Bakgrund: Sedan 1994 har distriktssköterskor fått förskriva läkemedel utifrån en lista som Socialstyrelsen ger ut och som revideras kontinuerligt. I en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde 2004 sågs att distriktssköterskor trots att de såg klara fördelar med förskrivningsrätten ändå var väldigt försiktiga med att förskriva läkemedel. I Sverige har det inte genomförts så många studier när det gäller förskrivningsrätten och dess betydelse för distriktssköterskan i omvårdnaden och vilka faktorer som påverkar att förskriva läkemedel. Syfte: Att belysa distriktssköterskans upplevelse av förskrivningsrätten. Metod: I studien deltog 10 distriktssköterskor med förskrivningsrätt utifrån ett ”snöbolls urval” från tre olika vårdcentraler. Datainsamlingen gjordes med kvalitativ metod och bandade intervjuer med halvstrukturerade frågor som sedan analyserades med latent innehållsanalys som resulterade i fem kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom under analysarbetet var kräver kunskap, ha kontroll, skapar osäkerhet, kräver kostnadsmedvetenhet och skapar frustration. Resultatet visade att distriktssköterskorna ansåg att förskrivningsrätten gav dem en viss ”status” och att de behöver förskrivningsrätten för att kunna arbeta självständigt och att de ger en specifik omvårdnadskunskap till sina patienter om deras läkemedel och behandling. Resultatet visade också på osäkerhet i förskrivningen, speciellt bland de nyutbildade. Sammanfattning: Distriktssköterskorna känner ett visst behov av kompetensutveckling, både att söka kunskap via Internet och farmakologisk vidareutbildning och att tid måste avsättas för att möjliggöra göra detta. En mer breddad förskrivning ses också som en naturlig utveckling inom sjukvården och då främst inom specifika områden som t.ex. diabetes, högt blodtryck, smärta och onkologi.

I industrialiserade länder är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 år. Hjärt- och kärlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrån män. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur män och kvinnor upplever en hjärtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrån kvinnors perspektiv av hälsa och välbefinnande efter en hjärtinfarkt. Syftet med det här litteraturbaserade arbetet är att sammanställa och belysa kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med utgångspunkt från 12 kvalitativa artiklar. Resultatet består av två huvudteman ’När hjärtattacken är ett faktum’ och ’Vägen tillbaka’. Gemensamt för de flesta kvinnor i det första temat var känslor som, osäkerhet och tankar om livet och döden. I det andra temat som, fokuserade på återhämtningen, förstod kvinnorna att livsstilsförändringar och begränsningar i vardagen var nödvändiga för att återgå till ett normalt liv igen. Emotionellt stöd från människor i sin närhet var en viktig del i återhämtningsprocessen. Slutsatsen är att hur viktigt det är med en individanpassad vård som kan underlätta för den hjärtsjuka patientens återhämtning och därmed öka välbefinnandet. Patienten har ett behov av att få information om hur livet efter en hjärtinfarkt kan te sig. / In industrial countries are cardiovascular diseases frequently causes of death for women in their forties. Research studies show differences between women’s and men’s experiences of their heart attacks. However, the majority of studies are based on men and therefore the women’s perspective needs to be discovered through more research. The aim of this study is to assemble and to explore women’s perception of health and wellbeing the time after their heart attacks. The method is a literature review, which consists out of 12 qualitative articles. The result is divided in two major themes ‘When the heart attack is a fact’ and ‘The way back’. In the first theme most of the women felt mutually insecure and had thoughts about life and death. The second theme, described the understanding of women that lifestyle-changes and limitations in everyday life are necessary to return to a normal life. During the entire recovery process was emotional support from family and close friends essential. The conclusion highlights that an individual care support makes the recovery process of a heartsick patient easier and improves wellbeing. The patient has the need to acquire information about how life could look like after a heart-attack.

Abstract Background. The need for drugs delegation is increasing as more and more sick people are cared for at home and too few nurses working in home health care. Because of this, the number of delegations per nurse is often unacceptably high.Aim. The aim of this study was to describe the public health nurses´ experience in drugs delegation to home care staff in home care.Method. In this study a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection was conducted through focus group interviews with seven public health nurses. Data were analyzed using qualitative content analysis.Results. The results showed that the public health nurses´ experience in drugs delegation in home care could be summarized in one word, inadequacy. They experienced need for resources, cooperation, education and interpersonal and organizational safety and security. The need for resources included that public health nurses had to delegate because of lack of personnel and lack of time. Need for cooperation included organization, when problems arose when two principals were involved into drugs delegation. Need for education was about lack of knowledge, requests for skills upgrading, theoretical information, practical exercises, teaching methods and aids. Need for interpersonal safety and security included personnel awareness, communication, trust, and voluntariness. Need for organizational safety and security was about dose dispensing, quality assurance and planning.Conclusion. The findings of this study were that one principal would simplify the drug delegation. A common education material would be good for an optimal drug delegation. It was important for the public health nurses to delegate to well known personnel, for safe and secure drugs delegation.Keywords. Drugs delegation, focus groups, home care, home care staff, public health nurse,  qualitative content analysis.

