Syftet med denna studie har varit att undersöka hur samarbetet sett ut mellan olika aktörer, när det gäller att skapa en stadsdelpark. Detta ur ett brottsförebyggande- och trygghetsskapande perspektiv. Även att undersöka hur det brottsförebyggande- och trygghetsskapande perspektivet balanseras med det estetiska. Material från semistrukturerade intervjuer med nyckelaktörer samt dokument som rör processen har legat till grund för en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen vi har använt är rutinaktivitetsteorin, situationell brottsprevention samt CPTED. Resultatet visade att samarbetet mellan parterna inte var närvarande i urspungsplaneringen. Vidare belyser alla inblandade att detta kan ses som en lärdom till framtida projekt, då det möjligen hade mynnat ut i ett annat utförande av parken i vissa avseenden. Komplexiteten i att balansera brottsförebyggande och estetiska åtgärder synliggörs, och man kan se är att de åtgärder som nu sätts in är för att åtgärda problem som uppstått. Vilket möjligen kunde förebyggts om det beaktats i planeringen. / The purpose of our study has been to examine, from a crime prevention- and safety perspective, the cooperation between key-actors in creating an urban park. Material from semi-structured interviews with key- actors as well as documents relating to the process have been the basis for a qualitative content analysis. The theoretical framework we have used is routine activity theory, situational crime prevention and CPTED. The result showed that cooperation between the parties was not present in the initial planning. Furthermore, everyone involved emphasizes that it could be a lesson for future projects, which possibly could have resulted in another embodiment of the park in some respects. The complexity of balancing crime prevention and aesthetic measures is highlighted, and the action that is now being taken are to address problems that have arisen. Which could possibly have been prevented if it had been considered in the planning.

Theft without break-ins has increased significantly in the last year of swimming, sports and leisure facilities in Karlskrona, more precisely 60%. Vandalism in the shape of graffiti is another common crime. The solutions are divided into social and situational crime prevention. Social crime prevention engage in actions that are based on social causes of crime rather than the opposite situational crime prevention, which instead assumes that discourage with the help of technical solutions and has as primary objective to hinder accessibility for example theft friendly goods. The main purpose of this work is to come up with solutions to prevent these crimes, while also being cost-effective and realistic to implement. The work is important in that it creates safety awareness and promotes a healthy safety culture. Moreover, the future goal is to lower these statistics. The goal of the work is in addition to developing our knowledge of crime subject, was also to provide help and solutions for our clients. We have always tried to seek innovative solutions. The work has been based on the theoretical framework in which the relevant areas have been addressed. Furthermore, the results using the methodology prescribed in accordance with the theoretical framework. Finally, we come to the conclusion that there is a lot of cost-effective solutions that could be applied in real life and what is important is that they interact together to create a culture of incident reporting, which in turn documented and followed up for further evaluation. Documentation is important because it creates statistics to work from. Do not forget to involve the public. / Stöld utan inbrott har ökat markant under det senaste året på bad-, sport- och fritidsanläggningar i Karlskrona, närmare sagt 60%. Skadegörelse i form av klotter är ett annat vanligt förekommande brott. Lösningarna delas upp i social och situationell brottsprevention. Sociala brottspreventionen ägnar sig åt åtgärder som utgår från brottslighetens sociala orsaker istället för motsatsen situationell brottsprevention som istället utgår från att avskräcka med hjälp utav tekniska lösningar och har som primärt mål att försvåra tillgänglighet för t.ex. stöldbegärliga varor. Det huvudsakliga syftet med arbetet är att komma fram till lösningar som förebygger dessa brott, samtidigt som de är kostnadseffektiva och realistiska att implementera. Arbetet är viktigt på så sätt att det skapar säkerhetsmedvetenhet och främjar en hälsosam säkerhetskultur. Dessutom är det framtidsförankrade målet att sänka denna statistik. Målet med arbetet har förutom att utveckla vår kunskap inom det brottsförebyggande ämnet, varit att bidra med hjälp och lösningar åt våra uppdragsgivare. Vi har hela tiden försökt sträva efter innovativa lösningar. Arbetet har haft sin grund i den teoretiska ramen där berörda områden har behandlats. Vidare har resultatet med hjälp av metodiken skrivits i enlighet med den teoretiska ramen. Avslutningsvis har vi kommit fram till att det finns en hel del kostnadseffektiva lösningar som skulle kunna tillämpas i verkligheten och det viktiga är att man samverkar sinsemellan för att skapa en kultur med incidentrapportering som i sin tur dokumenteras och följs upp för vidare utvärdering. Dokumentation är viktigt eftersom det skapar statistik att utgå ifrån. Glöm inte att involvera allmänheten. / Geo Stalidis - Tel: 0707446170

