Syfte: Syftet med studien är att kartlägga om och hur modeföretag har anpassat sin försörjningskedja under Covid-19. Studien kommer främst att fokusera på om det har skett geografiska förändringar i sin sourcingstrategi, samt hur företagens inköpsvolymer har förändrats under pandemin. Design/ metod: De två forskningsfrågorna besvarades genom fem semistrukturerade intervjuer med flera personer på svenska modeföretags inköpsavdelningar och med hjälp av en tematisk analys. Originalitet/värde: Studien bidrar till ökad kunskap inom ämnet hur svenska modeföretag har anpassat sina värdekedjor under Covid-19 pandemin. Eftersom att Covid-19 pandemin skedde nyligen finns det begränsat med forskning inom ämnet. Studien ger även en inblick i hur olika svenska modeföretag har arbetat under denna tidsperiod för att hantera de risker som uppstod i värdekedjan. Resultat och slutsats: Efter att en analys hade sammanställts så kom det fram att det fanns skillnader i hur de mellanstora och stora företagen i studien hade agerat kring sourcing och inköpsvolymer under Covid-19 pandemin. De medelstora företagen hade redan större delen av sin sourcing i Europa medans de större modeföretagen hade större delar av sin sourcing i Asien. Alla intervjupersoner beskriver att de upplevde mer eller mindre fördröjningar i sina leveranser där det var värst för de som hade stor produktion i Asien. För att minska riskerna gällande inköpsvolymer så var flexibilitet en viktig faktor för att flytta volymer mellan sina sourcingplatser och producera närmare sina marknader. Det kom även fram att de medelstora företagen ville satsa på större lager i framtiden medans de stora företagen ville minska sina lager för att inte överproducera. I framtiden ser samtliga intervjupersoner att det kommer bli större konkurrens kring produktion i Europa då fler företag vill producera närmare sina marknader. / Purpose: The purpose of this study is to examine how textile companies have adapted their supply chain during Covid-19. The study will mainly focus on outlining geographical changes in its sourcing strategy, as well as how companies' product range volumes have changed during the pandemic. Design/Methodology: The two research questions were answered through five semi-structured interviews with several people in Swedish fashion companies purchasing departments and with the help of thematic analysis. Results and Findings: After an analysis had been compiled, it emerged that there were differences in how the medium-sized and large companies in this study had acted regarding sourcing and purchasing volumes during the Covid-19 pandemic. The medium-sized companies already had most of their sourcing in Europe, while the larger fashion companies had larger parts of their sourcing in Asia. All interviewees described that they experienced more or less delays in their deliveries, where it was more critical for those who had larger production in Asia. To reduce the risks regarding purchasing volumes, flexibility was an important factor in moving volumes between their sourcing sites and producing closer to their markets. It was also revealed that the medium-sized companies wanted to invest in larger stock levels in the future, while the large companies wanted to reduce their stock levels in order not to overproduce. In the future, all interviewees see that there will be greater competition for production in Europe as more companies want to produce closer to their markets. Originality/Value: The study contributes to increased knowledge in the subject of how Swedish fashion companies have adapted their value chains during the Covid-19 pandemic. Because the Covid-19 pandemic occurred recently, there is limited research on the subject. The study also provides an insight into how different Swedish fashion companies have managed the risks that arose in the value chain during this time period.

