No description available.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård betecknar god omvårdnad, både internationellt och nationellt. Det huvudsakliga fokuset inom personcentrerad vård är att lära känna personen bakom patienten. Sjuksköterskor ansvarar för att tillämpa lagar och styrdokument samt erbjuda patienter kontinuitet, trygghet och säkerhet i vårdandet. Patienter upplever att det är viktigt att bli sedd som en helhet samt bli bekräftad som personen är bakom patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: En allmän litteraturöversikt som omfattar 13 artiklar av kvalitativ ansats och två artiklar av kvantitativ ansats. Resultat: Att vårda patienter utifrån ett holistiskt synsätt med personcentrerad vårdanvändning, är något sjuksköterskor erfar som tillfredsställande och äkta i en vårdrelation. Sjuksköterskor kan utifrån sina erfarenheter betona att kommunikation har en betydelsefull grund i klinisk miljö och personcentrerad vård. Däremot kan en stressig arbetsmiljö inverka negativt på sjuksköterskors förhållningssätt under personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor besitter kunskap om personcentrerad vård men kunskapen kommer ständigt behöva fyllas på och utvecklas i sjuksköterskeprofessionen. Om chefer inte eliminerar hinder i arbetsmiljön såsom hög arbetsbelastning, kan inte sjuksköterskor fullt ut genomföra personcentrerad vård. / Background: Person-centered care is a concept that characterize high-quality care, both internationally and nationally. The main focus in person-centered care is getting to know the person. Nurses are responsible for enforcing laws and governing documents by offering patients continuity, security and safety in care. Patients feel that it is important to be seen as a whole and confirmed as the person behind the patient. Aim: To describe nurses' experiences regarding person-centered care. Method: A general literature review that includes 13 articles of qualitative approach and two articles of quantitative approach. Results: Caring for patients from a holistic approach by utilizing person-centered care, is something that nurses find important in forming a genuine care relationship. Nurses, based on their experiences, understand that communication has a significant foundation in the clinical environment and for person-centered care. On the other hand, a stressful workplace can have a negative effect on nurses' attitudes during person-centered care. Conclusion: Nurses possess knowledge of person-centered care but the knowledge will constantly need to be supplemented and developed within the nursing profession. If managers don’t eliminate obstacles in the work environment such as a high workload, nurses cannot fully implement person-centered care.

Bakgrund: Beroende av narkotika och alkohol är ett stort samhällsproblem världen över som bidrar till negativa konsekvenser för den utsatte samt dess anhöriga. Människor med beroendesjukdom har stor samsjuklighet både fysiskt och psykiskt vilket gör att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal möter denna grupp frekvent. Studier visar att vårdpersonal ser på människor med beroende som svåra att behandla och att tillfredsställa i vården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vårdgivare vårda alla människor på lika villkor och sjuksköterskan har ansvar att bedriva jämlik vård till alla människor som är i behov av omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter människor med beroendesjukdom har av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna CINAHL samt PubMed och sammanfattats i en litteraturöversikt. Artikelanalys har gjorts utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av studiedeltagarna någon gång upplevt ett stigmatiserande bemötande från vårdpersonal. Bristande kunskap ansågs bidra till ett stigmatiserande bemötande. Däremot hade deltagare även erfarenhet av att bli bemötta med respekt och värdighet, framförallt från personal som arbetade inom specialiserad beroendevård. Sammanfattning: Den stigmatisering som deltagare vittnade om handlade dels om att bli ovänligt bemötta, dömda på förhand, inte blivit tagna på allvar men även att de var oönskade patienter i vårdsammanhang. Deltagare berättade även att vårdpersonal ofta kunde för lite om beroendesjukdom och kunde betrakta beroende som ett val snarare än en sjukdom. Flera deltagare i studierna berättade även om vårdmöten som kantats av respekt och öppenhet från vårdpersonal. Detta genom att deltagare har blivit involverade i vården, att de kände sig lyssnade på och att vårdpersonalen bemötte dem med medkänsla och empati. / Background Dependency on drugs and alcohol is a major social problem worldwide, contributing to negative consequences for both the afflicted individuals and their loved ones. People with addiction have a higher prevalence of both physical and mental co-morbidities, making this group more frequently encountered by nurses and other healthcare professionals. Studies show that healthcare professionals view individuals with addiction as difficult to treat and satisfy in their care. According to the Health and Medical Services Act, healthcare providers are required to provide care to all individuals equally, and nurses have a responsibility to deliver equitable care to all those in need of nursing care. Aim The purpose was to describe the experience of people with addiction disorders regarding the treatment they rave eceived from health care professionals. Method Eleven qualitative scientific articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed were summarized in a literature review. The article analysis was based on Friberg's analysis model. Results The results indicated that the majority of the study participants had experienced stigmatizing treatment from healthcare professionals at some point. Insufficient knowledge was considered a contributing factor to stigmatizing encounters. However, participants also had experienced respectful and inclusive treatment, especially from staff working in spicialized addiction care. Summary The stigmatization that participants witnessed was partly about being treated unfriendly, judged beforehand, not taken seriously but also being unwanted patients in health care settings. Participants also reported that health care professionals often knew too little about addiction disorder and could see addiction as a choice rather than a disease. Several participants also reported health care meetings characterized by respect and openness from health care professionals. This was achieved by involving participants in their care, feeling listened to, and being treated with compassion and empathy by healthcare professionals.