Purpose: There is a severe housing shortage in Sweden, with a deficiency of schools and preschools. At the same time, carbon dioxide emission is measuring higher than ever and the realization of environmental crisis is clear. The building sector is responsible a high percentage of carbon dioxide emissions. Calculation for the climate impact can be implemented through life cycle assessment (LCA), directives are requested on how to build through an LCA perspective. The study investigates modular buildings that constitute an efficient and flexible way of managing the building shortage. The aim of this research was to get answers from an ecologically sustainable perspective to what provides more advantageous to process modules when the time- limited building permit expires and a module is needed somewhere else, with or without extra isolation. Method: A quantitative methodology was used to accomplish the aim. The climate impact of four different types of lifecycles simulates by using the software Anavitor. Other methods used for data acquisition was document analysis, calculation of specific energy use and transmission loss.   Findings: The results present advantageous choices for stakeholders to pick after the time-limited building permits expire and a new module is demanded at another place. The study shows that less carbon dioxide emission is produced when reusing the module rather than demolish and produce a new module. Energy savings can be made which reduces the total climate impact of the module that are additionally insulated.  Implications: The conclusion the group could deduct was that the production and manufacturing stage has a significant impact on the total climate impact that a renovation and non-manufacturing scenario is always more advantageous. By adding additionell isolation savings on total carbon dioxide emission can be made despite increased material use.   Limitations: The results are limited to a life cycle assessment based on a module’s envelope as the interior and technical equipment is the same for all scenarios. The study was based on a standard module in which the equipment has no effect on the results. The result was initially specific, but with the help of calculation of the breakpoint for independent transport distances, a general validity could be given. / Syfte: I Sverige råder det brist på bostäder, skolor och förskolor, samtidigt uppmäter koldioxidutsläppen högre än någonsin och insikten om ett miljöhot är påtaglig. Byggnadssektorn ansvarar för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Beräkning av klimatpåverkan kan utföras genom livscykelanalyser (LCA), däremot efterfrågas direktiv på vad som bör göras vid byggnation kring ett LCA-perspektiv. Undersökningen har genomförts på en modulbyggnad som utgör ett effektivt och flexibelt sätt att hantera byggnadsbristen på. Målet med arbetet var att ur ett ekologiskt hållbart perspektiv få svar på vad som är mer fördelaktigt att behandla moduler på när det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en modul behövs på en annan plats, med eller utan en tilläggsisolering. Metod: För att uppnå målet med studien användes en kvantitativ undersökningsstrategi. Klimatpåverkan för fyra olika typer av livscykler simulerades i mjukvaruprogrammet Anavitor. Andra metoder som används för datainsamling var dokumentanalys, beräkningar av specifik energianvändning och transmissionsförluster genom vägg vid tilläggsisolering. Resultat: Det genererade resultatet presenterar vad som är fördelaktigt att välja efter att det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en ny modul behövs på en annan plats. Studien visar att det genererar mycket mindre koldioxidutsläpp att återanvända modulen än att kassera och bygga ny modul. En energibesparing kan ges som sänker den totala klimatpåverkan för modulerna som tilläggsisoleras. Konsekvenser: Slutsatsen av arbetet är att produktions och tillverkningsstadiet har så pass stor inverkan på den totala klimatpåverkan då utfallet att renovera och spara in på en tillverkningsfas är att föredra. För att göra valet av att tilläggsisolera eller inte krävs en LCA. Den koldioxidökningen som tillkommer på grund av volymökning av en tilläggsisolering får inte överskrida den minskning som genereras av energibesparing. Begränsningar: Studien är avgränsat till livscykelanalys gjord på modulens klimatskal då den invändiga och tekniska utrustningen är densamma för alla utfall, därför kan modulen även tillhöra en annan slags funktion. Resultatet blev till en början specifikt men med hjälp av beräkning av brytpunkt för oberoende transportsträckor kunde en generell giltighet ges.

