Osby kommun ska flytta sin verksamhet till en ny byggnad. Ett förslag som diskuterats är att det nuvarande kommunhuset ska byggas om till bostäder. Runt om i Sverige ökar den äldre befolkningen vilket den även gör i Osby kommun. Det gör att bostäderna måste vara tillgänglighetsanpassade vilket kräver noggrann projektering. I detta arbete kommer förslagen beroende på målgrupp vara tillgänglighetsanpassade. Två förslag presenteras där det ena är bostäder med loftgång och det andra ett trygghetsboende med ett befintligt samt nytt trapphus, för att möta en äldre målgrupp. I båda utformningsförslagen har fokus även lagts på att få bort kontorskänslan.

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika. I BBR ställs krav på en byggnads energiförbrukning och på ett U-medelvärde för dess klimatskal. I detta arbete undersöktes det om leran har såpass goda egenskaper vad gäller värmelagring att det kan kompensera för dess höga U-värde och se hur värmelagringsförmågan och värmeledningen samverkar. Syftet var att se om det är möjligt att bygga ett hus med lerväggar i Sverige som klarar BBR:s krav på energihushållning och målet var att redovisa en vägg av lera som klarar detta. För att värmelagringen ska fungera krävs i huvudsak två saker; bra värmelagringsförmåga i klimatskalet och att inomhustemperaturen svänger. Svängning i temperaturen inomhus uppkommer av så kallad gratisvärme från personer, hushållsapparater och solinstrålning. Under de delar av dygnet då gratisvärmen är stor kommer det att bli ett överskott av energi. Meningen är att väggarna ska ta upp den energin och lagra den till ett tillfälle då det är kallare inne och då avge den. På detta sätt görs en energibesparing samtidigt som komforten ökar i och med att temperatursvängningarna dämpas. De tillfällen då väggen är varmare än inomhustemperaturen kommer energi att avges från väggen. Mängden av denna energi kallas värmetröghet och har enheten kJ/m². För att få fram denna energimängd användes en fördjupad metod inom värmelagring. Metoden går ut på att väggen delas in i flera skikt och värmetransporterna mellan varje skikt räknas ut. I och med denna förflyttning av energi så kommer temperaturen i varje skikt att ändras. Dessa beräkningar görs på 24 timmar jämnt uppdelat i tidssteg. I de fallen då det finns en värmetröghet kommer temperaturen i det innersta skiktet vid ett eller flera tidssteg att överskrida inomhustemperaturen, och därmed avge energi. Energin från de olika tidsstegen summeras för att få den totala värmetrögheten. Dessa beräkningar gjordes i Excel. Den andra delen, förutom värmelagring, som är viktig i dessa energiberäkningar är U-värdet. Även detta räknades ut i Excelprogrammet. För att se hur U-värde och värmetröghet samverkar räknades energiförbrukningen ut för ett hus där väggkonstruktionen varierades. Genom att hålla alla värden konstanta utom just värmetrögheten och U-värdet kunde skillnader observeras. Den konstanta indatan skapades genom att anta en fiktiv villa som motsvarar en svensk ”medelvilla”. Data för denna byggnad matades sedan in i ett energiberäkningsprogram, gjort av Jens Beiron, för att få fram dess årliga energiförbrukning. Dessa resultat jämfördes sedan med det norra och södra kravet på energihushållning som ställs i BBR. Två fall sattes upp, i det första fallet gjordes en jämförelse mellan en massiv lervägg och en träregelvägg. Det andra fallet gick ut på att optimera lerväggen (isolera), om denna inte skulle klara BBR:s krav vad gäller energihushållning. Resultatet från fall 1 visade att en massiv lervägg inte skulle klara kravet om den inte hade en tjocklek på 1800mm (norra zonens krav) och 4800mm (södra zonens krav). Väggen behövde en tjocklek på minst 720mm för att överhuvudtaget ge tillbaka värme till rummet. Träregelväggen däremot klarade kravet med en isoleringstjocklek av 500mm (södra zonens krav) och 200mm (norra zonens krav). För att ge tillbaka värme behövde väggen ha en isoleringstjocklek på 250mm. I fall två testades en lervägg med 100mm cellplast och 200mm cellplast med den sammanlagda väggtjockleken på 400mm i båda fallen. Värmetrögheten var god i båda fallen så länge inte isoleringen sattes på insidan av väggen då den bidrog till att ingen värme kunde transporteras in i konstruktionen. Den varianten med 100mm isolering klarade den norra zonens krav medan den med 200mm isolering även klarade det södra kravet. Av resultaten kunde man se att en konstruktion måste ha ett någorlunda lågt U-värde för att kunna lagra värme från ett tillfälle till ett annat. Detta beroende på att värmegenomgångsmotståndet annars blir så pass litet att värmen istället transporteras rakt igenom väggen. En massiv lervägg skulle under detta arbetes förutsättningar inte klara kraven. En isolerad lervägg skulle däremot kunna göra det. Träregelväggen får ett lågt U-värde men låg värmetröghet medan den isolerade lerväggen får ett högre U-värde fast hög värmetröghet samtidigt som båda dessa klarar kraven. Detta visar att värmetrögheten faktiskt kan kompensera ett lägre U-värde.