Det finns 79 sjukhus i Sverige som utför total höftledsplastik. Ett sjukhus i Mellansverige opererar årligen 300 elektiva höftplastikoperationer. Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av patienterna som inte går hem som planerat efter elektiv höftplastikoperation samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Även ålder- och könsskillnader vad gäller tidpunkt för hemgång har undersökts.Studien är empirisk och kvantitativ med en jämförande och deskriptiv studiedesign. Egenhändigt utformade formulär delades ut. Totalt 52 formulär samlades in varav 10 uteslöts som bortfall.Studien visade att 64 % av patienterna blir kvar längre än planerat på sjukhuset. Detta beror på flera olika faktorer. Lågt blodvärde och/eller behov av blodtransfusion, hemsituation och immobilisering var de tre främsta orsakerna. Övriga orsaker som framkom var yrsel och svimning, övrig sjukdom, helg, smärta, ny fraktur samt bilaterala proteser. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan ålder och försenad hemgång eller mellan kön och försenad hemgång.Slutsatsen är att majoriteten av de elektiva höftplastikpatienterna blir kvar längre än planerat på avdelningen och de tre främsta orsakerna till detta är lågt blodvärde och/eller behov av blodtransfusion, hemsituation och immobilisering. / ABSTRACTThere are 79 hospitals in Sweden performing total hip replacement. A hospital in central Sweden operates an annual of 300 elective hip replacement surgeries. The purpose of this study was to examine the proportion of patients who do not go home as planned after elective hip replacement and the reasons behind this. Age and gender differences in the timing of discharge have also been investigated.The study is empirical and quantitative, with a comparative and descriptive study design. Self-designed forms were distributed. A total of 52 forms were collected of which 10 were excluded as non-response.The study showed that 64% of patients remain longer than planned at the hospital. This is due to several factors. Anemic and/or need for blood transfusion, home situation and immobilization were the three main causes. Other factors that emerged were dizziness and fainting, other illness, weekend, pain, new fracture and bilateral prostheses. There were no significant difference between age and delayed discharge or between sex and delayed discharge.The conclusion is that the majority of elective hip replacement patients remain longer than planned in the hospital and the three main reasons for this are anemic and/or need for blood transfusion, home situation and immobilization.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård. En nära relation är en förutsättning för att hjälpa patienter och anhöriga att känna livskvalitet eftersom varje unik människa har sin egen uppfattning om vad livet och döden innebär för dem. Palliativ vård gav erfarenhet som medförde personlig utveckling. För att patienter ska få ett så värdigt slut som möjligt är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter en avgörande betydelse. Därför finns det ett stort behov av utbildning och ständig fortbildning inom den palliativa vården.

No description available.

<p>Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet.</p><p>För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska. Böckerna lästes igenom ett flertal gången för att få en bild av helheten. Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen hittades två teman, inre och yttre drivkraft mot hälsa, med fem tillhörande kategorier. Dessa kategorier var sjukdomsinsikt, inre kamp, tankar om framtid,vårdinsatser och omgivningens betydelse. Resultatet visar att kvinnorna inte blir friska bara genom att de får vård. Vården är en av de faktorer som medverkar till en vändning för kvinnan. Resultatet visar även att en individuell och holistisk vård är mycket viktigt.</p>

<p>Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient. De analyserades enligt Lyckhage modellen för att analysera berättelser. Sju kategorier har framkommit i resultaten som uttrycks med: Leva i en främmande och ond värld, Självmord, Relation till vårdpersonalen, Familjen och närstående, Självuppfattning, Att uppleva ångestattacker, samt Inre röster och hallucinationer.</p> / <p>Schizophrenia is a serious psychological disease with mental disorder and loss of reality. The disease affects the whole life situation for the individual. The aim with this literature review was to describe how it is to live with schizophrenia. The method that is used is literature studies which means that a collection of different patients´ stories, three biographies written by people who themselves have experienced schizophrenia have been analysed but also a novel written by an author who was in close relation with a schizophrenic patient. These materials have been analysed according to Lyckhage´s model for analysing stories. Eight categories have emerged in the result giving utterance to: To live in an alien and evil world, suicide, relation to the nursing staff, family and relatives, self-concept, experiencing anxiety attacks, and inner voices and hallucinations.</p>

