No description available.

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus. Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende. Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds. Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna. Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar. Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.

Med ekonomiskt stöd från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling skall ett lövträprojekt bedrivas under två års tid vid Institutionen för teknik och design på Växjö Universitet. Detta examensarbete ingår som en del av lövträprojektet, där böjhållfasthetsvärden och elasticitetsmoduler för asp tagits fram. Virket har hållfasthetssorterats visuellt dels efter nordiska T-virkesstandarden INSTA 142, men även efter den brittiska standarden BS 4978-1996. Dessutom har en maskinell hållfasthetssortering av provkropparna genomförts i en böjprovningsmaskin av fabrikatet Cook-Bolinder. För vidare analyser av provkropparna har de körts i en WoodEye skanner som är en maskinell sorterings- och bildinläsningsapparat för sågat och hyvlat virke. För att bestämma aspens elasticitetsmoduler och böjhållfasthet användes en böjprovningsmaskin av fabrikatet Alwetron. Global och lokal elasticitetsmodul har beräknats utifrån uppmätt nedböjning enligt den Europeiska standarden prEN 408:2003, därefter belastades provkroppen till brott för att få fram böjhållfastheten. Provkropparna har fotograferats innan påförd last, vid begynnande brott och slutligen efter brott. För möjlighet till ytterligare studier av de 150 provkroppar har en databas skapats med samtliga registrerade värden och foton. / With financially supports from the trust fond of the Knowledge Foundation a hardwood project will take part during two years at the School of Technology and Design at Växjö University. This report is one part in this project, were the bending strength and modulus of elasticity were evaluated for aspen. The specimens were strength classified visually by using the Nordic standard INSTA 142 and by using the British standard BS 4978-1996. A classification was carried out by a bending strength grading machine named Cook-Bolinder. For further analysis the specimens were finally documented with a WoodEye scanner, which is a scanner that inspects and optimises sawn and planed timber. An Alwetron, a bending strength grading machine, was used to determine modulus of elasticity and bending strength for aspen. Global and local modulus was calculated from the deflection according to the European standard prEN 408:2003. After that the specimens were loaded by tension to their ultimate strength so it was possible to evaluate the bending strength. Photos were taken of the specimens before, during and after loading. For further studies of the 150 specimens all values and pictures were saved.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA – Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka. Kyrkan värms intermittent vilket är skonsammare för kyrkan då långvariga variationer i den relativa fuktigheten undviks. Analysen av inneklimatet i kyrkan visar att den relativa fuktigheten ligger inom ett intervall där risk för uttorkningsskador och mögeltillväxt inte bör vara överhängande. De datorsimuleringar som har genomförts, innefattar simulering av kyrkans inomhusklimat och kyrkans energibalans. Vid datorsimulering av en tung stenkyrka är det viktigt att programmet tar hänsyn till väggarnas värmetekniska egenskaper för att ett bra resultat ska erhållas. Byggnadens värmelagrande förmåga tar programmet hänsyn till, men komplikationer uppstår när noggranna värden i relativa fuktigheten önskas. Resultatet från energisimuleringen pekar på att kyrkan dras med stora energiförluster i form av transmission genom byggnadsskalet, samtidigt som det visat sig att det passiva värmetillskottet från sol och intern transmission har en betydande inverkan på kyrkans aktiva uppvärmning.

Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostäder trädde i kraft den 1 oktober 2006. I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka åtgärder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvändning. Vad händer då med äldre hus, som har dåligt isolerade väggar, tak, grund och i många fall även äldre fönster som inte på långa vägar kommer upp i dagens energisparande krav. I äldre hus är det främst transmissionsförlusterna som står för energiåtgången och i denna rapport görs beräkningar för ett hus byggt 1959 i Växjö. I rapporten framgår det vad man tjänar på att tilläggsisolera och byta fönster samt hur många år det tar innan man har tjänat in på förbättringen av klimatskalet. Det ges även en inblick i vad man bör tänka på om man tilläggsisolerar med avseende på kondensrisk inne i byggnadsdelarna. / October 1st, 2006 a new law (SFS 2006:985) was given effect. The purpose of this law is to confirm a buildings’ specific energy consumption by showing an energy declaration. The declaration shows how much energy the specific building consume and what kind of measures that can be recommended to reduce the energy consumption. In this diploma work, Ihave tried to answer the question: What happens to older buildings that have a high transmission loss through walls, attic and foundation caused by thin insulation and bad windows? The calculations for this report are based on a dwelling house build in 1959. The main task has been to find out what the cost will be and how much money the owner will save by following the recommendations in the report – that is to add insulation material to the construction and to replace the windows. It has to be taken into consideration before making any changes to the house that there might be an increase in humidity in sections of the construction if you make the climate shell thicker and more compact.

