Covid-19 pandemin, en kris som varit aktuell sedan början av år 2020, förändrade den geografiska platsen för arbetets utförande till följd av restriktionen gällande hemarbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som skiljt platsförlagt arbete och hemarbete åt med avseende på faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning. Dessa faktorer är centrala delar av arbetsmiljön och vi ville därför se om de påverkats när arbetsmiljön förändrat. För att kunna utreda valt problemområde nyttjades den kvalitativa datainsamlingsmetoden, med ansatsen semistrukturerad intervju. Under genomförande fanns ett flertal förutbestämda frågor med utrymme för respondenterna att tillägga information som var av värde för studien. Metoden valdes då vi ville få respondenters åsikter och erfarenheter kring hur faktorerna skiljt sig åt beroende på den geografiska platsen för arbetets utförande. I den teoretiska referensramen presenteras de valda faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning utförligt. I analysavsnittet kopplas teori och empiri samman, samt jämförs med tidigare studiers resultat. Studien visade på att Covid-19 haft störst påverkan gällande motivation vid hemarbete, men även förändrat vissa delar vid platsförlagt arbete. Kommunikationen påverkades positivt vid hemarbete men negativt vid platsförlagt arbete, slutligen påverkades sammanhållningen negativt enligt respondenterna. Avslutningsvis ges fyra rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön. / The Covid-19 pandemic, a crisis that has been relevant since the beginning of 2020, changed the geographical location of the work performance as a result of the restriction which introduced work from home. The purpose of this inquiry was therefore to study how work from the original workplace and work from home differed regarding motivation, communication and cohesion. These factors are central parts of the work environment and therefore we wanted to see if they were affected by the change of work environment. In order to be able to investigate the selected problem area, the qualitative data collection method was used, with the semi-structured interview approach. During implementation, there were a number of predetermined questions with room for the respondents to add information that was of value to the study. The method was chosen because we wanted to obtain the respondents experiences and opinions regarding how the factors differed depending on the geographical location of the work performance. In the theoretical frame of reference, the selected factors motivation, communication and cohesion are presented. In the analysis section, theory and empiricism are contextualized with previous studies. The study showed that Covid-19 had the greatest impact on motivation regarding work from home, but also affected certain parts of work from the workplace. The communication had a positive effect on work from home but a negative effect on work from the workplace, and finally the respondents experienced a negative effect on cohesion. Finally, four recommendations were given to improve the work environment.

Bostadsmarknaden är en marknad i ständig förändring. Flera faktorer såsom populationstillväxt, bostadsideal och kriser påverkar planerandet och genomförandet av nya bostäder och dess utveckling.I samhällelig förändring, utveckling och planering är bostadsmarknaden en stor del. I en fungerande samhällsplanering krävs det att det planeras för hur dagens, och framförallt morgondagens bostäder ska se ut efter människans behov, ideal och ekonomiska möjligheter.  Denna studie undersöker hur bostadsmarknaden har påverkats av en händelsebaserad kris – Covid-19. Teorier och tidigare forskning har tagits i beaktning för att kunna genomföra denna studie på ett trovärdigt vis. Det resonerades fram till att detta ämne skulle undersökas eftersom bostadsmarknaden är en stor del av den generella samhällsplaneringen, samt ett ständigt aktuellt ämne. Om nu mer aktuellt än någonsin tidigare. Syftet med studien är därigenom att konkretisera för hur bostadsmarknaden och planeringen av den har förändrats av en händelsebaserad kris; med utgångspunkt i Covid-19. För att undersöka detta har tre frågeställningar formulerats.  Studiens frågeställningar är följande.       Hur har bostadsmarknaden i Sveriges städer och tätorter utvecklats under Covid-19? Har invånarna i Sveriges bostadsideal sett till geografiskt läge och funktion förändrats under Covid-19? Vilka begränsningar/möjligheter har Covid-19 lett till vad gäller planerandet och genomförandet av nyproduktioner i Sveriges städer med utgångspunkt i Karlstad?  Undersökningen har kunnat genomföras utifrån tidigare forskning och en kombinerad metod. En kombinerad metod som tillvägagångssätt innebär att det både har använts kvalitativa och kvantitativa metoder för att nå studiens resultat. Den kvalitativa intervjun genomfördes för att kunna ta del av en djupare analys om hur bostadsmarknaden har förändrats under denna period. Intervjupersonen är verksam inom fastighetsbranschen och har erhållit lång erfarenhet. Den kvantitativa forskningen gjordes för att kunna få en bild av bostadsmarknadens utveckling sett över hela landet, i både storstad och mindre tätort. De tillfrågade respondenterna i den kvantitativa forskningen var alla fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarassistenter.  