work to a significant degree. Investigating the different forms of Rent-to-Own and interviewing real estate developers providing such acquisition options in Sweden has led to several conclusions. An analysis of the results implies that a successful variation of Rent-to-Own is uniform, comprehendible and most importantly adapted regarding the buyers’ saving capabilities. The results do also strongly indicate that Rent-to-Own in it’s current state is limited in it’s role as a mitigant of the housing shortage for first time home buyers. However, Rent-to-Own as an initiative by the corporations and companies combined with adjustments in credit regulations by the government resembles a more effective effort in lowering the entry barrier to the housing market to an adequate level.

Sverige lider idag av en växande bostadsbrist. I ett försök att dämpa bostadsbristen införde regeringen möjligheten att bygga och hyra ut ett bygglovsfritt komplementbostadshus på sin tomt. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera lönsamheten vid investeringen av att bygga och hyra ut attefallshus i form av komplementbostadshus i ett led att dämpa bostadsbristen. Uppsatsen är avgränsad till studerandet av en specifik modell av attefallshus i Stockholms län, vilket betyder att resultatet inte kan generaliseras för alla investeringar i attefallshus. Studien består av en investeringsanalys kring lönsamheten av att bygga och hyra ut ett attefallshus i formen av komplementbostad som privatperson. Detta har gjorts genom att skapa och studera tre fiktiva kassaflöden som uppstår vid byggandet och uthyrningen av ett utvalt attefallshus för privatpersoner. I teorin presenteras grundläggande värde- och investeringsteori. Genomgående i arbetet redovisas reglering kring byggandet och uthyrning av attefallshus samt kassaflödesanalysens väsentligaste parametrar. I de fiktiva kassaflödena studeras lönsamheten av att bygga attefallshus genom att anlita en hustillverkare och genom att privatpersonen agerar som byggherre och sköter hela byggprocessen själv. De fiktiva kassaflödesanalyserna resulterar i att investeringen i det utvalda attefallshuset börjar bli lönsamt efter 13 år av uthyrning, men under den valda 15-årsperioden anses investeringen inte vara lönsam för utfallen där privatpersonen inte har investeringskapitalet till hands. Det förväntade tidsspannet tills investeringen börjar bli lönsam anses vara för lång och därmed avskräcker detta privatpersoner från att investera i attefallshus för uthyrning, vilket i sin tur inte bidrar till dämpning av bostadsbristen. Investeringen kan anses vara mer lönsam om reglering kring beskattning av hyresinkomster från uthyrning av attefallshus skulle förmildras. / The main purpose of this study is to analyze the profitability of the investment of building and renting out attefall-houses in the form of ancillary accommodation in an attempt to reduce the housing shortage. The main purpose of this study is to analyze the profitability of the investment of building and renting out attefall-houses in the form of ancillary accommodation in an attempt to reduce the housing shortage. The thesis is limited to the study of a specific model of attefall-houses in Stockholm, which means that the result cannot be seen as general over all investments in attefall-houses. This study consists of an investment analysis of the profitability of building and renting out an attefall-house in the form of an ancillary accommodation as a private person. This has been done by studying fictitious cash flows that are expected to arise by building and then subletting a selected attefall-house for private individuals. The theory presents basic value- and investment theory. Throughout the work, regulations regarding the construction and rental of attefalls-houses as well as the cash flow analysis' most important parameters are presented. In the fictitious cash flow analysis, profitability is analyzed by studying the case of constructing an attefall-house via a house construction company and the case of private individuals managing the entire construction process themselves. The fictitious cash flow analyzes indicates that the investment in the selected attefalls-house starts to become profitable after 13 years of subletting, but during the chosen 15-year period, investing is not considered profitable for outcomes where private individuals do not have the investment capital available at hand. The expected time span until the investment begins to become profitable is considered too long and thus discourages private individuals from investing in attefalls-houses for rent, which in turn does not contribute to mitigating the housing shortage. The investment has the potential to be more profitable if regulations regarding taxation of rental income from renting out attefalls-houses were to be relaxed. The expected time span until the investment begins to become profitable is considered too long and thus discourages private individuals from investing in attefalls-houses for rent, which in turn does not contribute to mitigating the housing shortage. The investment has the potential to be more profitable if regulations regarding taxation of rental income from renting out attefalls-houses were to be relaxed. The expected time span until the investment begins to become profitable is considered too long and thus discourages private individuals from investing in attefalls-houses for rent, which in turn does not contribute to mitigating the housing shortage. The investment has the potential to be more profitable if regulations regarding taxation of rental income from renting out attefalls-houses were to be relaxed. The expected time span until the investment begins to become profitable is considered too long and thus discourages private individuals from investing in attefalls-houses for rent, which in turn does not contribute to mitigating the housing shortage. The investment has the potential to be more profitable if regulations regarding taxation of rental income from renting out attefalls-houses were to be relaxed.