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar världen över. Då det är relativt vanligt med somatisk samsjuklighet hos patienter med psykisk ohälsa kommer sjuksköterskor inom den somatiska vården allt oftare möta patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med grund i Fribergs femstegsmodell. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att de hade bristande kunskaper inom psykisk ohälsa, vilket resulterade i att de blev begränsade i vårdandet. Sjuksköterskorna önskade förstå patienternas perspektiv, men hade svårt att kommunicera med patienterna. Sjuksköterskornas erfarenheter var att patienter med psykisk ohälsa var mer tidskrävande och att sjuksköterskorna inte hade den tid som krävdes för att vårda patienter med psykisk ohälsa. Detta gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa ett förtroende hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskors kunskaper om psykisk ohälsa skulle kunna höjas genom mer utbildning på sjuksköterskeprogrammet och inom den somatiska vården. Det är dock inte säkert att det endast är mer utbildning som behövs, utan sjuksköterskor inom somatisk vård kan även behöva mer erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness increases worldwide. As somatic comorbidity is relatively common among patients with mental illness, nurses in somatic care will more often meet patients with mental illness. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental illness in somatic care. Method: A literature review of qualitative method and inductive design. The result is based on 12 scientific articles which were analyzed based on Friberg’s five-step model. Result: Nurses experienced that they were lacking knowledge about mental illness, which resulted in them being limited in the care of the patients. The nurses wanted to understand the patients’ perspectives but had difficulties communicating with the patients. The nurses’ experiences were that patients with mental illness were more time-consuming and that the nurses did not have the time required to care for patients with mental illness. This made it difficult for the nurses to build trust with the patients. Conclusion: Nurses' knowledge of mental illness could be increased through more education in the nursing program and in the somatic care. However, it is not certain that more education alone is needed, nurses in somatic care may also need more experience in caring for patients with mental illness.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global hälsosjukdom och världen över beräknades över 1,9 miljarder vuxna människor vara överviktiga år 2016, och 650 miljoner av dessa led av fetma. Skillnaden mellan övervikt och fetma är att övervikt anses vara ett tillstånd och kan öka risken för att utveckla fetma som är en kronisk sjukdom. Genom behandlingar och kirurgiska ingrepp kan övervikt och fetma hos patienter påverkas. Patienter talar om att bristen på tid och information från sjuksköterskor leder till övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever bemötandet i vården.      Metod: En litteraturöversikt gjordes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete, Medline och PubMed och har bearbetats enligt Fribergs analysmodell.        Resultat: I den här studien identifierades tre teman: Att befinna sig i en kommunikation, Att ha förväntningar på vården och Att inte passa in i vården och känna sig mindervärdig. Sammanfattning: Patienterna beskrev att de upplevde ett negativt bemötande vid kontakt med vårdgivare. Stereotyper, fördomar och opassande skämt var bland annat sakerna som hade inverkan på patienterna vilket ledde till lidande. Patienterna kände sig värdiga när en vårdrelation byggdes på respekt och god kommunikation. / Background: Overweight and obesity are a global health disease and worldwide, over 1.9 billion adults were estimated to be overweight in 2016, and 650 million of these suffered from obesity. The difference between overweight and obesity is that obesity is considered a condition and can increase the risk of developing obesity, which is a chronic disease. Through treatments and surgical procedures, overweight and obesity in patients can be affected. Patients say that the lack of time and information from nurses leads to overweight and obesity.      Aim: To describe how adult overweight patients experience health practitioner's approach towards them.      Method: A literature review was made based on 10 qualitative scientific articles that were included in the results. The articles were searched in the databases CINAHL Complete, Medline and PubMed and have been processed according to Friberg's analysis model.      Results: In this study, three themes were identified: being in a communication, having expectations on healthcare and not feeling worthy of healthcare.      Summary: The patients described that they experienced a negative response when contacting care providers. Stereotypes, prejudices and inappropriate jokes were among the things that had an impact on the patients, which led to suffering. Patients felt worthy when a care relationship was built on respect and good communication.

