Thesis (Ph. D. )--School of Education and Dept. of Sociology. University of Missouri--Kansas City, 2007. / "A dissertation in education and sociology." Advisor: Sue Vartuli. Typescript. Vita. Title from "catalog record" of the print edition Description based on contents viewed April 22, 2008 Includes bibliographical references (leaves 205-214). Online version of the print edition.

Notre thèse étudie la relation de soin entre les aides-soignants ou les aides médico-psychologiques et la personne cérébro-lésée (PCL). Après atteinte cérébrale, les troubles invisibles se traduisent par l’altération de la communication et la manifestation de comportements « déviants » agressifs et sexuels, provoquant l'incertitude. Dans ce contexte, cette relation comprend des enjeux concernant sa bienveillance, le sens des comportements, l'adaptabilité des pratiques, le travail émotionnel, et l’identité professionnelle. Nous interrogeons les représentations sociales de ces soignants à propos de la PCL afin d’éclairer leur travail de soin.Dans une démarche de triangulation, nous avons effectué des entretiens de recherche individuels (n=37), une enquête par questionnaire (n=130) et des focus-groups (n=4).Nos analyses apportent des connaissances sur les contenus et l’organisation des représentations sociales de la PCL chez les soignants. Ils mobilisent un savoir partagé pour définir des stratégies de communication adaptées et mettre du sens aux comportements agressifs à partir de l’état de « conscience » de la personne. Cet état oriente les pratiques et le travail émotionnel des soignants. Il apparaît une représentation de la sexualité « cérébro-lésée », pensée à partir de la représentation de la sexualité humaine, et liée à des pratiques de « mise à l’écart » de la sexualité visant à les prémunir d’une pollution symbolique.Notre recherche montre que les troubles invisibles acquièrent une visibilité par la détermination d’une « conscience » relationnelle. Les comportements agressifs et sexuels ont un statut différent au regard de la dimension symbolique de la relation. / De la dimension symbolique de la relation. Our thesis studies the care relationship between certified nursing assistants or medical-psychological assistants and the brain-injured person. After brain damage, the invisible disorders result in the alteration of communication and the manifestation of aggressive and sexual "deviant" behaviors, causing uncertainty. In this context, this relationship includes issues concerning its benevolence, the sense of behaviors, adaptability of practices, emotional labour, and professional identity. We studie the social representations of these caregivers about the brain-injured person to inform their care work.In a triangulation approach, we conducted individual research interviews (n=37), a questionnaire survey (n=130) and focus groups (n=4).Our analyzes provide knowledge about the content and organization of social representations of the brain-injured person among caregivers. They mobilize shared knowledge to define appropriate communication strategies and put meaning to aggressive behavior from the state of "consciousness" of the person. This state orients theirs practices and emotional labour. It appears a representation of "brain-injured" sexuality, thought from the representation of human sexuality, and linked to practices of "push out" sexuality to protect them from symbolic pollution.Our research shows that invisible disorders gain visibility by a relational "consciousness". Aggressive and sexual behaviors have differents status in relation to the symbolic dimension of the relationship.

Background: Despite previous research and guidelines on how nurses and health care workers should work to reduce the risk of spread hospital acquired infection, there is still many patients in somatic care who get affected by this. Patients will be treated longer in hospitals and provides extra costs for the hospitals and the relationship between nurses and patients’ also get affected. Aim: To describe the nurse's experience of caring for patients with hospital acquired infection in closed care. Method: Literature study with qualitative articles. Results: The results showed two themes, the care relationship to the patient and the external environment. These themes describe how the nurses caring towards the patient and how the nurses experienced obstacles as fear and ignorance while it also showed that the possibilities for diligent care. The nurses wanted to give the best care, even though the patients were affected by a hospital acquired infection. The external environment revealed that increased workload and time contributed to the care relationship, both negative and positive. Conclusion: The nurses' experiences of caring for patients with hospital acquired infections, can lead to improving and maintaining good care for the patients. The hope is to reduce the number of patients to get affected and to influence the nurses' working environment in a more pleasant context.

No description available.

