I denna studie undersöks hur och varför Malmö stad tillämpar temporär användning istadsutvecklingen. Temporär användning har under de senaste åren blivit ett allt merförekommande inslag i stadsutvecklingen, bland annat utifrån att de ekonomiskaförutsättningarna för kommuner och myndigheter har blivit allt mer begränsad.Temporär användning bygger på att bryta sig fri från den traditionella storskaliga ochlångsamma planeringsprocessen, och i stället tillämpa småskaliga temporära ingreppsom stegvis kan anpassas för att skapa förändring på lång sikt.Studien omfattas av en flerfallsstudie där vi genomfört två kvalitativaintervjuer med tjänstemän från Malmö stad. Förutom intervjuerna har vi ävengenomfört en dokumentanalys. De tre tre fall vi studerat är Malmö stads medverkan iEuropean Mobility Week 2016, försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017och två foodtrucksevenemang i Malmö.Studien visar att Malmö stad tillämpar temporär användning med varierandesyften och utformningar. Analysen visar att den bakomliggande orsaken till att Malmöstad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen är dels för att testa utformningari gaturummet. Samtidigt också för att aktivera platser som anses outnyttjade under enbegränsad tid, och dels för att förstärka platsers kvaliteter. Genom temporär användninghar Malmö stad försökt öka medborgardeltagandet inom stadsutvecklingen genom attskapa en tillfällig plattform. Malmö stad uppvisar ambitioner att arbeta mer medtemporär användning i stadsutvecklingen, och påvisar en medvetenhet omtillvägagångssättets styrkor och svagheter. Malmö stads långsiktliga målsättningar ochvisioner för Malmö har genomsyrat den temporära användningen. Tillvägagångssättethar tillåtit Malmö stad direkt implementera stadens målsättningar och visioner under enbegränsad tid. / This study investigates how and why Malmö stad applying temporary use in the urbanplanning. Temporary use has during the recent years become significantly moreoccurring in the urban planning process, partly because the economic conditions for themunicipality has become increasingly limited. Temporary use is based on breaking freefrom the traditional large-scale and slow planning process, and instead applying smallscaletemporary interventions that can be gradually adjusted to create long-term change.The study is covered by a multiple case study where we conducted twoqualitative interviews with officials from Malmö stad. In addition to the interviews, wehave also conducted a document analysis. The three three cases we have studied areMalmö stads participation in the European Mobility Week 2016, the summer street onFriisgatan and two different foodtrucks events located in Malmö.The study concludes Malmö stad applying temporary use with differentpurposes and variated embodiments. The analysis shows that the underlying cause ofMalmö stad applying temporary use in the urban development is partly to activatedeemed unused sites for a limited time, but also to enhance the quality of the sites. Butalso to test different designs in public places. With temporary use, Malmö stad target toincrease citizenship involvement in the urban development process by creating atemporary platform. Malmö stad exhibits a ambition to work more with temporary usethe in urban development, and demonstrating awareness of the strengths andweaknesses of the approach. Malmö stads long-term goals and visions for Malmö havepermeated the temporary use. The approach has allowed Malmö stad to implement thesegoals and visions directly for a limited time.

