S'allier à autrui par des liens de confiance ou par le jeu d'obligations juridiques, pour faire face à l'incertitude et à la complexité, est l'affaire de l'homme depuis qu'il a besoin d'un autre pour sa survie et son mieux-Être. La juridicisation des relations sociales a envahi plus récemment le monde de la santé, remettant en question le lien de confiance dans la relation de soin. Il semble nécessaire d'aller au-Delà de ce présupposé opposant relation de confiance et relation contractuelle. Car le droit contraint notre liberté mais protège aussi le plus vulnérable et si la confiance oblige, elle engage de ce fait notre responsabilité.Phénomène pluridimensionnel particulièrement riche dans ses expressions et ses usages, la confiance permet l'engagement dans la relation, elle en est à la fois la cause, le moyen et l'effet. La relation de soin, où technicité et subjectivités se rencontrent, met en évidence une dynamique complexe de la confiance, entre nos attentes, nos contradictions et nos craintes. Aux moments charnières, encadrée par des textes récents, du parcours de soin: l'engagement dans la relation, l'information, la décision partagée, l'épreuve de l'obstination ou du refus, nous retrouvons la nécessité de la confiance entrecroisée à celle des droits du patient. Nous voyons s'inventer aujourd'hui, non sans déstabilisation, de nouvelles figures de la relation de soin.Au terme de cette double exploration émerge la question de la reconnaissance, celle des droits et celle de la personne dans le bouleversement de la maladie. Une reconnaissance mutuelle entre soigné et soignant qui se conjugue à une confiance réciproque comme fondement éthique de la relation de soin. / Dependency on others for one's survival or well-Being has always meant allying oneself with others. In this way, relationships founded on trust or legal obligation can make it easier to manage the inevitable problems and insecurity. The juridicisation of social relations which has emerged recently in health care is undermining the bond of trust in the health care relationship. It therefore seems necessary to explore this presupposition in which the trust relationship has come to be viewed in direct opposition to the contractual relationship. And if the law is there to restrain, it is likewise there to protect the weakest; confidence in somebody creates moral obligations, thus requiring commitment.Trust, a multi-Faceted phenomenon with many forms of expression and uses, is what makes a commitment to others possible. In the health care relationship, where technology and subjectivities come together, the complex dynamics of trust, between our expectations, contradictions and fears, are vividly exposed. At pivotal moments on the care pathway, we find the need for trust bisecting the patients' rights: commitment, information, shared decision-Making, the tug of war between obstinacy and refusal. This is where we see new features cropping up in the patient-Carer relationship.From this double investigation emerges the idea of acknowledgement of patients' rights and of the person struggling with the disease. A mutual acknowledgement between patient and carer combined with a reciprocal trust as an ethical basis for the health care relationship.

Bakgrund: Patienten och anhöriga upplever att sjuksköterskor är en viktig del i den palliativa vården och att sjuksköterskor är den trygga punkten i vårdkontexten. Patienten och anhöriga upplever dock att sjuksköterskorna inte har de kommunikationsförmågor och tillräckligt med kunskap för att kunna tillgodose en god palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda inom palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans (2002). Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av att vårda inom palliativ vård beskrivs utifrån två teman och fem subteman. Första temat är vårdrelationens betydelse som mynnade ut i två subteman: att kommunicera och att vara närvarande. Det andra temat är utmaningar inom palliativ vård som mynnade ut i tre subteman: att uppleva känslomässig påverkan, att sakna teamsamverkan och att sakna utbildning. Slutsats: Att upprätthålla en god kommunikation med patienten och anhöriga var en viktig komponent för vårdrelationen. Att vara närvarande och visa omsorg för patienten och anhöriga i den palliativa vården upplevde sjuksköterskor vara vitalt. Sjuksköterskor upplevde en känslomässig påverkan och saknade teamsamverkan samt upplevde en kunskapsbrist inom den palliativa vården. / Background: Patients and relatives feel that nurses are an important part of palliative care and that nurses are the safe point in the care context. However, patients and relatives feel that the nurses do not have the communication skills and sufficient knowledge to be able to provide good palliative care. Aim: To describe the nurse's experiences of nursing in palliative care. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis based on Evans (2002).Results: The nurse's experiences of nursing in palliative care are described based on two themes and five sub-themes. The first theme is the care relationships meaning, which resulted in two sub-themes: communicating and being present. The second theme is challenges in palliative care that resulted in three sub-themes: experiencing emotional impact, lacking teamwork and lacking education. Conclusion: Maintaining good communication with the patient and relatives was an important component of the care relationship. To be present and show care and consideration for the patient and relatives in palliative care, nurses experienced being vital. Nurses experienced an emotional impact and lacked team collaboration and experienced a lack of knowledge in palliative care.

