<p>The aim of this final thesis is to make it easier for the customer of a new designed house to get a picture of what the house will look like inside before it has been built.</p><p>A method, which can be applied by any construction company who likes to visualize there buildings, has been designed and tested. One works after a regular design planning which is transformed into a three dimensional model of the house. In a rendering program, materials and surfaces are chosen for the model and then a picture of the finished product is made. The programs used for this work are ADT 2006 and VIZ Render.</p><p>To evaluate the use of this method I’ve chosen to cooperate with LB-Hus which is a housing company that is specialized in building detached houses. I applied the method on one of their new houses and together with their salesman we evaluated the result.</p><p>The pictures fills its aim and makes it easier for the customer. The method is something LB-Hus could think of using in the future.</p>

<p>Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA – Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka. Kyrkan värms intermittent vilket är skonsammare för kyrkan då långvariga variationer i den relativa fuktigheten undviks. Analysen av inneklimatet i kyrkan visar att den relativa fuktigheten ligger inom ett intervall där risk för uttorkningsskador och mögeltillväxt inte bör vara överhängande. De datorsimuleringar som har genomförts, innefattar simulering av kyrkans inomhusklimat och kyrkans energibalans. Vid datorsimulering av en tung stenkyrka är det viktigt att programmet tar hänsyn till väggarnas värmetekniska egenskaper för att ett bra resultat ska erhållas. Byggnadens värmelagrande förmåga tar programmet hänsyn till, men komplikationer uppstår när noggranna värden i relativa fuktigheten önskas. Resultatet från energisimuleringen pekar på att kyrkan dras med stora energiförluster i form av transmission genom byggnadsskalet, samtidigt som det visat sig att det passiva värmetillskottet från sol och intern transmission har en betydande inverkan på kyrkans aktiva uppvärmning.</p>

<p>Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostäder trädde i kraft den 1 oktober 2006.</p><p>I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka åtgärder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvändning. Vad händer då med äldre hus, som har dåligt isolerade väggar, tak, grund och i många fall även äldre fönster som inte på långa vägar kommer upp i dagens energisparande krav.</p><p>I äldre hus är det främst transmissionsförlusterna som står för energiåtgången och i denna rapport görs beräkningar för ett hus byggt 1959 i Växjö. I rapporten framgår det vad man tjänar på att tilläggsisolera och byta fönster samt hur många år det tar innan man har tjänat in på förbättringen av klimatskalet. Det ges även en inblick i vad man bör tänka på om man tilläggsisolerar med avseende på kondensrisk inne i byggnadsdelarna.</p> / <p>October 1st, 2006 a new law (SFS 2006:985) was given effect. The purpose of this law is to confirm a buildings’ specific energy consumption by showing an energy declaration. The declaration shows how much energy the specific building consume and what kind of measures that can be recommended to reduce the energy consumption.</p><p>In this diploma work, Ihave tried to answer the question: What happens to older buildings that have a high transmission loss through walls, attic and foundation caused by thin insulation and bad windows?</p><p>The calculations for this report are based on a dwelling house build in 1959. The main task has been to find out what the cost will be and how much money the owner will save by following the recommendations in the report – that is to add insulation material to the construction and to replace the windows.</p><p>It has to be taken into consideration before making any changes to the house that there might be an increase in humidity in sections of the construction if you make the climate shell thicker and more compact.</p>

