Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.

This study investigates if attitudes towards the pandemic recommendations made by the Public Health Agency of Sweden and if the estimation of their duration differ before and after a Covid-19 vaccination. The participants contributed to the study by filling out a questionnaire. A mass vaccination is a rare occurrence and few empirical studies have been conducted. A risk regarding a mass vaccination is that it can result in a premature relaxed mindset towards the recommendations, which can lead to an increased spread of the virus. To investigate this, we compared the responses from the participants who filled out the questionnaire before and after the Covid-19 vaccination. The results showed no differences in the attitudes towards the recommendations in the two groups, however tendencies of differences regarding the estimation of duration of the pandemic recommendations was discovered. Thus, we could not detect any large effects of a more relaxed mindset towards the recommendations, however we cannot exclude smaller effects. The results do not support that stricter recommendations should be introduced in order to counteract a more relaxed attitude. / Studien ämnar undersöka om inställningen till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och uppskattningen av pandemirekommendationernas varaktighet skiljer sig åt före respektive efter vaccination mot covid-19. Deltagarna medverkade i studien genom att svara på ett frågeformulär.En massvaccinering är en sällsynt förekomst och få empiriska studier har genomförts. En risk vidgenomförandet av en massvaccinering är att den kan resultera i en för tidigt avslappnad inställning till rekommendationerna, vilket kan leda till en ökad smittspridning i samhället. Resultatet visade inte på några skillnader i inställningen till rekommendationerna mellan de två grupperna, dock fanns det tendenser till skillnader angående uppskattningen av pandemirekommendationernasvaraktighet. Således, utifrån studiens resultat, påvisades inte någon stor effekt av en avslappnad inställning efter en massvaccinering men det går inte att utesluta mindre effekter. Studiens resultatstyrker inte att strängare rekommendationer bör införas i en vaccinationsfas för att motverka en avslappnad inställning.

Vid krissituationer som berör en hel nation är det av yttersta vikt att kommunikationen mellan myndigheter och medborgare fungerar. Den måste vara utformad på ett tillgängligt sätt för att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. I samband med covid-19-pandemin skickade Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), på uppdrag av regeringen, ut ett sms till befolkningen med syftet att uppmana om att följa de nya restriktionerna. Meddelandet väckte stor uppståndelse i media och på sociala medier där det bland annat dömdes som innehållslöst, blev förlöjligat i jämförelse med liknande kommunikation i andra länder och fick kritik för att sakna en klickbar länk. Meddelandet skickades även bara ut på svenska.  Denna studie fokuserar på att granska originalmeddelandet och med hjälp av metoder som textanalyser, enkäter och intervjuer undersöka behovet av och möjligheten till en förbättring av kommunikationen. Med stöd i teorier om klarspråk, lättläst, krisinformation, lässvårigheter och visualisering har jag utvärderat originalmeddelandet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv samt skapat och testat olika gestaltningsförslag. Utifrån resultaten har jag formulerat tydliga riktlinjer vars syfte är att effektivisera utformandet av denna typ av kommunikation.  Resultatet av rapporten visar att omfattande förbättringsmöjligheter finns och att de riktlinjer jag kommit fram till eventuellt skulle kunna underlätta för myndigheter i deras arbete med kortfattad kriskommunikation.  Studien är ett examensarbete för avläggande av filosofie kandidatexamen inom Informationsdesign med inriktning mot Textdesign. / In the event of a crisis that affects a whole nation it is of utmost importance that the communication between the authorities and the citizens is satisfactory. It needs to be designed in an accessible way so that as many as possible can assimilate the information. During the covid-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden (FoHM) and the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), sent out an SMS, on behalf of the Swedish government, to urge the citizens to follow the newly enforced restrictions. The message caused a great stir in the media as well as on social media where it was accused of being empty, was ridiculed in comparison with similar communication in other counties and received criticism for not including a clickable link. Also, the message was only sent out in Swedish.  This thesis focuses on examining the original message and through the methods of text analysis, surveys and interviews explore the necessity of and possibilities for an improvement of the communication. With support in theories of plain language, writing very legible, crisis communication, reading difficulties and visual perception I have evaluated the original message from an accessibility perspective and created then tested different design proposals. Based on the results I have put together a set of guidelines that might help streamlining the process of forming this type of communication in the future.  The result of the study shows that there is room for extensive improvements and that the guidelines I have formulated might help agencies in their work with short crisis communication.  This study is a bachelor’s thesis in the field of Information design with focus on Text design.