Background: A patient always has the right to refuse treatment due to various reasons, which can cause a number of different emotions. The nurse has a responsibility, function, and care science concepts to take into account such as responsibility and power. It's important that the nurse listen to the patient to understand the patient's reason for refusing treatment. Aim: The purpose is to describe nurses’ experiences of meeting patients who refuse treatment. Method: A literature-based study was conducted through a qualitative approach. Systematic searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. Both general and specialist nurses were included. The study was based on seven qualitative articles. The analysis resulted in three themes and eight subthemes. Results: An internal conflict as a feeling was identified among nurses. The nurses had some tools to overcome the internal conflict but they felt lack of tools related to the situation not being discussed during their training. The nurses tried to increase the patient's competence about their choices. The asymmetric care relationship, on the other hand, became obvious in the form of the exercise of power and persuasion. Conclusion: Caring for a patient who refuses treatment is a complex situation for the nurse. The feelings the nurses expressed created a clear common pattern. By talking more about the internal conflict, a guide can be created in how the nurses’ feelings should be handled when a patient refuses treatment. / Uppsatsens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter som avstår behandling. Som patient finns en rättighet över ett självbestämmande vilket kan innefatta att avstå behandling. Orsaken till att avstå behandling kan grunda sig i kognitiv nedsättning som depression, religionstillhörighet eller ett aktivt val. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde en inre konflikt när en patient avstår behandling, vilket var påfrestande. För att övervinna den inre konflikten hade sjuksköterskor olika strategier. Ett antal sjuksköterskor beskrev däremot att de inte hade en strategi, vilket de härledde till att situationen inte diskuterades under deras utbildning. För att vägleda patienten i sitt val försökte sjuksköterskorna öka patientens förståelse av sitt val, lyssna på dem och verkligen försäkra sig om att de hade förstått innebörden av att avstå behandling. I vissa fall när sjuksköterskan hade försökt lyssna på patienten och försökt öka patientens förståelse gick sjuksköterskan över till att försöka övertala patienten till vad som var enligt deras normer “rätt’’ val. Sjuksköterskorna visade sig överträda patientens självbestämmande och handla utifrån sina egna normer, utöva makt och således främja en asymmetrisk vårdrelation. Slutsatsen blev att en situation där en patient avstår behandling är en komplex situation för sjuksköterskan. Känslorna och upplevelserna skapade ett tydligt gemensamt mönster, genom att tala mer om den inre konflikten kan en vägledning skapas i hur sjuksköterskans känslor ska hanteras när en patient avstår behandling. Sjuksköterskan har sitt ansvar och sin funktion att sträva efter med grund i lagar och styrdokument. Samtidigt som sjuksköterskan har sitt ansvar och funktion har även patienten sin rätt till självbestämmande. Det är av vikt att sjuksköterskan respekterar patientens självbestämmande med hänsyn till den asymmetriska vårdrelationen. Sjuksköterskan ska ha sitt ansvar och sin makt i beaktning samtidigt som sjuksköterskan ska respektera patientens värdighet. För att kunna respektera patientens värdighet och självbestämmande är det av vikt att sjuksköterskan lyssnar på patienten för att verkligen förstå patientens vilja.

Background: In the 1950s there is a shift from an approach where patient have a passive role towards a more actice and participatory role in caring. Laws and policies emphasize patients' rights and the nurse's responsibility for providing good and safe care. Patients describe that person-centered care brings about a sense of trust, dignity, integrity and security. Aim: To describe nurses´ experiences of person-centred care. Method: A general literature review. Result: Nurses could create a care relationship by involving patients, taking into account patients individual preferences. With adapted information for the individual patient, nurses could contribute to an increased knowledge and understanding of the patients. Barriers to the performance of person-centered care arose in a shortage of time and when patients views were abscent. Conclusion: By being attentive and present, nurses can monitor patients change and make visible the needs and values of patients. The fact that the patients are involved in the care gives them an opportunity to grow.

