Regeringen beslutade i mars 2017 att länsstyrelsen skulle ha en övergripande roll över det brottsförebyggande arbetet på regional och lokal nivå. Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka brottsförebyggande samverkan mellan länsstyrelse, polis och kommun i Jönköping län under 2018 i relation till BRÅ:s samverkansmodell, samt belysa vilka möjligheter och begränsningar som har identifierats av de tre aktörerna. Jönköping län består av 13 kommuner som fördelar sig mellan tre lokalpolisområden vilka är höglandet, värnamo och södra vätterbygden. Tidigare forskning belyser att det finns flera samverkansmodeller och förhållningssätt som bör efterföljas för att effektivisera brottsförebyggande samverkan. Genom kvalitativa telefonintervjuer har den här studien kunnat kartlägga hur aktörerna i Jönköping län arbetar enligt BRÅ:s samverkansmodell. Uppsatsen har också kunnat funna vilka möjligheter och begränsningar som har identifierats av kommun, polis och brottsförebyggande samordnaren. Resultatet visade att kommunen och polisen inte arbetar i enligt samverkansmodellen men att samtliga aktörer har upplevt positiva erfarenheter av samverkan. Utöver det har resultatet kunnat identifiera några begränsningar. Ett exempel på en begränsning är att de råder resursbrist mellan de olika myndigheterna. Aktörerna är oeniga om i vilken utsträckning det brottsförebyggande arbetet bör prioriteras. Framtida studier bör undersöka samverkan i ett bredare perspektiv med flera aktörer som till exempel näringslivet och civilsamhället. / In March 2017, the Government decided that the county administrative board would have an overall role over the crime prevention work at regional and local level. The purpose of this thesis was to investigate crime prevention collaboration between the county administrative board, the police and the municipality in Jönköping County, in relation to the Swedish national crime prevention boards collaboration model. As well as highlighting the possibilities and limitations that have been identified by the three involved parties. Jönköping County consists of 13 municipalities which are divided between three local police areas, Höglandet, Värnamo and Södra Vätterbygden. Earlier research highlights that there are different collaboration models and methods that should be followed to make crime prevention collaboration more effective. Through a quantitative survey as a basis and qualitative telephone interviews, this study has been able to map how the municipalities work according to the Swedish national crime prevention boards collaboration model and also found what opportunities and limitations that have been identified by the municipality, police and crime prevention coordinator. The result showed that the municipality and the police work largely according to the collaboration model and that all workers have experienced positive experiences of collaboration. In addition, the result has been able to identify some limitations that the operators encounter in their daily work. One example is that they have a shortage of resources between the various authorities, where the actors disagree on the extent to which crime prevention work should be given priority. Future studies should investigate collaboration in a larger perspective with several actors, such as the business sector and civil society.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som utgår från en abduktiv ansats. Studiens teoretiska ramverk utgörs av programteori. Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser kring tvärsektoriell samverkan som föreligger för att optimera en anpassad SSPF-modell i Umeå kommun. Målsättningen var att i slutet av studien presentera en skräddarsydd SSPF-modell anpassad efter Umeå kommuns lokala behov, förutsättningar och begränsningar. Resultatet av studien är sammanställt enligt en SWOT-analys för att identifiera och analysera faktorer som påverkar organisatorisk effektivitet. Studiens resultat visar att respondenter från socialtjänst, skola, polis, fritid och förening ställer sig positiva till tvärsektoriell samverkan under systematiserade former. De samverkansförsvårande omständigheter som framhålls är av organisatorisk karaktär och avser bristande samsyn kring verksamhetens syfte och mål samt implementering. Sekretess framhålls som ett enskilt utvecklingsområde som behöver överbryggas med juridiskt hållbara lösningar. Sekretess beskrivs försvåra det tvärsektoriella informationsutbytet och därmed utformningen av effektiva interventioner. Utöver en stark förankring hos lokala politiker och beslutsfattare kan den organisatoriska placeringen av ett tilltänkt tvärsektoriellt samverkansforum få följder för dess varaktighet, fortlevnad och effekt.