Bakgrund: Revisionsyrket befinner sig i en digitaliseringsutveckling och den får en allt mer betydande roll inom revisionen. En tillkommande faktor till denna utveckling är Covid-19 pandemin vilken har inneburit social distansering vilket kan ha påverkat revisorernas arbetssätt. Syfte: Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur revisorer vid små och medelstora revisionsbyråer upplever digitaliseringsutvecklingen inom ramen för Covid-19 pandemin. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats. Utifrån den teoretiska referensramen utformas intervjustudien där legitimitetsteori och komfortteori appliceras. Urvalet för denna grundar sig på en förstudie vilken består av en enkät konstruerad utifrån urvalskriterier för intervjuerna. Slutsats: Studien visar att revisorerna upplever att pandemin har påskyndat digitaliseringen. Den största förändringen som går att utläsa är kommunikationen mellan revisor och kund som blivit mer digital. Även insamlingen av revisionsbevis upplever revisorerna har påverkats, främst gällande inventeringen. Att detta digitaliserats är något som flera av revisorerna upplever har påverkat deras trygghet. Utifrån revisorernas upplevelser går det även att se en potentiell påverkan på oberoendet och därmed legitimiteten. / Background: The auditing profession is in the midst of a digitalization development and it gets an increasingly important role within the audit. An additional aspect to this development is the Covid-19 pandemic which has led to social distancing that may have affected the auditors’ work. Purpose: The aim of this study is to contribute with a deeper knowledge about how auditors in small and medium sized audit firms experience the digitalization development within the context of the Covid-19 pandemic. Method: The study applies a deductive approach. The interview study is designed based on a theoretical framework where legitimacy theory and comfort theory are applied. The selection for the interview study is based on a pre-study which consists of a form constructed from the selection criteria for the interviews. Conclusion: The study shows that the auditors feel that the pandemic has accelerated the digitalization. The most distinct change is the communication between auditor and client which has become more digital. The collection of audit evidence is also something that the auditors experience has been affected, especially concerning the inventory. Several of the auditors feel that this has affected their feeling of comfort. The auditors' experiences show a potential impact on the independence and hence the legitimacy.

Den tidigare forskning som finns inom området gällande medarbetarengagemang vid neddragningar är relativt omfattande och fokuserar främst på sambandet mellan dessa faktorer. Forskningen skildrar neddragningar som en strategisk plan för att undvika försämrad ekonomisk stabilitet hos organisationer. Utformning och implementering av neddragningsprocesser har visats påverka medarbetares engagemang, vilket bland annat inkluderar kommunikation, samspel och involvering. Covid-19-pandemin har inneburit att flertalet organisationer, framför allt inom besöksnäringen, tvingats till ett omfattande omställningsarbete med neddragningar som följd. Dock är området för pandemin relativt outforskat, det saknas forskning med fokus på upplevelsen av hur neddragningar som skett till följd av pandemin har inverkat på kvarvarande medarbetares engagemang baserat på ledningens val av strategier. Den här studien syftar därmed till att få djupare förståelse över organisationers strategiska arbete för att bibehålla kvarvarande medarbetares engagemang vid neddragningar under en pandemi. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta respondenter, vilka utgör representanter från både lednings- och medarbetarnivå. Studien undersöker ett specifikt fall i en organisation med inriktning på rederibranschen inom besöksnäringen och är därmed utformad som en fallstudie. Den insamlade empirin har sammanställts och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet från studien visar att pandemins påverkan på organisationens omställningsarbete har bidragit med såväl positiva som negativa effekter på kvarvarande medarbetares engagemang. Kommunikation utgör en viktig grundpelare som bör genomsyra organisationens arbete på samtliga nivåer för att bidra till involvering och förståelse. Studien bidrar även med intressanta och betydelsefulla aspekter inför framtida studier gällande medarbetarengagemang vid neddragningar. Pandemin har även inneburit en samhällsförändring som medfört att ledningens strategier och kvarvarande medarbetares engagemang har påverkats annorlunda vid jämförelse med andra neddragningsprocesser. Det har i sin tur medfört nya arbetssätt som kan bli avgörande inför framtida händelser. / The previous research into the relationship between a downsizing process and the resulting employee commitment is quite comprehensive. It describes the downsizing process as a strategic plan, necessary to avoid deteriorating economic performance in organizations. The design and implementation of downsizing processes, through communication, teamwork and involvement, has also been shown to influence remaining employees’ commitment. During the Covid-19-pandemic organizations, especially in the hospitality industry, have been forced to carry out extensive changes to working practice including resulting in downsizing. However, the effects of pandemic downsizing are relatively unexplored. Especially lacking is a focus on the remaining employees' experience of the effects of downsizing and their subsequent commitment, arising from management’s choice and modification of strategies. This study aims to gain a deeper understanding of organizations’ strategic work to maintain the commitment of remaining employees during downsizing processes as a result of a pandemic. It is based on a qualitative method using semi-structured interviews, from a total of eight respondents, representing both management and employee levels. The study examines a specific event in an organization in the hospitality industry with focus on the shipping industry and is designed as a case study. The collected empirical data has been compiled and analyzed using a themed analysis. The results from this study show that the pandemic's impact on the organization's working practices has had both positive and negative effects on employee commitment. Communication is an important pillar that should permeate the organization's work at all levels to contribute to involvement and understanding. The study also highlights a number of interesting and significant considerations for future studies regarding downsizing and employee commitment. The pandemic has also resulted in a societal change that has meant that management's strategies and remaining employees’ commitment have been affected differently when compared with other downsizing processes. This in turn has led to new ways of working that can influence future events.