Uppsatsen har behandlat plan -och bygglagens påverkan på kommunala bostadsförsörjningsplaner. För att undersöka området har dokumentstudier genomförts på statliga offentliga utredningar kring ändringar av lagstiftningen som sedan jämförts mot de kommunala bostadsförsörjningsplanerna. Syftet med jämförelsen är att utforska hur laglättnader som är tänkta att bidra till ett ökat bostadsbyggande används som verktyg av kommunerna. När uppsatsen skrevs visade prognosen för bostadsbyggandet i Sverige på att bostadsbristen kommer att öka. Detta på grund av att det idag byggs för få bostäder i jämförelse med vad som kommer att behövas i framtiden. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar är en viktig del i arbetet för att minska bostadsbristen och se vad för behov som kommer behöva uppfyllas framöver. Som det ser ut idag är relationen till det privata aktörerna på marknaden stark, men det skiljer sig åt sinsemellan kommunerna. Samverkan mellan aktörerna är en viktig faktor och det lyfts av flera aktörer inom planprocessen. Trots att lagen framhäver incitament och utrymme för samverkan, kan utfallen skiljas när aktörerna tolkar lagens syfte. Trots att plan -och bygglagen är övergripande för hur den fysiska planeringen fungerar i Sverige, finns det ytterst lite forskning på hur ändringar av lagstiftningen påverkar planeringssystemet. Under Stefan Attefalls tid som bostadsminister gjordes flera laglättnader och ändringar av den då ny införda plan -och bygglagen. De nio kommuner som har varit med och undersökts för uppsatsen syfte har från Boverkets bostadsmarknadsenkät 2023 liknande förutsättningar kring deras bostadsförsörjning. Kommunerna är alla större högskoleorter och har i enkäten från 2023 uttryckt att det råder bostadsbrist i kommunen och kommer att göra det i tre år framåt. Hur kommunerna tillsammans med byggherrar väljer att ta sig an problematiken skiljer sig mellan kommunerna men de återfinns många likheter. I arbetet med att motverka bostadsbristen runt om Sverige kommer plan -och bygglagen spela en stor roll. Det finns därmed ett värde i att förstå hur laglättnader tidigare använts som verktyg för att öka bostadsbebyggelsen, då de har tillkommit i syftet att skapa fler bostäder. Men är det rätt väg och gå?

The fact that there is a housing shortage in Stockholm is discussed regularly in the media today. Stockholm municipality owns about 70 percent of all land in the municipality and in the role as landowner, the municipality has the opportunity to influence where and what, within the municipality, there is to be built. In this paper, we have looked at the Norra Djurgårdsstaden project, Norra 2 and discovered that there are significant differences in how the city provides land for condominiums and tenancy apartments. We have in particular looked at how the land allocation and the pricing of the land have been made. In Stockholm municipality's land allocation policy from 2015 the municipality specifies four ways to grant land through land allocation. This policy also specifies the city that the tenancy apartments to have granted on leasehold. In this study we have looked at the differences and problems that can occur when tenancy apartments are granted the leasehold in a central location as Norra Djurgårdsstaden. Further on this paper discuss Stockholm municipality's new proposals on ground rents and what potential consequences for the construction of rental apartments in central Stockholm this proposal could have. We also discuss whether it is appropriate to grant leasehold rights for tenancy apartments in this kind of location in the city with the current rent setting system. Finally the paper brings up options for future applications that could allow different forms of tenure to compete for land in a more market oriented way. / Faktumet att det råder bostadsbrist i Stockholm diskuteras med jämna mellanrum i media idag. Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark inom kommunen och i rollen som markägare har staden möjlighet att påverka vad och var inom kommunen det ska byggas. I denna uppsats har vi tittat på projektet Norra Djurgårdsstaden, Norra 2 och upptäckt att det finns väsentliga skillnader i hur staden upplåter mark för bostadsrättslägenheter respektive hyresrättslägenheter. Vi har framförallt tittat på själva markanvisningen och hur prissättningen av marken har gått till. I Stockholms stads markanvisningspolicy från 2015 anger staden fyra olika sätt att upplåta mark genom markanvisning. I denna policy anger också staden att hyresrättslägenheter ska få upplåtas på tomträtt. I den här undersökningen har vi tittat på de skillnader och problem som kan uppstå när hyresrätter upplåts på tomträtt i ett central läge som Norra Djurgårdsstaden. Vidare i arbetet behandlas även Stockholms stads nya förslag om tomträttsavgälder och vad detta förslag kan få för eventuella konsekvenser för byggandet av hyresrättslägenheter i centrala Stockholm. Vi diskuterar också om det är lämpligt att upplåta tomträtter för hyresrättslägenheter i denna typ av läge i staden med det nuvarande hyressättningssytemet. Slutligen tar arbetet upp alternativ till framtida tillämpningar som skulle kunna möjliggöra olika upplåtelseformer att konkurrera om mark på ett mera marknadsmässigt sätt.