Detta examensarbete undersöker vilka kvaliteter som ”temporär användning” skapar inom kommunal svensk stadsutveckling, men även hur temporär användning används. Idag finns det regelverk enligt reglering av Plan-och bygglagen (PBL) som styr hur offentliga miljöer på gator och torg får användas och går under begreppet "tillfällig användning" enligt anvisningar för bygglov och detaljplaner. En alternativ användning i staden är temporär användning som är ett nyare verktyg inom stadsutvecklingen, men som inte används mycket i Sverige, iallafall vad gäller begreppets användning. På senare år har kommunal stadsutveckling i Sverige vågat testa och göra om offentliga rum till olika alternativa sådana. Det handlar om att arbeta med stadsutvecklingen på en mer demokratisk nivå där invånarna är mer involverade i stadsutvecklingen och på en nivå för att kunna nå olika kommunala mål. Att använda temporär användning är ett demokratiskt verktyg för att invånarna själva ska kunna få möjligheten att vara med och påverka utvecklingen av vad som behövs och inte i den offentliga miljön. Detta för att spegla stadens behov och skapar underlag för kommunen att arbeta med stadens stadsutveckling. Genom temporär användning i den offentliga miljön sker stadsutvecklingen på ett friare sätt till skillnad från att bara förhålla sig till beständiga regelverk och traditionell stadsutveckling. Temporär användning är, till skillnad från en traditionell storskalig och långsam planeringsprocess, ett sätt för kommunen att stegvis bygga upp viktiga underlag tillsammans med människor i staden för kommande stadsutveckling. Att förändra offentliga miljöer genom aktivering på olika sätt, skapar förutsättningar för att generera nya tankesätt i stadsutvecklingen där invånare i en stad är mer involverade i hur staden används och utvecklas. Detta examensarbete beskriver att temporär användning kan ses som ett verktyg och ett test i kommunal stadsutvecklingen där ekonomiska investeringar för temporär användning kan gynna en eventuell ”permanent användning” eller återkommande användning vid senare utveckling i staden. I dagsläget arbetar kommuner med budgetar som är begränsade och skiljer sig mellan städer. Att använda temporär användning inom kommunal planering kan även skapa bättre förutsättningar för utökat förtroende mellan invånare och kommunen. Arbetet omfattas av fallstudier mellan Halmstads kommun och Malmös kommun med innehåll av enkätundersökning, teorier och intervjuer av tjänstemän från respektive kommun. Enkätundersökningen utgörs av ställda frågor till tio slumpvis olika kommuner runt om i landet om huruvida temporär användning och tillfällig användning ställer sig mot varandra och hur de används inom kommunal stadsutveckling. Fallstudierna består av ett fall i Halmstad och fyra fall i Malmö. De olika fallstudierna är exempel på temporära användningar som tillämpas i olika former. Båda städerna har långsiktiga mål som behöver uppnås enligt städernas översiktsplaner där det finns målsättningar och visioner om städernas framtid. Arbetet omfattas även av dokumentanalys med teorier från arkitekterna Jan Gehl, Bruno Latour, Malin Zimm, Peter Bishop och forskaren Lesley William. / This thesis examines the qualities that “temporary use” creates in municipal Swedish urban development, but also how temporary use is used. Today, there are regulations under the regulations of the Planning and Building Act (PBL) that govern how public environments on streets and squares can be used and goes under the concept of "temporary use" according to instructions for building permits and detailed plans. An alternative use in the city is temporary use, which is a newer tool in urban development, but which is not widely used in Sweden, at least in terms of the use of the concept. In recent years, municipal urban development in Sweden has dared to test and transform public spaces into various alternative ones. It is about working with urban development on a more democratic level, where residents are more involved in urban development and on a level to achieve different municipal goals. The use of temporary use is a democratic tool for the inhabitants themselves to have the opportunity to participate in and influence the development of what is needed and not the public environment. This is to reflect the city's needs, which creates the basis for the municipality to work with the city's urban development. Through temporary use in the public environment, urban development takes place in a freer way, as opposed to only relating to permanent regulations and traditional urban development. Temporary use, unlike a traditional large-scale and slow planning process, is a way for the municipality to gradually build up important substrates together with people in the city for future urban development. Changing public environments through activation in different ways creates the conditions for generating new ways of thinking in urban development where residents of a city are more involved in how the city is used and developed.This thesis describes that temporary use can be seen as a tool and test in municipal urban development where financial investments for temporary use can favor any "permanent use" or recurring use in later development. At present, municipalities work with budgets that are limited and differ between cities. Using temporary use in municipal planning can also create better conditions for increased trust between residents and the municipality.The work is covered by case studies between Halmstad municipality and Malmö municipality with content of a survey, theories and interviews of officials from each municipality. The survey consists of posed questions to ten randomly different municipalities around the country about whether temporary use and temporary use contrast with each other and how they are used in municipal urban development. The case studies consist of one in Halmstad and four in Malmö. The various case studies are examples of temporary use applied in different forms. Both cities have long-term goals that need to be achieved according to the cities 'overall plans, where there are goals and visions about the cities' future.

