Bakgrund: Forskning pekar på att det kommer ske en fortsatt ökning av barn med psykisk ohälsa de kommande åren. Sjuksköterskor kommer således att möta fler med barn diagnosen depression. Studier kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med depression är sparsam och mer kunskap kring omvårdnaden av denna sårbara grupp är betydelsefull. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av barn med depression inom barn – och ungdomspsykiatrisk öppenvård.  Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex sjuksköterskor inom barn-och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom; Att sjuksköterskans roll handlar om att vara en mellanhand, Att beakta att barnet alltid finns i ett sammanhang, Att skapa en relation till barnet och Att hantera egna känslor. Omvårdnaden går inte att beskriva på ett tydligt sätt, trots att sjuksköterskan träffar dessa barn och deras familjer dagligen. Slutsatser: Sjuksköterskans roll och betydelse skulle behövas synliggöras då den idag kan anses vara otydlig. Det finns en kompetens bland specialistsjuksköterskor som inte alltid tas i anspråk för att främja barnets återhämtning från depression. / Background: Science shows that we will see a continuing increase of children with mental health problems in the coming years. As a consequence of this nurses will be meeting a larger number of children suffering from depression. Studies regarding nurses’ experiences of caring for children suffering from depression are sparse. More knowledge is required and will be meaningful in the future care of this vulnerable patient group. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for children with depression within child and adolescent outpatient psychiatric care.  Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. As a data collecting method, semi- structured interviews were used which were conducted with six nurses in child and adolescent psychiatric outpatient care. The result was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results show that; the nurse’s role is about being an intermediary, to take into account that the child always exists in a specific context, to create a relationship to the child and to manage one's own emotions. Conclusions: The nurse's role and significance would need to be made more visible as it today can be considered unclear. Specialist nurses have significant competences that is not always used in the best way to promote the child's recovery from depression.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort, både i Sverige och globalt och behovet kommer fortsätta växa, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som har till syfte att ge ökad livskvalité hos patienter och dess närstående i livets slutskede. Dessa patienter återfinns i de flesta vårdverksamheter där sjuksköterskor verkar och sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden vid vård i livets slutskede. Detta ställer krav på såväl ett yrkesmässigt kunnande, likväl som på den personliga och sociala kompetensen Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metodvalet har utgått ifrån en litteraturöversikt. Den genomfördes genom sökning, urval och en analys av de vetenskapliga artiklarna enligt Fribergs (2022) beskrivning. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat: Resultatet inkluderade elva kvalitativa studier och analysen mynnade ut i fem temaområden: Att lära känna och skapa välbefinnande för patienten, Att stödja närstående och främja delaktighet, Känslomässiga upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, Brister i samverkan och andra hinder inom den palliativa vården samt Behovet av teamarbete och stöd från kollegor. Slutsats: Av resultatet och med stöd av Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen framkom det att sjuksköterskor behöver finna hållbara strategier för att hantera de svårigheter vård i livets slutskede kan innebära i vilket verksamheterna har ett stort ansvar. Det behöver finnas avsatt tid för reflektion, handledning och återhämtning. Detta kan skapa förutsättningar för en kvalitativ god vård som alla människor bör ha rätt till i sin sista tid i livet. / Background: The need for palliative care is large, both in Sweden and globally, and the need will continue to grow, among other things due to an aging population. Palliative care involves an approach that aims to provide increased quality of life for patients and their relatives in the final stages of life. These patients are found in most care facilities where nurses work and the nurse have a primary responsibility for end-of-life care. This place demands on professional knowledge as well as on personal and social competence. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: The choice of method has been based on a literature review. It was carried out through search, selection and an analysis of the scientific articles according to Friberg’s (2022) description. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The result included eleven qualitative studies and the analysis resulted in five theme areas: Getting to know and creating well-being for the patient, Supporting relatives and promoting participation, Emotional experiences of caring for patients at the end of life, Lack of cooperation and other obstacles in palliative care and The need for teamwork and support from colleagues. Conclusions: From the results and with the support of Jean Watson’s theory of human care, it emerged the nurses need to find sustainable strategies to deal with the difficulties end-of-life care can entail, in which the health organization has a great responsibility. There needs to be time set aside for reflection, guidance and recovery. This can create the conditions for the good, quality care that all people should be entitled to in their last days of life.