Bakgrund: Suicid är benämningen på handlingen när någon tar sitt liv och är idag ett utbrett folkhälsoproblem. Det finns flera faktorer som ökar risken för en person att begå suicid eller suicidförsök. Sjuksköterskor träffar dessa patienter med suicidala tendenser inom alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Kunskap, ett gott bemötande och förmåga att kunna bedöma är viktiga faktorer som sjuksköterskan behöver i mötet.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter som är suicidala.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design med en induktiv ansats har genomförts. Sökningar av artiklar genomfördes i Medline och Cinahl och även manuella sökningar utfördes. Resultatet bygger på tolv vetenskapliga studier.Resultat: Den kvalitativa analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmodell och resulterade i temat Vikten av kunskap och kompetens, innefattande tre subteman; Att kunskap spelar roll, Att vara en länk i kedjan och Att känna ansvar, samt temat Känslomässiga utmaningar, innefattande fyra subteman; Att uppleva utmaningar, Att skapa trygghet, Att sätta en etikett och Att arbetsförutsättningar spelar roll.Slutsatser: Relationen mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för att främja patientens framtida hälsa. En bredare utbildning behövs för den grundutbildade sjuksköterskan för att erhålla kunskap och förmåga i relation till psykisk ohälsa samt skapa förutsättningar för suicidprevention. / Background: The term suicide describes the act of ending your own life and is today a widely spread health problem. Several factors increase the risk of a person committing or attempting to commit suicide. Nurses meet these patients in every different specialities in the health care system. Knowledge, how to meet and how to evaluate patients are important when meeting patients who are suicidal.Aim: To describe nurses’ experiences in encountering patients who are suicidal.Method: A literature review with a qualitative design with an inductive approach. Searches were conducted in Medline and Cinahl and manual searches were also performed the result is built from twelve studies published in scientific articles.Results: The qualitative analysis was performed trough Fribergs five-step model and resulted in the theme The importance of knowledge and competence, including three subthemes; Knowledge matters, To be a part of the chain and To feel responsibility, and the theme Emotional challenges, including four subthemes; To experience challenges, To create safety, To put a label on and Work conditions matters.Conclusions: The relationship between nurse and patient are of greatest importance to promote the patient future health. A broader education is required for the registered nurse in order to obtain knowledge and ability in mental health and create good conditions for suicide prevention.

Bakgrund: Migranter som söker vård uppger ibland en lägre självskattad hälsa än personer från Sverige. Forskning visar också att ökad migration leder till att fler som inte kan det lokala språket söker vård i värdlandet. Förmågan att lyssna är av mycket stor betydelse för alla som jobbar inom vården, sjuksköterskan behöver kunna lyssna och förstå patientens berättelse om hens unika situation, symtom och upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva migranters erfarenheter av språkbarriärer i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa studier, som valdes utefter syftet. Denna studie följer Polit och Becks modell för litteraturöversikter, som följer nio steg. Resultat: Studien resulterade i två kategorier, Utmaningar i vårdrelationen och Utmaningar i att få stöd till att uppnå optimal hälsa, samt fyra subkategorier: Kommunikation genom professionell tolk, Kommunikation genom informell tolk, Att möta organisatoriska hinder och Att inte kunna förmedla sina omvårdnads- och hälsobehov. Slutsats: Att vara migrant och uppleva språkbarriärer i mötet med vårdpersonal kommer med många utmaningar och besvärande situationer. Det har visat sig att migranter har svårt att tillgodose sig hälso- och sjukvårdens tjänster och användningen av tolk kan innebära problem, det kan anses jobbigt att behöva dela personlig information via en tredje part. / Background: Increasing migration leads to more people that don't speak the local language seeking health care in the host country. Migrants from Iraq, for example, have a lower self-estimated health than people from Sweden. The ability to listen is of great importance to everyone who works in health care, nurses need to listen to the patient's narrative about his/her unique situation, symptoms and experience. Adequate communication also has to do with the nurses tutoring and information about the patients’ health issues, medication, or treatment. Prerequisites for good nursing mean, among other things, that the nurse must establish a trusting relationship with the patient and his or her relatives and have the competence to perform nursing measures. Aim: The aim of the study is to describe migrants' experiences of language barriers in the meeting with health care professionals. Method: Literature review based on qualitative studies, which were chosen according to the aim. This study follows Polit and Beck's model for literature studies, which follows nine steps. Result: The study resulted in two categories, Challenges in the care relationship and Challenges in receiving support to achieve optimal health, as well as four subcategories: Communication through a professional interpreter, Communication through an informal interpreter, Meeting organizational barriers and Not being able to communicate their nursing and health needs. Conclusion: Being a migrant and experience language barriers when being in contact with health care professionals comes with many challenges and troublesome situations. It has been shown that migrants have difficulties using health care services and the use of translator can be problematic since many find it difficult to share private information through a third part.