Allt fler människor väljer att bosätta sig i städer. Samtidigt lever vi i en tid där hållbarhetsmål är viktigare än någonsin att uppnå. Städers ökande antal invånare gör att allt fler människor vistas på gator, torg, parker och andra grönområden i staden, vilket ställer höga krav på det offentliga rummet. För att bemöta detta krävs hållbara, livskraftiga, säkra och hälsosamma offentliga rum, med syfte att skapa en jämställd stadsmiljö som involverar alla människor. Dessa platser kräver smarta lösningar för att främja hållbar stadsutveckling.Stadsutvecklingen gör att de offentliga rummen ständigt förändras. Ett område som står inför förändring kan ta flera år att färdigställa, vilket gör att offentliga rum från och till infinner sig i ett slags mellanläge. Platsen används då inte längre som tidigare, och har ännu inte fått sin nya användning. Detta kan skapa tillfälligt otrygga eller oinbjudande kvaliteter i det offentliga rummet, till exempel brist på belysning och få människor i rörelse. För att motverka detta kan stadsplanerare och arkitekter implementera temporära installationer för att ge platsen en ny identitet och användning.För att undersöka om tillämpandet av temporär användning kan bidra till hållbar stadsutveckling, utförs en interventionsstudie på en offentlig plats som genomgår förändring. Denna interventionsstudie innefattar en beskrivande planeringsprocess samt en fältstimulering där en temporär paviljong med odlingsmöjligheter byggs upp i det offentliga rummet. Studiens empiriska del innefattar även en platsanalys för att undersöka hur paviljongen påverkar, och påverkas av, dess kontext. Dessutom tillämpar studien en enkätundersökning för att undersöka allmänhetens attityder till det offentliga rummet. Detta, tillsammans med kvalitativa intervjuer med experter inom området, ger oss en inblick i hur en intresserad person utan en formell roll kan delta i planeringsprocessen och utformningen av en offentlig plats. Resultatet beskriver planeringsprocessen och uppförandet av den temporära paviljongen. Detta beskriver i sin tur hur temporär användning kan bidra till inkludering och hållbarhet i stadsrummet. / Increasingly more people are choosing to settle in cities. At the same time, we live in a time where achieving sustainability goals are more important than ever. The increase in residents in urban environments has created a build up of people passing through the streets, squares, parks, and other green areas in the city, putting a huge strain on public spaces. In response to this, renewable, viable, safe and healthy public spaces are needed, with the aim of creating an equal urban environment open to all. These public spaces require inventive solutions to develop the urban environment to a sustainable future.Urban development is not only inevitable, but a must for progression, however, to the average citizen this creates ever shifting, ever changing surroundings for them to work and live in. During these, sometimes years long, periods of change, public spaces can fall into a form of middle ground, where the previous purpose of the space has been lost, and the new purpose has yet to be gained. This can temporarily create unsafe and uninviting qualities in the public space, for example due to lack of lighting and people. To challenge this, city planners and architects can look to implement temporary installations to give the site a new identity and use, bridging the gap between old and new.To investigate whether temporary use can contribute to sustainable urban development, an intervention study was conducted at a public space that is under-going change. This intervention study includes a descriptive planning process as well as a field stimulation where a temporary pavilion with cultivation opportunities is built up in the public space. The empirical part of the study also includes a site analysis to investigate how the pavilion affects, and is affected by, its context. In addition, the study applies a survey to examine the attitudes of the citizens regarding the public space. This, together with qualitative interviews with experts in the field, gives us an insight into how an interested person without a formal role can participate in the planning process and the design of a public place. The result describes the planning process and construction of the temporary pavilion. The approach, in turn, describes how temporary use can contribute to inclusion and sustainability in the urban.