Slutsatsen av studien är att bostadsmarknaden till stor del har påverkats av Covid-19 och att bostadens roll för människan har blivit allt mer central. / The real estate market is a market in constant change. Several factors such as population growth, housing ideals and crises affect the planning and implementation of new housing and its development. In social change, development and planning, the real estate market is a large part. In a functioning community planning, it is required that it is planned for how today's and especially tomorrow's homes will look according to human needs, ideals and economic opportunities. This study examines how the real estate market has been affected by an event-driven crisis - Covid-19. Theories and previous research have been taken into account in order to carry out this study in a credible way. It was concluded that this topic should be investigated because the real estate market is a constantly current topic, if now more relevant than ever before. Also, because the real estate market is a large part of the general urban planning. The purpose of the study is there for to concretize how the real estate market and the planning of it have been affected by an event-driven crisis with a starting point in Covid-19. Three following issues have been phrased to examine this topic. The issues of this study are the following.   How has the real estate market in Sweden's cities and towns developed during Covid-19?  Have the inhabitants of Sweden's housing ideal in terms of geographical location and function changed during Covid-19?  What limitations/opportunities has Covid-19 led to in terms of planning and implementation regarding new productions in Sweden with an outset in Karlstad?  The survey has been able to be carried out based on previous research and a combined method. A combined method as an approach means that both qualitative and quantitative approaches have been used to achieve the results of the study. The qualitative interview was conducted to get a deeper analysis of how the real estate market has changed during this period. The interviewee is active in the real estate industry and has years of experience. The quantitative research was done to be able to get a bigger picture of the development of the real estate market across the country, in both large cities and smaller towns. The respondents surveyed in the quantitative research were all real estate agents or real estate assistants. The conclusion of the study is that the real estate market has been affected by Covid-19 in large term and that the home has become increasingly more central in human life.

Studiens syfte är att undersöka hur samhällsplanerare i Karlstads kommun har hanterat de rådande restriktionerna gällande Covid-19 i sitt arbete samt huruvida Covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat arbetet med det offentliga rummet i Karlstads kommun. Arbetet utfördes genom intervjuer med samhällsplanerare på Karlstads kommun som sedan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den första slutsatsen som drogs i undersökningen var att Karlstads kommun har hanterat och prioriterat deras arbete på flera sätt för att möta och följa de rådande restriktionerna. Ett exempel är att samhällsplanerarna förlorade kontakten med närmiljön men löste det genom att digitalisera arbetssättet. Den andra slutsatsen var att restriktionerna inte påverkat arbetet med det offentliga rummet mycket i dagsläget men att samhällsplanerarna har många spekulationer och ser flera potentiella effekter utav Covid-19 pandemin och de medförda restriktionerna i sitt arbete, dock är det fortfarande ett tidigt skede för att kunna konstatera det. En av de potentiella effekterna som nämndes var att invånarnas resmönster och kollektivtrafiken påverkats av restriktionerna. / The purpose of the study is to see how community planners in Karlstad municipality have handled the current restrictions regarding Covid-19 in their work and if Covid-19 and the restrictions may have affected the work with public space in Karlstad municipality. The work was carried out through interviews with community planners in Karlstad municipality, which were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The first conclusion drawn in the survey was that the community planners in Karlstad Municipality have managed and prioritized their work in several ways to meet and follow the current restrictions. One example is that community planners lost contact with the local environment but solved it by digitizing the working method. The second conclusion was that the restrictions did not affect the work with the public space in the current situation, but that the community planners have many speculations and see several potential effects of the Covid-19 pandemic and the resulting restrictions in their work, however, it is still an early stage to be able to state it. One of the potential effects mentioned was that residents' travel patterns and public transport may have been affected by the restrictions.

