Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys. Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader. Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad. I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenämnd "friggebod", som innehåller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta är att det sedan den första januari 2008 är tillåtet att uppföra enkomplementbyggnad på 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att få undermålig kvalitet på boendet.I rapporten utreder vi om det finns några friggebodar på marknaden i dagslägetsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestämmelser som gäller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostäder. Även aspekter vi funnit viktiga att tänka på vid utformning av en litenbostad, lämplig konstruktion och en energiutredning redovisas.Målet med arbetet har varit att ta fram ett väl utarbetat förslag på en friggebodåt uppdragsgivaren, Ekenässtugan AB. Det resulterande förslaget blev enkomplementbyggnad med sadeltak. Byggnaden frångår de traditionellafriggebodarnas utformning på flera sätt. Bland annat genom att inte ha träpanelsom fasad, utan istället används fibercementskivor. Det har varit engenomgående strävan i arbetet att utforma byggnaden i balans med den lillastorleken och att skapa ett avskalat uttryck. En redovisning av resulterandeförslag med 3D-visualiseringar, sektioner, fasader och planlösning finns längstbak i examensarbetet. / This thesis deals with the design of an in Sweden so called "friggebod" thatcontains all the housing functions. The reason for this is that since the first ofJanuary 2008 it is permitted to construct an additional building (friggebod),next to a main building, of 15 square meters without applying for a buildingpermit. We therefore investigated if it was possible to fit a home within thisspace.The report investigates whether there are any 15 square meter houses on themarket in the current situation that serves as adequate housing. It is alsoinvestigated which laws and regulations applicable to such building. What wehave found important to consider in the design and appropriate construction forsuch a building are also shown.The aim of this work has been to produce a well-defined proposal of this kindof building to the employer, Ekenässtugan AB. The resulting proposal is acomplementary building that departs from the traditional "friggebod"-design inseveral ways. It has been a guideline in the work to design the building inbalance with the small size and to create a simple expression. A presentationwith 3D visualizations and plans are found at the back of the thesis.

No description available.

Jönköpings kommun har utformat en utbyggnadsstrategi för hur man ska nå en befolkning av 150 000 i seklets mitt. Utbyggnadsstrategin är utformat så att målet skall nå med hjälp av en hållbar utveckling. Kommunen beslutade att lägga ner skolan på området Kungsängen och omvandla det till ett bostadsområde. Projektet är i planeringsfas och några förslag på utformningen har ännu inte utförts av några byggherrar. Rapporten inriktar sig på att fastställa ett rimligt värde på bebyggelsetätheten i området kv. Kungsängen. För att kunna nå rimliga värden på områdets exploateringsgrad har en variation av analyser och beräkningar utförts. Analyserna av de olika områdena i Jönköping ger en bild av skillnaderna på utseendet och täthetsgraderna. Beräkningarna visar Kungsängens varierade exploateringsgrad beroende på valet av hustyper. Analyserna och beräkningarna har resulterat i att området kv. Kungsängen skall ha en hög exploateringsgrad. Exploateringsgraden skall vara så hög att den definieras som sluten stadsbebyggelse, det vill säga 60- 80 bostäder/hektar, enligt stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Helst ska värdet på exploateringen ligga i nedre delen av det spannet. Resultatet visar hänsyn till kommunens utbyggnadsstrategi och intervjuerna som gjort i rapporten. Användbarheten av nyckeltalen som använts vid framtagningen av exploateringsgraden har även utretts. Utredningen resulterade i att nyckeltalen är användbara vid planeringen av ett område men att hänsyn får tas till vissa värden så som antalet invånare/rumsenhet. / Jönköping’s municipality has developed an expansion strategy to reach the population of 150 000 residents in year 2050. The goal of the expansion strategy is to reach these numbers by using sustainable development. The municipality of Jönköping has (made the) decided to shut down the school in the Kungsängen area, in order to turn the area into a residential instead. The project is still in its planning phase and no suggested decisions on the area’s design have yet been made. This essay focuses on determining a reasonable value for the settlement density in the Kungsängen area. To reach these reasonable values, a variety of analysis and calculations have been made. The analysis provides a comparative view of the differences in the appearance and the settlement density between the areas in Jönköping. The calculations provide facts regarding the level of density depending on the choice of buildings. The analysis and the calculations show that the area of Kungsängen should be planned with a high settlement density value. The settlement density should have a value that is consistent with Jönköping’s city planning office, which is between the range of 60 – 80 houses/hectare. The results were determined by considering the expansion strategy and the interviews that have been carried out within this essay. The usefulness of the key figures that one uses when developing density values in an area, has been investigated. Conclusively, the investigation showed that the key values could be used but it should be taken into consideration that some of the values may be incorrect, e.g. residents/room unit.

