Akademiska Hus owns and manages the university facilities in most university towns in Sweden. Bilbergska house in Örebro was built in 2008 by Akademiska Hus, and designed by White Architects. Today's buildings must meet accessibility requirements determined by Swedish Board of Housing, and it is the developer who must ensure that they are fulfilled. Swedish Board of Housing requirements are often vaguely written and interpretation space is large. This report aims to investigate how much of the requirements which are set towards the University and landlord Akademiska Hus are being achieved. This is done by studying the requirements that are set. Next step is making inventory of accessibility for people with disabilities in the house. Any deficiencies will be repaired which will hopefully make the building completely accessible. Knowledge of deficiencies in the house is to be used so that any deficiencies are not repeated in future constructions. This means that unnecessary costs can be avoided and also lead to an improvement in accessibility of the building. Conclusion is that the Bilbergska house has pretty good accessibility, although a lot remains to be improved before it can be said that the house is fully accessible. The most common deficiencies found in this building are lack of signage in premises, handrails and contrast markings. The house is better suited for people with motion disabilities than for people with impaired orientation capacity and impaired vision. Architects should focus more on these types of deficiencies and ensure that those deficiencies are not found in future projects. All disabilities must have equal importance when new buildings are designed. To improve accessibility we should clarify the general advices with various typical examples to make it easier to interpret the advices and avoid mistakes. That should make it easier for planers and expert controllers to check the accessibility in new buildings.Requirements are not fully complied today and in order to be improved we must have better controls. Developers should use certified experts in accessibility during the planning of buildings and local building committee when accessibility is controlled. With better controls and greater awareness of the availability brings us closer towards the goal – which is an accessible and usable community for all citizens. / Akademiska Hus äger och förvaltar universitetslokaler i de flesta universitetsorter i Sverige. Bilbergska huset i Örebro byggdes 2008 av Akademiska Hus och projekterades av White Arkitekter. Dagens byggnader skall uppfylla krav på tillgänglighet som Boverket har bestämt och som byggherren skall se till att de uppfylls. Boverkets krav är ofta vagt skrivna och tolkningsutrymmet är stort. Syftet med rapporten är att se hur stor del av de krav, som är ställda mot universitetet samt hyresvärden Akademiska Hus, verkligen uppnås. Detta görs genom att studera kraven som är ställda. Därefter inventeras tillgängligheten i huset. Eventuella brister åtgärdas så att god tillgänglighet i huset uppnås. Kunskap om bristerna i huset skall användas så att eventuella brister inte upprepas vid framtida nybyggnationer. Det borde resultera i att onödiga merkostnader undviks samt att tillgängligheten i byggnaden förbättras. Slutsatsen av arbetet är att Bilbergska huset har ganska god tillgänglighet, fast en hel del finns kvar att förbättra innan det går att säga att huset är helt tillgängligt. De vanligaste bristerna som hittades är avsaknad av skyltning, ledstänger och kontrastmarkeringar. Huset är bättre anpassat för personer med rörelsehinder än för personer med nedsatt orienteringsförmåga samt nedsatt syn. Arkitekter bör inrikta sig mer på dessa typer av brister, och se till att dessa brister inte påträffas i framtida projekt. Alla funktionshinder skall ha lika stor vikt vid projekteringen av nya byggnader. För att förbättra tillgängligheten borde man förtydliga de allmänna råden med diverse typexempel så att det blir enklare att tolka råden och undvika misstag. Det borde underlätta för projektörer samt för sakkunniga kontrollanter som skall kontrollera tillgängligheten i nya byggnader. Regelverket efterlevs inte till fullo idag och skall det bli förbättring i detta avseende, måste det till bättre kontroller. Certifierade sakkunniga i tillgänglighet borde anlitas av byggherrar vid projektering och av byggnadsnämnder när tillgängligheten skall kontrolleras. Med bättre kontroller och ökad medvetenhet om tillgänglighet, kommer vi närmare det uppsatta målet – ett tillgängligt och användbart samhälle för alla medborgare.

The objective of this thesis is to examine the difference in workability in fresh concrete, when crushed fine aggregate replaces natural gravel. The shape of the fine aggregate,  packing and flow of six crushed material and three natural materials will be determined by easy studies, the results will be compared with a slump cone test.

No description available.

