I detta arbete utformades en modell för lageroptimering vid större förändringar i efterfrågan. Därefter undersöktes modellen genom simuleringar av en försörjningskedja med tre aktörer i Python. Arbetet bygger på EOQ-modellen, vars syfte är att minimera en aktörs kostnader genom att optimera beställningskvantiteter. Modellen utökades till situationer med varierande efterfrågan för en seriell försörjningskedja med flera aktörer. Efterfrågan approximerades av varje aktör med hjälp av ett medelvärde över en tidshorisont av historisk data och därutöver beställdes ett extra säkerhetslager som berodde på variansen. Resultaten indikerade att utökningen av EOQ-modellen är möjlig samt att tidshorisonten kan användas för att minska kostnader i en försörjningskedja vid större förändringar i efterfrågan.

Bakgrund: Kommunikation beskrivs som ett ömsesidigt utbyte av information. Informationsutbytet vill föra någonting samman och skapa delaktighet. God kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor har framställts som en av de viktigaste variablerna för patienternas tillfredsställelse med vården. Genom kommunikation kan patienters lidande lindras. Vårdaren har då ett etiskt och moraliskt ansvar att vilja patienternas bästa och möjliggöra för dialog. Problem: Det gör sig tydligt att kommunikation med patient är en betydande komponent inom vårdverksamhet för att möta patientens behov. Vårdandets grundmotiv är att ständigt lindra patientens lidande och värna om dess värdighet. Kriterium för sjuksköterskor är att kunna vara informativ och vägledande. Utan den specifika kompetensen kan vårdkvalitén komma att brista. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av bristande kommunikation med sjuksköterskor. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienternas erfarenheter av bristande kommunikation med sjuksköterskor var mångsidig. Erfarenheterna delades in i två huvudteman med två vardera subteman. Dessa erfarenheter förklarades av patienterna till stor del vara oönskade. Slutsats: Således kan det konstateras att det finns rum för förbättring då kommunikation framstår som ett instrument av stor betydelse i relation till patienternas erfarenheter i kontakt med vården.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en obotlig infektionssjukdom som smittas via kroppsvätskor. Patienter med HIV kan bromsa virusets degradering av immunförsvaret och minska överförbarheten av viruset genom en medicinsk behandling som sträcker sig utöver hela deras liv. Det finns även mycket stigmatisering om sjukdomen HIV. Denna stigmatisering påverkar hur människor tänker och behandlar personer med HIV. För att kunna tillhandahålla god personcentrerad vård, bör sjuksköterskan övervinna eventuella fördomar relaterade till stigma om HIV-sjukdomen. Syfte: Att belysa hur patienter med HIV upplever vården. Metod: Litteraturöversikt utav kvalitativa studier. Resultat: Flera patienter upplevde att det förekom brister inom vården med hur de blev bemötta, hur vårdpersonalen kommunicerade med dem samt hur integritet hanterades. Patienterna ansåg att många av dessa brister var grundade i stigmatisering om sjukdomen HIV. Vidare upplevde flera patienter att goda mellanmänskliga relationer bidrog till positiva upplevelser av vården. Konklusion: Patienter med HIV upplever vårdrelationer, kommunikation, kunskap och integritet som viktiga aspekter i deras vård. De uppskattar när vårdpersonalens bemötande är respektfullt och förstående. Det framkommer även att vårdpersonalen behöver anpassa sitt bemötande och språk efter patienternas behov. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is an incurable infectious disease that is transmitted through bodily fluids. Patients with HIV can slow down the virus' degradation of the immune system and reduce the transmissibility of the virus through a medical treatment that extends over their entire lives. There is also a lot of stigmatizations about the disease HIV. This stigma affects how people think and treat people with HIV. To provide good person-centered care, the nurse should overcome any prejudices related to stigma surrounding the HIV disease. Aim: To illustrate how patients with HIV experience care. Method: Literature review of qualitative studies. Results: Several patients felt that there were shortcomings with how they were treated, how the healthcare professionals communicated and how their integrity was handled. Patients felt that many of these shortcomings were based on stigma surrounding HIV. Patients felt that good interpersonal relationships contributed to positive experiences of care. Conclusion: Patients with HIV experience healthcare related relationships, communication, knowledge and integrity as important aspects in care. Patients appreciate it when healthcare professionals treat them with respect and understanding. It appears that healthcare professionals need to adapt how they treat and talk to their patients depending on the patient’s needs.