Inom byggbranschen uppstår dagligen fel och problem. Tidigare studier har visat att kostnaderna för att åtgärda dessa uppgår i genomsnitt till 4,4 % av produktionskostnaden. Dessa felkostnader är endast de som upptäcks under produktionsfasen. Ska man även räkna in de som upptäcks och åtgärdas under brukstiden kan siffran uppgå till hela 10 % av produktionskostnaden. Syftet med detta examensarbete var att få större förståelse för varför fel uppstår i byggprocessen och vad som ligger till grund till dessa, samt ta reda på vilka nya metoder det finns inom planering och projektering. Arbetet har skett i samarbete med Peab Karlstad och innefattade undersökningar av tre olika byggprojekt. Byggprojekten bestod av två stycken nybyggnationer av bostäder samt en om- och tillbyggnad av ett vattenverk. Undersökningen visade att de inblandade parternas syn på den största felkällan stämde överens med ursprungskällan för många av de fel som uppstått. De största problemen låg vid planeringen och projekteringen, och tidspressen ansågs vara den största faktorn till att felen uppstår. De felen som uppstått i de tre olika projekten och som vi studerat i denna rapport var följande (orsaken inom parentes): *Leveransfel (Leverantören levererar felaktiga produkter) *Felbedömning av markarbete (Fel uppskattad mängd sprängning) *Ändring av placering och utformning ändras utifrån bygglovet (Beställaren ändrar sig efter projekteringen) *Felaktiga handlingar lämnas vidare (Otillräcklig granskning av handlingarna) *Installationer missas vid betonggjutning (Otillräcklig granskning av handlingarna eller att lösningarna inte är tillräckligt genomtänkta) *Fel vid projektering (Tidspress) *Fel placering av öppningar (Dålig markering av placering) *Porer i betongen vid platsgjutning (Finns många möjliga orsaker, t.ex för mycket formolja, kalla formar, dålig vibrering) *Inga närliggande fixpunkter (Kommunen sätter ut efter behov) Det finns de som menar att på grund av att kraven från kunderna successivt höjs och att ökad internationell konkurrens så måste tiderna kortas. Om inte tiden för projekten kan förändras måste sättet man arbetar på förändras för att minimera uppkomsten av fel. För att förbättra och effektivisera planering och projektering finns två nya metoder som kallas visuell planering och BIM, Building Information Model eller Building Information Modeling. Visuell planering kommer från början från fordonsbranschen och Peab testade som första svenska byggföretag metoden i tre olika projekt 2005. Metoden har gjort stor succé hos bl.a. Volvo och positiva röster hörs även från de svenska byggföretagen. Visuell planering har människan i fokus och lägger stor vikt på att förbättra engagemanget och intresset hos de inblandade. BIM syftar till att man samordnar all information och ser till att den är lagrad och tillgänglig för samtliga parter, både under hela byggprocessen och efter det att byggnaden är klar. Skillnaden mellan BIM och 3D-CAD är att 3D-CAD innebär att informationen objektifieras i det verktyg som används, medan BIM innefattar mycket mer än bara visualiseringar och tredimensionella ritningar. Båda metoderna växer starkt i byggbranschen och har gett positiva resultat. Att införa nya metoder i byggbranschen är en process som tar lång tid och det innebär att det kan dröja innan vi i en större skala kommer att märka av de positiva effekterna som exempelvis mindre fel i byggprojekten. / In the building industry errors and problems occur on a daily basis. Former studies has shown that the average cost to attend these errors amount to 4,4 % of the production cost. These costs are only those which are discovered during the production phase. If the costs that are discovered during the utilization life span are included the number can reach up to 10 % of the production cost. This degree thesis includes an investigation of three building projects where Peab Karlstad was the main contractor. Two of the projects were constructions of new apartment buildings and one was a conversion and extension of a water treatment works. The study showed the main problems in the projects can be deduced to the planning of the projects, which also the involved parties agreed in. The time-limit in the projects is by many said to be the biggest cause for errors to occur. Other sources mean that the time-limits will be shorted as a result of increased demands from the clients and the increased international competition. If the time-limit can’t be changed then the industry must change their ways to plan and implement their projects to minimize the problems. There are two new methods to improve and make more efficient planning. The first is called visual planning and is focused on the human beings in the project. The other one is called BIM, Building Information Model or Building Information Modeling, and is based on coordination of the information under the entire building process. Both methods are growing strongly in the industry and have proven to be more efficient. It takes time to implement new methods and that means that it can take time before these methods are used in a larger scale and improvement can be noticed.

