Sammanfattning Denna uppsats belyser vad eleverna anser vara en bra lärare respektive en mindre bra lärare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledarskap ses ur elevernas perspektiv. Dessutom vilka ledarstilar som eleverna dras till mest. Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder har använts för att få fram resultaten. Enkäter har delats ut till 10 högstadieklasser i en högstadieskola i Västerås.  Även 8 elever har intervjuats. Resultatet från enkäterna och intervjuerna har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som är snäll, bryr sig om sina elever, uppmuntrar, ger beröm och är social. Detta leder till att eleverna vill lära sig mer och detta leder i sin tur till bättre skolresultat. En mindre bra lärare är en lärare som inte bryr sig, är osocial, orättvis och arg. Nyckelord: Bra lärare, mindre bra lärare, elevernas syn, enkätundersökning, intervjuer

Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program. Svaren jag fick blev till åtta teman: Lyssna på eleverna, den roliga och sociala läraren, förklara, hjälpa, ämneskunskap och engagemang, variation, motivation samt lärarens ledarskap. Resultatet stämde väl överens på många punkter med forskning jag jämfört med; såväl Hattie (2009) som Nordenbo mfl. (2008) även om jag också fann en del skillnader. Främsta skillnaden jag fann handlade om att läraren ska ha humor och vara social enligt min undersökning medan forskning jag studerat inte lyft fram det.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram.   För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.     Resultatet av denna undersökning visar att elever i årskurs 1-6 i hög utsträckning efterfrågar relationella aspekter hos en lärare så som att denna är snäll, stöttande och har en förmåga att vara personlig med eleven. Bland studieförberedande gymnasieelever framkom istället att dessa i högre grad efterfrågade de didaktiska aspekterna av en bra lärare. Vanligt förekommande var här att beskriva vikten av att läraren är kunnig, engagerad och undervisar på ett roligt sätt. Bland yrkesförberedande gymnasieelever fanns inte ett lika tydligt fokus på en enskild kompetens. Istället gavs både didaktiska och relationella aspekter stort utrymme, dock med en större dragning åt de relationella aspekterna.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid. Enligt eleverna har en mindre bra lärare varken intresse för sina elever eller sitt ämne. Hen behandlar sina elever orättvist och har tråkiga lektioner, då de ständigt baserar sig på individuella arbeten. Eleverna anser att lärarens beröm, uppmuntran och bemötande påverkar deras motivation och viljan till att kämpa och lära sig mer som i sin tur leder till bättre skolresultat.

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka och reflektera över vad några representanter för dagens gymnasieelever anser kännetecknar en bra lärare. Min önskan är att få mer kunskap om och större insikt i hur jag själv kan bli en bra lärare, då det är viktigt för mig i min roll som lärare på en yrkesgymnasieskola.</p><p>För att undersöka vad gymnasieelever anser att en bra lärare kännetecknas av, har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra elever i gymnasieskolans årskurs två och tre.</p><p>Respondenterna tror, att den gemensamma nämnaren för att vara en bra lärare är engagemang och anser, att olika lärare kan vara bra fast de undervisar på olika vis. Det är svårt att kort sammanfatta vad det innebär att vara en bra lärare, men möjligen kan man säga, att en bra lärare är en självständig, inkännande människa med god ämneskunskap samt stort engagemang. Det är bara att konstatera att lärarens uppgift är svår och komplex. Det är en bred uppsättning egenskaper som kännetecknar en bra lärare.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka och reflektera över vad några representanter för dagens gymnasieelever anser kännetecknar en bra lärare. Min önskan är att få mer kunskap om och större insikt i hur jag själv kan bli en bra lärare, då det är viktigt för mig i min roll som lärare på en yrkesgymnasieskola. För att undersöka vad gymnasieelever anser att en bra lärare kännetecknas av, har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra elever i gymnasieskolans årskurs två och tre. Respondenterna tror, att den gemensamma nämnaren för att vara en bra lärare är engagemang och anser, att olika lärare kan vara bra fast de undervisar på olika vis. Det är svårt att kort sammanfatta vad det innebär att vara en bra lärare, men möjligen kan man säga, att en bra lärare är en självständig, inkännande människa med god ämneskunskap samt stort engagemang. Det är bara att konstatera att lärarens uppgift är svår och komplex. Det är en bred uppsättning egenskaper som kännetecknar en bra lärare.

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

De flesta människor som har varit i skolans värld har stött på både bra och dåliga lärare, ochskillnaden mellan dessa är ofta tydlig. Att bra lärare har en betydelsefull inverkan på undervisningenoch på elever kan de som har haft en sådan lärare dessutom skriva under på. Syftet med denna studievar att undersöka gymnasielärares upplever är en bra lärare. Kvalitativa intervjuer genomfördes medfem gymnasielärare från ett antal ämnen. Resultatet visade att det fanns fem huvudfaktorer som lärareupplever hör till en bra lärare: lärare-elevrelationer, kompetens, engagemang, elevdeltagande ochkreativitet. Dessa kategorier och hur de beskrevs tyder på att det finns en stark koppling mellanförmågan att arbeta utifrån pedagogiska och didaktiska principer som ryms inom den didaktiskatriangeln och att vara en bra lärare. / <p>2020-06-08</p>