När världen ställdes inför krissutionen Covid-19 pandemin drabbades verksamheter av anpassningar och förändrade arbetssätt. Covid-19 pandemin bidrog till att verksamheter behövde engagera sig i distansarbete och förbättra sin IT-kapacitet för att komma framåt i sin digitala transformation. För att kunna genomföra en digital transformation är digital mognad, digital kompetens och digitala verktyg centrala delar. Syftet med studien är att undersöka om graden av digital mognad påverkar en digital transformation inom utbildningsverksamheter vid en krissituation. Studiens ändamål är att identifiera hur en digital transformation påverkas beroende på graden av digital mognad vid en utbildningsverksamhet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsmetod där sju semistrukturerade intervjuer legat till grund för undersökningen. Respondenterna har bestått utav lärare och personal från olika institutioner på Högskolan i Borås där alla arbetat eller undervisat på distans. Resultatet visar att graden av digital mognad har en avgörande roll för hur den digitala transformationen kan genomföras. Graden av digital kompetens har också visat sig vara en bidragande faktor till om den digitala mognaden är hög eller låg. De personer som behärskar och tillämpar digitala verktyg bäst är också de som visat sig ha hög digital kompetens och hög digital mognad. / When the world was faced with the crisis Covid-19 pandemic, businesses were affected by adaptations and changed working methods. The Covid-19 pandemic contributed to the need for businesses to engage in teleworking and improve their IT capacity in order to move forward in their digital transformation. To be able to carry out a digital transformation, digital maturity, digital competence and digital tools are central parts. The purpose of the study is to investigate whether the degree of digital maturity affects a digital transformation within educational activities in a crisis situation. The purpose of the study is to identify how a digital transformation is affected depending on the degree of digital maturity in an educational activity. The study was conducted with the help of a qualitative research method where seven semi-structured interviews formed the basis of the study. The respondents consisted of teachers and staff from various departments at the University of Borås, where everyone worked or taught at a distance. The results show that the degree of digital maturity plays a decisive role in how digital transformation can be implemented. The degree of digital competence has also been shown to be a contributing factor to whether digital maturity is high or low. The people who master and apply digital tools best are also those who have been shown to have high digital competence and high digital maturity.