Detta uppsatsarbete syftade till att undersöka ifall allmänheten upplevde att Covid-19-pandemin har lett till ändrade beteenden vad gäller pendlings- och resvanor samt att utforska ifall det finns vissa färdsätt som har fått en ändrad betydelse för allmänheten i stort. Tidigare forskning om resvanor som genomförts under Covid-19-pandemins gång visar underlag och stöd för ändrade resvanor i dagsläget i kontrast med resvanor som de såg ut före pandemins utbrott med fokus på effekterna som pandemins restriktioner och rekommendationer har medfört. En utgångspunkt i detta forskningsområdet berör den omställning som många människor har fått göra till att i någon grad utföra sina vardagssysselsättningar digitalt och på distans som följd av pandemin och hur denna omställning har påverkat människors resvanor. Samtidigt indikerar tidigare forskning även att andra aspekter av människors resvanor har ändrats som följd av pandemin såsom en observerad tendens att undvika kollektivtrafik, att genomföra färre besök till exempelvis butiker under pandemiförhållanden och att man i allt större utsträckning väljer alternativa färdsätt för att undvika just kollektivtrafiken och folksamlingar. Slutsatsen som dras från både resultaten av uppsatsarbetets enkätstudie och arbetets litteraturstudie är att en majoritet av allmänheten upplever att de har utvecklat nya vanor och beteenden kring resor i vardagen samtidigt som många även upplever att kollektivtrafiken som färdsätt har fått en annan betydelse för dem under pandemins gång. / The purpose of this paper was to investigate whether the general public felt that the Covid-19 pandemic had led to altered behaviors regarding commuting and travel habits while also seeking to explore whether there are certain modes of transport that have gained a different meaning to the general public. Previous research on travel habits conducted during the Covid-19 pandemic provides a basis in regards to potentially investigating differing travel habits as they are perceived today in contrast with how travel habits were perceived before the pandemic outbreak, while also focusing on the effects of pandemic restrictions and recommendations. A starting point in this research area includes the adjustments that many people have taken on to carry out their everyday activities both virtually and remotely to varying degrees as a result of the pandemic, while also striving to understand how this change has affected people's travel habits. Meanwhile, previous research also indicates that other aspects of people's travel habits have changed as a result of the pandemic, such as an observed tendency to avoid public transport, to carry out fewer unnecessary outings to shops during the pandemic and to increasingly choose alternative modes of transport in order to avoid public transport and potential crowds. The conclusions drawn from both the results of this paper’s survey study and the accompanying literature study is that a majority of the public feel that they have developed new habits and behaviors in relation to everyday travel while this same majority also feels that public transport as a mode of transport has acquired a different meaning for them during the pandemic.

Denna uppsats handlar om människors inflytande i kommunal planeringoch hur detta har påverkats av covid-19 pandemin. Frågan är viktig ur ett större perspektiv då förutsättningarna för ett socialt hållbart samhälle bygger på jämställdhet, jämlikhet och delaktighet i samhällets utveckling, vilket kan påverkas av pandemins restriktioner. Genom att kartlägga hur planeringsförvaltning på tre olika stora kommuner har förändrat sitt arbete med medborgardialoger under pandemin vill man förstå hur förändringarna har påverkat kommunikationen mellan planeringsförvaltning och medborgare. Insamling av empiri har skett via kvalitativa intervjuer där informanterna arbeter i direkt anknytning till planeringsprocesser på förvaltning och besitter kunskap och erfarenhet inom uppsatsens ämne. Resultatet av uppsatsen visar att samtliga planeringsförvaltningar har ställt om till ett helt digitalt arbeter i kommunikationen med medborgarna, detta har både positiva och negativa konsekvenser. Digitalt skapas mer flexibla och tidseffektiva möten, det öppnar upp för ett ökat deltagande framförallt hos yngre, samtidigt som det också skapar begränsningar för äldre och de som inte talar språket, det är också svårare att få in synpunkter från medborgarna över digitala möten. Fullständig digitalisering av dialogen med medborgarna tenderar till en ökad risk för envägskommunikation samt att vissa grupper exkluderas från deltagandet. / This essay is about people´s influence in municipal planning and how this has been affected by covid-19 pandemic. The issue is important from a larger prespective as the conditions for a socially sustainable society, builds on equality and participation in development of society, which can be affected by the restrictions of a pandemic. By analyzing how planning administration in three diffrent large municipalities has changed its work with citizen dialogues during the pandemic, they want to understand how the changes have affected the communication between planning administration and citizens. Empirical data collection has been done by qualitative inrerviews. Interviewees all works as civil servants with knowledge and experience in the field of municipal development and processes connected to it. Analysis in this essay indicates that all interviewed administrations have adapted digital platforms for communicating with citizens, resulting in both positive and negative factors. Digital platforms create flexible and efficient meetings, which opens up for increased participation, especially among younger people. At the same time as it also creates restrictions for the elderly and those who do not speak the language. It is also more difficult to get views from citizens during digital meetings, which can affect representativeness. Compared to physical meetings digital meetings generate less citizen input. Complete digitalization of the citizen dialogue tends to increase the risk of one-way communication and to exclude certain groups from participation.