Bakgrund: Afasi innebär en språknedsättning som påverkar personens förmåga att uttrycka sig och förstå vad som sägs. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av patienter med afasi och kommunikationen är ett betydande verktyg för att en god vårdrelation ska kunna upprättas. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans kommunikation med patienter med afasi. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar; sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades tre teman. Omgivningsfaktorer, kompetensrelaterade faktorer samt attityder och känslor som påverkande faktorer. Faktorerna som framkom och utgjorde hinder för kommunikationen med patienter med afasi var stress och hög arbetsbelastning, bristande kompetens samt negativa attityder och känslor. Ökad kompetens samt positiva känslor och attityder var faktorer som underlättade kommunikationen. Slutsats: Tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande kompetens samt negativa attityder och känslor utgjorde hinder för en framgångsrik kommunikation. Dessa faktorer ledde till stress, osäkerhet och undvikande i interaktioner med patienter med afasi. Ökad kompetens samt positiva attityder och känslor var faktorer som stärkte vårdrelationen och främjade kommunikationen. / Background: Aphasia is a language impairment that affects a person's ability to express themselves and understand what is being said. The nurse plays a crucial role in the care of these patients, and communication is a significant tool for establishing a therapeutic relationship. Aim: The aim was to describe factors influencing the nurse's communication with patients with aphasia. Method: Literature review based on ten scientific articles: seven qualitative, two quantitative and one mixed-method study. Results: Based on the data analysis, three themes were identified. Environmental factors, competence-related factors and factors influenced by attitudes and emotions. Factors that emerged and constituted barriers to communication were stress and high workload, lack of competence, as well as negative attitudes and emotions. Increased competence, along with positive emotions and attitudes, served as facilitating factors for communication. Conclusions: Lack of time, high workload, lack of competence and negative attitudes and feelings were obstacles to successful communication. These factors led to stress, uncertainty and avoidance in interactions with patients with aphasia. Increased competence as well as positive attitudes and feelings were factors that strengthened the care relationship and promoted communication.

Bakgrund: Patienter som vårdas enligt Lagen om Rättspsykiatrisk vård är dömda till vård. Vårdformen och de eventuella tvångsåtgärderna kan medföra att patienterna har svårt att uppleva tillit ifrån vårdpersonalen. Det är av vikt i rättspsykiatrisk vård verka för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syfte: Studiens syfte är att belysa aspekter som kan påverka vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal inom rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats söktes. Artiklar som överensstämde med studiens syfte genomgick en kvalitetsgranskning. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att nå ett resultat. Resultat: Vårdrelationen inom rättspsykiatrisk vård påverkas av flera aspekter som redovisas i följande kategorier; Mötets möjligheter och svårigheter definierar vårdrelationen, Att införliva en hoppfull framtid genom att ge och ta emot stöd, Att förhålla sig till gränser med måttfullhet, Den rättspsykiatriska vårdmiljön i förhållande till vårdrelationen samt Vårdrelationens betydelse för rädsla och aggression. Slutsats: Genom en god vårdrelation kan patient tillsammans med vårdpersonal finna möjliga vägar att på ett gott sätt hantera vardagssituationer och de utmaningar som kan uppkomma. Om patienten med hjälp av den goda vårdrelationen ges möjlighet att lära om sig själv och sin sjukdom kan även andra relationer gynnas. / Background: Patients who are being cared for under Forensic Psychiatric care is ruled to this. The form of care and the possible coercive measures may lead to the difficulty of experiencing trust from the healthcare staff. It is important in Forensic Psychiatric care create a safe and trustworthy care relationship. Aim: The aim of the study is to highlight aspects that can affect the care relationship between patients and health professionals within forensic psychiatric care. Method: The study is a systematic literature review of scientific articles where articles with qualitative approach was searched. Articles that were consistent with the aim of the study underwent a quality audit based on a review template. Then a qualitative content analysis was conducted to achieve a result. Result: The care relationship in the forensic psychiatric care is influenced by several aspects that are reported in following categories; The opportunities and difficulties of the meeting define the care relationship, To incorporate a hopeful future by giving and receiving support, Relating to limits with moderation, The forensic psychiatric care environment in relation to the care relationship and The importance of care relationship to fear and aggression. Conclusion: A good care relationship between the patient and health professionals may identify possible paths to handle everyday situations and the challenges that may arise. If the patient is given the opportunity to learn about himself and his illness by means of the good care relationship, other relationships can also be benefited.