<p>Sedan början på 1900-talet har tekniken med vingförsedda stolpar utvecklats och använts till olika föremål och ändamål. För tre år sedan grundades svenska företaget Vingfundament Terrawing AB utav Roland Johansson och Johnny Mattsson. De utvecklar och tillverkar vingfundament för mindre konstruktioner som t.ex. vägskyltar och bullerskärmar. Peab i Växjö har på ett projekt i Skåne på Revingehed använt sig utav vingfundament då de grundlagt huskulisser, detta är ett av de större projekten som utförts med just vingfundament. I normalfall skulle grundläggningen på detta projekt ha gjorts med hjälp utav betongfundament, en process som visat sig vara betydligt långsammare och kostsammare än vad vingfundament är.</p><p>Handberäkningar har utförts för bärighet på betongfundament, dessa beräkningar har kontrollerats med beräkningsprogrammet WIN-statik Grundplatta. Dimensionen vi kom fram till för att ersätta vingfundamenten blev 2,5*57*0,4 m, denna grundplatta förses med pelarskaft för varje väggelement, dimensionen för pelarskaften är 0,35*0,35*1,1 m. På varje pelarskaft monteras stålpelare vilka väggelementen monteras fast på och på dessa monteras väggelement med storleken 4,65*2,48 m. Betongfundamentet klarar gott och väl de vertikala krafter som påverkar men det är den stora horisontala kraften som gör att det krävs så pass stor dimension på betongfundamentet.</p> / <p>Since the beginning of the 19-th century the technology with posts provide with wings have been developed and used for different objects and purposes. For three years ago the Swedish company Vingfundament Terrawing AB was founded by Roland Johansson and Johnny Mattsson. They develop and produce wing foundations for smaller constructions as for example road signs and noise displays. On a project on Revingehed in Skåne, Sweden Peab in Växjö has used the technology with wing foundations to lay the foundation of house coulisses, this is one of the biggest projects ever made with this technology. In normal case constructions like this would the foundation been laid with concrete foundation, a process that is slower and more expansive than wing foundations.</p><p>Hand calculations have been done for the bearing of concrete foundations, these calculations have been checked with the calculations programme WIN-statik Grundplatta. The dimension of the concrete foundation we decided to try replacing the wing foundations with is 2,5*57*0,4 m, on this concrete plate pillar skaft is placed for each wall piece, the dimension of the pillar shafts is 0,35*0,35*1,1 m. On each pillar shafts is steel pillar assembled, on the steel pillars wall pieces are attached with a size 4,65*2,48 m. The concrete foundation is well enough for the vertical force but because of the big horizontal force we have to have this big dimension on the concrete foundation.</p>

<p>Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är</p><p>att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges</p><p>energianvändning.</p><p>Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd</p><p>byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir</p><p>på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer</p><p>driftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.</p><p>Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus. Det tar bara olika</p><p>lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under</p><p>de gångna åren, återbetalar sig passivhuset på ca 16 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre</p><p>driftskostnader</p> / <p>Along with increasing energy costs, and effection on the environment, it is more and more important to save</p><p>energy. One thing we can do is to build so called passivehouses, as the houses takes up almost 40 % of the</p><p>total energy, spent in Sweden.</p><p>Increasing production costs stands in the way of building low-energy buildings. Therefore it’s important not</p><p>only to consider the cost of building the house, but also to look at what the yearly costs will be. If more money is</p><p>spent, during the production of the house, at extra isolation and more effective installation systems, the yearly</p><p>costs will decrease. That leads to the conclusion that the house is repaid in a certain amount of years. How long</p><p>it takes and which factors it depends on the most, will be revealed in this paper.</p><p>One of the conclusion is that the passivehouses works, and the extra money spent when building the house,</p><p>is repaid in about 16 years. The repayment time, depends on a huge number of scenarios, but the money will</p><p>still be repaid, it’s just a matter of time</p>

<p>Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har som syfte att undersöka några åtgärder för minskade uppvärmningskostnader. Då det byggs mycket nytt idag får man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvändning är att minimera uppvärmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda åtgärder beräknats på en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mätningar och information från villans byggnadsbeskrivning beräknas byggnadsdelarnas U-värden. Köldbryggor beräknas med datorprogram. Genom vetskap om ortens gradtimmar kan de totala energiförlusterna beräknas, som är transmissionsförluster, köldbryggor och ventilationsförluster. Tillskott från gratisvärme räknas in.</p><p>Åtgärder som beräknas är sänkt inomhustemperatur, som är en enkel lösning och inte kräver någon investering av pengar. Sänker man temperaturen i denna villa 1 ºC så sparar man ca. 9% energi varje år, vilket blir 2158 kr per år. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är också relativt enkelt. För att uppnå en isoleringstjocklek på 500 mm används lösull. Denna åtgärd ger besparing på 2193 kr varje år vilket ger en återbetalningstid på knappt 6 år med arbete och materialkostnader inräknat. Att byta till nya fönster kostar desto mer och är inte lönsamt om de befintliga fönstren inte är i behov av att bytas ut. De fönster som används är 3-glasfönster med isolerruta. Med ett U-värde på 1,2 fås den lägsta återbetalningstiden på 24 år. Att byta till ett ventilationssystem av typen FTX har för denna villa en återbetalningstid på 10 år vilket är en rimlig åtgärd. Det förutsätter då att ventilationsaggregatet är i drift hela året och inte kräver någon eftervärmning av tilluften.</p>