Det finns ett behov och ett ökat intresse att tillåta civilsamhället vara delaktiga i byggprocessen. Medborgardeltagande och medborgardialog är metoder som används för att visa på att invånare är med och bestämmer om sin närmiljö. I teorin framställs det som att metoder likt dessa hjälper till i skapandet av ett demokratiskt samhälle. I praktiken ställer sig invånarna fortfarande frågande till vilken stadsutveckling som sker i deras närmiljö. I den här uppsatsen har vi undersökt alternativa metoder för medborgardeltagande. Vi har utgått från litteratur som tar upp olika metoder för deltagande, så som temporär användning och transformativt deltagande. Syftet för oss har varit att se till hur konstprojekt kan användas som en alternativ metod för deltagande och dialog. För att göra det har vi gjort en fallstudie över konst- projektet Mitt framför näsan i Jordbro kultur- och föreningshus, vilket var del av Statens konstråds satsning Konst händer. Genom att undersöka Mitt framför näsan ville vi se om projektet även har påverkat planeringsprocessen för det nya kulturhuset som ska byggas i Jordbro och vad de involverade aktörernas avsikt var. Utifrån vår kartläggning av Jordbro kultur- och föreningshus samt Mitt framför näsan undersöker vi om konstprojekt kan användas för att skapa delaktighet i stadsutveckling. Resultatet av vårt undersökande visar en större svårighet att engagera medborgare än vad vi först trodde. Där byråkratiska frågor och bristande kommunikation försvårar arbetet. Och även om vi inte fått konkreta svar på våra frågor så ställer vi oss positiva till konstprojekt som metod för delaktighet. / There is a need and interest to let the citizens be part of city planning. Civic participation and civil dialogue are methods which are used to show that citizens can participate in the decision making of their neighbourhood. In theory these methods seem to help the making of a democratic society. In practice people ask themselves what kind of urban renewal happens in their neighbourhood.In this thesis, we have examined alternative methods for civic participation. We have looked at literature concerning different methods of participation, such as temporary use and transformative participation. The purpose, for us, has been to look into how art projects can be used as a way of creating participation and dialogue. To do this, we have done a case study of the art project Mitt framför näsan in Jordbro cultural and social housing, which was part of the project Konst händer, produced by Statens konstråd. By looking into Mitt framför näsan, we wanted to discover if the project have affected the urban planning concerning the new cultural and social housing, and what the purpose was, for the actors involved in the project. By mapping Jordbro cultural and social housing, we examine if art projects can be used as a way to create participation in urban planning. The result shows that it is more difficult to involve citizens in civic participation, than what we first thought. Where bureaucratic questions and the lack of communication makes it complicated. Even if we do not have a concrete answer to our questions, we are positive about using art project as a method for civic participation.

Den här studien undersöker hur det uppdelade universitetet i Malmö kan knytas samman. I dagsläget finns det bristande forskning om campusområden, men det finns framförallt en kunskapslucka vid forskning kring att knyta samman ett uppdelat universitet. Malmö universitet har två universitetsområden med över två kilometer emellan och en tydlig koppling mellan dem saknas. Det här är en undersökning om vad som skulle kunna binda samman de två universitetsområdena, samt hur fysisk förändring skulle kunna skapa fler platser och bättre sammanhållning för alla studenter vid Malmö universitet.Genom metoder som intervjuer, fallstudier, litteraturforskning och observationer har vi fått en bred bild, både av Malmö som studentstad men också kring hur andra städer planterat sina universitet. Via intervjuerna har vi fått en praktisk kunskap kring vad studenter vid Malmö universitet tycker om situationen. Att universitetet känns splittrat och att man gärna hade sett fler platser i staden för studenter att vara på. Intervjuer med kunniga inom ämnet har resulterat i en fördjupad förståelse för hur man på bästa sätt kan utveckla universitetets identitet i staden. Fallstudier av städerna Örebro, Växjö samt Kristianstad har kompletterat studien med strategier från andra fall. Via dessa har vi kunnat göra jämförande studier och kommit fram till vad som är attraktivt i universitetsmiljön. Studien har visat att det saknas en koppling mellan de två områdena och att rörelsen mellan dem är näst intill obefintlig. Genom strategiska lösningar som utveckling av wayfinding och stråk samt nya samlingsplatser kan områdena kännas mer attraktiva och enhetliga. Utveckling av ett stråk genom city blir den röda tråden mellan områdena. Fysiska platser i form av studierum både utomhus och inomhus, studentcafeer, studentpubar och bostäder är viktiga knutpunkter för att skapa samlingsplatser för alla universitetets studenter. Via tillfälliga event och mötesplatser kommer det skapas fler möjligheter för studenter att träffas. Arbetet har resulterat