Background: HIV is a worldwide spread disease with many deaths. People with the disease have previously been met with attitudes, stigma and discrimination in various contexts. A caring relationship should be built on empathy, respect and communication, where the patient is not seen as their illness, but as a person. Today, there are laws that are there to protect the patient, however, there is a lack of knowledge about what is current. Health care workers knowledge in the 2000s has improved, but there is still a lack of knowledge. Aim: To illustrate how patients with HIV experience health care. Method: The literature review was conducted with twelve scientific articles of which two articles were quantitative and the other qualitative. Results: The results revealed three main themes; Different expressions of fear, Perceived negative attitudes and stigmatization, as well as The wish to be lovingly treated in health care. The first main theme showed that the fear of health professionals could influence patients' experience and outreach of health care and how the fear turned into concrete actions. Under the second main theme, negative attitudes and stigmatization was described and how the HIV- positive patients perceived this negative behavior. In the third main theme emerged how HIV patients wished that the care was. Discussions: The main topics were health care workers discriminatory behavior and how it could be linked to their fears and ignorance. It is discussed about human behavior and what it might do. The fear could lead to negative consequences for patients with HIV when the nurse's ethical code and guidelines were not followed. How to change negative attitudes and stigma were discussed. The patients' desire for a changed attitude is discussed and what health professionals can do to change that. / Bakgrund: HIV är en globalt spridd sjukdom med många dödsfall. Personer med sjukdomen har tidigare mötts med negativa attityder, stigmatisering och diskriminering i olika sammanhang. En vårdrelation bör bygga på empati, respekt och kommunikation, där patienten inte ses som sin sjukdom utan som en person. Idag finns lagar som är till för att skydda patienter med HIV från diskriminering, dock finns det bristande kunskap kring vad som är gällande. Vårdpersonalens kunskapsläge under 2000-talet har förbättrats, men det finns fortfarande en kunskapsbrist. Syfte: Att belysa hur patienter med HIV upplever vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med tolv vetenskapliga artiklar varav två artiklar var kvantitativa och de övriga kvalitativa. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Olika uttryck av rädsla, Upplevda negativa attityder och stigmatisering samt Önskan om att bli kärleksfullt bemött i vården. Under första huvudtemat redovisades hur rädsla från vårdpersonal kunde påverka patienternas upplevelse och uppsökande av vård samt hur rädslan visade sig i konkreta handlingar. Under andra huvudtemat negativa attityder och stigmatisering beskrevs hur HIV-positiva patienter uppfattade detta negativa beteende. I det tredje huvudtemat framkom hur patienter med HIV önskade att vården var. Diskussion: I diskussionen behandlades vårdpersonalens diskriminerande agerande och hur det kunde vara kopplat till deras rädslor och okunskap. Det diskuteras över människans handlande och vad det kan bero på. Rädslan kunde leda till negativa konsekvenser för patienter med HIV när sjuksköterskans etiska kod och riktlinjer inte följdes. Hur man kan förändra negativa attityder och stigmatisering diskuteras. Patienternas önskan om ett förändrat bemötande diskuteras och vad vårdpersonalen kan göra för att förändra detta.

Background: According to the Swedish Social Board induced abortions are increasing in the modern day society. Nurses who work with in the gynecological department can come across patients seeking care for an induced abortion. Theoretical framework: The findings of the study will be discussed in relation to Peplau's nursing theory, ethical concepts and nursing concepts. Aim: The aim of the literature review was to illuminate the experiences of nurses working with induced abortion. Method: A systematic literature review with an inductive approach was chosen. The findings are based on seven qualitative and two quantitative studies. The articles were assessed through two different modified templates based on qualitative or quantitative design. Findings: Nurses and midwives experienced their work with induced abortions as emotionally stressful. However, it was highlighted that all women have the right whether to choose abortion or to proceed with the pregnancy. Difficulties were identified in coping with abortion work. Such difficulties could easily occur when ethical dilemmas were caused by religion, personal values and experiences. Several coping strategies were identified. However, nurses and midwives aired their views concerning the need of more support from colleagues and the department head. Conclusion: It is clear that nurses are in need of assistance in various forms to ventilate and manage their emotions, in order to promote the professional approach and be able to offer a patient-centered care.