Arbetet har syftat till att undersöka om brottsförebyggande åtgärder i den fysiska miljön kan vara en del av lösningen på trygghets- och brottsproblematiken i en socioekonomiskt utsatt stadsdel. För att kunna besvara syftet besvarades två uppställda forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan styrde arbetet till att identifiera platser med hög koncentration av brottslighet (hotspots) i Araby samt att identifiera och diskutera hur hotspotsens fysiska miljö, enligt CPTED, bidrar till en minskad trygghetskänsla och en ökad risk för brottslighet. Den andra frågeställningen styrde arbetet till att föreslå åtgärdsförslag som, enligt CPTED, kommer att stärka hotspotsens trygghetskänsla och minska platsernas brottslighet. Arbetets empiriska data består av kvalitativ data som samlades in genom platsanalyser samt genom en forskningsöversikt. Syftet med platsanalyserna var att identifiera vilka brister hotspotsens fysiska miljö har enligt CPTED. Forskningsöversikten syftade till att studera och sammanställa undersökta forskningsarbetens slutsatser om trygghet, säkerhet, hur den fysiska miljön påverkar tryggheten och minskad brottslighet, CPTED och utsatta områden. Detta studerades genom att undersöka texttyperna avhandlingar, facklitteratur, rapporter samt vetenskapliga artiklar.  Arbetet kunde identifiera två hotspots i Araby. Dessa hotspots benämndes som 1) Område A och 2) Område B. Med hjälp av platsanalyserna och resultaten från forskningsöversikten konstaterades det att hotspotsen:s fysiska miljö har brister som, enligt CPTED, minskar trygghetskänslan och ökar risken för att brottsliga handlingar kommer att genomföras. Utifrån de identifierade bristerna presenterade arbetet åtgärdsförslag utifrån CPTED:s sex principer. Åtgärdsförslagen berör exempelvis vikten av informell och formell övervakning, vikten av en territorialgräns och vikten av en god image. De föreslagna åtgärderna grundar sig på, och motiveras, med hjälp av platsanalysernas och forskningsöversiktens resultat.

Under åren 2014 och 2015 har det skett en omfattande ökning av skolinbrotten iLunds kommun. Polisen efterfrågar mer information och rekommendationer föratt komma närmare en lösning på problemet. Fokus för studien är att bistå poliseni det förebyggande arbetet genom en kartläggning av skolinbrotten. Genom attanvända rutinaktivitetsteorin kompletterad med teorin om rationella val somteoretisk referensram urskiljer undersökningen mönster, likheter och skillnaderbland skolinbrotten. Då ett syfte är att ge förslag på åtgärder presenteras ocksåtidigare forskning och litteratur.Genom att utgå från anmälningar om skolinbrott genomförs statistiska analyser.Resultatet visar bland annat att skolor är särskilt utsatta under vissa tider, dagaroch månader. Resultatet visar även att vissa områden är mer utsatta än andra ochvissa skolor blir upprepat utsatta. I diskussionen redogörs det för tre typer avinbrott som går att urskilja i resultatet: inbrott som begås av områdesmedvetnaungdomar utan särskilda motiv att stjäla något, professionellt utförda inbrott däromfattande elektronik tillgrips och inte lika omfattande inbrott därgärningspersonerna erhåller mindre stöldgods än de professionella inbrottstjuvarna.Olika åtgärder krävs för inbrottstyper med olika gärningspersoner. I defall där ungdomar begår inbrotten kan avskräckande effekter fungera mer effektivtän då professionella inbrottstjuvar begår inbrotten. Samverkan mellan skola ochpolis är viktigt och det är centralt att skolan utbildas i vilka åtgärder som ärlämpliga. Åtgärderna måste anpassas till den lokala kontexten och utvärderas.Förslagsvis bör en mer ingående analys göras kring de skolor som är särskiltutsatta och som utsätts upprepade gånger. Studien påvisar vikten av att riktaåtgärderna mot upprepat utsatta skolor och att omedelbart vidta åtgärder. / Between 2014 and 2015, school burglaries have increased in the municipality ofLund. The local police are searching for more information and recommendationsto achieve a solution to this problem. The focus for this study is a crime-mappinganalysis to help the local police force in their crime prevention strategies. Thisanalysis will distinguish patterns, similarities and differences in the burglaries,using as its theoretical basis the routine activity approach complemented with thetheory of rational choice. The study will also propose effective interventions; inconnection with these, previous research and literature is presented.By analyzing police reports a statistical analysis is done. The result shows thatschools are particularly vulnerable for burglary at certain times, days and months.Some geographical areas are more vulnerable than others; nevertheless someschools are repeated victimized. In the discussion of the results three types ofburglaries are presented: burglaries committed by youths that are aware of thearea and are primarily not motivated by steeling; professional burglaries wherelarge amounts of electronic goods is taken; and burglaries that are not as extensivethan the professional burglaries and the burglars obtain a smaller amount ofgoods. Some types of burglary are more frequent than others and differentstrategies are needed to analyze these. In the cases where youths are committingthe burglaries, deterrent effects can be more effective than if the sameinterventions were to target professional burglars. Partnership between the schoolsand the local police is important and it is central that the school is educated onwhich interventions are necessary. The intervention must be modified to the localcontext and be evaluated. Some schools are especially vulnerable and repeatedlyvictimized. More detailed analysis is needed for these schools. The study showsthe importance of focusing on repeatedly victimized properties and ofimplementing interventions immediately.

