<p>Det här arbetet handlar om en släktmöbel och dess klädsel. Möbeln är en brudpall från 1900-talets början, som användes vid ett bröllop år 1910. Klädseln är ett nytillverkat yllebroderi, men med rötterna från samma tid. Syftet med hela arbetet har varit att söka efter brudpallens ursprung i fråga om stilhistoriskt uttryck, ändamål, uppbyggnad etc. för att sedan kunna söka och välja ett lämpligt broderimönster från samma tid att ha som förlaga till en ny broderad klädsel. Tyngdpunkten i examensarbetet har legat på det praktiska arbetet med att brodera denna nya klädsel. Målsättningen har varit att återskapa brudpallen till ett utseende som är så representativt som möjligt för det tidiga 1900-talet i Sverige. Valet av broderi för brudpallen föll på ett jugendmönster från 1905, tillhörande Röhsska Museet i Göteborg.</p>

Verksamhetsförlagda studier

<p>The main aim of this essay is to examine how the Swedish comprehensive teachers reflect on and work with the Biblical stories and texts in their teaching. The research questions are; how are the Swedish teachers working with the Biblical stories and texts; what sort of stories do they choose and why; what kinds of emphasis do they put on the stories and texts and how do they perceive them. We have performed a qualitative study and the results show that Biblical stories and texts receive limited attention in the classrooms. The study shows that this is due to a number of factors such as lack of time, ignorance, and lack of knowledge regarding the issues. It also shows that the Swedish teachers rely on the teachers of religious studies to bring up the subject and that they are afraid they might offend some of their students. Paradoxically, the essay also shows that all teachers believe the study of Biblical stories and texts play an important role in improving the students understanding of literature in general.</p> / <p>Syftet med vår studie är att undersöka hur svensklärarna i gymnasieskolorna tänker kring- och arbetar med de bibliska berättelserna och texterna i undervisningen, för att vi sedan ska kunna få en bild av hur det ser ut i dagsläget. Våra frågeställningar är, hur arbetar svensklärarna med de bibliska berättelserna och texterna, vad för sorts berättelser tar de upp, varför just dessa, hur stor plats i svenskundervisningen får de bibliska berättelserna, samt hur lärarna ser på dessa berättelser och texters relevans i undervisningen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där resultatet visar att dessa berättelser och texter får en mycket liten plats i klassrummen. Det har framkommit att detta delvis beror på tidsbrist, ointresse och att de inte har tillräckligt med kunskap om de bibliska berättelserna överlag. Lärarna förlitar sig även på att religionsläraren ska beröra ämnet, samt visades en rädsla hos alla de tillfrågade lärarna att de var rädda för att kränka någon elev. Det framkom även att samtliga lärare har en paradoxal inställning till de bibliska berättelserna och texternas relevans i svenskundervisningen, då de trots allt ansåg att dessa var av stort värde för elevernas förståelse av litteratur.</p>

No description available.

<p>In the year 2007 the Swedish National Heritage Board released directions for how the contractarchaeology in Sweden should carry out their work. These directions stressed that a differentapproach to the archaeological finds should be used – that would lead to a higher degree ofselection than before. The purpose of this essay is to find the reason why this change indirections occurred, and this is done by a study of the history of the rescue archaeology inSweden. The other purpose of this essay is to examine if the excavation strategies inarchaeological excavation reports from different times, correlates with the general guidingprinciples for the contract archaeology in Sweden of that time.There are several reasons why the change in directions occurred, but it seems as the mainreasons are practical. The handling of archaeological finds is relatively expensive andarchaeological researches of today generally don’t need to take care of all the finds for theinterpretation. Consequently there is no reason to save everything. The study of theexcavation reports show that there is correlation between the excavation techniques used, andthe general guiding principles for the contract archaeology of that time.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks en gård i Ljusdalsbygden i Hälsingland som kallas Utigården. På gården finns idag en byggnad som kallas mangelstugan där måleri och tapeter från 1806-1807 finns bevarat. Frågeställningen är när, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet är att frångå generella förklaringar, lägga ett mer individuellt perspektiv på en interiör och på så vis ge den ett mervärde. Arkivariska källor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mån kartlägga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören. Mangelstugan interiör visar också prov på hur måleri och tapeter verkade sida vid sida. Ur deras estetiska uttryck samt rumsplacering tolkas statusskillnader mellan de båda samt att mangelstugan bör ha varit en representativ byggnad. Stilinfluenser belyses också. Bland annat lyfter uppsatsen fram en fransk tapet som högst sannolikt varit förlaga till mellankammarens måleri i mangelstugan. Här säkerställs att allmogemålarna använde sig av förlagor, men att slutresultatet var unikt och personligt. Mangelstugans interiör visar prov på hur en sådan interiör kunde se ut på början av 1800-talet i en gård i ljusdal och ett möjligt scenario rörande upphovsmännen, där Ljusdalsmålarna Arve och HindriksOlle lyfts fram som potentiella upphovsmän, bidrar till att knyta fler värden till interiören vilket förhoppningsvis leder till ökade möjligheter att bevaras. I uppsatsen klargörs att gården bör ha flyttats till dagens gårdsläge troligen mellan 1802-1806 samt att mangelstugan uppförts efter flytten och av dateringarna att döma år 1806. Olof Jonsson brukade hemmanet när mangelstugan byggdes och inreddes. Hans bouppteckning visar att gården bör ha varit välställd. Utifrån detta diskuteras hur mangelstugan fyllde många funktioner. Representativitet, manifestation, exkluderande och inkluderande samt estetiska kvalitéer är exempel på sådana.</p> / <p>The focus of this essay is a building belonging to a farmhouse in Ljusdal, Hälsingland, called Utigården. The building has wallpaper and mural paintings preserved from the beginning of the 19th century. The aim of this essay is to investigate when, how and why the interior was made as well as by whom. This serves to put a more individual perspective on one certain interior instead of using more general explanations. This knowledge will lead to more knowledge and values being ascribed to this interior and hopefully an increased will to preserve it in the future. It gives us an example of how an interior from this time might look like, how traditional paintings are mixed with modern motives and wallpapers and how all of this together is symbolic and guides us through the rooms. Their aesthetic qualities shows that it was most probably a representative building. Different theories about influnces and inspiration are also illustrated. The mapping of certain social and economical factors serves to show the circumstances for when the interior was made as well as why. Probably the farm was moved between 1802-1806 and this might explain the new building. Different theories of why it was important to invest in these representative building and what different values they might have fulfilled are also discussed in this essay. Representatation, including and excluding factors and aesthetic values are some of them. Two potential painters are discussed as having painted the interior. They are called Arve and HindriksOlle. A possible scenario is created around their connections to Utigården.</p>