Bostadspolitiken har förändrats historiskt, ifrån att ha varit ett välfärdsprogram med statliga subventioner och förmånliga lån till en allt större tilltro på att marknadens mekanismer ska lösa bostadsbehoven för alla samhällsgrupper. Bostadsbristen för framförallt inkomstsvaga grupper så som nyanlända, unga och studenter är idag ett faktum och den sittande regeringen har därför börjat ifrågasätta marknadens förmåga att tillgodose bostadsbehoven för grupperna. I Sverige har kommunerna planmonopol och därmed den beslutande makten i frågor gällande sin bostadsförsörjning. För att försvara allmänintresset om billiga bostäder försöker staten påverka kommunernas bostadsförsörjning genom lagstiftning. Utifrån problematiken avser studiens att undersöka hur svenska kommuner hanterar situationen. Studiens problemformulering lyder: Hur styr kommunal planering för att tillgodose kraven på bostadsförsörjningen för inkomstsvaga grupper och varför väljs dessa lösningar? Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där två fall undersöks, Perstorps kommun och Göteborgs stad. Studiens metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän samt dokumentstudier av kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån ett styrnings- och maktperspektiv och därför tillämpas de två teoretiska perspektiven governancemodeller och makt som uteslutning och makt som handlingsförmåga. Studiens slutsatser visar att det främst är kommunerna som styr och driver frågan om att tillskapa billiga bostäder och att statens krav via bostadsförsörjningslagen inte verkar ha någon påverkan på hur kommunerna styr. Perstorps kommuns styrsätt är en hybrid mellan Jon Pierres governancemodeller välfärdsgovernance, expertgovernance och pro-tillväxt governance. I Göteborgs stad påminner styrningen främst om governancemodellen expertgovernance. Studiens slutsatser visar även att kommunernas handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder beror av hur väl kommunen ligger i linje med den bostadspolitiska idémässiga förutsättningen som bygger på att marknaden och dess prismekanismer lämpligast organiserar bostadsmarknaden. Göteborg som har en stark marknad med många aktörer som vill konkurrera har därmed utvecklat handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder eftersom de kan utnyttja konkurrensen och ställa krav om ett billigt bostadsbyggande. Perstorps kommun som har en svag marknad med få aktörer som konkurrerar har ett begränsat handlingsutrymme att verka för allmänintresset om att bygga billiga bostäder.

Den här uppsatsen grundar sig i en kvalitativ undersökning rörande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomförts med aktörer som alla har intresse i bostadsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som hindrar ett ökat bostadsbyggande i Stockholm. Då efterfrågan är betydligt större än vad utbudet är har priserna på bostäder blivit skyhöga, samtidigt som kötiderna på hyresrätter blivit långa. Detta har resulterat att socioekonomiska aspekter blivit avgörande för hur en person skaffar sig bostad. En nybliven student är exempelvis varken kapitalstark eller har många år i kötid. Idag råder det även brist på studentbostäder vilket tillsammans med den generella bostadsbristen kommit att bli en problematisk situation. Att beräkningar dessutom visar på att befolkningen i Stockholm kommer att öka gör inte situationen bättre. Stockholm behöver fler bostäder och resultatet av undersökningen indikerar på att det finns vissa saker i bygg- och planeringsprocessen som bör ses över. Det har visat sig att överklagan av bygglov och detaljplaner hindrar bostadsbyggandet då det drar ut på processerna vilket driver upp kostnaderna. Undersökningen tyder även på att kraven angående buller och tillgänglighetsanpassning kan ligga som hinder för ett ökat bostadsbyggande.

Idag byggs det för lite i Sverige, och särskilt svårt har det visat sig vara att nyproducera hyresrätter. Det är en upplåtelseform som är mycket viktig för en fungerande bostadsmarknad och som de allra flesta av oss någon gång kommer att bo i. Såväl arbetsmarknaden som samhällsfrågor såsom integration blir lidande om det inte byggs fler hyresrätter – och det snabbt. Det här blir fler och fler politiker och sakkunniga medvetna om och debatten i ämnet har därför exploderat de senaste åren. Alla tycks ha lösningar och förslag till olika branscher och institutioner. Mitt i den här samhällsdebatten befinner sig kommunerna och deras planeringstjänstemän, som besitter en unik position i den svenska samhällsbyggnadsprocessen. Att omsätta alla debattinlägg och forskningsrapporter till konkreta handlingar är dock ingen lätt uppgift. Den här undersökningen försöker göra just det; sammanfatta och gallra bland debattens och forskningens alla åtgärdsförslag som riktas åt den kommunala planeringen. Med en enkätundersökning tas det sedan hjälp av just planeringstjänstemännen i några av Sveriges kommuner för att analysera åtgärderna utifrån deras kommuns situation. Undersökningen tar sig därmed an en hett debatterad fråga, kokar ner dess centrala beståndsdelar till konkreta åtgärder och analyserar sedan vilken förmåga de faktiskt har att omsättas i verkliga resultat; nyproducerade hyresrätter. Resultaten av undersökningen analyseras och påvisar mönster i och samband mellan åtgärder och olika bra resultat av nybyggnation av hyresrätter bland kommunerna som medverkat.

No description available.