Idag står många äldre byggnader och industriområden tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara på dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi värnar om vårt kulturarv. Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger på ämnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat på de lagar och regler som gäller för ombyggnad. Ämnet behandlas både generellt och med en byggnad på Tändsticksområdet i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram där en  kulturhistoriskt intressant byggnad fått ett möjligt användningsområde. Syftet och nyttan med studien är att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet på ett äldre industriområde. Målet med detta arbete är att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vid ändrad verksamhet. Den första frågeställningen som besvaras under projektets gång är hur ett äldre industriområde kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner. För att svara på detta har Jönköpings Stadsbyggnadsvision legat till grund. Den andra frågeställningen handlar om hur kulturminnesförklaringar/bevarande- och varsamhetskrav påverkar ombyggnadsmöjligheterna för en befintlig byggnad. Denna frågeställning besvaras till största del med hjälp av litteraturstudier, även Jönköpings kommuns affärsplan för Tändsticksområdet ligger till grund för utredningen. Den sista frågeställningen handlar om hur de byggnadstekniska aspekterna påverkas vid en ändring av verksamheter i en befintlig byggnad. För att utreda denna frågeställning har litteraturstudier genomförts, samt besök på plats för den aktuella byggnaden på Tändsticksområdet. Resultatet av arbetet är att det finns många byggnadstekniska faktorer som påverkar hur ett äldre industriområde kan utvecklas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner. För att uppnå detta resultat följs kommunens visioner och riktlinjer. Det är också viktigt att en ombyggnad sker utifrån varje byggnads förutsättningar. En ombyggnad bör så långt det går uppfylla samma krav som vid nybyggnation, dvs. enligt BBR:s normer. När detta inte är möjligt används BÄR som ger rekommendationer och allmänna råd för ändringen.

Portvakten Söder i Växjö, med sina två huskroppar och 64 lägenheter är de högsta passivhusen i Sverige med en trästomme. En energiuppföljning görs för år 2012. Skillnader kring projekterat och uppmätt värde behandlas och klargörs. Granskning av funktionalitet och värmeåtervinningsmängd av avloppsvärmeväxlaren utreds. Ett frågeformulär har skickats ut och sammanställts, där hyresgästerna delar med sig av sina upplevelser utav Portvakten Söder.

Dagens samhälle står inför flera utmaningar. Befolkningen ökar i antal och förbättrade levnadsstandarder leder till att energianvändningen ökar. Av den totala energianvändningen i Sverige står byggsektorn för ca 40 %.År 1999 satte regeringen upp framtida mål för energianvändningen i Sverige. För bostäder och lokaler ska den minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050 med referensåret 1995.AB Ronnebyhus ville få en bättre översikt över sin värmeanvändning och hur mycket som gick till förlust. Därför installerades värmemängdsmätare vid olika mätpunkter som sparar data kontinuerligt och en betydande värmeförlust upptäcktes.Syftet med studien var att leverera ett underlag för hur stora temperatur- och värmeförluster som uppkommer i de utvändigt markförlagda kulvertledningarna mellan byggnaderna i området Tallen i Ronneby.Grundtanken med undersökningen var att värmeförlusterna uppstod på grund av bristfälliga kulvertledningar då misstanke förelåg att de var omoderna. I ett tidigt skede uppdagades det att ledningarna var från år 2006 och därmed betydligt nyare än förväntat. Detta innebar att de befintliga kulvertledningarna håller en bra standard och en inriktning med andra faktorer var tvungen att beaktas. Istället låg fokus på att kontrollera flödesjusteringen av värmesystemet och undersöka framlednings- returledningstemperaturer.Med hjälp av injusteringsprotokoll, beräkningar och mätningar upptäcktes det att systemet inte är optimalt injusterat och värmeförlusterna som detta medför är betydande. För att åtgärda detta rekommenderar vi att en injustering av värmesystemet utförs så att utrustningen ska användas så optimalt som möjligt. / Today’s society is facing several challenges. The population is increasing and an improved living standards leads to increased energy consumption. Of the total energy consumption in Sweden, construction consumes about 40 %.In 1999 the Government set future goals for energy consumption in Sweden. It shall be reduced with 20 % by 2020 and with 50 % by 2050 for residential and commercial building with the reference year 1995.AB Ronnebyhus wanted to get a better overview of their use of heat and how much they lost. Therefore heat meters were installed at various point of measurement, recording data continuously. A significant heat loss was discovered.The purpose of the study is to provide a basis for how much temperature and heat losses occurs in the buried culvert pipes between the buildings in the residential area Tallen.The basic idea of the study was that the heat losses occurred due to inadequate culvert pipes because we believed they were outdated. In early stages we found out that the pipes were from 2006 and considerably newer than expected. This means that the existing culvert pipes have good standards and other factors had to be considered. Instead, focus was on the flow adjustment of the heating system and to examine the temperature of the incoming and outgoing water.Using flow adjustment protocols, calculations and measurements we discovered the heat system is not optimally adjusted and the heat losses from the system is significant.