<p>I dagens byggnader ställs allt högre krav på stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrågan på ökad spännvidd hos bjälklagen. Detta är svårt att klara av med traditionella träbjälklag. För att ändå få ett lätt bjälklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjälklagets belastning i två riktningar. Bjälklaget ska alltså vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som går ut på ett samverkansbjälklag mellan trä och plåt. Detta bjälklag ska i bärriktning 1 bära genom fackverkan medan det i bärriktning 2 ska bära genom balkverkan. För att ett fyrsidigt upplagt bjälklag ska fungera krävs att sambandet mellan kraft och deformation är likvärdigt i båda riktningarna.</p><p>Examensarbetets uppgift har varit att tillverka provkroppar för att undersöka sambandet mellan kraft och deformation i både bärriktning 1 och bärriktning 2. Provning utförs för att se om bjälklaget har förutsättningar att kunna användas i praktiken.</p><p>Efter provning av bjälklagsprovkropparna konstaterades att det finns möjligheter att gå vidare med produkten och fortsätta utvecklingsarbetet. För de provkroppar som provades i bärriktning 1 och 2 var sambandet mellan kraft och deformation nära identisk upp till 7,5 kN då mittnedböjningen var ca 10 mm.</p>

<p><p>I byggproduktionen behövs noggranna förberedelser för att undvika störningar och kvalitetsfel. En form av styrnings- och planeringsverktyg är arbetsberedningar och egenkontroller som vi i detta examensarbete har undersökt. Syftet har varit att se hur de fungerar och att finna förbättringsmöjligheter för dem. I arbetet gjordes en intervjustudie som visade att anställda på Peab tycker att arbetsberedningarna är ett mycket bra hjälpmedel i produktionen och att användandet fungerar ganska bra i nuläget. Enligt medarbetarna finns det dock mycket som kan utvecklas och förbättras. På företaget tycker personalen även att egenkontrollerna är något bra men själva användandet fungerar inte särskilt bra ute i produktionen.</p><p> </p><p>För att förbättra och utöka användandet av arbetsberedningarna krävs att tjänstemännen får en ökad förståelse och vilja att använda dem. När det gäller egenkontrollerna är det däremot hantverkarnas inställning som är bekymret, de ser inte kontrollen som något viktigt utan mer som ett moment som ödslar deras tid. Studien visar att egenkontrollen, om den används på rätt sätt, kan öka hantverkarnas engagemang och få dem att ta större ansvar för det de utför.</p></p>

<p><p><p>The purpose with this project is to explore and verify three renovating systems for Miljonprogrammet (common expression for</p><p>buildings constructed during the years 1965-1975 when over a million houses where built in Sweden) to take measure to the</p><p>largely transmission losses of these buildings. Many of the buildings from this period have similar constructions and therefore</p><p>the same techniques can be used to renovate several of them. This project only considers the climate scale, although there</p><p>are many more factors to concern for to efficient the buildings of Miljonprogrammet.</p><p>This thesis presents examples of renovations carried out using two of the three renovation systems.</p><p>The essay presents a reference house of choice on which we apply the three systems and calculate the new U-values,</p><p>consumption of energy and the investment costs. The new U-values the building is given is matched to the values of</p><p>recommendation for passive houses. Our reference house is a two story apartment building, located in the village of</p><p>Lammhult, with brick facades at the ends and plaster at the long sides. One of the long sides contains balconies. The three</p><p>systems are additional insulation, prefabricated additional insulation and replacement of the facade. We consider which</p><p>renovation systems are best in different conditions, also considering the treatment of the tenants.</p><p>The result of the study shows that with additional insulation and prefabricated additional insulation the buildings transmission</p><p>losses will be major lowered. The investment cost and payoff time for the prefabricated version is much lower. If the standard</p><p>of passive house is wanted the replacement of facade technique should be used. This method requires that the tenants move</p><p>out during the renovation work. The investment cost for this method is significantly higher but the payoff time is equal with the</p><p>additional insulation methods payoff time</p><p> </p><p> </p><p>.</p></p></p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att försöka hitta möjligheter till att förbättra och förnya specifikt kvarteret Romalyckan på Teleborg i Växjö. Vi har tittat på möjligheter för nybyggnation i kvarteret, ombyggnation med syfte att energieffektivisera bostadshusen, ökad trivsel och säkerhet runt parkeringsområdet samt påbyggnad av en extra våning i ett av bostadshusen. Flerbostadshusen på Romalyckan är byggda under miljonprogramåren och därför har vi valt att koncentrera oss på denna typ av flerbostadshus, som är byggda med två till fyra våningar och saknar hiss. Vi har skapat en övergripande och generell mall som skall kunna användas på liknande bostadsområden av fastighetsförvaltare runt om i landet. Mallen ska vara användbar för att kunna dra rätt slutsats angående ett hus påbyggnadsmöjligheter med en eller flera extra våningar. Vi har lagt fram förslag på möjliga förändringar i kvarteret. Vi tror att vi har kommit fram till en användbar mall och med hjälp av denna har vi konstaterat att påbyggnadsmöjligheterna i vårt undersökta hus på Romalyckan är goda.</p>