i ett stråk som blir den röda tråden mellan områdena, en tråd som kompletteras med mötesplatser och studierum i stadskärnan där studenterna känner att de får ta plats. Det blir en sammanknytning mellan områdena som även påminner stadens medborgare att Malmö är en studentstad. / his study examines how the divided university city of Malmö can be linked together. At present, there is a lack of research on campus areas, but there is above all a gap of knowledge in research on linking a divided university. Malmö university has two campus areas that are divided by two kilometers and a clear connection between them is missing. This is a study of what could connect the two campus areas, and how physical change could create more places and better cohesion for all students at Malmö university. Through the methods of interviews, case studies, literature research and observations, we have created a broad picture, both of Malmö as a student city but also of how other cities have planned their universities. Through the interviews, we have gathered practical knowledge about what students at Malmö university think about the situation. A common theme was that the university feels divided and that they lack areas aimed for university students in the city. Interviews with experts in the subject have resulted in an in-depth understanding of how to best develop the university’s identity in the city. Case studies of the cities of Örebro, Växjö and Kristianstad have supplemented the study with strategies from other university cities. We have then been able to do comparative studies and arrive at what is attractive in the university environment. The study has shown that there is no connection between the two campus areas in Malmö and that the movement between them is almost non-existent. Through strategic solutions such as the development of wayfinding and “stråk” as well as new meeting places, the areas can feel more attractive and uniform. Development of a route through the city becomes the common thread between the areas. Physical places in the form of study rooms both outdoors and indoors, student cafes, student pubs and student housing are important hubs for creating places to gather all of the university’s students. Through temporary use, such as events and meeting places, more opportunities will be created for students to meet. The work has resulted in a “stråk” that becomes the common thread between the areas, a thread that is supplemented with meeting places and study rooms in the city center, where students feel that they are allowed to take place.There will be a connection between the areas that also reminds the city’s citizens that Malmö is a city with students.

Temporära användningar och social hållbarhet, är det två begrepp som kan gå hand i hand? Genom denna uppsats, som är en fallstudie av det temporära projektet Pixlapiren, undersöker vi om det är möjligt. Pixlapiren är ett projekt i ett stadsutvecklingsområde i södra Helsingborg som kommer börja bebyggas inom några år. Studien går ut på att undersöka och få en förståelse om hur utvecklarnas perspektiv av Pixlapiren skiljer sig eller är lika från brukarnas upplevelser. Vi ifrågasätter om temporära användningar fungerar i det svenska samhället. Metoderna som används i denna uppsats är dokumentanalys, observation och intervjuer. I den teoretiska bakgrunden presenterar vi begrepp och teorier från den temporära- och sociala hållbarhets diskursen. Arbetsprocess har påverkats av den rådande pandemin, Covid-19. Pixla anses vara en socialt hållbar plats och en givande del i samhället enligt brukarna. Brukarnas idéer och initiativ har utrymme att påverka den framtida planeringen av platsen. Pixlapiren är ett exempel på en välfungerande temporär användning. Samtidigt riktas kritik mot kommunens tjänstepersoner som brister i engagemang för platsens utveckling. Vi argumenterar att vägen till social hållbarhet behöver vara lika hållbar som målet. / Temporary uses and social sustainability, are they two concepts that can go hand in hand? Through this essay, which is a case study of the temporary project Pixlapiren, we investigate if it is possible. Pixlapiren is a project in an urban development area in southern Helsingborg that will start to be built within a few years. The study aims to investigate and gain an understanding of how the developers perspective of Pixlapiren differs or is similar with the experiences of the users. We question whether temporary uses work in the Swedish society. The methods used in this paper are document analysis, observation and interviews. In the theoretical background we present concepts and theories from the temporality and social sustainability discourse. The working process has been influenced by the prevailing pandemic, Covid-19. Pixla is considered to be a socially sustainable place and a rewarding part of society according to the users. The ideas and initiatives of the users have the possibility to affect the future planning of the place. Pixlapiren is an example of a well-functioning temporary use. In the meantime criticism is addressed to the municipality's service personnel who lack commitment to location and development. We argue that the path to social sustainability needs to be as sustainable as the goal.