Att äga och förvalta fastigheter innebär ett ansvarstagande gällande säkerheten för människor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mängd lagar och förordningar ställer höga krav på fastighetsägaren. För att fullgöra sin skyldighet krävs det att fastighetsägaren har god kännedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanställa de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som en fastighetsägare ska ha kännedom om för att uppfylla säkerhetskraven. Vidare var även syftet att ta reda på fastighetsägarnas synpunkter om gällande lagstiftning i fråga om överblickbarhet, innehåll och behov av förändringar eller kompletteringar. Vad fastighetsägarna ansåg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var också en fråga som utreddes genom en enkätundersökning. Studien är avgränsad mot kommunala och privata fastighetsföretag och inkluderar endast allmänna utrymmen kopplade till hyresrätter. Resultatet av denna uppsats visar att lagstiftningen för detta område är komplext och är spridd över en mängd olika lagar och förordningar. Undersökningen bland fastighetsägarna visar att hälften av dessa anser att det är svårt att få en samlad bild över vilka skyldigheter man har som fastighetsägare i fråga om olyckor och förebyggande arbete i det syftet. En fjärdedel upplevde också att det fanns tolknings- och gränsdragningssvårigheter med lagstiftningen.71 % av de tillfrågade ansåg att lagen är komplett men trots det tyckte 66 % att gällande regelverk bör förändras eller förtydligas i något avseende. Flertalet företag eftersöker ett större ansvarstagande från hyresgästens sida. Mer än hälften av företagen ansåg att lagen ställer rimliga krav på fastighetsägaren, men ingen av de tillfrågade ansåg att lagen var rättvis i sin bedömning av fastighetsägarens ansvar när väl en olycka inträffat. Undersökningen visade även att trapphuset är det allmänna utrymme som vållar mest bekymmer för fastighetsägarna i deras olycksförebyggande arbete. Sammanfattningsvis ansåg tre av fyra företag att lagen fungerar väl i praktiken. Slutsatsen är att det är många lagar och bestämmelser som reglerar området och dessa är spridda över flera olika dokument. Det leder till att många fastighetsägare anser att det är svårt att veta sina skyldigheter för att kunna åstadkomma en säker och trygg miljö för sina hyresgäster. Det finns ett behov av förtydliganden av lagen i vissa avseenden men framförallt finns ett behov av ett mer samlat regelverk för detta område. Nyckelord: skydd mot olyckor, allmänna utrymmen, hyresrätter, fastighetsägare

During the years 1950-75 was the construction of building apartments in high speed. A rapidly growing reconstruction requirement is the consequence of the rapid construction speed in these years. The technical lifetime of the different parts of the buildings is about to end and the needs for reconstruction is huge. One of Sweden's national environmental objectives is to reduce the urge of energy in buildings. This calls for radical measures to implement energy efficiency of existing assistance particularly in the assistance that is now facing reconstruction. Most of the apartments that are in need of reconstruction is leased and residents. No matter what kind of measures as deems most appropriate in a reconstruction project, it brings the different types of disturbances that affect the residents. The major disturbances that are perceived as most disturbing of the tenants are dust, noise and difficult accessibility. Temporary electricity, water and ventilation failure are other types of disturbances that often occur at a reconstruction project. In this thesis, most of the disturbances are identified and also some approaches to achieve the best possible way to reduce them. A reconstruction project in Karlskrona was visited, where participants as the property owner, contractor, professional men and tenants were interviewed. It is important to both the property owner and the contractor to ensure the reduction of disturbances as much as possible. It is obviously not easy to eliminate some of the disturbances but through good planning, sufficient information and to set requirements to the contractor in the form of legal framework for procurement and restrictions which should be register in the AF part (General Regulations), the effect of disturbances will successfully being reduced. The key to a successful reconstruction project with minimal disturbances to residents is primarily depended on the property owner's ambition, empathy and commitment to their tenants.