I samband med Covid-19-pandemin har en snabb omställning skett i det svenska arbetslivet och många har övergått från arbete på kontor till arbete hemifrån enligt restriktioner (Folkhälsomyndigheten 2020). Studiens syftet är att öka förståelsen för offentligt anställdas upplevelse av hemarbete i relation till psykosocial hälsa och utifrån det belysa vad som kan tas i beaktning vid arbetsorganisering efter pandemin. Således utgår studien ifrån två frågeställningar där den första berör upplevelsen av hemarbete medan den andra berör en tänkbar framtid i arbetets utformning. Studiens empiri har formats genom semistrukturerade intervjuer, vidare bygger studien på ett fenomenologiskt förhållningssätt där intervjuerna väglett den teori som lyfts upp. Empirin har vidare analyserats med hjälp av olika teorier och begrepp som främst antar ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att upplevelserna av hemarbete är både positiva och negativa i förhållande till den psykosociala hälsan. Upplevelserna är i stora drag entydiga även om viss variation beroende av individuella faktorer återfinns. Avsaknaden av sociala relationer för både arbetet och välbefinnandet tillsammans med ökad integrering av arbete och fritid har varit de tyngre betonade resultaten. Samtidigt har självständiga arbetsuppgifter visat sig fungera bättre i hemmiljö och medarbetarna upplever en ökad effektivitet och minskad restid som två starka fördelar. / Due to the Covid-19 pandemic the working life has changed dramatically in Sweden where people are restricted to work in their original workplace and instead instructed to work from home (Folkhälsomyndigheten 2020). Through semi structured interviews this study aims to understand employees' experience of home based telework in the public sector, mainly in relation to their psychosocial health, and based on that shed light on how work could be organized post Covid-19. The study utilizes two questions to answer the purpose, where the first one focuses on the employees' experience of home based telework while the second one focuses on how future work could be organized. The empiric is based on a phenomenological approach where the interviews have guided the theory, and it has been further analyzed with the help of different social psychological perspectives. The main result shows that the experience of home based telework has both positive and negative characteristics relative to psychosocial health. The experience is broadly unambiguous although some variation depending on individual factors have been found. The absence of social relations for both work and wellbeing together with an increased integration of work and leisure have been the most strongly emphasized results. Simultaneously, independent work tasks have proven to operate better in the home environment and employees experience increased efficiency and reduced travel time as two major benefits.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares upplevelse av fjärrundervisning i ämnet Dansgestaltning under Covid-19-pandemin. Kurserna i Dansgestaltning inom gymnasiets estetiska program innehåller skapande och en förutsättning för detta är de centrala målen i kursen som fokuserar på samarbete, interaktion och konstnärligt arbete. Studien syftar till att visa hur lärare ställt om undervisningen i Dansgestaltning till fjärrundervisning, att visa på problem de stött på men även lyfta perspektivet kring hur det går att se framåt.    För att uppnå syftet ställs tre frågor som handlar om hur lärare arbetar och till följd av Covid19-pandemin förändrat sitt arbete med kursen Dansgestaltning. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som visar på hur kommunikation är en samverkan av flertalet teckensystem. Studien innehåller även reflektioner om det didaktiska rummets betydelse för lärande.    Empiri samlas in genom intervjuer med verksamma danslärare. Resultatet visar hur viktig danssalen är; det fysiska rummet möjliggör det komplexa system av kommunikation som kontinuerligt sker i dansundervisning. Det är även tydligt hur viktigt det sociala samspelet elever emellan är för elevernas studiemotivation och lärande.