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att använda trästommar i byggnader med fler än två våningar. 1994 upphörde förbudet och istället infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebär att konstruktionen enbart måste uppfylla vissa krav och att material därefter kan väljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hänseende till brand och yttre påverkan, samt hur trä som byggnadsmaterial kan begränsa den arkitektoniska utformningen. I Gävle finns för tillfället inga större flervåningshus utformade helt och hållet i trä, därför har studierna utförts i samarbete med Gävle kommun. Examensarbetet består av en teoretisk del och en tillämpningsfas i vilken förslag på byggnadsutformning arbetats fram, tänkt lokalisering för byggnaderna är Gävle Strand. Dokumentationer från liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att få byggnader i trä att uppfylla de brandtekniska krav som ställs. Vanligaste metoden är att klä in bärande stommar med dubbla gipsskivor, genom att sedan putsa ytterfasaden skyddas även byggnaden mot utvändig brandspridning. Det visar sig dock fortfarande finnas en viss ovilja att bygga stort i trä, detta trots att trä ur brandskyddssynpunkt är likvärdigt om inte i vissa fall till och med bättre än andra byggnadsmaterial. Studier visar även att arkitekten för det mesta inte känner sig begränsad av att arbeta med trä, i de fall där vissa begränsningar uppstått har det berott på valet av byggmetod och inte materialet i sig. Examensarbetets tillämpningsfas har resulterat i skisser på hur en av de tänkta byggnaderna på Gävle Strand skulle kunna komma att se ut. Arbetet har avgränsats till att enbart titta på den yttre utformningen och störst vikt lades då på att använda trä som fasadmaterial. Byggnaden är ett fyravåningshus och fasaden har delvis utformats i trä, horisontella band av putsad fasad har varvats med trä och förhindra på så sätt att flamspridning sker via fasaden. Vissa delar av gavlarna är täckta helt och hållet med trä, här fungerar balkongerna som flamskärmar vilket medför att horisontella band av obrännbart material ej är nödvändigt. Träfasaden är tänkt att utformas i ek, träslaget har valts dels för sin färg men även på grund av dess goda motståndskraft i den fria luften. Önskas en heltäckande träfasad runt hela byggnaden krävs en installation av sprinklersystem. / During the most of the 20th century it was forbidden to use wood structures when constructing buildings greater than two floors according to Nordic building standards. In 1994 it became allowed to build with wood but with technical fire demands, which means it is only the construction that have specific demands but material can freely be chosen. With this final thesis I have examined how buildings with several apartments should be build according to fire risks and external risks that can occur from several weather types. I also examined how wood can restrict the architectural design. No greater buildings constructed with several apartments are built in Gävle which only has wood as material. That is why I do this final thesis in cooperation with the Gävle municipality. The thesis has two parts; one theoretical part and one part that consider proposals with building designs. The buildings are meant to be located at Gävle strand. Documentations from similar projects have showed that it has been relatively easy to fulfill the technical fire demands. The most ordinary method that is used is to use gypsum boards with double layers around the wood frames. By plaster the external façade the building is also protected against external fire dissemination. With the point of view of fire when building with wood it has been clear that it is similarly and in some cases even better to build with wood compared to other materials. Most of the time the architect is not restricted to use wood according to studies. When a restriction have occurred the cause have been which kind of building methods that is used, not by using wood. The thesis application phrase has result in sketches of how one building could look like at the location Gävle strand. The limitation has been to only produce an external design; the idea is to use wood as façade material. The building that is created has four floors and the façade is mostly in wood. Horizontal bounds with plaster mixed with wood are used to prevent the fire to spread along the façade. Parts of the gables are completely covered by wood. This can be done because the balconies can protect against fire flames. This also means that in this part of the building has not any plaster been used. The idea is to use oak at the wood façade. This kind of wood is used for its color but even because oak has a good strength in open air. In case of completely façade built with wood, a sprinkler system must be installed.