<p><p>Syftet med examensarbetet är att göra en jämförelse mellan prefabricerade och platsbyggda tak. Arbetes mål är att finna om något av alternativen är mer fördelaktigt än det andra med avseende på ekonomi, arbetsmiljö och kvalité. Två olika byggarbetsplatser har besökts för att samla in kunskap om hur arbetet går till. För prefabricerat tak har bygget av en eventhall i Kristinehamn studerats och för traditionellt platsbyggt besöktes en sporthall i Årjäng. Genom litteraturstudier och intervjuer med leverantörer och insatta personer i branschen har kännedom skaffats.</p><p>Prefabricerade tak har använts med stor framgång i Norge under en längre tid men är inte lika vanligt här i Sverige. Genom att öka förståelsen för för- och nackdelarna med prefabricerade element kan dessa utnyttjas med större framgång. Genom att branschen pressas hela tiden att bygga snabbare och billigare kan prefabricerat vara en väg att nå dessa mål.</p></p> / <p>The main purpose with this diploma work is to compare the two production methods, premanufacturing and on-site construction. The goal is to deduce if one of the alternatives is more attractive than the other in view of economy, work environment and quality. To gather information about how the construction works, two various construction sites have been studied. The premanufactured roof was studied in Kristinehamn during the construction of an eventhall and for the on-site construction a sport arena in Årjäng. Information was also gathered through a literature study and by interviewing active persons in the building industry.</p><p>The premanufactured roofs have been used in Norway with great success during a long period of time but are not that common here in Sweden. By increasing the understanding of the advantage and disadvantage of premanufactured building elements, they can be used with greater success. The building industry has under some time been pushed to build cheaper and faster, maybe the premanufactured element is the way to achieve this goal.</p>

<p>År 2004 förbrukades 5 037 800 MWh energi i byggsektorn. Idag pratas det mycket om energieffektivisering i förvaltningsskedet. Denna rapport inriktar sig mer på hur energiförbrukningen kan minskas under bygget, närmare bestämt hur valet av uppvärmningssystem för att påskynda härdningen av betong på byggarbetsplatsen kan minska energianvändningen. Energianvändningen är något som påverkar både ekonomin och miljön, det är därför aktuellt att spara på energin där det är möjligt.</p><p> Det finns en rad olika uppvärmningsanordningar för att torka betong, att välja den mest lämpade för bygget är av stor vikt. Både ur ett tidsperspektiv och även ur energibesparingsperspektiv. Rapporten berör de idag mest använda anordningarna men fokuserar på de anordningar som torkar och härdar betongen genom att värma luften; eldrivna varmluftsfläktar, hetvattendrivna luftvärmare, dieseleldade byggtorkar samt gasoleldade byggtorkar. Anordningarna jämförs utifrån koldioxidutsläpp, kostnader samt sina för- och nackdelar för användning på arbetsplatsen. För att underlätta valet av uppvärmningsanordning har ett program tagits fram där kostnader och koldioxidutsläpp beräknas. Programmet fungerar som så att effektbehovet beräknas och utifrån detta väljer användaren de mest lämpade anordningarna för bygget i fråga. I rapporten jämförs de fyra uppvärmningsanordningarna i två olika månader, november och februari, samt med dålig isolering och obefintlig isolering i uppvärmningsskedet. Beräkningarna i rapporten är utförda på ett standard flerbostadshus för Peab.</p><p>Resultatet av de utförda beräkningarna visas i diagrammen ovan. Slutsatsen av rapporten blir att vid högre effektbehov, och om möjligheten finns, är det alltid bäst att använda sig av fjärrvärme sett till de totala kostnaderna och koldioxidutsläppen. Där effektbehovet och ett fjärrvärmesystem inte motiveras ekonomiskt bör ett gasolbaserat system användas. Ett diesel- och elbaserat system är i ett tidigt skede aldrig en bra lösning på grund av höga kostnader för energin och stora utsläpp.</p>