Problem: Covid-19-pandemins påverkan på spridningen av fake news har kommit att bidra till växande misstro för organisationer och skepticism bland konsumenter på sociala medier. Fake news har inte enbart medför förvirring och misstro hos konsumenter, utan påverkar även attityder, skapar rykten och kan leda till finansiella hot för organisationer, där bojkottning av varor eller varumärken kan ske på grund av desinformation. Organisationer behöver således förstärka och förstå konsumenters lojalitet för att minimera dessa allvarliga konsekvenser som kan försätta organisationer i konkurs. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar konsumenters lojalitet gentemot organisationer som marknadsför sig på sociala medier. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi, med ett abduktivt tillvägagångssätt. Studien har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer, för att kunna skapa flexibilitet samt uppnå det eftersträvade vertikala djupet hos individerna som intervjuas.  Slutsats: Studien har påvisat att faktorerna kognitiva föregångare, affektiva föregångare, subjektiv norm, situationell påverkan, likhet, förtroende och interpersonellt inflytande är essentiella för konsumenters lojalitet gentemot organisationer som marknadsför sig på sociala medier. Därtill har studien bidragit till en ökad förståelse kring hur konsumenters lojalitet påverkas vid en krissituation, när en krissituation ökar spridningen av fake news. De faktorer som kartlagts som essentiella i studien, skulle kunna nyttjas och anammas av organisationer vid framtida krissituationer för att förstärka konsumentlojaliteten på sociala medier. / Problem: The impact of the Covid-19 pandemic on the spread of fake news has contributed to growing distrust of organizations and skepticism among consumers on social media. Fake news has not only caused confusion and mistrust among consumers, but also affects attitudes, creates rumors and can lead to financial threats towards organizations, where boycott of goods or brands can occur due to misinformation. Organizations thus need to strengthen and understand consumer loyalty to minimize these serious consequences that can bankrupt organizations. Purpose: The purpose of the study is to identify the factors that affect consumer loyalty towards organizations that market themselves on social media. Method: The study is based on a qualitative research strategy, with an abductive approach. The study conducted eight semi-structured interviews, in order to create flexibility and achieve the desired vertical depth of the individuals interviewed. Conclusion: The study has shown that the factors cognitive antecedents, affective antecedents, subjective norms, situational influence, homophily, trust and interpersonal influence are essential for consumers' loyalty towards organizations that market themselves on social media. In addition, the study has contributed to an increased understanding of how consumer loyalty is affected in a crisis situation, when a crisis situation increases the spread of fake news. The factors identified as essential in the study could be used and embraced by organizations in possible future crisis situations to support consumer loyalty on social media.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en friskfaktor för psykisk hälsa och COVID-19 har bidragit till att aktiviteter för vuxna atleter har ställts in till viss mån. Elitatleter har kunnat utöva sina sporter. Men dodgeballspelare klassificeras inte som elit trots att de representerar sina nationer i Europeiska Mästerskapen i Dodgeball och har därför inte kunnat spela i samma omfattning till följd av restriktioner och rekommendationer. Syfte: Syftet med tvärsnittsstudien var att jämföra påverkan som strikta COVID-19 restriktioner i England med de rekommendationer som gavs i Sverige mellan april 