Med detta examensarbete är tre års studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i Gävle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet läggs på arkitekturutformningen samt energihushållningen och därmed presenteras examensarbetet i två huvudkapitel, Arkitektur och Energi. Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjäl i Gästrike Hammarby, har under lång tid haft funderingar på att uppföra ett lågenergihus i den gamla bruksorten Gästrike Hammarby. Mattsson tror på en levande landsbygd och förhoppningarna är att ett naturnära boende ska locka yngre generationer till att bosätta sig i Gästrike Hammarby. På uppdrag ska ett lågenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll. En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen är till stor del skapad av den världsberömda arkitekten Ralph Erskine. Med detta som bakgrund var det av största vikt att projekthuset får en touch á la Erskine, utan att vara ett plagiat. Hans formspråk på de ritade husen i brukssamhället, men även de internationellt ritade byggnaderna analyseras för att lyfta fram vissa av hans arkitektoniska idéer som ska knytas an till projekthuset på bästa sätt. Den andra utmaningen var att ur energisynpunkt uppfylla de specifika kraven som finns samt uppdragsgivarens önskemål. Att huset skulle vara miljöanpassat är en självklarhet och genom sunda materialval uppfylla termen ett hållbart byggande. Flera överväganden gjordes vid valet av klimatskärmens konstruktion och installationer som värme- och ventilationssystem. Parallellt som konstruktionen utformades genom olika materialval granskades materialvalen i SundaHus databas, för bedömning av yttre miljöpåverkan. Resultat blev ett attraktivt och funktionellt boende där byggnaden uppfyller dagens normer och regler. Arbetet visar hur dagens moderna arkitektur kan knytas samman med Ralph Erskines formspråk. Med simuleringsprogrammet BV2 utfördes en beräkning av byggnadens specifika energianvändning som ligger till grund för fastställande av byggnadens köpta energibehov. Resultatet kom att bli 46 kWh/m2 år köpt energi, vilket hamnar även under uppdragsgivarens önskemål. Nyckelord: Arkitektur, Ralph Erskine, Lågenergihus, Gästrike Hammarby

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad fråga på sista tiden. Fokus har varit stort på både bostäder och kontor. I den här rapporten granskas handelslokaler, särskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsättningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som väljs. Handelslokaler i Michigan använder 30 % mer energi än svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvärmningsenergi. På det området har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste årtiondena. En åtgärd som slagit igenom stort är att ta vara på värmen eller kylan i ventilationens frånluft genom att överföra värmen eller kylan till tilluften och därmed återföra den till lokalen, så kallat FTX-system. I Sverige har 96 % av handelslokalerna ett sådant system men i Michigan är det relativt ovanligt. En tendens som framkommer i rapporten är att fastighetsägare i Michigan, i större utsträckning än motsvarande i Sverige, satsar på olika mindre lösningar, som till exempel vita, reflekterande tak. Taken reflekterar bort solinstrålning och minskar på så sätt kylbehovet men används inte ofta i Sverige. Det trots att de, enligt Lars Pellmark på fastighetsföretaget Diligentia, skulle kunna fungera väl, framförallt på byggnader med höga interna värmelaster, som köpcentrum. Köpcentrum i Sverige använder dessutom dubbelt så mycket energi till kyla som köpcenter i Michigan använder. I handelslokaler i både Michigan och Sverige har man arbetat med att byta ut belysningsarmaturer mot effektivare modeller. Belysning är den klart största posten för elanvändning och den står för en fjärdedel respektive en tredjedel av energianvändningen i köpcentrum i Michigan respektive Sverige, så där finns mycket kvar att göra. Fortfarande används i stor utsträckning äldre lysrörsarmaturer med konventionella drivdon, som skulle kunna bytas till effektivare modeller, i både Michigan och Sverige. De stora skillnaderna i vilka energieffektiviserande lösningar som får framgångar i Michigan respektive Sverige är förvånande, trots att byggtraditionerna också skiljer sig markant åt. Utvecklingen av energieffektiviserande åtgärder tycks i mångt och mycket hållas på ett nationellt plan. Regelverk och utbud av ekonomiska incitament skiljer sig väsentligt åt mellan Michigan och Sverige och statistiken över energianvändning presenteras dessutom på olika sätt. De här faktorerna gör jämförelser av förutsättningar komplicerade. Dock har användandet av miljömärkningssystem blivit alltmer populärt, vilket också gjort att inspiration delats mellan staterna. Med internationella plattformar ökar intresset och möjligheterna att lära av varandra, om såväl konstruktions- och installationsmässiga åtgärder som ekonomiska incitament och andra styrmedel. / Energy efficiency has grown to be an often discussed matter today. There has been a large focus concerning both residential and office buildings. In this report retail buildings, especially malls, has been studied, in Sweden and in Michigan, to find similarities and differences in the conditions for energy efficiency and which solutions that are being chosen when energy efficiency are desired. Retail buildings in Michigan are using 30 % more energy than retail buildings in Sweden do, mostly due to high energy use for heating. Sweden has been working a lot with energy efficiency in that particular field in the last decades. One solution that has become common is heat recovery between the exhaust air and the supply air, so called HRV. In Sweden 96 % of the retail buildings have heat recovery ventilation but in Michigan it is quite rare. One trend that appears in this report is that the retail buildings I Michigan, to a larger extent than the ones in Sweden, are equipped with different smaller solutions, for example cool roofs. The white roofs reflect a majority of the sunbeams, and thereby also much of the heat, which reduces the need for cooling, but they are rarely used in Sweden. This, even though they could work well, according to Lars Pellmark from the real property company Diligentia, especially for malls since they have a high internal heat load. Malls in Sweden also use twice the energy for cooling the malls in Michigan use. Some progress has been made, both in Michigan and in Sweden, with changing the lighting fixtures in retail buildings to more energy efficient models. Lighting is unquestioned the largest part of the electricity use in retail buildings, a fourth of the total energy use in malls in Michigan, in Sweden the share is a third. There is still a lot to do in that area. In Michigan as well as Sweden, older more inefficient fluorescent lamps are still often used and the opportunities are many for exchanging them to newer, more energy efficient models. The large differences in which solutions that are chosen for energy efficient malls and retail buildings in Michigan and in Sweden are surprising, even though the building traditions are quite different. The development of energy efficiency solutions seems often being held in a national restriction. Regulations and supply of economic incentives are very diverse, in the comparison between Michigan and Sweden, and the statistics over energy use are presented in different ways, which makes them complicated to compare. The increasing popularity of green building certification systems is one thing working against the national trend. Through the certification system ideas and inspiration is shared and spread between countries. With international platforms the interest in, and possibilities for, learning from each other increases, construction- and installation wise as well as for economic incentives and other management control measures.