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien. Vidare har butikens karaktär studerats för att se om skillnader hos butikerna påverkar det preventiva arbetet och val av åtgärder. Resultatet visar att majoriteten av klädesbutikerna använde både formell och informell övervakning och att butikens karaktär; storlek, geografisk placering och personaltäthet till viss del avgjorde vilka typer av åtgärder butiken väljer att applicera. Butikspersonalens kunskap angående snatterier visade sig vara avgörande då majoriteten, men långt ifrån alla respondenter, svarade att ett nära arbete mot och fokus på kunderna tenderade att minska antalet anmälda snatteribrott. Vi fann vidare att vissa former av formell övervakning utnyttjas i större grad, dock är det inte alltid något butikerna själva implementerat utan kan vara en åtgärd från köpcentrets sida. / The purpose of this paper is to study how clothing stores in the city of Västerås work to prevent shoplifting. The direction and focus are on situational measures, such measures in both formal and informal nature. Together with the constabulary of Västmanland, we have compiled relevant data on the numbers of reported shoplifting offences in clothing stores in Västerås. A survey has been carried out which based on reported crime statistics, empirical research and criminological theory. Yet 25 clothing stores with at least one notified shoplifting offence participated in the study. Furthermore, the store's character was also studied to see if differences between stores affect the preventive work and choice of action.The results shown that the majority of clothing stores used both formal and informal surveillance. Also the store's character: size, geographic location and staffing to some extent decided what types of actions the store choose to apply. The staff's knowledge regarding shoplifting proved crucial as the majority, however far from all the respondents replied that a close work towards and focus on customers tended to reduce the number of reported shoplifting offences. We also found that certain types of formal surveillance was utilised to a greater extent, however, it is not always something the stores themselves implemented. But might rather be a measure from mall the stores are located within.

70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande. Den återfallsförebyggande effekten tycks bero på flera olika faktorer men under rätt förutsättningar kan halvvägshus vara en effektiv åtgärd för att förhindra återfallsbrottslighet. 70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande. Den återfallsförebyggande effekten tycks bero på flera olika faktorer men under rätt förutsättningar kan halvvägshus vara en effektiv åtgärd för att förhindra återfallsbrottslighet. / 70 % of the individuals who served a prison sentence relapse within three years. To prepare the clients for the critical period after release, they can be offered a place at a halfway house. Swedish research on halfway houses is still limited. A systematic literature review mapped international research regarding relapse preventive effects with halfway houses, as well as under which circumstances this works. 11 articles were analyzed and the results varied. The preventive effect seems to depend upon several factors, but under the right circumstances, halfway houses can be an effective intervention to prevent relapse. Keywords: Corrections, crime prevention, halfway houses, recidivism, transition.