2020 och mars 2021 med hänsyn till självrapporterad mental hälsa hos dodgeballspelare, 20–35 år tävlande på internationell nivå. Metod: En jämförande tvärsnittsenkätstudie utfördes genom ett bekvämlighetsurval av n=22 engelska atleter och n=15 svenska atleter i åldrarna 20 till 35 år för att undersöka huruvida avsaknad av dodgeball bidragit till sämre mental hälsa. Data analyserades genom chitvå-tester i Microsoft Excel. Resultat: Det fanns inga statistiska samband mellan atleternas mentala hälsa och avsaknad av att spela dodgeball. Männen påvisade större ökning av ångestkänslor under april 2020 och mars 2021 jämfört med kvinnor. Slutsats: Manliga atleter påvisade en ökning av ångestkänslor under utbrottet av COVID-19, vilket skulle behöva utredas närmare för att klargöra varför. / Introduction: Physical activity is a preventative factor for mental health and during COVID-19 adult athletes have experienced a lot of their sports activities cancelled. Elite sports have been able to continue. However, dodgeball athletes representing their nation at events such as Dodgeball European Championships do not qualify as elite athletes and have therefore not been able to play to a certain extent due to restrictions and recommendations. Aim: This cross-sectional study aimed to compare the impact of strict COVID-19 restrictions in England and the recommendations given in Sweden between April 2020 and March 2021 on self-reported mental health among dodgeball players aged 20-35 competing at an international level. Method: A cross-sectional study survey was conducted through convenience sampling of n=22 English athletes and n=15 Swedish athletes aged 20 to 35 years old to conclude whether the lack of dodgeball had contributed to worse mental health. The data were analysed using chi-square in Microsoft Excel. Results: There were no statistical correlations between mental health and lack of playing dodgeball. Men did show increased feelings of anxiety in comparison with women between the period of April 2020 and March 2021. Conclusion: Male athletes showed increased feelings of anxiousness during the outbreak of COVID-19, there should be some investigations to figure out why.

Inledning: Vaccinationstveksamhet är ett fenomen som är viktigt att studera eftersom bekämpningen mot covid-19 och andra sjukdomar är beroende av att befolkningen vaccinerar sig. Området Rinkeby-Tensta har tidigare haft låg vaccinationstäckning på grund av oro över biverkningar. Syftet är att ta reda på inställningen för vaccination mot covid-19 i Rinkeby-Tensta. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes med bekvämlighetsurval. Resultat: Resultatet visar att 72 respondenter besvarade enkäten varav 78 procent av respondenterna svarade att de antingen inte vill eller inte vet om de vill vaccinera sig. Diskussion: Utbildningsnivå är inte associerat med vaccinationsviljan. Att senarelägga vaccinacceptansen uppfattas som en fördel. Bekymmer över vaccinets biverkningar är en faktor i vaccinationsbeslutet. / Introduction: Vaccine hesitancy is a phenomenon that is important to study when the fight against covid-19 and other diseases is dependent on the population being vaccinated. Rinkeby-Tensta previously had low vaccination coverage due to concerns about side effects. The aim is to measure the attitude toward vaccination against covid -19 in Rinkeby-Tensta Method: A cross-sectional study was performed with convenience sample. Results: Results show that 72 respondents answered the survey, of which 78 percent of the respondents answered that they either do not want or do not know if they want to get vaccinated. Discussion: Level of education is not associated with willingness to get vaccinated. To postpone vaccinations is perceived as a benefit. Concerns about the side effects of vaccine is a factor in the vaccination decision.