<p>Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att förändra offentliga myndigheters sätt att erbjuda tjänster och interagera med medborgare. Att genom e-tjänster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna är något som de flesta svenska myndigheter och kommuner strävar mot. Skellefteå Kommun tog redan i början av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen för begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nuläget en rad e-tjänster riktade mot kommunens medborgare. Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka hinder, identifierade i tidigare forskning, som kan komma att påverka användningsfrekvensen av en nyutvecklad e- tjänst för Bygglov som under sommaren 2010 skall lanseras. Utifrån en litteraturstudie har vi identifierat en rad hinder som i tidigare forskning anses påverka användningen av offentliga e-tjänster. En kategorisering av identifierade hinder har legat till grund för en fallstudie bestående av ett användbarhetstest och intervjuer. Resultatet av vår undersökning bekräftar att ett antal av de hinder som identifierats i den tidigare forskningen kan komma att påverka användningen av e-tjänsten för Bygglov. Undersökningens resultat indikerar att hinder främst finns att finna i sådant som rör användbarhet och Skellefteå Kommuns tillgängliggörande och marknadsföring av e-tjänsterna.</p> / <p>In the 2000’s, concepts such as E-Government and 24-hour government have changed the way public authorities provide services and interact with citizens. Through e-services public authorities offer an alternative to the traditional channels. This is something that most of the Swedish authorities and municipalities nowadays are striving for. In the early 2000’s Skellefteå Kommun took initiative to provide services under the concept of 24-hour government and currently offers a range of e-service to the citizens of Skellefteå Kommun. The aim of our study is to determine what barriers, identified in previous research, which may affect the frequency of use of a newly developed e-service for building permits, which is being launched during the summer of 2010. Based on a literature review, we have identified a number of barriers in previous research that claims to be affecting the use of public e- services. A categorization of identified barriers has been our basis for a case study consisting of a usability test and interviews. The results of our study confirm that a number of barriers identified by earlier conducted research may affect the use of the e-service for building permits. The survey results indicate that the main barriers concerns usability and the municipality strategies in making e-services available as well as the marketing of these.</p>

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att förändra offentliga myndigheters sätt att erbjuda tjänster och interagera med medborgare. Att genom e-tjänster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna är något som de flesta svenska myndigheter och kommuner strävar mot. Skellefteå Kommun tog redan i början av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen för begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nuläget en rad e-tjänster riktade mot kommunens medborgare. Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka hinder, identifierade i tidigare forskning, som kan komma att påverka användningsfrekvensen av en nyutvecklad e- tjänst för Bygglov som under sommaren 2010 skall lanseras. Utifrån en litteraturstudie har vi identifierat en rad hinder som i tidigare forskning anses påverka användningen av offentliga e-tjänster. En kategorisering av identifierade hinder har legat till grund för en fallstudie bestående av ett användbarhetstest och intervjuer. Resultatet av vår undersökning bekräftar att ett antal av de hinder som identifierats i den tidigare forskningen kan komma att påverka användningen av e-tjänsten för Bygglov. Undersökningens resultat indikerar att hinder främst finns att finna i sådant som rör användbarhet och Skellefteå Kommuns tillgängliggörande och marknadsföring av e-tjänsterna. / In the 2000’s, concepts such as E-Government and 24-hour government have changed the way public authorities provide services and interact with citizens. Through e-services public authorities offer an alternative to the traditional channels. This is something that most of the Swedish authorities and municipalities nowadays are striving for. In the early 2000’s Skellefteå Kommun took initiative to provide services under the concept of 24-hour government and currently offers a range of e-service to the citizens of Skellefteå Kommun. The aim of our study is to determine what barriers, identified in previous research, which may affect the frequency of use of a newly developed e-service for building permits, which is being launched during the summer of 2010. Based on a literature review, we have identified a number of barriers in previous research that claims to be affecting the use of public e- services. A categorization of identified barriers has been our basis for a case study consisting of a usability test and interviews. The results of our study confirm that a number of barriers identified by earlier conducted research may affect the use of the e-service for building permits. The survey results indicate that the main barriers concerns usability and the municipality strategies in making e-services available as well as the marketing of these.