Bakgrund: Personcentrerad vård definieras som ett partnerskap mellan sjuksköterskorna och patienterna där fokus i vården ligger på patienten som en unik person och inte på sjukdomen. Tidigare forskning visar att patienter och närstående upplever välbefinnande och tillfredsställelse då sjuksköterskorna ger vård baserad på medkänsla. Vid avsaknad av detta kan oro upplevas. Syfte: att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: För arbetet valdes metoden systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar inom valt område. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman. Helhetssyn på människan är första temat och det består av tre subteman: att utgå från patienternas berättelser, att göra patienterna delaktiga och att skapa relationer som är betydelsefulla för personcentrerad vård. Vårdmiljöns betydelse är det andra temat som innehåller två subteman: att inte ha förutsättningar och att uppleva teamsamverkan som beskriver medverkande eller hindrande omständigheter som påverkar den personcentrerade vården. Slutsats: Utövning av personcentrerad vård upplevdes både underlättande för patientmedverkan men var även påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde tidsbrist, avsaknad av kunskap och den hierarkiska strukturen som hindrande faktorer med negativ inverkan på utövning av personcentrerad vård.

Background: Patients who are going through a surgical intervention, almost always have some form of anxiety related to this. Pharmacological interventions are routinely used for treatment of preoperative anxiety. Although there are different forms of strategies and nursing interventions that can be used by the nurse anaesthesia to meet patients with preoperative anxiety. Purpose: To describe non-pharmacological nursing interventions utilized by nurse anesthetist to alleviate patients’ pre-operative anxiety. Design/Method: A literature review was performed. 23 studies with quantative method met the inclusion criteria and was included in the review. Result: A number of non-pharmacological nursing interventions reduces the preoperative anxiety in patients undergoing surgical intervention. The findings display interventions that all have a significant effect on preoperative anxiety: acupuncture, massage, aromatherapy, relaxation exercises, music therapy, supporting conversation, pre-recorded information, oral information and written information and education. Common for all these interventions is that they are all performed when the care-relationship according to Fundamentals of Care is established.  No research was found to illustrate any difference between men and women in how the preoperative anxiety is affected by these nursing interventions. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions prior to surgery alleviate the pre-operative anxiety in patients. By using relatively simple and inexpensive measures, individually adapted to the patient’s requirements, the preoperative anxiety can be relieved. There is a lack in knowledge regarding differences between how nursing interventions affects the pre-operative anxiety in men versus in women. / Bakgrund: Patienter som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp känner nästan alltid oro inför detta. Rutinmässigt används oftast farmakologisk behandling för att dämpa preoperativ oro. Det finns olika strategier och omvårdnadsåtgärder som anestesisjuksköterskan kan använda för att bemöta patienter med preoperativ oro.  Syfte: Syftet är att beskriva vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som används av anestesisjuksköterskor för att lindra patienters preoperativa oro.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats användes. 23 studier med kvantitativ metod mötte urvalskriterierna och inkluderades i studien. Huvudresultat: Ett flertal icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder minskar den preoperativa oron hos patienter som ska genomgå kirurgi. Resultatet visar interventioner som alla har signifikant effekt på den preoperativa oron; akupunktur, massage, aromterapi, avslappningsövningar, musikterapi, stödjande samtal, inspelad information, muntlig respektive skriftlig information och undervisning. Gemensamt för dessa interventioner är att de alla utförs när vårdrelationen enligt Fundamentals of Care är etablerad. Ingen forskning hittades som belyser eventuella skillnader mellan kvinnor respektive män i hur den preoperativa oron påverkas av omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i anslutning till operation lindrar patienters preoperativa oro. Genom relativt enkla och billiga åtgärder anpassade efter individens önskemål kan den preoperativa oron minskas. Det saknas aktuell kunskap om skillnader i hur omvårdnadsåtgärder påverkar kvinnor respektive mäns preoperativa oro.