I en pandemi där stora delar av världen tvingades stänga ner, tvingades även detaljhandelsföretag i Sverige tänka om och hitta nya tillvägagångsätt. Samhället uppmanades till att stanna hemma och allmänhetens köpmönster förändrades helt. Tidigare forskning visar att e-handel ökat som effekt av pandemin, däremot saknas forskning på hur e-handelns olika affärsmodeller, clicks och brick-and-clicks, påverkats av covid-19. Studien är en komparativ flerfallstudie med syfte att belysa vilka strategier clicks och brick-and-clicks tillämpat för att möta covid-19 samt om strategierna skilt sig mellan affärsmodellerna. Vidare framhåller denna studie om strategierna varit lämpade för respektive affärsmodell. Resultatet visar att clicks och brick-and-clicks använt olika strategier för att möta pandemin. Vi finner att brick-and-clicks har tillämpat strategier för kostnadsreducering och fått ökad lönsamhet som effekt. Clicks har inte utnyttjat kostnadsreduktioner i samma utsträckning utan haft en avvaktande strategi. Sekundärdata visar att clicks försäljning ökat under pandemin. Däremot visar analys av prognostiseringen att clicks underpresterar gällande lönsamhet. / In a pandemic in which large parts of the world were forced to shut down, retailcompanies in Sweden were also forced to rethink and find new ways to reachcustomers. Society was encouraged to stay at home and the public's buying patternschanged completely. Previous research shows that e-commerce has increased as aneffect of the pandemic, but there lacks research on how e-commerce's variousbusiness models, clicks and brick-and-clicks, have been affected by covid-19.In this comparative multi-case study, the purpose is to investigate which strategiesclicks and brick-and-clicks have applied to counter the covid-19 pandemic andwhether the strategies differed between the business models. Furthermore, this studyillustrates whether the strategies of each business model have been suitable. Theresults shows that clicks and brick-and-clicks used different strategies to meet thepandemic. We find that brick-and-clicks have applied cost reduction strategies andincreased profitability as a . Clicks has not used cost reductions to the same extentbut has had a more cautious strategy. The secondary data shows that clicks salesincreased during the pandemic. On the other hand, the analysis of the forecast showsthat clicks underperform in profitability.

The diploma thesis focuses on risk management in retirement homes and the effects of the COVID-19 pandemic on the risk management in retirement homes. The aim of this thesis is to describe how risks are managed in retirement homes. The first sub-objective is to identify similarities and differences in risk management in different organizations and the second sub- objective is to examine whether and how the COVID-19 pandemic has affected risk management in the organizations. In the theoretical part, we describe the role of retirement homes in the context of social services. We also focus on the COVID-19 and the course of COVID-19 pandemic in the Czech republic and in the retirement homes. In the last chapter of this part we present risk management and its role in organization. Three organizations participated in the qualitative research. Through in-depth interviews with managers and documentation analysis, the risk management practices in these organizations are described. Based on the statements of managers, recommendations were formulated for managers in retirement homes on how to improve the organisational risk management.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse Systembolagets har haft för fem småskaliga vinimportörer i Sverige under coronapandemin. Studien ville även undersöka hur coronapandemin påverkat vinimportörernas försäljning samt vilka lärdomar vinimportörerna tar med sig av coronapandemin i sitt framtida arbete.  Studien genomfördes genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem småskaliga vinimportörer i Sverige. Syftet med intervjuerna var att lyfta de småskaliga vinimportörernas berättelser om hur de hanterat coronapandemin. Det empiriska materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i två teman – Vinimportörernas föreställning om Systembolaget och Passionen hos vinimportörer.  Resultatet visade att Systembolaget haft en stor betydelse i småskaliga vinimportörers hantering av coronapandemin. Importörerna som aktivt skiftat sin försäljning från restaurang till Systembolaget har kunnat rädda företagens ekonomi trots en kraftig minskad restaurangförsäljning. Vinimportörerna lärdomar av pandemin var en ökad krismedvetenhet, ett värde i att snabbt justera sin affärsmodell och att sprida riskerna i verksamheten. Genom att ha kunskap om processen av vinförsäljning till Systembolaget samt en förmåga att snabbt justera sin försäljning från restaurang till Systembolaget, föreslår studiens författare att småskaliga vinimportörer vara bättre förberedda inför framtida pandemier. / The purpose of this study was to investigate the importance of Systembolaget for five small-scale wine importers in Sweden during the corona pandemic. The study also wanted to examine how the corona pandemic has affected the wine importers sales and their learnings from the corona pandemic.  The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with five small-scale wine importers in Sweden. The purpose of the interviews was to highlight the small-scale wine importer’s stories of how they handled the corona pandemic. The empirical data was analyzed through thematic analysis and resulted in two themes – The wine importers perception of Systembolaget and the passion of wine importers.  The results show that Systembolaget had great importance in the small-scale wine importers’ handling of the corona pandemic. The importers who actively shifted their sales from restaurants to Systembolaget had been able to save their companies’ financial results despite a reduction in restaurant sales. The wine importers learnings from the pandemic were an increased crisis awareness, the value of quickly adjusting their business model and spreading the risks in their business. By having knowledge of the process of wine sales to Systembolaget and an ability to quickly adjust their sales from restaurants to Systembolaget, the study’s authors suggest that small-scale wine importers can be better prepared for future pandemics.