Temporary building permits for housing purposes has recently received attention thanks to an addition to the Planning and Building Act (9 chap. 33a§). This addition should make it easier to receive temporary building permits for housing, even if the need is not deemed to be temporary. This is done with the hope that temporary housing can help reducing the housing shortage in Sweden. However, there are a number of challenges to be aware of when developing temporary housing, as housing should be adequate, affordable, and socially sustainable.  This study explores the usage of temporary building permits for housing in Stockholm. The situation was explored through archive search that resulted in descriptive statistics, and an exploration of five cases. These cases were evaluated based on social sustainability factors that could be related to the built environment and the development process. The time frames of the cases were put in relation to how the notion of temporary is used within the post-disaster context and in temporary urbanism. That resulted in a framework for categorizing interventions in the built environment based on their time frames, which can be useful for exploring the temporal aspects of the built environment and how the notion of temporary can be understood.  This study shows that temporary housing in Stockholm is mostly targeted at specific groups in society, and that it is developed with an adequate standard, but the possible effect that the temporary aspect could have on the residents is not problematized and the small number of projects means that it will not contribute to reducing the housing shortage in Stockholm. The conclusion of this study is that temporary housing can be socially sustainable (when only considering physical factors), but it does not contribute to an increase in social sustainability on a larger societal scale. / Tidsbegränsade bygglov för bostäder har fått uppmärksamhet de senaste åren på grund av ett tillägg till Plan- och bygglagen (9 kap. 33a§). Målet med detta tillägg är att det ska bli enklare att få tidsbegränsat bygglov för bostäder, även om behovet av bostäderna bedöms vara längre än tiden för bygglovet. Förhoppningen är att dessa temporära bostäder ska bidra till att minska bostadsbristen i Sverige. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att det finns utmaningar som behöver beaktas i projekt för temporära bostäder, då de bör vara lämpliga bostäder, tillgängliga till ett överkomligt pris, och socialt hållbara. I denna studie utforskas användningen av tidsbegränsade bygglov för bostäder i Stockholm. Situationen undersöktes med hjälp av arkivsökningar som resulterade i beskrivande statistik, samt en studie av fem fall där tidsbegränsade bygglov använts för bostäder. Dessa utvärderades utifrån ett antal faktorer för social hållbarhet som kan relateras till den byggda miljön och processer som rör denna. Tidsramarna för fallen sattes i relation till hur begreppet temporärt används inom postdisaster forskning och temporär urbanism för att undersöka temporala aspekter av den byggda miljön, samt hur begreppet temporär kan förstås och definieras. Detta resulterade i ett ramverk för att kategorisera händelser i den byggda miljön baserat på dess tidsramar.  Resultatet av studien visar att temporära bostäder i Stockholm utvecklas med en adekvat standard, men de effekter som den temporära aspekten skulle kunna ha på de boende problematiseras inte i debatten.  Temporära bostäder riktas oftast till specifika grupper i samhället och det utvecklas såpass få temporära bostäder att de inte kan sägas bidra till att minska bostadsbristen i Stockholm. Sammanfattningsvis så kan temporära bostäder vara socialt hållbara (om hänsyn bara tas till fysiska faktorer), men det bidrar inte till en socialt hållbar utveckling.

Denna fallstudie berör tre fastigheter i Malmö som genom tillämpningen av tidsbegränsade bygglov kunnat möjliggöra att byggnader används för ett nytt syfte ställt mot vad befintliga ändamålsbestämmelser antyder enligt detaljplan. Fastigheternas planbestämmelser relaterar till användning inom industri och lever idag inte upp till aktuella behov från fastighetsägare och verksamheter, som via det tidsbegränsade lovet kunnat ändra användningen vilket skildrar ett flexibilitet tillvägagångssätt.  Malmö stad har även formulerat intentioner med att använda sig av temporär användning i områden som står inför utveckling i färd med att testa nya flexibla metoder i stadsutvecklingsprocessen. De tre fastigheter som studerats ligger inom områden som Malmö stad har påbörjat planering och utveckling för. Av den anledningen har fastigheterna med tidsbegränsade lov undersöks i relation till Malmö stads intentioner om den temporära användningen och huruvida tidsbegränsade lov kan användas som ett flexibelt verktyg i sådana processer.  Användningen som de tidsbegränsade byggloven bidragit till har bringat nytt liv i fastigheterna som nu inrymmer etablerade och erkända verksamheter vilka bringar dynamik till dess respektive områden och staden. Användningen baseras i stort på kulturverksamheter vilka är öppna, tillgängliga och uppskattade av dess användare. Användningen bidrar både till ekonomiska och kulturella värden men kommer inte helt utan risker. Då både temporär användning och tidsbegränsade bygglov initialt förhåller sig till en bestämd tidsram finns risken att skapade värden går förlorade då användningen inte kan garanteras att bli bestående. / This case study concerns three properties in Malmö that by using time-limited building permits were able to enable buildings to be used for new purposes, contrary to what the existing land regulations say. The properties whose land regulations relate to industrial purposes do not currently meet the current needs of property owners and businesses, who were able to change the use via the time-limited permits, which depicts a flexibility in use.  The city planning department of Malmö has also formulated intentions to make use of temporary planning in areas that are facing development in the process of testing new flexible methods in the urban development. The three properties studied are located in areas for which the city planning department has begun planning and development. For that reason, the properties with time-limited permits have been examined in relation to the intentions of the city planning department regarding the temporary use and whether time-limited permits can be used as a flexible tool in such processes.  The use to which the time-limited building permits have contributed has brought new life to the properties which now house established and recognized businesses which bring dynamism to their respective areas and the city. The use is largely based on cultural activities which are open, accessible and appreciated by their users. The use contributes to both economic and cultural values but does not come entirely without risks. As both temporary use and time- limited building permits initially relate to a fixed time frame, there is a risk that created values are lost as the use cannot be guaranteed to be permanent.