<p>Partnering is a new and exciting way of cooperation in the Swedish construction industry. In countries like Denmark and the United Kingdom the concept has been developed during a number of years while the Swedish construction industry has been more reluctant.</p><p>Partnering is seen by many as the solution to the problems that often occur in design and build contracts. Many others believe that it is a way for the big entrepreneurs to gain unfair advantage. Never the less the concept is fast getting more and more appreciation, especially in the region of Karlstad where many new buildings are built that way.</p><p>We have focused on the new development of Carlstad Conference Center (CCC) which is currently built with a partnering concept. The main method that have been used in this thesis are interviews with personnel on different positions in the project. We have interviewed the following categories of personnel: Project Manager, Main Contractor, Foreman, Architect, Constructor and Subcontractors.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how the partnering cooperation at Carlstad Conference Center works and how this approach differs from a traditional design and build contract. The goal is then to describe the differences in economics, organization and quality.</p><p>We have found that partnering is an excellent way of cooperation in projects that are highly complex and where the client can´t really define his product. In projects that are more of a standardized nature the design and build contract seems better. We have also found that it is positive that the main contractor is involved together with the architect and the constructor in the early stages of the project and contributes with his knowledge on how to build in an effective way.</p><p>From an economic point of view we have found that the profits that the contractors make in a partnering project are not as big as it may have been in a traditional design and build contract but on the other hand it´s almost impossible to make a loss which makes it a safe way to build. We have also found that it´s a more simple way of working since the involved parties don´t have to argue about extra costs and additional works.</p><p>When it comes to the quality of the finished product the views varies depending on who you ask. Generally speaking it´s the main contractor that believes the quality should end up the same as with a normal design and build contract. Almost everyone else believes that the quality should get better.</p><p>Everyone that has been interviewed believes that partnering is the best way to build projects like Carlstad Conference Center.</p>

QC 20100714

Challenges to the operating nuclear power plants and transport infrastructures are outlined. It is concluded that most aggravating factors are related to knowledge. Thus, of necessity, effective knowledge management is required. Knowledge management theories are reviewed in their historical perspective as a natural extension and unification of information theories and theories about learning. The first line is identified with names as Wiener, Ashby, Shannon, Jaynes, Dretske, Harkevich. The second line – with Vygotsky, Engeström, Carayannis. The recent developments of knowledge management theorists as Davenport, Prusak, Drew, Wiig, Zack are considered stressing learning, retaining of knowledge, approaching the state awareness of awareness, and alignment of knowledge management with the strategy of the concerned organizations. Further, some of the details and results are presented of what is achieved so far. More specifically, knowledge management tools are applied to the practical work activities as event reporting, data collection, condition assessment, verification of safety functions and incident investigation. Obstacles are identified and improvements are proposed. Finally, it is advised to continue to implement and further develop knowledge management tools in the organizations involved in various aspects of safety critical facilities. / Utmaningar som kärnkraftverken och transportinfrastrukturer står inför har kartlagts. Kartläggningen pekar på att problemen är relaterade till brister i kunskap. Det är därför nödvändigt att fokusera på kunskap och implementera kunskapsmanagement med däri ingående teorier. Sådana teorier beskrivs i ett historiskt perspektiv. Det framgår att kunskapsmanagement har flera rötter av vilka de viktigaste är informationsteorier och teorier om inlärning. Den första är associerad med namn som Wiener, Ashby, Jaynes, Dretske, Harkevich. Den andra med namn som Vygotsky, Engeström, Carayannis. Även bidrag från moderna tänkare inom kunskapsmanagement som Davenport, Prusak, Drew, Wiig, Zack utvärderas för att förstå hur de involverade organisationerna kontinuerligt kan lära sig, bevara kunskap, nå medvetande gällande kunskap och integrera kunskapsmanagement med företagsstrategier. Vidare så presenteras ett urval av resultat för att illustrera vad som har åstadkommits hittills. Kunskapsmanagement-teorier appliceras på verksamheter som erfarenhetsrapportering, databaser, provning, verifiering av säkerhetsfunktioner och utredning av incidenter. Kunskapsmanagement gör det möjligt att identifiera och beskriva brister i de etablerade verksamheterna och att föreslå förbättringar. Rekommendationen för framtiden är att fortsätta arbetet med implementering och vidareutveckling av kunskapsmanagement för applikationer som är relevanta för kärkraftverk, transportinfrastrukturer och andra säkerhetskritiska anläggningar. / QC 20101214

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Peab anläggning i Karlstad och har varit inriktat mot att med hjälp av visuell planering öka produktiviteten i anläggningsbranschen. Detta genom att fokusera på involvering, engagemang och förståelse hos produktionspersonalen för projektet och hur deras arbete påverkar arbetskollegorna.   Visuell planering (ursprungligen visible planning) är ett verktyg som utvecklades av Toyota för att korta ledtiderna i sin produktutveckling. Metoden syftar till att visualisera målen och fokusera på individen vilket främjar teamwork och ledarskap.   För att samla information har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Arbetsplatser har besökts för att få en ökad förståelse för hur visuell planering används i praktiken. Personalen vid Peab anläggning i Karlstad har deltagit och varit behjälpliga under arbetets gång.   Som resultat av examensarbetet har verktyg tagits fram för att leda projekt och dessa används idag på ett av Peabs projekt. De tydligaste fördelarna med dessa är den ökade delaktigheten hos produktionspersonalen och synligheten av arbetsgången och eventuella problem som uppstår. Vi ser stor potential med vår framtagna metod och hoppas att det finns ett intresse och nyfikenhet även hos andra, vilket kan medföra en spridning av metoden och vårt arbete.