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra. Endast 8” timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år. Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder: • Användning av grövre timmer • Utvändig tilläggsisolering • Invändig tilläggsisolering • Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig: - Badrum - Kök • Dubbel timmervägg med isolering emellan / In a time where our environmental awareness and our use of energy gets more and more attention, grows the demand requirements on all the materials that we use. An area where the focus on etc the energy consumption has increased is the construction industry. With EU´s directive 2002/91/EG the demand energy efficient requirements gets even higher. Even the timberhouse that has traditions for over a 1000 years has to make the demand requirements that we have in the 21-century. Boverket has on the basis of the directive established new demands that say that houses located in the northern climate zone gets to have a maximum energy consumption of 130 kWh/year and 110 kWh/year in the southern climate zone. Only the 8” timberhouse located in the southern climate zone made the demand requirements on 110 kWh/year. The report analyses five different energy saving alternatives; • Use of rougher timber • Externally addition isolation • Internally addition isolation • Internally addition isolation of the northern wall and only on thoose walls where the timberwall neverhteless is gonna be visible: - Bathroom - Kitchen • Doubble timberwall with isolation inbetween

Sammanfattning I detta arbete simuleras några utvalda kontorsrum för att undersöka hur det termiska klimatet påverkas då äldre fönster med vanlig isolerruta byts ut mot moderna med energibesparande och solavskärmande glas. Dessutom görs simuleringar med yttre solavskärmning för att se hur de kan minska innetemperaturerna under sommaren. Därutöver undersöks hur den befintliga ventilationen kan förbättra det termiska klimatet. Slutligen undersöks vilken besparingspotential som kan förväntas av glasen. För arbetet simulerades först hur det termiska klimatet för grundfallet under sommar och vinter, sedan några olika glasrutor och yttre solavskärmning. Därefter simulerades olika åtgärder som, minskad belysning och förändringar av befintlig ventilation. Simuleringarna visade inte några problem med det termiska klimatet vintertid, dock höga temperaturer under sommaren. De verkliga problemen under vintertid kan bero på luftläckage runt fönster, blockerat luftflöde för att motverka kallras samt problem med radiator systemet, faktorer som inte är med i simuleringen. Vidare visades att acceptabla operativtemperaturer sommartid kan uppnås med solskyddande glas och eller med yttre solavskärmning i de kontorsrum som ej har mycket elektrisk utrustning. Kontorsrum med mycket installerad elektrisk utrustning kan behöva kyld ventilationsluft och högre luftflöden för att nå acceptabla operativtemperaturer, detta på bekostnad av eventuella problem med drag och oljud. En enklare åtgärd kan vara att minska mängden av elektrisk utrustning i rummet. En slutsats är att om all solinstrålning avskärmas så kan ändå andra värmekällor som elektrisk utrustning i rummet att ge övertemperaturer. Detta händer då ventilationen under rådande utomhusklimat inte klarar av att föra bort överskottsvärmen. Energibesparingspotentialen av fönsterbyte i kontorsbyggnaden under uppvärmningssäsongen är sannolikt mellan 16 400 och 17 000 kr per år, räknat på fjärrvärmekostnad av 0.5kr/kWh. Besparingspotentialen är högre ifall fönster med lägre u-värde än ~1,37 W/m2K används. Simuleringarna gjordes med programmet IDA, modellen verifierades genom att jämföra uppmätta temperaturer med simulerade.