Bristen på sjuksköterskor är utbrett över hela världen och är i Sverige påtagligt både på regional och kommunal nivå. Att arbeta under rådande personalbrist gör att sjuksköterskan behöver ta ett större ansvar för att kompensera den personal som inte finns på plats. Syftet med studien var att identifiera och beskriva konsekvenser för sjuksköterskan vid personalbrist. Studien var en induktiv litteraturöversikt där relevanta artiklar har sökts fram för att sedan analyseras och presenteras i resultatet. Resultatet visade tydligt att det finns flertalet konsekvenser för de arbetande sjuksköterskorna både fysiskt och psykiskt. Dels ökar sjukskrivingarna till följd av bland annat stresspåslag, dels ökar den fysiska belastningen vilket gör att sjuksköterskorna får problem med leder, muskler och skelett. Dessutom kan de inte utöva en säker vård och skapa de vårdrelationer som krävs för att uppfylla de förväntningar och krav som finns på en sjuksköterska. För att bryta den nedåtgående spiralen behöver kärnproblemet lösas nämligen personalbristen. Detta för att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket och för att man ska kunna bedriva en säker och personcentrerad vård som främjar hälsa och lindrar lindande. / The shortage of nurses is widespread all over the world and in Sweden is noticeable both at the regional level and in the municipalities. Working during the prevailing staff shortage means that nurses need to take greater responsibility to compensate the staff who are not on site. The purpose of the study was to identify and describe the consequences for the nurse in the event of staff shortages. The study was an inductive literature review where relevant articles were searched for and then analyzed and presented in the results. The results clearly showed that there are several consequences for the working nurses both physically and psychologically. On one hand, sick-leave is increasing as a result of, among other things, increased stress-levels. On the other hand, the physical load is increasing, causing the nurses to have problems with joints, muscles and bones. Further the nurses cannot practice safe care and create the caring relationships required to fulfill the expectations and demands that are placed on a nurse. To break the downward spiral, the core problem needs to be solved, namely the staff shortage. This is to get nurses to remain in the profession and to be able to provide safe and person-centered care that promotes health and relieves suffering.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att insjukna i bröstcancer påverkar hela individens livsvärld, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det behövs fler studier som visar hur dessa individer upplever sin situation. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats har använts. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Analysprocessen resulterade i nio underkategorier och tre huvudkategorier; En utveckling av copingstrategier, En oviss framtid och En känsla av trygghet. Resultatet visade att en bröstcancerdiagnos påverkade kvinnans liv drastiskt och att cancerbeskedet var chockartat. Behandlingen och dess biverkningar upplevdes som påfrestande både kroppsligt och mentalt. Genom olika strategier klarade kvinnorna att hantera sin vardag. Behovet av att prata med någon och dela med sig till andra var centralt hos kvinnorna och minskade känslan av ensamhet. Resultatet visade också att ovissheten inför framtiden var känsloladdad och därför hade stödet från närstående och vården en betydande roll under deras sjukdomstid.Slutsats: Kvinnornas upplevelse av att leva med bröstcancer påverkar livsvärlden negativt, både kroppsligt och mentalt. Sjuksköterskan har en central roll under hela sjukdomsperioden, där engagemang, lyhördhet och bemötande är betydelsefullt. Omvårdnadsarbetet bör därför utgå från ett helhetsperspektiv för att skapa en professionell vårdrelation som stärker kvinnans livskvalitet, hälsa och trygghet. Vidare forskning behövs för att få en djupare förståelse och kompetens bland annat kring hur bröstcancerbehandlade kvinnors sexualitet påverkas samt hur man kan stärka olika former av stöd för de mest sårbara kvinnorna. / Background: Previous research shows that breast cancer affects the individual’s entire world, which places high demands on the nurse´s health care efforts. More studies are needed that show how these individuals perceive their situation.Objective: To highlight women’s experience of living with breast cancer.Method: A qualitative study based on five autobiographies with inductive approach has been used. The material was analyzed using a manifest content analysis.Results: The analysis process resulted in nine subcategories and three main categories; A development of coping strategies, An uncertain future and A sense of security. The results showed that a breast cancer diagnosis drastically affected the woman’s life and that the cancer notification was distressing. The treatment and its side effects were perceived as stressful both physically and mentally. Through various strategies, the women managed to maintain their everyday lives. The need to talk to someone and share with others was central to the women and reduced the feeling of loneliness. The results also showed that uncertainty for the future was emotionally charged and therefore the support of relatives and health professionals played a significant role during their illness.Conclusion: The women’s experience of living with breast cancer negatively affects her world, both physically and mentally. The nurse plays a central role throughout the illness period, where commitment, responsiveness and attentiveness are important. Nursing work should therefore be based on a comprehensive perspective in order to create a professional care relationship that strengthens a woman’s quality of life, health and safety. Further research is needed to gain a deeper understanding and competence about how breast cancer-treated women’s sexuality is affected and how to strengthen different forms of support for the most vulnerable women.