Sedan början på 1900-talet har tekniken med vingförsedda stolpar utvecklats och använts till olika föremål och ändamål. För tre år sedan grundades svenska företaget Vingfundament Terrawing AB utav Roland Johansson och Johnny Mattsson. De utvecklar och tillverkar vingfundament för mindre konstruktioner som t.ex. vägskyltar och bullerskärmar. Peab i Växjö har på ett projekt i Skåne på Revingehed använt sig utav vingfundament då de grundlagt huskulisser, detta är ett av de större projekten som utförts med just vingfundament. I normalfall skulle grundläggningen på detta projekt ha gjorts med hjälp utav betongfundament, en process som visat sig vara betydligt långsammare och kostsammare än vad vingfundament är. Handberäkningar har utförts för bärighet på betongfundament, dessa beräkningar har kontrollerats med beräkningsprogrammet WIN-statik Grundplatta. Dimensionen vi kom fram till för att ersätta vingfundamenten blev 2,5*57*0,4 m, denna grundplatta förses med pelarskaft för varje väggelement, dimensionen för pelarskaften är 0,35*0,35*1,1 m. På varje pelarskaft monteras stålpelare vilka väggelementen monteras fast på och på dessa monteras väggelement med storleken 4,65*2,48 m. Betongfundamentet klarar gott och väl de vertikala krafter som påverkar men det är den stora horisontala kraften som gör att det krävs så pass stor dimension på betongfundamentet. / Since the beginning of the 19-th century the technology with posts provide with wings have been developed and used for different objects and purposes. For three years ago the Swedish company Vingfundament Terrawing AB was founded by Roland Johansson and Johnny Mattsson. They develop and produce wing foundations for smaller constructions as for example road signs and noise displays. On a project on Revingehed in Skåne, Sweden Peab in Växjö has used the technology with wing foundations to lay the foundation of house coulisses, this is one of the biggest projects ever made with this technology. In normal case constructions like this would the foundation been laid with concrete foundation, a process that is slower and more expansive than wing foundations. Hand calculations have been done for the bearing of concrete foundations, these calculations have been checked with the calculations programme WIN-statik Grundplatta. The dimension of the concrete foundation we decided to try replacing the wing foundations with is 2,5*57*0,4 m, on this concrete plate pillar skaft is placed for each wall piece, the dimension of the pillar shafts is 0,35*0,35*1,1 m. On each pillar shafts is steel pillar assembled, on the steel pillars wall pieces are attached with a size 4,65*2,48 m. The concrete foundation is well enough for the vertical force but because of the big horizontal force we have to have this big dimension on the concrete foundation.

Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges energianvändning. Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer driftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig. Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus. Det tar bara olika lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under de gångna åren, återbetalar sig passivhuset på ca 16 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre driftskostnader / Along with increasing energy costs, and effection on the environment, it is more and more important to save energy. One thing we can do is to build so called passivehouses, as the houses takes up almost 40 % of the total energy, spent in Sweden. Increasing production costs stands in the way of building low-energy buildings. Therefore it’s important not only to consider the cost of building the house, but also to look at what the yearly costs will be. If more money is spent, during the production of the house, at extra isolation and more effective installation systems, the yearly costs will decrease. That leads to the conclusion that the house is repaid in a certain amount of years. How long it takes and which factors it depends on the most, will be revealed in this paper. One of the conclusion is that the passivehouses works, and the extra money spent when building the house, is repaid in about 16 years. The repayment time, depends on a huge number of scenarios, but the money will still be repaid, it’s just a matter of time

Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har som syfte att undersöka några åtgärder för minskade uppvärmningskostnader. Då det byggs mycket nytt idag får man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvändning är att minimera uppvärmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda åtgärder beräknats på en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mätningar och information från villans byggnadsbeskrivning beräknas byggnadsdelarnas U-värden. Köldbryggor beräknas med datorprogram. Genom vetskap om ortens gradtimmar kan de totala energiförlusterna beräknas, som är transmissionsförluster, köldbryggor och ventilationsförluster. Tillskott från gratisvärme räknas in. Åtgärder som beräknas är sänkt inomhustemperatur, som är en enkel lösning och inte kräver någon investering av pengar. Sänker man temperaturen i denna villa 1 ºC så sparar man ca. 9% energi varje år, vilket blir 2158 kr per år. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är också relativt enkelt. För att uppnå en isoleringstjocklek på 500 mm används lösull. Denna åtgärd ger besparing på 2193 kr varje år vilket ger en återbetalningstid på knappt 6 år med arbete och materialkostnader inräknat. Att byta till nya fönster kostar desto mer och är inte lönsamt om de befintliga fönstren inte är i behov av att bytas ut. De fönster som används är 3-glasfönster med isolerruta. Med ett U-värde på 1,2 fås den lägsta återbetalningstiden på 24 år. Att byta till ett ventilationssystem av typen FTX har för denna villa en återbetalningstid på 10 år vilket är en rimlig åtgärd. Det förutsätter då att ventilationsaggregatet är i drift hela året och inte kräver någon eftervärmning av tilluften.

I dagens byggnader ställs allt högre krav på stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrågan på ökad spännvidd hos bjälklagen. Detta är svårt att klara av med traditionella träbjälklag. För att ändå få ett lätt bjälklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjälklagets belastning i två riktningar. Bjälklaget ska alltså vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som går ut på ett samverkansbjälklag mellan trä och plåt. Detta bjälklag ska i bärriktning 1 bära genom fackverkan medan det i bärriktning 2 ska bära genom balkverkan. För att ett fyrsidigt upplagt bjälklag ska fungera krävs att sambandet mellan kraft och deformation är likvärdigt i båda riktningarna. Examensarbetets uppgift har varit att tillverka provkroppar för att undersöka sambandet mellan kraft och deformation i både bärriktning 1 och bärriktning 2. Provning utförs för att se om bjälklaget har förutsättningar att kunna användas i praktiken. Efter provning av bjälklagsprovkropparna konstaterades att det finns möjligheter att gå vidare med produkten och fortsätta utvecklingsarbetet. För de provkroppar som provades i bärriktning 1 och 2 var sambandet mellan kraft och deformation nära identisk upp till 7,5 kN då mittnedböjningen var ca 10 mm.

I byggproduktionen behövs noggranna förberedelser för att undvika störningar och kvalitetsfel. En form av styrnings- och planeringsverktyg är arbetsberedningar och egenkontroller som vi i detta examensarbete har undersökt. Syftet har varit att se hur de fungerar och att finna förbättringsmöjligheter för dem. I arbetet gjordes en intervjustudie som visade att anställda på Peab tycker att arbetsberedningarna är ett mycket bra hjälpmedel i produktionen och att användandet fungerar ganska bra i nuläget. Enligt medarbetarna finns det dock mycket som kan utvecklas och förbättras. På företaget tycker personalen även att egenkontrollerna är något bra men själva användandet fungerar inte särskilt bra ute i produktionen.   För att förbättra och utöka användandet av arbetsberedningarna krävs att tjänstemännen får en ökad förståelse och vilja att använda dem. När det gäller egenkontrollerna är det däremot hantverkarnas inställning som är bekymret, de ser inte kontrollen som något viktigt utan mer som ett moment som ödslar deras tid. Studien visar att egenkontrollen, om den används på rätt sätt, kan öka hantverkarnas engagemang och få dem att ta större ansvar för det de utför.