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nu funnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och gora plusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika val testat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigare att hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar. For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa hus behovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat och uppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem som passar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod av referensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihus behovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid. Istallet for att anvanda bergvarme gar det exempelvis att installera solfangare, som aven fungerar bra i Sverige, och vintertid racker det med en braskamin. I samarbete med Trivselhus har generella principer for koldbryggor tagits fram genom berakningar for hand och i programmet UNorm version 2011:1. Resultatet visar att det kritiska omradet vid anslutningen platta pa mark och vagg ar syllen, och det ar viktigt att dessa anslutningar blir sa tata som mojligt. For att minska varmeflodet i detta kritiska omrade ar det en fordel att dela syllarna och att isolera emellan dem. For koldbryggor kring fonster har resultaten fran berakningar, bade for hand och genom Unorm, visat att koldbryggorna ar storre i en tjock vagg. I en tjock vagg ar varmeflodet trogare och vaggen upplevs som kall. Detta har inte sa stor inverkan pa sjalva innetemperaturen, men vaggen far ett mildare uttryck. En solstudie i Revit Architecture har utforts dar fonstren forst har placerats i ytterkant pa fasad och sedan i innerkant for att undersoka vilken skillnad det gor i solinstralning och transmissioner fran och till byggnaden. Nar fonstren placeras i innerkant bildar vaggen en sollada och skuggar fonstret mer an om det ligger i fasad. Utifran det har resultatet ser man att det spelar en stor roll var man placerar sina fonster. Sommartid forloras en hel del solenergi om man placerar fonstren i innerkant av fasad, istallet for i ytterkant. En hel del gratisenergi kan utvinnas om man placerar fonstren i ytterkant av fasaden. Skillnaden i solinstralning for de olika placeringarna motsvarar nastan en femtedel utav en villas totala arsforbrukning. / Environment and energy are two factors that have become more important as the development in general is increasing over the world. Low-energy houses have been on the market for a while now, and the development of buildings is moving towards houses that can produce energy both to deliver and to supply the house itself. As the thickness of the walls increases it becomes more important to reduce the thermal bridges among construction details, for example connection between wall and slab. To understand how to design and construct these buildings, knowledge about material, thermal bridges, building details, climate and heating systems is required. In this thesis, analyzes have been done that concerns heating systems that are suitable for a low energy house with help from references to similar projects. Together with the Swedish company Trivselhus general principles for thermal bridges have been developed, these principles are based on calculations by hand and by using software called UNorm 2011-1. The result shows a critical part among the connection between the concrete slab and the wall. Also the joist is really important to make sure it is dense. To reduce the heat flow in this critical area, it makes sense to separate the joists and insulate between them. For thermal bridges around the windows, the results of calculations, both by hand and by UNorm, showed that thermal bridges are greater in a thick wall. In a thick wall the heat flow is slower and the wall is perceived as cold. This has not much effect on the actual indoor temperature, but the wall may get a milder impression. In Autodesk’s Revit Architecture a sun study has been created to see if there is any difference between having the windows placed in the facade or in the inner part of the facade. Will it make any difference for the shading of the window and how will it affect the sun insolation and the transmission of energy in and out of the window? When the window is further into the wall, the wall creates a box that increases the shading of the window. Based on this result you can see that the placing of the windows does matter. During the summertime a lot of solar energy will be lost if the window is placed further in to the facade. The transmission from the building, through the windows, is not that big, but the greatest difference can be seen in the total solar insolation. A lot of energy can be extracted from the sun insolation, if you place the windows right, which is in the outside of the facade. Almost one fourth of a buildings total energy consumption of a year can be received from the solar energy only through the windows, if they are placed in the outside of the facade.