I slutet av 2019 bröt ett nytt coronavirus ut i Kina, COVID-19, för att sedan spridas över hela världen. I januari 2020 klassificerades COVID-19 som ett hot för mänskligheten av World Health Organisation, för att senare i mars samma år övergå till att klassificeras som en pandemi. Coronapandemin har pågått i över två och ett halvt år i skrivandes stund och påverkat världens länder på många plan. Denna studie genomförts och undersökt tidsspannet januari 2020 fram till mars 2022. På grund av pandemins enorma omfattning har praktiskt taget alla sektorer och varje del av ett lands ekonomi påverkats och pandemin har massivt stört internationell handel och de globala värdekejdorna. Många länder runt om i världen vidtog snabba åtgärder med bland annat totala nedstängningar av in- och ut resningar men Sverige valde att behålla sina gränser öppna. Istället valde Sveriges regering att införa olika rekommendationer rörande social distansering och maxantal i handeln, restauranger och event, rekommendationer som även många arbetsplatser anpassade sig efter. Denna studien tittar närmare på hur de svenska textilföretagen har förhållit sig till FoHMs rekommendationer och restriktioner samt hur de har utvecklats alternativt avslutats. När företaget utsätts för en kris går de från nuvarande tillstånd och använder sig av egenskaperna flexibilitet, beredskap, elasticitet och påhittighet för att kunna klara av krisen och utvecklas till nästa normala vilket innebär att de har byggt upp organisatorisk motståndskraft och blivit ett resilient hållbart företag. / This study aims to investigate how the Swedish textile industry has handled the corona pandemic and its restrictions. At the end of 2019, COVID-19, corona, was discovered in China and later spread all over the world. In January 2020, COVID-19 was classified as a threat to humanity by the World Health Organization (WHO), only to be classified as a pandemic later in March. The corona pandemic has been ongoing for over two and a half years and has affected countries all over the world on all possible levels (WHO 2021). To get a clearer picture of how Sweden and the local textile industry have been affected, this study has been conducted. The study took place between january 2020 ontowards march 2022. Due to the vast circumstances of the pandemic, practically every sector and layer of a country's finances has been affected and the pandemic has massively interrupted international trading and the global supply chain. Many of the countries around the world took rapid action, including closures of borders between countries, but Sweden chose to keep its borders open. Instead, the Swedish government chose to introduce various recommendations regarding social distancing and the maximum numbers of people at events, recommendations which even a lot of companies took into consideration to (Folkhälsomyndigheten (FoHM) 2021). This study aims to take a closer look at how the Swedish textile companies have adjusted to the FoHMs recommendations and restrictions concerning the coronapandemic, as well as how these companies have evolved or alternatively ended. When a company becomes exposed to a crisis they leave present state and utilize the property of flexibility, preparedness, elasticity and ingenuity to be capable to handle the crises and evolve towards the next normal which imply that the company successfully has been able to build up organizational resilience and become a resilient sustainable company.

INTRODUCTION: Coronavirus Disease (COVID-19) vaccine acceptance, and hesitancy amongst Health Care Workers (HCWs) on the African continent have been examined through observational studies. However, there are currently no comprehensive reviews among these cadre of population in Africa. Hence, we aimed to review the acceptance rate and possible reasons for COVID-19 vaccine non-acceptance/hesitancy amongst HCWs in Africa. METHODS: We searched Medline/PubMed, Google Scholar, and Africa Journal Online from January, 2020 to September, 2021. The Newcastle-Ottawa Quality Assessment tool adapted for cross-sectional studies was used to assess the quality of the retrieved studies. DerSimonian and Laird random-effects model was used to pool the COVID-19 vaccine acceptance rate. Sub-group and sensitivity analyses were performed. Reasons for COVID-19 vaccine hesitancy were also systematically analyzed. RESULTS: Twenty-one (21) studies were found to be eligible for review out of the 513 initial records. The estimated pooled COVID-19 vaccine acceptance rate was 46% [95% CI: 37%-54%]. The pooled estimated COVID-19 vaccine acceptance rate was 37% [95% CI: 27%-47%] in North Africa, 28% [95% CI: 20%-36%] in Central Africa, 48% [CI: 38%-58%] in West Africa, 49% [95% CI: 30%-69%] in East Africa, and 90% [CI: 85%-96%] in Southern Africa. The estimated pooled vaccine acceptance was 48% [95% CI:38%-57%] for healthcare workers, and 34% [95% CI:29%-39%] for the healthcare students. Major drivers and reasons were the side effects of the vaccine, vaccine's safety, efficacy and effectiveness, short duration of the clinical trials, COVID-19 infections, limited information, and social trust. CONCLUSION: The data revealed generally low acceptance of the vaccine amongst HCWs across Africa. The side effects of the vaccine, vaccine's safety, efficacy and effectiveness, short duration of the clinical trials, COVID-19 infections, limited information, and social trust were the major reasons for COVID-19 hesitancy in Africa. The misconceptions and barriers to COVID-19 vaccine acceptance amongst HCWs must be addressed as soon as possible in the continent to boost COVID-19 vaccination rates in Africa.