This study includes several purposes which are to describe the concept of working environment, explain who is responsible for its functioning and how the working environment should look like. Other purposes the study have is to investigate how the working environment is in both Swedish and the two investigated companies construction sites and to share some operators proposing measures for the shortcomings and problems that exist in the construction sector working environment. To achieve these purposes was a qualitative study made with unstructured observations, interviews and survey where three construction sites were observed. The result shows that the concept of the working environment cover many aspects and is essentially about the environment we live in and experience in our work and this environment can be both an indoor as an outdoor environment. In this work, the concept is divided into four areas; it is the physical, the ergonomic, the psychosocial and the chemical. Since January 2009 applies new rules in the rules for building and construction engineering (1999:3) which argue that the building proprietor can waive his working responsibilities to an entrepreneur. The work environment for the construction sector is governed by regulations and by laws and regulations determined how different parts of the different working environment areas and the working environment process should be. Position in the Swedish and the surveyed construction sites contains many gaps and problems such as time pressures, ignorance of the working environment work, errors in design and planning, priorities of economic gains instead of a good working environment and workers' carelessness and oversight of the security. These outcomes have resulted in high death and accident among the construction workers and cases of fall accidents and musculoskeletal disorders are the most common occupational accidents and diseases. Suggested measures considered are increased safety and health inspections on construction sites which are more difficult today when the reductions are being made in the Work Environment Authority and arrange safety training courses at both secondary and higher education for everyone from the ground to account safety. The study concludes that the construction sector work environment will remain poor because the majority of building proprietor and contractors ignoring the regulatory framework although it is well constructed. What can slightly change the state is to increase punishment and compensation for companies that breach the working environment work.

Abstract This is a bachelor’s thesis within the program society development on the collage Mälardalens högskola. The subject that will be handled is knowledge recycling, this intervenes very well with the program I am undergoing, and this is because Construction Company’s does in general do the same mistakes over and over again. In the long run this will mean higher end prices for the end user. Knowledge recycle is a subject that haven’t been researched a lot, and therefore the choice of the topic Erfarenhetsåterföring, knowledge recycling. The thesis will be divided in two parts, one part consisting of the study in the subject to determine were the research front is. The other part consists of a pilot project of a message board where the employees of Fastec can discuss known problems. The main purpose is for the message board to work as a place for frequently asked questions and answers. This will be a different way for Fastec to work according to how they earlier communicated and hopefully a step in the right direction towards perfection. Every discussion will be logged and become searchable after posted, this key function is the main principle of the forum to work as a tool to improve the knowledge recycling. And this is a key ingredient when an employee stands in front of an in certainty of choosing between two materials or ways of doing things. The message boards functionality will be reviewed after sometimes use, the result I receive will be the data that will be used for the final rapport whether a message board is useful for knowledge recycling or not. And hopefully this thesis will help someone else in the subject to continue the research in the field. The issues addressed in the work are:   Discover what methods of work that are available in the subject knowledge recyclingInvestigate whether if a message board can come to play an important part of