Purpose: In Sweden, a municipal plan monopoly is used to regulate what, how and where you can or cannot build. How the plans, in the shape of comprehensive and detailed development plans, are formed is in turn regulated by the Planning and Building Act (PBL). Throughout history, Swedish building regulations have gone through many more or less extensive changes with the overall goal to improve our built environment and simplify or streamline the planning and building processes. From this comes the term small deviation, which in PBL is used to allow building permits that deviate from the detailed development plan, provided that the deviation is small. There is, however, no explanation in the law as to what this might mean in practice, and so there are large differences in terms of interpretation and application. The goal of this study is to analyse how the term small deviation according to PBL, chapter 9 § 31b is interpreted and applicated in building permit trials. Method: The methods used in this study are interviews (with building permit officers) and document analysis (of building permit decisions from quarter two, 2016, and court cases from the Land and Environment Court of Appeal). Findings: How deviations are interpreted does indeed vastly differ, and while the municipalities do work in a similar manner to determine whether a deviation could be considered small, there are significant differences. Only in the matter of built area on a property, the three studied municipalities all have different practices in what size of violation may be considered small, and the building permit officers in one of these municipalities still deviate from this. In eight out of 13 court cases, the Land and Environment Court of Appeal judged differently from the previous authorities. Only in one did all authorities agree. Implications: The findings implicate the following: There are remarkable differences in how small deviation is assessed. De biggest differences are between the local building permit officers and the Land and Environment Court of Appeal. The factors that affect the assessment on a municipal level the most are experience, precedent cases and discussion with colleagues. Limitations: A wider study containing more information from several municipalities and an analysis of the material accessible to the municipalities for guidance to assess deviations would provide a clearer answer as to what affects the interpretation. Keywords: PBL, Planning and Building Act, building permits, law interpretation, interpretation, deviation, small deviation, deviation from detailed development plan, sensemaking, the Land and Environment Court of Appeal / Syfte: I Sverige används ett kommunalt planmonopol som regleras av Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Planerna i form av översikts- och detaljplaner reglerar vad, hur och var man får eller inte får bygga. Genom åren har PBL många gånger genomgått mer eller mindre omfattande förändringar med det övergripande syftet att förbättra svensk byggd miljö och förenkla eller effektivisera plan- och byggprocessen, därför har begreppet liten avvikelse tillkommit i PBL. I författningen framgår att det trots avvikelser från planbestämmelser är möjligt att bevilja bygglov, förutsatt att avvikelsen är liten. Det saknas dock förklaringar i PBL kring vad detta kan innebära, och stora skillnader i bedömningen kring vad som kan anses vara en liten avvikelse finns. Målet med arbetet är att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9 § 31b tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning. Metod: De metoder som använts i undersökningen är intervjuer (med bygglovshandläggare) och dokumentanalys (av bygglovsbeslut kvartal två, 2016, och rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen från 2016). Resultat: Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur liten avvikelse tolkas och appliceras, både mellan olika instanser och på kommunal nivå. Medan kommunerna använder dylika metoder för att avgöra om en avvikelse kan anses vara liten, finns det även avsevärda skillnader i bedömningen. Bara när det gäller byggrätt har kommunerna i undersökningen riktvärden det är stor skillnad på. I åtta av 13 fall bedömde Mark- och miljööverdomstolen olika från samtliga tidigare instanser, och bara i ett fall var samtliga överens om graden av avvikelse. Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från resultatet är att: Det finns anmärkningsvärda skillnader i hur liten avvikelse bedöms. De största skillnaderna är mellan den lokala nämnden och Mark- och miljööverdomstolen. Det som främst påverkar bedömningen på kommunal nivå är erfarenhet, prejudicerande rättsfall och diskussion med kollegor. Begränsningar: En bredare undersökning med fler kommuner och bygglovsbeslut från en längre tidsperiod i kombination med en analys av det material som finns för att hjälpa bygglovshandläggare bedöma avvikelser hade kunnat ge ett tydligare svar på vad som påverkar tolkningen. Det hade också gett ett tydligare svar på hur skillnaderna huvudsakligen ser ut, vilket i sin tur gjort det möjligt att ta fram förslag till lösningar. Nyckelord: PBL, Plan- och bygglagen, bygglov, lagtolkning, tolkning, avvikelse, liten avvikelse, avvikelse från detaljplan, meningsskapande, MÖD, Mark- och miljööverdomstolen

The present diploma thesis ‘Practical Division of a Real Estate – Agricultural Farmstead‘ is concerned with actual division of an agricultural homestead in XXX, the district of Olomouc. Based on the local examination which has been performed and after analyzing documents acquired from the owners, conclusions were drawn as to the possibility of dividing the estate while adhering to the applicable regulations of the civil procedure, construction law, construction technology, operational technology and economy. Valid price guidelines were used to determine the price of the estate and a comparative price of the estate was also estimated. Both price levels were also determined for the individual parts established by the practical division of the estate. The thesis consists of two basic sections. The first section focuses on theory, explaining the problem of practical division of an estate and providing a description of work of a certified expert drawing up this type of expert opinion. The second section comprises a practical part, which contains the expert opinion on the actual division of the agricultural homestead in the town of XXX in the Olomouc district.