Den här studien undersöker vilken roll temporära aktiviteter ges i Malmö stads stadsplaneringsprocess.Temporära aktiviteter är en term som omfattar en mängd olika aktiviteter i det offentliga rummen,men vår studie utgår från temporära aktiviteter som fysiskt förändrar och omgestaltar stadsrummet.Temporära aktiviteter och temporär användning har i takt med globaliseringen fått ett allt större utrymme ivästerländska städer, det kan därför ses som en motreaktion på en osäker framtid som präglas av växandeekonomiska, sociala och teknologiska förändringar. Tillämpningen av temporära aktiviteter är ett exempelpå att skapa mer flexibla och dynamiska platser för att ge städer mer livfulla stadsrum, det bidrar till ettdiversifierat och mer heterogent stadslandskap samt med ett förhöjt demokrativärde. Vår forskning baseras på en flerfallstudie av tre olika exempel på temporära aktiviteter som skiljer sig åtutifrån initiativtagarens intention och syfte med användningen. De tre exempel som presenteras i studien ärSteppe Side, Pig Barrier och Naturmolnet. Vi har i fallstudien genomfört två kvalitativa intervjuer gällandedessa exempel, samt genomfört en dokumentanalys för att tolka Malmö stads syn på temporära aktiviteter.Utifrån det empiriska materialet analyseras och diskuteras detta i förhållande till den teoretiska ingången. Studien visar att Malmö stad tillämpar en övergripande instrumentell syn på temporära aktiviteter, vilketinnebär att den ges en underordnad roll och endast fyller ett tomrum i väntan på att en mer gynnsamexploatering tar vid. Med en instrumentell syn på det temporära används det i marknadsföringssyfte och föratt bibehålla skenet av en urban tillväxt. Vad som går förlorat är de mervärden en temporär aktivitet medfördå syftet inte längre är för användarna, utan istället används som ett verktyg som riskerar att bidra till enökad gentrifiering. Vad vi också uppmärksammar i studien är att vi ser försök från Malmö stad till att gå moten mer flexibel och dynamisk planeringsprocess, men att de ännu inte är i det stadiet där det temporära kansamexistera med den långvariga planeringen. Avslutningsvis lyfter studien exempel på åtgärder som vi anserkan bidra till att nå till det stadie där det temporära lever i symbios med det permanenta. / This study examines the role of temporary activities in the City of Malmö’s urban planning process.Temporary activities are a term that encompasses a variety of activities in public spaces, but our study isbased on temporary activities that physically change and transform the urban space. Temporary activitiesand temporary use have, in step with globalization, gained increasing space in Western cities, whichcan therefore be seen as a counter-reaction to an uncertain future characterized by growing economic,social and technological changes. The application of temporary activities is an example of creating moreflexible and dynamic places to give cities more lively urban spaces, it contributes to a diversified and moreheterogeneous urban landscape with an increased democratic value. Our research is based on a multiple-case study of three different examples of temporary activities that differbased on the initiator’s intention and purpose of use. The three examples presented in the study are SteppeSide, Pig Barrier and Naturmolnet. In the case study, we conducted two qualitative interviews regardingthese examples, and conducted a document analysis to interpret the City of Malmö’s view of temporaryactivities. Based on the empirical material, this is analyzed and discussed in relation to the theoreticalframework. The study shows that the City of Malmö applies an overall instrumental view of temporary activities,which means that it is given a subordinate role and only fills a void while waiting for a more favorabledevelopment to take over. With an instrumental view of the temporary, it is used for marketing purposesand to maintain the appearance of urban growth. What is lost is the added value a temporary activity entailsas the purpose is no longer for the users, but instead is used as a tool that risks contributing to increasedgentrification. The study also draws attention to the attempts from the City of Malmö to move towards amore flexible and dynamic planning process, but that they are not yet at the stage where the temporary cancoexist with the long-term planning. Finally, the study highlights examples of measures that we believe cancontribute to reaching the stage where the temporary lives in symbiosis with the permanent.