Genom åren har forskningen konstaterat att brott är en produkt av gärningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer än andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö Områdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen där de sätts in. Utifrån detta och med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omständigheter (baserat på struktur, brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar) som kameraövervakning är effektivt och hur denna kunskap kan användas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet består av anmälningsstatistik från polisen samt data från Malmö Områdesundersökning 2012. Utifrån en jämförelse av tidigare forskning, nationella och internationella kameraövervakningsprojekt samt omständigheterna kring Stortorget i Malmö kan det konstateras att uppsatsens huvudresultat är att kameraövervakning som brottspreventiv insats är mycket komplex. Exakt under vilka omständigheter som kameraövervakning är effektivt är svårt att säga eftersom flera olika faktorer spelar roll och påverkar. Detta öppnar upp för fler studier inom området. Ju mer kunskap vi har om olika typer av brottsprevention desto större chans har vi att skapa effektiva insatser i framtiden. / Throughout the years it has been suggested that crime is product of offender, victim and the environment in which they exist. Some places attract crime more than others and the knowledge about these places has contributed to making the connection between crime and place more and more explored by researchers. Malmö Områdesundersökning 2012 stated in one of their conclusions that crime preventive interventions should be adjusted to the area where it is implemented. On this basis and with the camera surveillance at Stortorget in Malmö as a case study, this thesis tries to examine under what circumstances (based on structure, criminality and the perceived level of disturbances) camera surveillance is effective and how this knowledge could be used in future crime prevention work. The data consists of statistics from crime reports and data from Malmö Områdesundersökning 2012. Through a comparison between previous research, national and international camera surveillance projects and the circumstances around Stortorget in Malmö, it can be stated that the main result of this thesis is that camera surveillance as a crime prevention effort is very complex. Exactly under what circumstances camera surveillance is effective is difficult to conclude since many factors play their parts. This opens up the possibility for further studies within the field. The more knowledge we gain on camera surveillance and different types of crime prevention, the better chances we stand to create effective efforts in the future.

Denna litteraturstudie behandlar användandet av sport som medel för att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frågeställningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda på om det verkligen är brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel på hur det i så fall kan verkapreventivt att utöva idrotterna. Därutöver strävar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhällets generella prevention men även rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det går att hitta några sporttyper som är särskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkeleftersom begreppet sport innehåller många olikartade grenar. Resultaten visar sammanfattat att bevisen är bristande i frågan om det är preventivt för ungdomaratt delta. Samband mellan deltagande och minskande kriminalitet går att finna men det är tveksamt om det enbart kan tillskrivas sportens förtjänster. Vilka sätt sportsdeltagande kan verka brottspreventivt på har besvarats med socialabandteorin och rutinaktivitetsteorin och resultaten föreslår att sporten kan förebygga genom att hålla ungdomarna upptagna och borta från riskmiljöer ochfrestande situationer, eller genom att stärka relationerna och tillhörigheten till samhället. Sportens roll är som komplement till andra personutvecklande program – ensamt kan idrotten inte minska brottsligheten. Vidare visar studien i frågan om rollen att ungdomsgrupper som pojkar och personer från lägre klasser påverkas mer, och att man med sporten möjligtvis kan rikta in sig på sådana grupper. Inga sporttyper som är extra brottspreventiva går att urskilja helt, men det finnsmönster hur sporterna bör vara utifrån vilken målgrupp man riktar sig mot.