This report deals with handling and interim storage of soils which are planned tobe reused in construction works. The types of soils that are dealt with are gravel, topsoil and sand. The thesis work has been carried out in collaboration with Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. The main goal is to find an area for using to store soil in between projects. Studies of laws and regulations regarding exploitation and storage of soil has led to a theoretical background upon which the report is based. Background informationhas also been gathered in meetings with the employees at Tekniska Kontoret and Länsstyrelsen in Jönköping. On the basis of literature studies results, a general template has been developed for which desirable properties a possible location should meet. The model was applied to find a number of possible options in the vicinity of Jönköping. A deeper study of the area that we found most suitable have been implemented. Among other things, a superstructure design for the storage area and an estimate of the costs for the preparation of a storage area was made. An economic comparison whether it is worthwhile for Skanska to have their own storage area versus purchasing new material has been made. Our investigation resulted in a proposal located about 2 km south of the city center of Jönköping. The area is a flat surface without significant vegetation and with an approximate area of 7 400 m2. The location is easily accessible by larger vehicles and is not located in the vicinity of residential buildings and residents whom could be disturbed by activities on the ground. Preparation of the workplace, in our calculation would cost about 1,5 million SEK. Our comparison shows that it’s more economical to hold and operate a storage area, and reuse soils compared to purchasing new soils. / Rapporten behandlar hantering och mellanlagring av jordmassor föråteranvändning i anläggningsarbeten. De typer av jordmassor som berörs är grus, matjord och sand. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. Målet är att för Skanskas verksamhet ta fram ett alternativt område för jordupplag i Jönköping. Genomförda litteraturstudier av lagar och förordningar gällande exploatering och lagring av jordmassor har lett fram till en teoretisk bakgrund för arbetet. Ytterligare informationsinsamling har skett genom träffar med personal på Tekniska Kontoret i Jönköpings kommun och Länsstyrelsen i Jönköping. En generell mall över egenskaper som en upplagsplats bör ha togs fram utifrån litteraturstudiens resultat. Mallen applicerades för att hitta ett antal tänkbara förslag i Jönköpings närområde. En djupare studie av det området som verkade mest lämpligt har genomförts. Bland annat har en överbyggnadsdimensioneringför upplagsytan gjorts samt en kalkylering över kostnader för iordningställande av ett jordupplag. En ekonomisk jämförelse huruvida det blir lönsamt att ha ett eget upplag kontra köpa nytt material har gjorts. Utredningen resulterade i ett förslag beläget ungefär 2 km söder om Jönköpings stadskärna. Området är en plan yta utan betydande vegetation med en ungefärlig area på 7 400 m2. Platsen är lättillgänglig för större fordon, dessutom befinner den sig inte i närheten av bostadshus som skulle kunna störas av verksamheten. Iordningställandet av arbetsplatsen skulle enligt den genomförda kalkylen kosta omkring 1,5 Mkr, då innefattas ej kostnader för återställning av ytan eller hyra av mark. Jämförelsen visar att det är mer ekonomiskt lönsamt, sett över en längre tidsperiod, att disponera ett eget upplag och återanvända massor jämfört med att köpa in nya massor.

Syftet med examensarbetet är att göra en jämförelse mellan prefabricerade och platsbyggda tak. Arbetes mål är att finna om något av alternativen är mer fördelaktigt än det andra med avseende på ekonomi, arbetsmiljö och kvalité. Två olika byggarbetsplatser har besökts för att samla in kunskap om hur arbetet går till. För prefabricerat tak har bygget av en eventhall i Kristinehamn studerats och för traditionellt platsbyggt besöktes en sporthall i Årjäng. Genom litteraturstudier och intervjuer med leverantörer och insatta personer i branschen har kännedom skaffats. Prefabricerade tak har använts med stor framgång i Norge under en längre tid men är inte lika vanligt här i Sverige. Genom att öka förståelsen för för- och nackdelarna med prefabricerade element kan dessa utnyttjas med större framgång. Genom att branschen pressas hela tiden att bygga snabbare och billigare kan prefabricerat vara en väg att nå dessa mål. / The main purpose with this diploma work is to compare the two production methods, premanufacturing and on-site construction. The goal is to deduce if one of the alternatives is more attractive than the other in view of economy, work environment and quality. To gather information about how the construction works, two various construction sites have been studied. The premanufactured roof was studied in Kristinehamn during the construction of an eventhall and for the on-site construction a sport arena in Årjäng. Information was also gathered through a literature study and by interviewing active persons in the building industry. The premanufactured roofs have been used in Norway with great success during a long period of time but are not that common here in Sweden. By increasing the understanding of the advantage and disadvantage of premanufactured building elements, they can be used with greater success. The building industry has under some time been pushed to build cheaper and faster, maybe the premanufactured element is the way to achieve this goal.

Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt. Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader. Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem. Problemen är främst dålig luftkvalitet, felaktiga eller låga luftflöden, drag (komfortproblem) samt för höga CO2 halter. Detta har ofta kopplats samman med energihushållningen. Anledningen till att det varit dåligt inomhusklimat är framför allt på grund av dåliga eller felaktiga ventilationslösningar. Idag har vi en lite annorlunda syn på uppvärmning av byggnader jämfört med för 50 år sedan. Det är inte bara viktigt för människors hälsa att bygga bra hus utan också för miljön. Byggnader står för en stor del av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Idag tror man att utvecklingen är påväg mot så kallade lågenergihus. Det är alltså byggnader som kräver förhållandevis lite energi till uppvärmning. Ett exempel på ett lågenergihus är passivhuset som blir mer och mer populärt. Inom EU diskuterar man i dagsläget en ny byggnorm som man vill införa 2016. Den innebär nybyggnation med passivhusstandard.