Introduktion: Covid-19 pandemin har i Sverige inneburit förändringar på samhällelig nivå såsom restriktioner och allmänna råd i syfte att minska smittspridningen. Omställningar inom den svenska hälso- och sjukvården innebar att operationssjukvården påverkades i form av att antalet elektiva operationer minskade. Studier angående operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin saknas. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes och data samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på ett sjukhus i de norra delarna av Sverige. Transkriberade intervjuer analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av insamlade data resulterade i tre kategorier, -Samma arbete, nya förutsättningar, -Att ställa om till en ny arbetsplats, och -Tankar om framtiden. Slutsats: Operationsarbetet har inte påverkats i den uträckning som operationssjuksköterskorna först befarat. Tydliga rutiner vid operationer av covid-19 patienter underlättar för operationssjuksköterskorna. Bristande förberedelse och inskolning vid förflyttning till IVA medförde osäkerhet kring arbetsuppgifter.

No description available.

Bakgrund: Allt fler människor är i behov av livsstilsförändringar. Människor sitter allt mer stilla och har osunda kostvanor vilket kan resultera i olika sjukdomar. Även användning av tobak, rökning och överdriven alkoholkonsumtion kan leda till ohälsa. Arbetet med livsstilsförändringar är viktigt för både distriktssköterskor och patienter. I det hälsofrämjande arbetet kan hälsorisker upptäckas. Distriktssköterskor ska främja god hälsa genom att förmedla och uppmuntra till goda levnadsvanor hos patienter. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar inom hälsocentralen. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med induktiv ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fem stycken distriktssköterskor på tre olika hälsocentraler. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att covid-19 pandemin har påverkat arbetet med livsstilsförändringar, Att i samråd med patienten motivera till livsstilsförändringar, Att vilja ha fler förutsättningar för att kunna arbeta med livsstilsförändringar och Att ha ett givande arbete trots utmaningar. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheter var att allt fler patienter hade fått fler symtom på sjukdom under covid-19 pandemin och att hälsocentralerna hade prioriterat vilka som fått komma på besök. Distriktssköterskor ville ha bättre förutsättningar för att kunna arbeta med livsstilsförändringar. Detta genom att få mer tid, mer utbildningar och det material som behövdes till exempel blodtrycksmanschetter. Trots att arbetet med livsstilsförändringar kunde vara utmanande trivdes distriktssköterskor med sitt arbete.

The aim of the study is to analyze how the practice of teaching history in Swedish upper secondary school was impacted by the covid-19 pandemic. The study used qualitative interviews with five history teachers to gain an understanding about how they felt that the pandemic came to affect them and their teaching.  To analyze the result the frame factor theory, and frame factory frames: pandemic and remote teaching have been used.  The result of the study shows that online education and the pandemic effected most aspects of teaching, especially the social collaboration between students’ and students and their teacher. All five teachers reported that not being able to read their students’ body language and alertness during their lectures was an issue, since they were unable adapt their lesson after their students' needs. The teachers believe that these issues resulted in a lower quality learning environment.  Remote teaching also increased the workload for teachers, especially when they needed to develop their technical skills to meet the demands of remote teaching. The teachers preferred to teach in classrooms with their students present, but they also saw the value in their own professional development during this challenging period.  Despite the challenges, the teachers’ view of remote teaching is positive and they see several advantages with the tool. One example of this is that certain group of students that tend to stay at home and avoid school, performed better during remote teaching period. Another example is that teachers had an easier time having deeper and more meaningful conversations with their students. However, the main take away from the study is that the teachers recognize the importance of remote teaching as a tool in case something similar, like the covid pandemic, should occur in the future.