No description available.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer. SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen. METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts. Fem familjer från olika delar av landet deltog i studien. Intervjuerna spelades in med mp3-spelare för att sedan transkriberas ordagrant. Samtalen analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Föräldrarna berättade om en rädsla och oro inför behandlingsstarten och att introduktionsperioden som familjerna erbjöds inför kostbehandlingen visade sig vara mycket viktig för kommande behandlingsprocess. Föräldrarna upplevde det svårt att tillaga en varierad kost och att det var viktigt med adekvata hjälpmedel och regelbunden vårdkontakt för att kunna tillämpa kostbehandlingen i vardagslivet. Deras behov av stöd förändrades under behandlingsprocessen. Genomgående var att informanterna upplevde att de sociala aktiviteterna anpassades efter kostbehandlingen. Föräldrarna upplevde det som viktigt att ha kontakt med andra familjer i liknade situation. Trots att föräldrarna upplevde flera olika praktiska och sociala problem ansåg de ändå att det positiva, som var kopplat till behandlingens resultat övervägde. En förälder uttryckte sig med orden ”Vi fick tillbaka vårt barn”- vilket återspeglar många föräldrars åsikt om behandlingen. SLUTSATS MAD och ketogenkost kräver mycket tid och kunskap för berörda familjer och påverkar deras vardag både praktiska och socialt. Med stöd från vård, barnomsorg, familj och vänner upplevde föräldrarna att det var lättare att upprätthålla behandlingen. Det finns också ett behov av att få prata med andra föräldrar och familjer som är liknande situationer. / BACKGROUND Modified Atkins Diet (MAD) and Ketogenic Diet are treatments prescribed to children suffering from refractory epilepsy. Patients with glucose transporter protein type 1 deficiency are also commonly treated with these diets, which are low in carbohydrates and high in fat. In Sweden, there are four hospitals implementing these treatments, but there is currently not sufficient information on how they are affecting the families. OBJECTIVE The purpose of this study was to explore how parents of children treated with MAD or Ketogenic Diet experience the treatment. METHOD Qualitative interviews based on a semi-structured topic guide was conducted. Five families from different parts of Sweden participated in this study. The interviews were recorded with an mp3 device and transcribed verbatim. Qualitative content analysis was used for data analysis. RESULT The parents disclosed anxiety before the start of the treatment and they acknowledged that the first week of introduction, which they, were offered before the start, proved to be essential for the rest of the treatment process. The families found it difficult to cook a balanced meal according to the dietary requriements, and also that it was important to have adequate resources and routine contact with health services to be able to apply the treatment to daily life. Their need for support changed during the treatment process. The informants believed their social activities were accommodated due to treatment. The parents felt the need to be in contact with other families in a similar situation. One parent expressed him-/herself with the words “We got our child back”, which reflects many parents view, regarding the treatment. CONCLUSION MAD and Ketogenic Diet require a lot of time and knowledge and affect practical and social aspects in daily living. With the support of health care, child care, family and friends, the parents felt it was easier to maintain treatment. The informants also shed light on the necessity of being in contact with other parents and families in similar situations.

En ökande grupp utsatta EU-medborgare ställer krav på att den svenska sjukvården kan möta upp deras behov av vård. Problem uppstår i och med att många utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring och därmed inte berättigas subventionerad vård i Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter från sjuksköterskor i Göteborg som i sitt arbete vårdar utsatta EU-medborgare som saknar sjukförsäkring. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuform används för att nå syftet. I resultatet framkommer att brist på riktlinjer skapar ett vakuum fritt för subjektiva tolkningar hos vårdpersonal som möter den aktuella målgruppen. Ett tydliggörande kring hälso- och sjukvårdens principer i mötet med dessa patienter är av hög relevans för att möjliggöra ett tillhandahållande av jämlik vård för alla patienter. Vi diskuterar kring alla människors lika värde och tillgång till vård utifrån denna aspekt.

No description available.

Purpose: This study aims to identify shortcomings in the turnkey contract, to further find solutions and determine what improvements can be made to the construction process in the turnkey contract for renovations. Method: The work is based on a literature study, which is further used as a theoretical basis for the work. Interviews with project managers and clients have been carried out in collaboration with the Real Estate Office in the Fastighetskontoret in Västerås and one redevelopment project at a school within the City of Västerås was investigated. Results: Collected data from the literature regarding the turnkey contract for redevelopment constitute a theoretical basis for the work. The theoretical part is used for a comparison with data collected from the interviews and the studied project, which shows the worker’s part. The comparison focuses on large parts of a construction process which include, for and disadvantages of turnkey contracts, shortcomings that arise in the application of turnkey contracts for renovation work, the division of responsibilities over correction between the client and the contractor and views on the standard agreement ABT06. Discussion: The project studied did not have major shortcomings, but on the other hand, the work points out some shortcomings regarding communication during the work and coordination planning. No major errors are caused due to the shortcomings of the project, but it would be helpful to take those shortcomings into account to avoid those in future projects. Improvement proposals are further presented to streamline the work on new renovations within the city of Västerås with the Real Estate Office. Conclusion: The improvement proposals that the work has arrived at include instructions for customers to submit clearer tender documents to contractors, and that both partners in the work maintain good communication when needed to avoid delays and extra additional costs.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare kan förebygga att elever förlorar motivation vid matematikundervisningen. I studien undersöks det också hur lärare kan fånga upp samt arbeta med omotiverade elever. För att möjliggöra studien har kvalitativ data i form av intervjuer och observationer använts. Undersökningen genomfördes på en grundskola där tre klasslärare i årskurs 2–3 intervjuades och observerades under matematiklektioner. Resultatet påvisar att brist på motivation kan ses på ett flertal olika sätt i undervisningen såsom osäkerhet, att eleverna saknar det inre drivet samt att undervisningen inte är tillräckligt tillfredsställande. I resultatet framkommer det också olika metoder som lärare kan använda för att skapa motivation hos eleverna. Där ingår bland annat en varierad undervisning, uppmuntran och beröm samt att läraren har en positiv syn på elevernas förmågor och lärande. Att elevers motivation har en stor betydelse i lärandet är det ingen tvekan om. Därför är det mycket väsentligt att lärare har förståelse för detta och på så sätt förebygger att elevers motivation och intresse minskar i undervisningen.