Introduktion Afrika har haft flera utbrott av ebola (EVD). Det Västafrikanska EVD-utbrottet 2014-2016 var det mestförödande med mer än 28 000 fall och mer än 11 000 dödsfall. Utbrottet började i Guinea och spredsöver gränsen till Sierra Leone och Liberia. 2018-2020 var det ett utbrott av EVD i DemokratiskaRepubliken Kongo (DRC) som spreds till Uganda. På grund av utbrotten av EVD har de drabbadeländerna byggt upp kapacitet att hantera epidemier. Syfte Syftet med studien är att beskriva den kapacitet som byggts upp i respons till EVD-utbrott, och hurkapaciteten har varit till nytta för staterna under deras första sex månaders respons till covid-19 iLiberia, Guinea, Sierra Leone, Uganda, samt DRC. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie. Resultat De tre Västafrikanska länderna var hårt drabbade av EVD på grund av svaga hälsosystem, en historiaav interna konflikter, porösa gränser och det faktum att EVD kunde spridas till fler områden innan detupptäcktes. De Västafrikanska staterna kunde med internationell hjälp bygga upp kapacitet för atthantera epidemier, vilken har använts i arbetet mot covid-19. EVD-utbrottet i DRC hade en snabbarerespons eftersom det hade byggts upp kapacitet både på en afrikansk- och internationell nivå sedandet Västafrikanska utbrottet. Slutsats De Afrikanska länderna i denna studie har kunnat använda sig av kapacitet som de byggt upp för atthantera EVD i sin hantering av covid-19. Detta trots att de fortfarande har fortfarande svagahälsosystem och saknar resurser. / Introduction Africa has had several outbreaks of Ebola (EVD). The West African EVD outbreak 2014-2016 was themost devastating with more than 28 000 cases and more than 11 000 deaths. It started in Guinea andspilled over the border to Sierra Leone and Liberia. In 2018–2020, there was an outbreak of EVD inDemocratic Republic of Congo (DRC), which spilled over the border to Uganda. Due to the outbreaksof EVD, the affected countries have built capacity to respond to epidemics.AimThe aim of the study is to describe the capacity that was built-up to respond to EVD outbreaks andhow the capacity has aided the countries in their first six months of response to COVID-19 in Liberia,Guinea, Sierra Leone, Uganda and DRC. Methods The study is a systematic literature study. Results The three West African countries were severely affected by EVD because of weak health systems, ahistory of civil conflicts, porous borders and the fact that the EVD could spread to several locationsbefore it was discovered. The West African countries have with international help built up capacityagainst epidemics that has been used in response to COVID-19. The EVD outbreak in DRC had a moreswift response since there has been capacity building on an African and International level since theWest African outbreak. Conclusion The African countries in this study have been able to use capacity that was built-up to respond to EVDin their response to COVID-19, despite of the fact that they still have weak health systems with lack ofresources.

Revision har förekommit under tusentals år och professionen har utvecklats mycket under tiden som gått även om grundläggande drag förblivit det samma. Revision handlar om att granska finansiella rapporter och har därför en viktig roll i samhället, vilket medfört krav på trovärdighet och oberoende i revisionsarbetet. Samtidigt som grunderna måste hållas konstanta så påverkas revisionen av olika omvärldsfaktorer. En av dessa omvärldsfaktorer är digitalisering som är en världstrend som även spridit sig till revision. Tidskrävande och monotona moment ersätts med digitala verktyg för att effektivisera och höja kvalitén på revisionen. Digitaliseringen av revision gör det även möjligt att arbeta på distans, vilket blev aktuellt under våren 2020 då Covid-19 pandemin drabbade världen. Covid-19 pandemin skapade en global kris som bland annat påverkade revisionsbranschen. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisionsbyråers och revisorers uppfattningar av Covid-19 krisens inverkan på digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studien har utgått från institutionell teori och Unified Theory of Acceptance and use of Technology och har med hjälp av tidigare forskning inom digitalisering av revision kunnat identifiera fem olika digitaliseringsområden Artificiell intelligens, Big data, Teleworking, datainsamling & kundutveckling och alternativa medel för kontrollinventering. Dessa har satts i förhållande till studiens empiri för att skapa förståelse om hur covid-19 krisen påverkat digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studiens empiri utgörs av tre semistrukturerade intervjuer med revisorer och en dokumentstudie där årsredovisningar för 2018/2019 och 2019/2020 studerats från fem revisionsbyråer i Sverige. Studiens slutsatser är att ett institutionellt tryck lett till att digitalisering inom revision ökat främst med anledning av ökat på grund av de regleringar och restriktioner som förelegat. Dessa förändringar är bland annat teleworking som har såväl negativa som positiva upplevelser, nya granskningssätt vid inventering som också har blandade upplevelser, övergång till digitala möten, vilket upplevs som positivt. Samt en ökad möjlighet att använda analysverktyg vilket upplevs som positivt.