Under Covid-19-pandemin har organisationer fått ändra sina arbetssätt och allt fler anställda har fått arbeta hemifrån. Detta innebär även att nyanställda påbörjar sin anställning och introduceras till organisationen på distans, dvs. de genomgår onboardingprocessen på distans. Då pandemin startade för ungefär ett år sedan finns det begränsat med kunskap kring hur onboardingprocessen har påverkats och upplevts när den har genomförts på distans. Studiens syfte har varit att skapa kunskap kring hur introduktionen av nyanställda har påverkats och förändrats av distansarbete. Detta har skapats genom att undersöka hur nyanställda och introduktionsansvariga har påverkats av att introduktionen sker på distans. För att specificera syftet fokuserade frågeställningarna på att det var anställda från samma organisation som hade arbetat majoriteten av sin arbetstid på distans. Teorin bestod av tidigare forskning kring onboardingaktiviteter, organisations-kultur, socialisering och distansarbete. En fallstudiedesign valdes för den här studien. Urvalet baserades på ett antal kriterier som innebar att respondenterna befann sig i samma organisation och att de nyanställda hade arbetat minst tre månader och högst ett år i samma organisation. För att få en förståelse för upplevelsen av onboardingprocessen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav tre var onboardingansvariga och fem var nyanställda i en organisation. Efter intervjuerna transkriberades materialet som sedan blev till empiri för studien. Empirin från dessa intervjuer visade att när arbetet var på distans var det som nyanställd framförallt en utmaning att lära känna sina kollegor. Det var även svårt för de nyanställda att få en förståelse för organisationskulturen, vilket också stöds av teorin som menar att det kan ta lång tid att förstå organisationskulturen. Dessutom hade endast två av fem nyanställda fått en mentor från början av sin anställning och det visade sig att en mentor hade varit önskad. En analysmodell användes som grundade sig på en tidigaremodell av Bauer (2010) som kallas “The Four C’s” bestående av fyra nivåer som en framgångsrik onboardingprocess bör innehålla för nyanställda. Utifrån denna modell uppnådde organisationen den första nivån som innebar att de informerade om regler, lagar och policys, medan resterande nivåer endast delvis uppnåddes. Studien visar att tidigare använda onboardingaktiviteter fortfarande är aktuella, samt att mentorskap och den sociala delen är extra viktiga när onboardingprocessen sker på distans. / During the Covid-19 Pandemic, organizations have had to change the way they work, and more employees have had to work from home. This means that even new employees commence their employment remotely and are introduced to the organization remotely, meaning they go through the onboarding process remotely. Since the pandemic started approximately one year ago, there is limited research on how the onboarding process has been impacted and how the remote onboarding process has been experienced. This study’s purpose has been to create knowledge about how the onboarding of newemployees has been affected or changed during remote work. This has been created byexamining how new employees and those responsible for the onboarding have beenaffected by the onboarding process taking place remotely. To specify the purpose, the research questions were focused on employees from the same organization and who had worked the majority of their working hours remotely. The theory consisted of previous research around onboarding activities, organizational culture, socialization, and remote work. A case study design was chosen for this study. The selection of respondents was chosen through specific criteria’s, which included being from one organization, and the new employees had been working in the organization for a minimum of three months and not more than a year. To create an understanding of the experience of the onboardingprocess, qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, where three were in charge of the onboarding process, while the remaining five were new employees in the same organization. After the interviews, the material was transcribed and later became the empiricism for the study. The empiricism from these interviews showed above all that it was a challenge for the new employees to get to know their coworkers while working remotely. It was also difficult for the new employees to get an understanding of the organizational culture, this is supported by the theory as it shows that it can take a long time to understand the organizational culture. Additionally, there were only two out of five new employees who had a mentor from the start of the employment, and it was shown that a mentor would have been wanted. An analysis model was used, which was based on a previous model from Bauer (2010) called “The Four C’s” that consisted of four levels of what a successful onboarding process should consist of for new employees. Based on this model the organization reached the first level, which consisted of informing about rules, laws, and policies, while the remaining levels were partially achieved. The study shows that previous onboarding activities are still relevant, as well as mentorship, and the social aspect is extra important when the onboardingprocess is remote.