Den här studien undersöker hur outnyttjade platser kan användas genom temporär användning ur ett socialt syfte. Vår uppfattning är att det finns en brist på platser i dagens urbana miljö som bidrar till delaktighet och gemenskap, som kan främja social inkludering och ett mer jämlikt samhälle. Samtidigt finns det outnyttjade platser i staden, vilket kan bero på olika anledningar, som exempelvis ekonomiska aspekter eller väntan på exploatering. Temporär användning är idag en erkänd metod för att aktivera dessa platser under en viss tidsperiod. Frågan går dock att ställa hur detta kan användas ur ett socialt, samt solidariskt perspektiv och således bidra till ett mer jämlikt samhälle. För att besvara denna fråga har vi utfört en empirisk undersökning av det franska temporära projektet Coco Velten, samt projektets grundare Yes We Camp. Genom denna empiriska undersökning, tillsammans med stöd av teorier, har vi kommit fram till att outnyttjade platser kan användas temporärt för att bidra till ett mer inkluderande och jämlikt samhälle. Samtidigt måste inte temporär användning i sig nödvändigtvis bidra till detta, utan det handlar snarare om hur dessa platser utformas, samt dess syfte. I det studerade Coco Velten går det utläsa att projektet svarade upp på olika samhällsproblem genom att hjälpa människor i utsatta situationer. För att åstadkomma detta implementerades flera olika användningsområden i projektet, en av dessa var de gemensamma platserna som utformades genom kollektiva metoder. Genom studien visas att de gemensamma platserna kan ses som särskilt vitala för att öka delaktigheten genom den temporära användningen och skapa förutsättningar för jämlikhet och social inkludering. Studien visar även att dessa projekt bygger på en viss föreningskultur och ett samarbete mellan olika samhällsaktörer. Avslutningsvis belyser studien vissa utmaningar med temporära projekt. Studien visar att den temporära användningen med ett socialt perspektiv kräver ideellt arbete och människors engagemang för att kunna genomföras. Andra utmaningar som studien belyser är tidsaspekten, finansieringen, samt risken för gentrifiering. / This thesis explores how unused spaces can be utilised through temporary use for social purposes. It is our view that there is a lack of spaces in today's urban environment that contribute to participation and community, which can promote social inclusion and a more equal society. At the same time, there are vacant spaces in the city, which may be due to various factors, including economic considerations or a lack of immediate development opportunities. Temporary use is now recognised as a means of activating these spaces for a specified period. However, it is necessary to consider whether this can be used from a social and solidarity perspective, and thus contribute to a more equal society. To answer this question, an empirical study of the French temporary project Coco Velten, and its founder Yes We Camp, was conducted. Through this empirical investigation, together with the support of theories, it was concluded that unused spaces can be used temporarily to contribute to a more inclusive and equal society. It is important to note that temporary use in itself does not necessarily contribute to the desired outcome. Rather, it is about how these places are designed and what they are used for. In the Coco Velten case study, it is evident that the project addressed various societal issues by assisting individuals in vulnerable situations. To achieve this, several different uses were implemented in the project, including common spaces designed through collective methods. The study indicates that the common spaces can be regarded as particularly significant in terms of increasing participation through the temporary use of the spaces and creating conditions for equality and social inclusion. The study also shows that these projects are based on a certain culture of association and collaboration between various social actors. Finally, the study identifies some challenges associated with temporary projects. The study indicates that temporary use with a social perspective requires volunteer labor and people's commitment to be implemented. Other challenges highlighted by the study are the time aspect, financing, and the risk of gentrification.