Sammanfattning Detta arbete baseras på nybyggnationen och ombyggnationen av skolan i Hagfors som NCC gör för Hagfors kommun. Uppgiften är att göra en jämförelse av olika stomalternativ; platsgjuten betong, prefabricerad betong och stålstomme på nybyggnationen med hänsyn till tid, ekonomi och miljöpåverkan. Den nybyggda delen kommer att bli ca 7000 m2 fördelat på tre plan och stommen utgörs i dagsläget till största del av prefabricerad betong. De frågeställningarna som behandlas i arbetet är • Vilket material är mest fördelaktigt utifrån ett tidsperspektiv? • Vilket material/stomlösning är ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra? • Hur påverkas miljön av de olika stomsystemen? Målet med examensarbetet är att välja den mest lämpliga stomlösningen för nybyggnationen av Visa Bildningscentrum i Hagfors på uppdrag av NCC, ur ett ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. De alternativ som ska undersökas och jämföras är stålstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten stomme. Syftet med arbetet är att kunna få en inblick i hur olika stomsystem utformas, vilka byggmetoder som används, samt göra en jämförelse av stomsystemen som kan generera en relevant slutsats. Vi ska studera ett objekt där stommen redan är vald för att på så sätt få en mer verklighetsanknuten förståelse för problematiken vid val av stomme. Problemlösningen baseras på laster, pelardimensioner, balkdimensioner, antal pelare och balkar. Dessa har tillhandahållits av NCC. Beräkningar genomfördes för att specificera armeringsmängd i betongstommarna och för att dimensionera stålstommen. För att se vad de olika stomalternativen kostade användes BidCon för att få fram en kalkyl på stommen, inklusive material och arbetskostnader. Resultatet av detta blev att den platsgjutna betongstommen kostar 4 104 000 kr, stålstommen kostar 5 835 000 kr och den prefabricerade betongstommen kostar 4 558 000 kr. Om man ska se till tiden är det den prefabricerade betongstommen som tar kortast tid vid förutsättningen att leveranser och samordning sker planenligt. Den platsgjutna stommen är den mest tidskrävande bland annat beroende på långa uttorkningstider och faktumet att platsgjuten betong är mycket väderberoende. Sett utifrån ett miljöperspektiv föll valet på att använda betong på grund av lägre energiförbrukning och utsläpp vid tillverkning, jämfört med stål, samt att en byggnad i betong har en stor värmetröghet vilket skapar förutsättningar för ett lägre och jämnare energibehov i den färdiga byggnaden. Transporter till byggplatsen har även betydelse på grund av att de prefabricerade betongelementen i detta fall tillverkas i och levereras från Tyskland. Vid tillverkning av prefabricerade element minimeras de flesta problem som väder orsakar vid användning av platsgjuten betong. All produktion sker inomhus i fabriker och förutom att problem på grund av väderförhållanden försvinner så minskas även olycksrisken. Prefabricerat byggande har dock nackdelen att det är mycket störningskänsligt på grund av att det förlitar sig helt på att logistiken fungerar utan några förseningar. Problem med arbetsmiljö, exempelvis belastningsskador och olycksrisker, kan man flytta från byggarbetsplatsen till en fabrik där arbetsmiljön kan kontrolleras på ett bättre sätt genom att välja en prefabricerad stomme, även om man inte helt kan undvika dem. I rapporten finns exempel på hur beräkningar genomförts, kalkyler på stålstommen och den platsgjutna betongstommen och ritningar på nybyggnationen. Arbetet utförs på uppdrag av NCC med Bo Rom och Thomas Boman som externa handledare. Handledare på universitetet är Carina Rehnström.