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö. Detta ska avslutas i ett förslag på en Skilodge (hotellanläggning) i Hundfjällets centrum. Ett planprogram har tagits fram efter möten med Skistar AB för att få fram eftersträvade funktioner och utrymmen. Områdesinventering har gjorts på plats i Hundfjällets centrum där rådande förutsättningar, bebyggelse och omgivning inspekterats.Referenser har studerats i litteratur och via internet, men också på plats i alpincentrum i Sälen. Referensobjekt av större hotellanläggningar, stugor m.m. i fjällmiljö har studerats för att få en uppfattning om hur boende i fjällvärlden ser ut. Lagar och regler för hotellanläggningar har beaktats samt begreppet ”Storslagen Fjällmiljö” då dessa anläggningar ofta ligger i ekologiskt känsliga områden där hänsyn måste beaktas för djur och natur. Ett förslag har tagits fram efter dessa förutsättningar med hänsyn till byggnadens inverkan på omgivningen och trolltemat i Hundfjället. Förslaget kommer att presenteras för Skistar AB. Turistboende i fjällmiljö ligger ofta avlägset och påverkar därför funktionerna i boendet med fokus på självhushåll. En tydlig återspegling av naturen återfinns i material av trä och sten. / Sälen is the biggest ski resort in northern Europe and is under development to meet the tourist requirements. Skistar AB own and manage ski resorts in Sweden and Norway. Skistar AB is planning for a new Skilodge in Hundfjället housing 300 beds to enhance the area as a ski resort.The purpose of our final thesis work is to gather knowledge about how tourist housing in ski resort works. The aim is to investigate controlling factors when you exploit a tourist housing in the mountains. This will end up in a proposition of a Skilodge in the centre of Hundfjället. After meetings with Skistar AB diagrams with wanted functions and spaces have been worked out. Inventories of the area have been done at the site in the centre of Hundfjället where buildings and surroundings have been inspected.Reference projects have been studied in literature and on the Internet, but also on site in Sälen. Different types of housing have been studied to get an understanding about housing in the mountains. Laws and rules have been investigated as well as the expression “Storslagen Fjällmiljö” because these resorts lies in sensitive ecological environments and animals and environments needs to be taken under consideration. Based on these conditions and the troll theme in Hundfjället a proposition of a Skilodge has been designed. This proposition will later on be presented for Skistar AB. Tourist housing in the mountains are often located in remote locations and that influences the functions to be compared with regular apartments, houses etc. and its functions. Natural material as wood and stone are reflected in the buildings.