Denna fallstudie berör tre fastigheter i Malmö som genom tillämpningen av tidsbegränsade bygglov kunnat möjliggöra att byggnader används för ett nytt syfte ställt mot vad befintliga ändamålsbestämmelser antyder enligt detaljplan. Fastigheternas planbestämmelser relaterar till användning inom industri och lever idag inte upp till aktuella behov från fastighetsägare och verksamheter, som via det tidsbegränsade lovet kunnat ändra användningen vilket skildrar ett flexibilitet tillvägagångssätt.  Malmö stad har även formulerat intentioner med att använda sig av temporär användning i områden som står inför utveckling i färd med att testa nya flexibla metoder i stadsutvecklingsprocessen. De tre fastigheter som studerats ligger inom områden som Malmö stad har påbörjat planering och utveckling för. Av den anledningen har fastigheterna med tidsbegränsade lov undersöks i relation till Malmö stads intentioner om den temporära användningen och huruvida tidsbegränsade lov kan användas som ett flexibelt verktyg i sådana processer.  Användningen som de tidsbegränsade byggloven bidragit till har bringat nytt liv i fastigheterna som nu inrymmer etablerade och erkända verksamheter vilka bringar dynamik till dess respektive områden och staden. Användningen baseras i stort på kulturverksamheter vilka är öppna, tillgängliga och uppskattade av dess användare. Användningen bidrar både till ekonomiska och kulturella värden men kommer inte helt utan risker. Då både temporär användning och tidsbegränsade bygglov initialt förhåller sig till en bestämd tidsram finns risken att skapade värden går förlorade då användningen inte kan garanteras att bli bestående. / This case study concerns three properties in Malmö that by using time-limited building permits were able to enable buildings to be used for new purposes, contrary to what the existing land regulations say. The properties whose land regulations relate to industrial purposes do not currently meet the current needs of property owners and businesses, who were able to change the use via the time-limited permits, which depicts a flexibility in use.  The city planning department of Malmö has also formulated intentions to make use of temporary planning in areas that are facing development in the process of testing new flexible methods in the urban development. The three properties studied are located in areas for which the city planning department has begun planning and development. For that reason, the properties with time-limited permits have been examined in relation to the intentions of the city planning department regarding the temporary use and whether time-limited permits can be used as a flexible tool in such processes.  The use to which the time-limited building permits have contributed has brought new life to the properties which now house established and recognized businesses which bring dynamism to their respective areas and the city. The use is largely based on cultural activities which are open, accessible and appreciated by their users. The use contributes to both economic and cultural values but does not come entirely without risks. As both temporary use and time- limited building permits initially relate to a fixed time frame, there is a risk that created values are lost as the use cannot be guaranteed to be permanent.

I denna uppsats analyseras stadsomvandlingen av Slakthusområdet utefter det urbana DMA:t och Stockholms bakgrund som segregerad stad. Slakthusområdets möjligheter av temporär användning under omvandlingen undersöks med hjälp av projektet Les Grands Voisins i Paris.  Stockholm är en segregerad stad och innerstaden har kommit att präglas av en livsstil med en aptit för ett exklusivt utbud av restauranger och barer (Lilja, 2011, s 15, 19, 34). Slakthusområdet ska bli en utvidgning av stadens centrala delar och de verksamheter och olika funktioner som växer fram ser ut att avspegla innerstadens homogenitet istället för de planer att skapa en heterogen stadsdel året om (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017, s 11). Med stadsutvecklingen förbättras många kvaliteter av det urbana DMA:t samtidigt som andra försämras.  Ambitionen med det förslag som presenteras är att utmana och förbättra områdets sociala mångfald. Förlaget utgår ifrån projektet Les Grands Voisins och den jämförelse som gjorts mellan projekten för att se Slakthusområdets möjligheter att tillämpa Les Grands Voisins 10 intentioner. / This bachelor thesis analyzes the urban development of Slakthusområdet (former meat-packing district located in Stockholm) with the support of the urban DMA and Stockholm’s background as a segregated city. The possibility of temporary use during the development is explored with the help of the project Les Grands Voisins in Paris.  Stockholm is a segregated city, the inner city is characterized by a lifestyle craving an exclusive selection of restaurants and bars (Lilja, 2011, s 15, 19, 34). Slakthusområdet will become an extension of the city’s central parts. Emerging activities and functions in the area seem to reflect the homogeneity of the inner city contrary to the plans to create a heterogeneous district all year round (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017, p. 11). With the urban development, many qualities of the urban DMA improve while other decline.  The proposal presented in this thesis aims to challenge and improve Slakthusområdet’s social diversity. The proposal stems from the Les Grands Voisins and the comparison between the two projects to explore the Slakthusområdet’s possibilities to apply Les Grands Voisins 10 intentions.