Abstrakt   Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvård Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoäng Sidantal: 46 Författare: Susanne Lindberg Gustafson   Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvård Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier. De fem kategorierna var: Betydelse av stöd, distriktssköterskan fick mycket stöd från kollegor, men det saknades professionell handledning. Arbetstillfredställelse, det var glädjande och underlättande att kunna hjälpa någon till höjd livskvalitet, men att inte alltid räcka till skapade frustration. Kunskaper och erfarenheter, upplevelse av att det kunde vara svårt att tolka symptom på depression. Framgångsfaktorer för en god vårdrelation, bemötande, tid och kontinuitet, på så sätt skapades en förtroendefull relation och upplevelse av trygghet för patienten, Arbetsrutiner, visade att distriktssköterskan tog läkarkontakt vid misstänkt depression och sammankallade till vårdplanering med berörda parter. Slutsats: Distriktssköterskor möter i sitt arbete äldre med depression. Det kräver ett professionellt förhållningssätt med respekt för patientens integritet och autonomi. För att åstadkomma en bra vårdrelation förutsätter det att distriktssköterskor kan möta patienten utan tidsbrist och med kontinuitet. Distriktssköterskor upplevde ett kollegialt stöd från arbetskamrater, men saknade ofta både handledning och professionellt stöd. Det uttrycktes också behov av mer kunskap och utbildning. / Background: The study of older people’s psychological illness is a neglected area. Depression among the elderly within the home care system often remains unobserved and insufficiently treated. The work of the district nurse is therefore important to ensure that adequate nursing can be provided.    Aim: The aim was to describe the experiences which the district nurse gains when meeting older people who suffer from depression within the municipal home care. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Five district nurses working within the municipal home care system were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. A qualitative manifest content analysis was used when analyzing the interviews.   Results: The analysis revealed five categories and 12 subcategories. The five categories were: The Importance of Support, which showed that the district nurses were given much support from colleagues but that there was a lack of professional guidance. Professional Satisfaction, to be able to improve the quality of life of a patient was gratifying and facilitating, however, the inability to provide this created frustration. Knowledge and Experience, indicated experiences of hardships in terms of discovering the symptoms of depression. Success Factors for a Good Care Relationship were the approach, time and continuance, creating a trustful relationship and a safe experience for the patient. Work Practices showed that the district nurse contacted a physician in suspected depression and convened to healthcare planning with the parties concerned. Conclusion: In her work, the district nurse meets older people who suffer from depression which requires a professional approach with respect for the patient’s integrity and autonomy. To enable a good care relationship, it is required that the district nurse can meet with the patient without any time constraints and with continuity. The district nurses feel a collegial support from colleagues but often lacked guidance and professional support. The need for more knowledge and education was also expressed.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke. I Sverige är ca 90 % av sjuksköterskorna kvinnor. Att utföra intima omvårdnadsåtgärder är en viktig del av sjuksköterskans arbete. Intima omvårdnadshandlingar är situationer då patienten blir exponerad på ett, för denna, intimt sätt. Både manliga och kvinnliga sjuksköterskor framhåller att det är en stor utmaning för dem att utföra dessa omvårdnadshandlingar på ett, för patienten, korrekt sätt.   Syfte: Att beskriva patienters inställning till intima omvårdnadshandlingar utfört av sjuksköterskor av motsatt kön. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Litteraturöversikten är baserad på 11 vetenskapliga artiklar varav 6 är har kvantitativ design, 4 kvalitativ och 1 mixad metod. Artiklarna är framtagna genom sökning i databaserna CINAHL Complete och Academic Search Complete. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman. I Patienter föredrar kvinnliga sjuksköterskor vid intima omvårdnadshandlingar framgår att patienter av båda könen helst ser att en kvinnlig sjuksköterska utför de intima omvårdnadshandlingarna. I Patienters inställning till sjuksköterskor som förkläden visar resultatet att det råder delade meningar hur patienten vill använda sig av ett förkläde eller ej. I det sista temat, Patientens inställning till sjuksköterskan och vårdrelationen vid intima omvårdnadshandlingar framkommer patienternas åsikter kring vad som är en professionell sjuksköterska och hur denna kan agera för att stärka vårdrelationen. Diskussion: Diskussionen delas upp i två teman, varför föredrar patienter kvinnliga sjuksköterskor samt Hur kan sjuksköterskan använda vårdrelation för att underlätta mötet vid intima omvårdnadshandlingar.  Resultatet diskuteras utefter konsensusbegreppet vårdande samt begreppet vårdrelation. / Background: The nursing profession is a female dominated profession. About 90 % of the nurses, in Sweden, are female. To perform intimate care is a vital part of  nurses’ work. Intimate care situations where the patient gets exposed in an intimate way e.g through undressing. Both male and female nurses emphasize intimate care activities to be challenging to perform, in a correct way. Aim: To describe patient attitudes towards intimate care performed by female or male nurses. Method: Literature review according to Friberg (2012). This literature review is based on 11 scientific articles of which 6 were of a quantitative design, 4 are of qualitative design and 1 of a mixed method. The articles were found through a search in CINAHL Complete and Academic Search Complete databases. Results: The results are presented in three themes. In patients prefer female nurses to perform intimate care it becomes evident that patients of both sex prefer a female nurse to perform the intimate care. In patients attitudes towards nurses as chaperones the results show differences in attitudes amongst patients about the usage of chaperones or not. In the final theme, patients attitudes towards nurse and the care relationship in intimate care, shows patients attitudes about what constitute a professional nurse and how they can facilitate a strengthened care relationship. Discussion: The discussion is divided in two themes, why do patients prefer female nurses and how can nurses use the care relationship to ease the encounter with intimate care. The results are discussed in relation to the concepts caring and care relationship.