Miljön är alltid en viktig och svår fråga, vi måste hela tiden förbättra oss för att uppnå en mer hållbar miljö. En stor del av Sveriges totala energiförbrukning är idag knutet till våra byggnader och därför måste vi minska deras energibehov. För att byggnaderna ska minska sin förbrukning av energi sätter BBR med jämna mellanrum nya och tuffare krav. Det har bl.a. kommit riktlinjer för hus som vill marknadsföras som energisnåla. I denna rapport har för- och nackdelar jämförts mellan två olika typer av lågenergihus. Passivhus med FTX-system kontra lågenergihus som använder en värmepump som uppvärmningssystem. Det går inte heller att bara fokusera på en lägre energiförbrukning, inomhusklimatet i byggnaderna är också väldigt viktigt. Därav genomfördes en enkätundersökning med fokus på hur boende i lågenergihus upplever sitt inomhusklimat. Denna undersökning har varit anonym och skickats ut till boende i områdena Misteröd i Uddevalla, Gäddeholm i Västerås samt ett antal andra lågenergihus runt om i Sverige. I resultatet går det att utläsa vissa skillnader i de olika typerna av lågenergihus. De boende upplever en fräschare luftkvalitet i sitt nuvarande lågenergihus i jämförelse med deras tidigare erfarenheter. Den största nackdelen som brukarna betonade var den begränsade möjligheten att anpassa inomhustemperaturen beroende på årstid.

Under den stora byggboomen på 1960- och 1970-talet byggdes det åtskilliga lägenheter i Sverige. Detta var ett riksdagsbeslut och syftade till att lösa den tidens akuta bostadsbrist. Projektet kom att kallas för miljonprogrammet och att innebar att en miljon lägenheter skulle byggas under en tio års period; under åren 1965-1975 byggdes 880 000 lägenheter. Många av dessa lägenheter står idag inför ett omfattande renoveringsbehov.   Den problematik som finns då en fastighetsägare ställs inför ett eventuellt stambyte kan vara svår att förstå då det innebär att många och svåra beslut måste fattas både innan och under byggskedet. Styrelsen i en bostadsrättförening besitter inte alltid den kunskap som krävs utan de blir oftast tvungna att ta hjälp av konsulter och projektledare som är med och driver igenom den långa processen.   Den traditionella stamrenoveringsmetoden innebär att gamla stammar och våtrum rivs ut och ett nytt badrum och nya ledningar installeras. Denna metod innebär olägenheter för de boende och i vissa fall är det kanske inte möjligt att bo kvar. Därför kan det vara lockande att satsa på andra metoder som inte tar så lång tid att genomföra. Nackdelarna med detta är att fastighetsägaren måste vara medveten om vilka risker det kan medföra. Förståelsen för att ett väl genomarbetat beslutsunderlag behövs innan beslut fattas är mycket viktig.    På senare tid har en ny metod tagits fram som innebär att man gjuter nya ledningar av plast inuti de gamla avloppsstammarna, så kallad relining. Detta betyder att stammarna kan sitta kvar i befintligt läge och rivningsarbetena minimeras därmed. Produktionstiden i varje lägenhet blir även betydligt kortare. Det som är viktigt att tänka på är dock att tätskikt och vattenledningar byts inte ut. Om våtrummen inte är renoverade sedan tidigare innebär det att den tekniska livslängden för övriga installationer och material med all säkerhet har passerats eller kommer att passeras inom ett antal år.   Under 2000-talet har det framkommit ytterligare en metod som har kommit att bli ett alternativ till det traditionella stambytet: den så kallade rum-i-rum-metoden. Med denna lösning behöver badrummen inte rivas ur, ett nytt rum byggs istället inuti det gamla och en luftspalt lämnas mellan de befintliga ytorna och de nya. Den eventuella fukt som finns har på så vis möjlighet att torka ur. Problematiken är dock att badrummen blir mindre och att det än så länge är en ganska obeprövad metod.   Vi anser att det är otroligt viktigt att man tillför projektet rätt sorts kunskap och erfarenhet, oftast i form av konsulter då dessa besitter specialkunskaper inom sitt område. Det är att rekommendera att även lägga tid och resurser på att utreda de olika systemens status i en byggnad för att kunna få en helhetsbild och fatta rätt och väl underbyggda beslut. Under projekteringen, upphandlingen och produktionsskedet bör föreningen ta hjälp för att vara säker på att de får rätt kvalitet, tekniska lösningar och ekonomi i projektet. Det underlag som framkommer efter utredningen ska ligga till grund för val av metod och ska noga övervägas. Vilken av de olika metoderna som bör väljas beror på förutsättningarna i byggnaden, men oftast är de ”traditionella” metoderna att föredra. Olika metoder kan också kombineras för att uppnå ett optimalt reslutat.