Aktiebolaget är den andra vanligaste bolagsformen i Sverige, där avsaknaden av det personliga ansvaret karaktäriserar associationsformen. Med anledning av att aktieägarna inte ekonomiskt behöver ansvara för bolagets åtaganden, har det länge funnits en tradition om att bolaget bör revideras av en tredje part. I samband med att EU lanserade revisorspaketet som medgav undantag från revisionsplikten, började allt fler länder i Europa att avskaffa kravet på revision för vissa aktiebolag. När lagstiftaren i Sverige, år 2010, valde att också utnyttja undantaget om kravet på revision, var det enbart Malta, förutom Sverige, som inte hade infört lättnader beträffande revisionsplikten inom EU. På senare år har diskussionen om revisionspliktens vara eller icke vara åter blivit aktuell, då det har visats att aktiebolaget som associationsform är attraktiv för att användas som verktyg vid ekonomisk brottslighet. Det är skattebrott och bokföringsbrott som är de vanligaste ekobrotten, men även bidragsbrott och bolagskapningar med efterföljande bolagsplundring förekommer. Det är också vanligt att så kallade målvakter eller bulvaner används som ställföreträdare inom ett bolag där ekonomisk brottslighet begås, vilket är olagligt.  På grund av den ekonomiska brottslighetens omfattning i aktiebolag syftar uppsatsen till att utreda om den lagstadgade revisionsplikten återigen bör införas för att minska kriminaliteten i aktiebolagen. Uppsatsen avser också att klargöra vilka motstående intressen som finns för en lagstadgad revisionsplikt. För att uppnå uppsatsens syfte används den rättsdogmatiska metoden samt den rättspolitiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden används i uppsatsens deskriptiva kapitel medan den rättspolitiska metoden används i det normativa avsnittet. Materialet som har nyttjats i uppsatsen är främst förarbeten, litteratur och övriga källor som publicerats av myndigheter eller branschorganisationer.  Utifrån det material som har studerats har det i uppsatsen framkommit att det råder en viss osäkerhet kring revisionens betydelse för att upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet, varvid slutsatsen i uppsatsen är att den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag inte bör återinföras. De intressen som talar emot en lagstadgad revisionsplikt har sålunda vägt tyngre, där bland annat kostnadsskäl och förenklingsskäl har vägt tungt. Istället för att återinföra den lagstadgade revisionsplikten för samtliga företag bör emellertid vissa andra åtgärder vidtas, exempelvis bör skatteverket och ekobrottsmyndigheten erhålla en rätt att förordna om revision trots att bolaget är undantaget revisionsplikt. Även införa bättre kontroller vid byte av ställföreträdare för ett aktiebolag, samt införa en straffrättslig bestämmelse mot bolagskapningar är önskvärt. Slutligen bör också revisionsplikten inträda tidigare, förslagsvis redan när gränsvärdena har överskridits för ett räkenskapsår.

Skolan framhålls ofta som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna i arbetet med att före-bygga brottslighet bland barn och ungdomar. Skolan har en central plats i de flesta barn och ungdomars liv eftersom de spenderar mycket tid där. Vår studie är av en kvalitativ karak-tär och syftet med studien är att undersöka lärares upplevda roll i- och förutsättningar för brottsförebyggande arbete med elever. Studiens frågeställningar är: Vilken roll anser lärare att de har i skolans brottsförebyggande arbete? Och Vilka hinder och möjligheter upplever lä-rare i sitt brottsförebyggande arbete? Studien utgår från intervjuer där fokuset varit att samla in lärarnas upplevda möjligheter och hinder att arbeta brottspreventivt. Vi har i denna studie använt Ingrid Sahlins (2000) brottspre-ventionsmodeller: strukturförändring, socialisation, effektivisering av institutioner och kon-troll som det teoretiska ramverket. Analysen är baserad på det empiriska materialet som ko-dats under olika teman för att besvara våra frågeställningar. Kodade teman för upplevda möj-ligheter och hinder är: utökad kontroll, samverkan, och ge elever goda förutsättningar. För att besvara vilken roll lärare upplever att de har kodades följande teman: skapa goda relationer, och skolledningens ansvar i att forma det förebyggande arbetet. Utifrån det empiriska materi-alet har ovanstående teman placerats in och i varierande utsträckning relaterats till Sahlins (2000) preventionsmodeller. Vi har även diskuterat lärarnas utsagor utifrån de kriminalpoli-tiska trenderna som preventionsmodellerna är baserade på samt de senaste årens kriminalpoli-tiska diskurs. Några slutsatser som framförs i studien är att lärarna belyser att skolan har det övergripandeansvaret gällande det brottsförebyggande arbetet, skolan måste skapa förutsättningar för att gelärarna tid att både uppfylla kunskapsuppdraget och fostransuppdraget. Skolan behöver varatydlig i sina riktlinjer kring detta arbete. Vidare kunde vi se att våra intervjuade lärare har enmångfaldig arbetsroll där de behöver balansera skolans kunskapsuppdrag, fostransuppdrag och samtidigt vara en brottsförebyggande aktör. Utifrån de kriminalpolitiska trender som Sah-lin framtaget sina preventionsmodeller från, ser vi hur lärarnas utsagor av brottspreventivt ar-bete visar på inslag av strukturella, socialisations och kontrollåtgärder som dominerat den kri-minalpolitiska debatten under 1970–1990 talet.