This thesis 'The Symphony of Care' consists of four studies focusing on care relationships between patients and professional caregivers. Care relationships are central to the health process and a fundamental element in caregiving. The term care relationship is widely used in caring science but lacks a clear definition, which can create misunderstanding and can constitute an obstacle when attempting to optimize care relationships. The aim of this thesis is to describe the phenomenon of care relationships in order to add to the body of knowledge in caring science.The main research questions are: • What is a care relationship within the caring science field? • How can a care relationship be optimized to improve its caring function, in order to promote health? The ontological foundation of this thesis is caring science. Phenomenology and Lifeworld theory are used as its epistemological bases. Reflective Lifeworld Research is used as a methodological approach. The four studies were conducted in different contexts and cultures- the first two empirical studies were performed in China and the remaining two, a metasynthesis and a secondary analysis, were carried out in a Swedish context. The results show that care relationships are temporary intentional relationships between a person who needs help and a helper. The purpose of this relationship is to support the patient in his/her dynamic health process, which is unique for each person in different times and contexts. Care relationships are fragile because the patient is vulnerable and the demand on the helper is great. It is an inter-human relationship between equals, which can at the same time be an asymmetric relationship due to the professionalism with the caregiver and the vulnerability with the patient. A care relationship is not independent, but is affected by internal factors such as the two individuals' lifeworlds and external factors such as health policies, organization, economics, health culture and environment. To optimize the effectiveness of caring, the relationship and its surrounding need to be in harmony. The view of care relationships should be broadened to include the external resources in order to optimize their caring potential.

Il existe en médecine deux modèles complémentaires de prise en charge du patient : D’une part, le biomédical qui procède de l’application en médecine de la méthode analytique des sciences exactes. Schématiquement, « être malade » se réduit à avoir une maladie, avoir « une entité morbide » à l’intérieur de l’organisme que le professionnel de santé devra identifier. Ce modèle, classiquement enseigné dans les facultés de médecine est limité par le fait qu’il ne prend pas en compte l’individu dans sa globalité, mais se limite à l’organe, lui-même considéré comme un objet. D’autre part, le modèle biopsychosocial prend en compte les interrelations entre les aspects biologiques, psychologiques et sociaux de la maladie. Selon ce modèle, l’évolution clinique du patient est déterminée, non pas par les seuls facteurs biologiques, mais aussi par les formes de vie collective et les événements psychosociaux, co-constitutifs de la vie du sujet, ainsi que par les structures et les valeurs qui caractérisent la communauté. Depuis quelques années, les patients revendiquent une modification de la logique biomédicale de leur prise en charge et souhaitent être remis au cœur des préoccupations par l’adoption d’une logique biopsychosociale. Les avancées scientifiques de la médecine dite « moderne » laissent cependant apparaitre de nouvelles pratiques susceptibles de modifier et d’affecter considérablement la prise en charge actuelle des patients. En effet, si l’éducation thérapeutique du patient (ETP) répond bien à la préoccupation de prendre en charge l’aspect psychosocial et la réalité psychique du malade, la télémédecine en revanche, tend vers un risque de déshumanisation de la relation soignant/ soigné. Devenues l’une et l’autre des priorités de la santé publique, elles ne sont cependant pas sans poser de nombreux questionnements, qui pourraient insuffisamment être pris en compte par les acteurs responsables de leur mise en œuvre. L’objectif principal du travail de recherche est d’identifier les divers enjeux éthiques et juridiques émanant de ces nouvelles formes de prise en charge du patient. / In the health care system two complementary models of patient management exist: On the one hand, the biomedical model applies the analytic methodology of exact sciences. Schematically, "being sick" is simplified as having a disease, i.e. having a "morbid entity" within the body that the health professional will need to identify. This model, typically taught in medical schools, is limited by the fact that it does not take in consideration the patient globally, but rather focuses on the organ, which is considered as an object. On the other hand, the biopsychosocial approach takes into account the relationships between biological, psychological and social aspects of the disease. According to this model, the clinical evolution of the patient is not solely determined by the biological factors, but also by the forms of collective life and co-constitutive psychosocial life events of the subject, as well as by the structures and values that characterize the community. In recent years, patients have been claiming that a change in the biomedical logic of patient management is needed and wish to be a central concern by adopting a biopsychosocial logic. However, the scientific advances of the so-called "modern" medicine have allowed the emergence of new practices that may change and significantly affect the current management of patients. Indeed, even if the therapeutic patient education (TPE) meets the concerns of supporting the psychosocial aspect and the psychological reality of the patient, telemedicine, in contrast, tends to dehumanize the caregiver / patient relationship. Both have become priorities of the public health system, although not without raising numerous questions, which could be insufficiently taken into account by the actors responsible for their implementation. The main objective of the research is to identify the various ethical and legal challenges brought by these new forms of patient management.