Bakgrund: Forskning visar att demenssjukdom påverkar personer med demenssjukdom på många sätt. Både den verbala och icke-verbala kommunikationsförmågan påverkas och uppfattningen av omvärlden blir annorlunda. Svårigheter att minnas händelser samt att förstå och tolka olika sammanhang uppstår. Att vårda personer med demenssjukdom ställer höga krav på goda kunskaper hos vårdpersonalen. Ett gott samarbete mellan anhöriga och vårdpersonalen är av stor betydelse för en god demensvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Två teman med sex tillhörande subtema framkom i analysen. Det första temat är Utmaningar i vårdandet och det andra temat är Främjande förutsättningar i vårdandet. De två teman beskrivs genom sex subteman; Bristande resurser, Hinder i kommunikationen, Hinder för ett professionellt bemötande, Vårdrelationens betydelse, Yrkeserfarenhetens betydelse och Samarbetets betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer tid i vårdarbetet, fördjupning av kunskaper inom demensvården via utbildning och ha ett välfungerande samarbete med anhöriga, för att kunna ge en bra vård till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor behöver stöd av ledningen för att kunna hantera utmaningar i vården av personer med demenssjukdom. / Background: Research shows that dementia affects people with dementia in many ways. Both verbal and non-verbal communication skills are affected and the perception of the outside world becomes different. Difficulties in remembering events and in understanding and interpreting different contexts arise. Caring for people with dementia places high demands on the good knowledge of care staff. Good cooperation between relatives and care staff is of great importance for good dementia care with person-centered care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for people with dementia. Method: A systematic literature study based on twelve qualitative scientific articles. Result: Two themes with six associated subthemes emerged in the analysis. The first theme is Challenges in care and the second theme is Promoting conditions in care. The two themes are described through six subthemes; Lack of resources, Barriers to communication, Barriers to professional treatment, The importance of the care relationship, The importance of professional experience and The importance of collaboration. Conclusion: Nurses need more time in care work, deepening knowledge in dementia care through education and have a well-functioning collaboration with relatives to be able to provide good care to people with dementia. Nurses need the support of management to deal with challenges in the care of people with dementia.

Bakgrund: Patienter och anhöriga upplever det viktigt att sjuksköterskor lyssnade på deras berättelse, önskemål samt att de fick vara delaktiga i beslut gällande vården. Att patienter fick både fysiskt och emotionellt stöd av sjuksköterskor upplevdes som viktigt. Vidare framkom att det från bland annat lagar och styrdokument att det var viktigt att patienter och anhöriga får aktuell information. Dock upplever patienter och anhöriga att kommunikationen och informationen från sjuksköterskor kunde vara bristande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda inom palliativ vård. Metod: Beskrivande litteraturstudie med beskrivande syntes av 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda inom palliativ vård beskrivs utifrån två teman och fem subteman. Temat ”Betydelsen av att hantera utmaningar” presenteras genom subteman ”Att behöva ha kunskap”, ”Att samverka i vårdteamet” och ”Att vara känslomässigt engagerad”. Temat ”Betydelsen av att se patienters och anhörigas behov” presenteras genom subteman ”Vikten av att vårda enligt patienters önskemål” och ”Vikten av att stödja anhöriga”. Slutsats: Kunskapsbristen kring palliativ vård hos sjuksköterskor påverkar kvalitén på den palliativa vården. Sjuksköterskor behöver därför utveckla sin kompetens inom ämnet genom utbildning. Utöver detta är sjuksköterskor även i behov av stöd för att bättre kunna hantera de egna känslorna relaterade till att vårda inom palliativ vård. / Background: Patients and relatives feel that it is important that nurses listened to their story, wishes and that they were allowed to participate in decisions regarding the care. That patients received both physical and emotional support from nurses was perceived as important. Furthermore it emerged that, among other things, laws and governing documents indicated that it was important that patients and relatives receive current information. However, patients and relatives feel that the communication and information from nurses could be insufficient. Aim: To describe nurses' experiences of nursing in palliative care. Method: Descriptive literature study with descriptive synthesis of 11 qualitative articles. Results: Nurses' experience of nursing in palliative care is described based on two themes and five subthemes. The theme “The importance of handling challenges” is presented through the subthemes "To need knowledge", “To cooperate in the care team” and “Being emotionally involved”. The theme “The importance of seeing the needs of patients and relatives" is presented through the subthemes “The importance of caring according to patients' wishes” and “The importance of supporting relatives". Conclusion: The lack of knowledge about palliative care among nurses affects the quality of palliative care. Nurses therefore need to develop their competence in the topic through education. In addition to this, nurses are also in need of support to better manage their own feelings related to nursing in palliative care.