Hur förändras energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov. De tre hustyperna har placerats i de olika förslagen med respektive långfasad i förslagen orientering.Energiberäkningen visar att det är en skillnad i energibehov mellan de två områdena.Det framgår att Förslag 2 som är orienterat i norr-söder riktning har ett energibehov som är 10% lägre än vad Förslag 1 har som är orienterat i väster-öster riktning.Vad gäller respektive byggnads energibehov så har vi strävat att uppnå energikraven för passivhus. Resultatet visar att villan och kedjehuset inte uppfyller kraven. Däremot framgår det att parhuset är den enda hustypen som klarar kravet och kan således klassas som ett passivhus.I projektet används datorprogrammet Archicad och Sketchup där ritningar och visualiseringar gjorts, de presenteras som bilagor i rapporten. Lagar för fysisk planering och svensk standard har följts enligt gällande lagstiftning och praxis. / How does the energy requirement change after orientation of the buildings after the compass directions?The purpose with the work is to design a residential area of circa 10 hectares containing 70-90 homes in the form of three different types with the ambition to be as energy efficient as possible. The buildings and site plans have been designed after analysis made on existing residential areas in Sweden and a comprehensive energy calculation has been made. Common factors that influence the energy has been studied, such as compass orientation, window area and building shells beyond that own elements has been created.The results are presented in two different site plans, Proposal 1 and Proposal 2, which is oriented after two different directions, north-south and east-west. An energy calculation have been made that clarifies the difference in energy requirement . The three type of buildings have been placed in the various proposals with the respective long facade of the proposed orientation.The energy calculation shows that there is a difference in energy requirement between the two areas. It appears that Proposal 2, which is oriented in north-south direction has an energy requirement that is 10% lower than what Proposal 1 is, which is oriented in west-east direction.Regard to each building's energy requirement, we have strived to achieve the energy requirements for passive houses. The result shows that the villa and the terraced house does not meets the requirement. It appears that the semi-detached house is the only house type that can handle the requirement and can therefore be classified as a passive houseIn the project we used the computer program Sketchup and Archicad where drawings and visualizations are made, they are presented as appendices in the report. Laws for Planning and the Swedish standard has been followed under current law and practice.

This report is an evaluation of Peab's purchase and call-off system, PIA. PIA is used to order goods for Peab's construction sites. The background to the work is that users of the system have understood the system cumbersome to use when purchasing goods for construction sites. The evaluation was carried out by the interviews and tests with users of the program, in this case, supervisors and site managers at the company. Ten users of the system were interviewed and eleven people have carried out a test order. The focus is primarily on the test order that users have implemented, which has been clocked and analyzed for time and cost. The evaluation is also a user analysis concerning how the users perceive the program, mainly in terms of usability, functionality and benefits. The result of this report shows that PIA is economically profitable to use for the purchase of goods for construction sites. It shows also that in the majority of cases take more time to place an order through PIA than by phone, but despite this, it is economically profitable to use the system. The result of the user analysis shows that the system performs what it is proposed to, despite some criticism from users. It also shows that the system is user friendly for those who have fairly good computer skills, and states that PIA brings the benefit that it is intended to do, i.e. creating economic profit to the company.

Effektivisering av datastöd i mindre entreprenadföretag

Den förste januari 2011 blev det obligatoriskt att i Sverige följa dimensioneringsförskrifterna Eurocode 7 vid dimensionering av geokonstruktioner. Eurocode är ett resultatet av det Europeiska standardiseringsorganet CEN’s arbete med att ta fram gemensamma regler för hela Europa. Eurocode ersatte BKR som tidigare var de normativa föreskrifterna som gällde i Sverige och med detta skifte startades arbetet med att implementera de nya reglerna fullt ut bland de svenska konstruktörerna. På uppdrag av ett lokalt företag har det jämförts och lokaliserat ändringar som gjorts mellan de nya reglerna i bilaga D och de regler som ska appliceras i Sverige. Det har även konstruerats ett beräkningsprogram som dimensionerar grundfundament enligt de nya reglerna som föreskrivs i Eurocode 7, utifrån IEG’s hänvisningar. Resultatet från undersökningen visar att de nya dimensioneringsföreskrifterna från EU inte innebar en så stor skillnad från BKR’s regler som först troddes utan den gav stor frihet till att räkna med de metoder som respektive land själva väljer. Vilket Sverige utnyttjade genom att gå tillbaks till de dimensioneringsmetoder som tidigare räknades utifrån, fast med ändring på hur säkerhetsfaktorerna appliceras.