The purpose of this study, is to explore whether or not prison sentences of less than a year, are appropriate, when judged from an individual preventive angle. This will be discovered through processing the interviews of a criminologist, a district prosecutor and a prison governor. Their expertise covers the areas of criminals, institution and crime prevention. Our data is drawn from parts of the theory about denial of freedom by Michel Foucault, who explores prison as an institution; the theory about prisonization by Donald Clemmer, who explored the process of socialization, that occurs when an individual goes to prison, and becomes a part of the prison sub culture; also the theory of moral sociology by Èmile Durkheim, who defines what we call a society, the basis of moral action and how these two interact. The result showed that prison sentences of less than a year are not appropriate, when judged from an individual preventive angel. Though judged from a general preventive angle, it can be seen as appropriate. / Studien syftar till att undersöka om fängelse som påföljd, gällande straff kortare än ett år, är ändamålsenligt utifrån ett individualpreventivt perspektiv. Detta uppnås genom tre kvalitativa intervjuer med en kriminolog, en kammaråklagare och en anstaltschef som utifrån deras olika yrkesroller bidrar med expertis inom det valda området. Empirin tolkas sedan utifrån delar av teorin om den frihetsberövande sanktionen av Michel Foucault som tittar närmare på fängelset som institution; teorin om prisonisering av Donald Clemmer, som tar fakta på den socialiseringsprocess som sker med individen när denne hamnat i fängelse och anammat en del av fängelsets subkultur, samt utifrån moralsociologin av Émile Durkheim som beskriver vad som utmärker ett samhälle, vad som är grunderna för ett moraliskt handlande och hur dessa två samspelar med varandra. Resultatet visade att fängelsestraff kortare än ett år ur ett individualpreventivt perspektiv inte är ändamålsenligt. Däremot kan det ur ett allmänpreventivt syfte verka avskräckande för samhällets övriga medborgare.

Kriminaliteten i universitetsstaden Lund har alltid varit ett förekommande fenomen. Vid medborgardialoger framhäver de lokala medborgarna till polis och kommun vad de upplever som otryggast. Baserat på fyra frågeställningar har studiens syfte varit en blottläggning av samverkan mellan medborgarna, kommunen och polisen som har gett upphov till medborgarlöftet i kampen mot brottsligheten i Lund. Denna samverkan har ett brottsförebyggande syfte. För att kunna besvara frågeställningarna har arbetet koncentrerats på två kriminologiska teorier, rational choice- och rutinaktivitetsteorin. I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod som gör gällande sekundäranalys av offentlig statistik. Valet av den här metoden föll sig naturligt då den är lämpar sig väl för den studie av brottslighet inom Lunds kommun som vi ämnat att beakta. Metodvalet är även motiverbart utifrån ett tids- och ekonomiskt perspektiv då den stora mängden av kvantitativa data i form av inrapporterade polisanmälningar, som vi analyserat, upptas av polismyndigheterna och sedermera bearbetas av Brottsförebyggande rådet och presenteras i statistisk form. Som en avgränsning har vi valt att fokusera på åren 2010-2015. Vi har analyserat fyra olika brott inom kommunen: brott mot trafikbrottslagen, tillgrepp av icke motordrivet fortskattningsmedel, cykel, brott mot narkotikastrafflagen samt en analys av samtliga anmälda brott inom kommunen. Den totala mängden anmälda brott indikerar under perioden 2010-2015 en svag eskalerande trend och tendens gällande brottsutvecklingen och den totala mängden anmälda brott. En genomsnittsberäkning visar att det i snitt anmäls 14 924 st. brott årligen mellan åren 2010 till och med 2015.

<p>Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?</p><p>Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på.</p><p>Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: <em>Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? </em>För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. <em></em></p><p>Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.</p>

Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning? Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på. Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad. De har valt att gå i psykoterapi för att få hjälp att stoppa sitt kriminella beteende genom kontroll och prevention. Vidare att få bearbeta sina tidigare upplevelser och känslor samt få hjälp med återanpassningen till samhället; bli rehabiliterade. Psykoterapin påverkade och stärkte identitetsförändringsprocessen. Motiven för att tidigare välja kriminalitet var ett behov av att slippa ångest, maktlöshet, frustration, utsatthet och stämpling. Ytterligare skäl var få känna kicken, välbehaget och gemenskapen. Slutsatserna är att för att en förändring ska vara möjlig behöver den kriminella identiteten vara uppluckrad varför behandling under anstaltstiden sällan blir verksam. Det kriminella, mot förändringen konkurrerande, normsystemet behöver vara tillräckligt försvagat. Psykoterapin och psykoterapeutens plats i en identitetsförändringsprocess blir att vara ett stöd i den mest sköra fasen, i det vakum som uppstår när sociala band i övrigt är svaga och den nya identiteten ännu inte är tillräckligt stadigt förankrad. Den känslomässiga kopplingen till de behov och känslor som kämpar emot varandra i förändringsprocessen behöver benämnas och bearbetas.