L'existence de mécanismes juridiques de protection de la vie privée en droit commun est irréfutable. Ceux dont le patient peut se prévaloir à l'occasion de la relation de soin demeurent nébuleux. La spécificité de cette relation, et des atteintes physiques et morales à la vie privée qui y sont consommées - regard, le toucher, nudité et échange d’informations privées - justifient un encadrement spécial et des protections spécifiques, existantes - mais à repenser - pour accompagner les enjeux posés par l'évolution et la modification de la relation de soin. L'émergence de nouveaux acteurs en santé, aux aspirations propres, modifie incontestablement l'objectif et les conséquences de cette relation. La donnée de santé, composante sous-estimée de la vie privée, en ce qu'elle ne transite plus uniquement du patient vers le professionnel de santé - et inversement - doit être encadrée, tant les enjeux économiques et politiques qui y sont afférents sont importants. La "valeur" de la vie privée doit être recentrée, à l’heure où la consommation, l’échange instantané d’informations et la publicité semblent avoir pris le pas sur elle. / The existence of legal mechanisms for the protection of privacy under common law is irrefutable. Those that the patient can claim during the care relationship remain unclear. The specific nature of this relationship, and the physical and moral impairments to privacy that are consumed in it - look, touch, nudity and the exchange of private information - justify a special framework and specific protections, existing but repensable, for accompany the stakes posed by the evolution and the modification of the care relationship. The emergence of new actors in health, with their own aspirations, undoubtedly modifies the objective and consequences of this relationship. Health data, an underestimated component of privacy, in that it n° longer passes only from the patient to the healthcare professional - and vice versa - must be framed, both the economic and political stakes associated with it . The "value" of privacy must be refocused, at a time when consumption, instantaneous exchange of information and “publicy” seem to have taken precedence over it.

Bakgrund: Cancer är en av världens vanligaste sjukdomar och den näst vanligaste dödsorsaken. Patienters rätt till delaktighet i vård och behandling är lagstadgad och ligger till grund för medicinsk behandling och omvårdnad. Att se människan bakom patienten är viktigt för att förstå patientens livsvärld. Sjuksköterskans grundläggande omvårdnadsroll är att stötta patienter med det som de inte själva klarar av. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur sjuksköterskan kan främja en god vårdrelation, i samband med vård på en onkologisk avdelning. Metod: Studien är en litteraturöversikt, där datamaterialet utgörs av tolv kvalitativa, tre kvantitativa, samt två vetenskapliga artiklar med mixad design. Resultat: Det analyserade resultatet redovisas i fyra olika huvudteman med tillhörande underrubriker. Dessa huvudteman är: Bemötande och information som grund för vårdrelationen, Tillgodose patientens behov, Emotionellt stöd, Skapandet av en nära vårdrelation. Diskussion: Diskussionen visar att patienter behöver individanpassad information och stöd. För att det ska ske behöver sjuksköterskan kunna identidfiera patientens behov. Om inte behoven tillgodoses kan det skapa ett vårdlidande för patienten. En god vårdrelation bygger alltså på att patienten känner sig trygg och sedd i vården. / Background: Cancer is one of the world's most common diseases and the second most common cause of death. Patients' right to participate in care and treatment is statutory and underpins medical treatment and care. Seeing the person behind the patient is important to understand their life world. Nursing's basic care role is to support patients with what they do not manage. Objective: To describe patients' experience of how the nurse can promote a good care relationship, at an oncology department. Method: The study is a literature review. The data material consisted of twelve qualitative, three quantitative and two mixed designed scientific articles. Results: The analyzed result is presented in four different main themes and associated subheadings. These main themes are: Treatment and information as a basis for the care relationship, Relieving patient needs, Emotional support, Creation of a close care relationship. Discussion: The discussion shows that patients need personalized information and support. In order for this to happen, the nurse must be able to identify the patient's needs. Unless the needs are met, it can create an unnecessary care suffering for the patient. A good care relationship is therefore based on the patient feeling safe and seen in the care.