No description available.

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap.

När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende. Detta är ett mycket intressant problem och jag valde därför att skriva om kulturarvet som en turistisk resurs med Astrid Lindgrens värld i fokus. Under arbetets gång började jag fundera på om det fanns liknande scenarion och kom då att tänka på Stieg Larsson och hans serie om Millennium. Böckerna har blivit omåttligt populära och ska nu bli film och det ordnas Milleniumvandringar i Stockholm. Både Stieg Larsson och Astrid Lindgren är en del av vårt litterära kulturarv, det som gör oss svenskar till dem vi är. Och i dagens samhälle upptäcker allt fler att kulturarvet är en tillgång i många olika sammanhang, alltifrån rekreation, forskning och turism, till företagande och regional utveckling.1 Kulturarven får även allt större plats inom turistindustrin, det har blivit modernt att besöka historiska sevärdheter. Filmer och tv-serier skildrar vår historia vilket gör att människor vill besöka de kända platserna och kulturarven. Människor upptäcker att de kan tjäna pengar på att använda sig av kulturarven, vilket blir en ledande faktor för att bevara dem. Viktigt här är att inte enbart se till den kommersiella sidan av kulturarven, det man kan tjäna pengar på, utan även att se till bevarandet, dvs. att kulturarven får vara kvar. De motsättningar som uppkommer mellan att bevara ett kulturarv men samtidigt använda det för kommersiellt bruk är en svår balansgång och något som debatteras allt mer i tidningar och på museer. Det är alltså tal om hur kulturarven ska förvaltas och bevaras för framtiden vilket även är en fråga för Astrid Lindgrens värld som är ett företag som bygger på Astrid Lindgrens litterära verk tillika ett av Sveriges största kulturarv. Huruvida parken är en kulturarvsförvaltare eller ett kommersiellt företag ämnar jag diskutera i slutdiskussionen.

The educational directive for the school subject textile handicraft (slöjd) claim, that the pupils should have knowledge of handicraft traditions from historical and present perspective. Teachers in handicraft, teaching in schools for the first nine years of a child education forwards a cultural heritage. The purpose of this essay is to find out what the teachers opinion is about what constitute the Swedish textile cultural heritage. How the teachers relate to it and how they use it, then teaching. The essay is based on a qualitative method and consists of interviews with teachers. The interviews indicate that the textile cultural heritage consists of old methods for textile handiwork. The teachers also stresses that it is important for the pupils to have knowledge of the history of methods and materials and how it is made. The knowledge of the cultural heritage gives the pupils a possibility to relate to older generations. Therefore there is a potential of combining education in handicraft with for example history, which for the pupils would give a broader perspective. Knowledge of how different methods for creating things used in everyday-life have been used and developed could also increase the understanding of how people have lived. / I kursplanen för slöjd står att slöjdämnet bland annat ska ge insikter i vardagshistoria och ge kunskaper om slöjdtraditioner från förr och nu. Slöjdlärare på grundskolan förmedlar ett kulturarv i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad lärarna anser att det svenska textila kulturarvet består av, hur textillärarna förhåller sig till det och hur de använder sig av det i sin undervisning. Undersökningen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och består av intervjuer med lärare. Enligt resultatet av intervjuerna består det svenska kulturarvet inom det textila området av gamla tekniker som har funnits länge. Av undersökningen framkommer att det är teknikerna i sig som lärarna räknar till kulturarvet. Lärarna poängterar även att det är viktigt att känna till en tekniks eller ett materials ursprung och hur det är tillverkat. Kännedom om kulturarvet ger eleven möjlighet att känna samhörighet med äldre generationer. Om kulturarvet förs in i slöjden i samarbete med till exempel historieämnet, ger det eleven möjlighet att se tekniken i ett större sammanhang. I och med att många tekniker användes förr för att framställa vardagliga föremål, kan slöjden även skapa förståelse för hur man levde förr.