Bakgrund: Hösten år 2019 bröt Covid-19 viruset ut i Kina och kom att klassas som en pandemi. Hela samhället påverkas, men i frontlinjen av pandemin står vårdpersonalen. Deras arbetsmiljö påverkas kraftigt på grund av att patientintaget ökat och de förväntas utföra högklassig vård. Det är chefens ansvarsområde att se till att arbetsmiljön upplevs som god samt att förebygga olycksfall och ohälsa på arbetet. Arbetsmiljöarbetet är lagstadgat och ska utföras planerat och systematiskt, även kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Centrala delar i systematiskt arbetsmiljöarbete är undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. Föreliggande studie utgår från riskbedömning och åtgärd. Syfte: Studien syftar till att ge en beskrivning av och ökad förståelse för hur chefer inom ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Fokus ligger på frågor utifrån enhetschefers riskbedömning och åtgärder som påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö under Covid-19 pandemin. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamlad empiri utgår från två perspektiv, enhetschefer och vårdpersonal, för att ge studien en ökad trovärdighet. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer, fyra med enhetschefer och fyra med vårdpersonal, på ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att chefers arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete inte har ökat under Covid-19 pandemin utan snarare förändrats. Förändringen ligger främst i att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas i form av utsatt arbetssituation som chefer haft begränsad möjlighet att påverka. Kommunikationen förändras genom att fysiska möten minimeras som bidrar till att chefer behöver hitta komplement för att bibehålla kommunikationen med vårdpersonalen. Den långsiktiga planeringen förändras i avseendet att riskbedömningar och åtgärd snarare övergår till att göras på kort sikt under Covid-19 pandemin. / Background: In the autumn of 2019,the Covid-19 virus exclaimed in China, which later came to be classified as a pandemic. The whole society is affected, but the care staff is at the forefront of the pandemic. Their work environment has a strong impact due to the increase in patient intake and they were expected to perform high-quality care. It is the managers responsibility to ensure that the work environment is perceived as good and to prevent accidents and ill health at work. The environment work is statutory and must be carried out planned and systematically, also called systematic environment work. Central parts of systematic environment work are investigation,risk assessment, action and control. The study is based on risk assessment and action. Purpose: The purpose of the study is to provide a description of increased understanding of how managers in a hospital in a medium-sized city in Sweden work with systematic environment work. The focus is on external issues, strengthening risk assessment and measures that affect the care staff's work environment during the Covid-19 pandemic. Method: The study is based on a qualitative method and abductive research approach. Collected empirical data is based on two perspectives, unit managers and care staff, for study and increased credibility. Eight semi-structured interviews, four with unit heads and four with care staff, were conducted at a hospital ina medium-sized city in Sweden. Results and conclusion: The results of the study show that managers working with systematic environment work have not increased during the Covid-19 pandemic but rather changed. The change is mainly in the fact that the physical and psychosocial work environment affects in the form of a vulnerable work situation that managers can limit the opportunity to influence. Communication has changed by minimizing physical meetings as a contribution to the managers having to find a complement to maintain communication with the care staff. Long-term planning has changed in the sense that risk assessments and measures have rather shifted to short-term Covid-19 pandemics.