I den här uppsatsen har jag analyserat hur den svenska polisen har byggts upp under industrialiseringen av landet- ca 1850–1930 - och fram till 1965.Under den historiska processen har samhällsstrukturerna i hög grad förändrats, och så har också synen på brott och straff. Med den större processen – den generella utvecklingen i Sverige – som bakgrund, har jag analyserat enlokalhistoria; hurBodens stads polisorganisation sett ut och utvecklats. Mitt syfte var att förklara och förmedla det förflutna, därför har jag huvudsakligen använt mig av en historisk metod. Teoretiskt har mina utgångspunkter varit rutinaktivitetsteorin och strainteorin.Studiens viktigaste resultat är att det skett en förskjutning från avskräckande straff baserade på hämnd från samhällets sida, till förebyggande åtgärder som bygger på samhällelig involvering på såväl makro- som mikronivå...

Vi har med hjälp av observationer och en enkätundersökning besvarat frågeställningar som berör trygghet och brottslighet i förhållande till ansatsen Crime Prevention Through Enviromental Design (CPTED) i två områden med olika fysisk utformning och socioekonomisk demografi: Vivalla och Ladugårdsängen i Örebro. Genom att studera de två områdena har vi sett tydliga skillnader i både fysisk utformning, och hur trygghet upplevs av de boende i områdena. Vivalla är byggt under 1960 - 1970-talet och är en del av Sveriges miljonprojekt. Detta tar sig uttryck i slutna gårdar och en tydlig funktionsuppdelning i området. Det finns låga förutsättningar för den kollektiva övervakningen av området och dess gårdsmiljöer då fönstren i området är vända mot innergårdarna. Detta i kombination med dålig belysning och låg aktivtetsgrad -då de boende rör sig främst i centrum – innebär att området inte uppfyller principerna för CPTED. Ladugårdsängen är byggt med stadsmässighet och den livfulla staden i åtanke. Detta innebär husfasader mot gatan, en blandad bebyggelse och trafikerade gator genom området. Då husfasaderna har fönster åt alla väderstreck finns förutsättningar för en kollektiv övervakning, men denna försvåras i vissa delar av en undermålig belysning. Dock är gatorna mer livfulla och används mer än de i Vivalla, vilket främjar trygghet enligt boende i området. Brottsligheten är högre i Vivalla än i Ladugårdsängen, men den är inte markant högre med en brottslighet på 0,14 anmälda brott per capita i förhållande till Ladugårdsängens 0,11 brott per capita. Vidare finns fler faktorer än fysisk miljö för brottsbenägenhet, vilket gör att det är omöjligt att besvara varför fler brott begås i Vivalla med denna studie. Vad som utlöser känslan av otrygghet har visat sig vara främst dålig belysning, men också uppfattningen av hur stor brottsligheten är i områdena har gett positivt utslag på otrygghet. Detta innebär att inte enbart fysisk utomhusmiljö kan pekas ut som en faktor även för upplevd otrygghet. Det vi med denna studie kan fastställa är dock att den fysiska miljön har en påverkan på otrygghet, och att dålig belysning är en faktor för vissa brott – dock i kombination med flera andra faktorer.

I takt med samhällsutveckling och digitalisering medföljer ett ökat behov av polisiär digital närvaro. Detta behov upplevde Polismyndigheten emellertid svårigheter att uppfylla. Nätpatrullering är en arbetsmetod vilken avser att fylla detta behov. Arbetsmetoden implementerades som pilotverksamhet i Norge år 2015 och under våren 2022 inleddes en försöksverksamhet i region Nord i Sverige. Studien skrevs på uppdrag av Polisområde Malmö och avsåg att studera vilka de mest framträdande upplevda möjligheterna och begränsningarna med nätpatrullering var samt vilka de mest framträdande upplevda förutsättningarna som krävs för bedrivande av arbetsmetoden var. Resultaten, som har baserats på kvalitativ data, indikerade att nätpatrullering upplevdes verka som en tillgång i form av att skapa en trygg dialog mellan polis och allmänhet samtidigt som polisen hade möjlighet att förmedla information. Ytterligare visade resultaten på att poliser verksamma inom nätpatrullering handskades med upplevda begränsningar i form av svårigheter att verka lokalt samt juridiska och IT- säkerhetsmässiga utmaningar. Till följd av detta framkom att upplevda gynnsamma förutsättningar för att bedriva nätpatrullering ansågs vara lämpliga resurser i form av program vilka hjälpte till i hanterandet av känslig information, engagerad ledning samt kompetent och tillräckligt med anställda. Bedrivande av nätpatrullering ansågs bidra med upplevda möjligheter till minskad utsatthet för brott samtidigt som metoden ansågs kunna ha möjlig positiv inverkan på den låga anmälningsbenägenhet som förelåg.