The overall aim of this thesis was to study physiotherapy at a distance in the home after surgery on the shoulder joint as well as conditions for (physical examination) palpation at a distance. Technical developments have contributed to shorter hospital stays and more care and rehabilitation outside the hospital and in the patient’s home. Distance-spanning technology can be a tool to this development to take place while providing the same or better quality. Study I was a controlled quantitative study. A series of 25 patients underwent shoulder joint replacement and initial physiotherapy at the hospital. After discharge, 12 patients were referred to conventional out-patient physiotherapy (control), while 10 patients participated in a telerehabilitationintervention of interactive video-based physiotherapy at home with the physiotherapist situated at the hospital. Shoulder function, activity limitations and health-related quality of life were assessed before surgery and two months after surgery. The telerehabilitation intervention group was also interviewed twomonths after the surgery and physiotherapy at distance at home.Study I showed that the telerehabilitation group members had participated in more physiotherapy sessions and showed significantly better recovery regarding shoulder pain, shoulder joint external rotation, shoulder function and activity limitations in two dimensions of health-related quality of life, compared to the control group.In study II the content analysis of interviews with the telerehabilitation group members showed that all participants expressed that they were satisfied with the rehabilitation and that they had experienced the videocommunication technique and the exercise as safe. The analysis of the interviews showed that participants experienced accessibility to specific frequent physiotherapy at a distance at home as a prerequisites for recovery competence. Participantsexperienced closeness to the physiotherapist at distant. The analysis revealed a process from dependent patients to strengthened responsible persons.In study III and IV seven experienced physiotherapists and one technical engineer with experience of video communication technique participated in qualitative focus group interviews. The aim was to describe the concept palpation (study III) and to describe conception of palpation at a distance (study IV). Qualitative content analysis showed that palpation was an important part of the physiotherapy assessment and examination. The study points to an intrinsic relationship between “manual and technical skills”, and “the relationship between the physiotherapist and the patient”. The analysis of the focus group interviews showed an important aspect of palpation where the physiotherapist and the patient communicate and interact with each other. In the focus group interviews, participants view on robotic palpation was developed, revealing a change from doubts and skepticism to interest and fascination. The physiotherapists saw a potential for palpation at a distance to meet their needs and their conceptions of their patients’ needs. The interviews revealed thoughts of technical demands on design of the robot. A future with robotic palpation as the “physiotherapists extended arm” should change the physiotherapists’ professional role.Furthermore, in study IV, these descriptions of palpation and conceptions of robotic palpation were used when developing a prototype for robotic palpation, which, in turn, was the subject of a field trial among four participants of the focus groups. A prototype master-slave system was built using budget haptic robots. It included a palpation force measurement system and a force/position controller using open-source software. The field trial of the prototype developed revealed accordance in the palpation force used between manual and robotic palpation. Despite the technical shortcomings and lack of sensory feedback appeared a feeling similar to manual palpation of and to during the test. In conclusion, a novel working prototype for robotic palpation was produced, and focus group interviews as well as field trial experiences resulted in a description of the potential of distance palpation and needs for further development.In summary, this thesis shows that physical therapy at a distance after surgery with shoulder prosthesis is feasible and may have particular advantages. The explanation for this may be several: more physiotherapy sessions, access to physiotherapist with specialized skills and an involved patient. Palpation at a distance is a challenging development, which can stimulate and enhance distance-spanning technologies in physiotherapy and provide an additional complement in contact with the patient. The technology needs to be further developed adjusted to patient´s and physiotherapist´s needs and benefits. Furthermore ethical and safety issues need to be addressed in more recent studies. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera sjukgymnastik på distans i hemmet efter genomgången operation av axelled samt förutsättningar för palpation på distans. Teknisk utveckling har bidragit till kortare vårdtider och mer vård och rehabilitering utanför sjukhus och i patientens eget hem. Distansöverbryggande teknik kan vara ett hjälpmedel för att denna utveckling ska ske med oförändrad eller bättre kvalitet. Delarbete I var en kontrollerad studie. Patienterna i studien (n=25) genomgick en operation av axelled och påbörjade därefter sjukgymnastik med stöd av sjukgymnasten på sjukhuset. Efter utskrivning deltog interventionsgruppen (n=10) i sjukgymnastik i hemmet och sjukgymnasten befann sig på sjukhuset och kommunicerade via videokommunikation. kontrollgruppen (n=12) remitterades till vedertagen sjukgymnastik hos sjukgymnast i öppenvården. Resultatet visade fler möten med sjukgymnast, snabbare tillfrisknande och större förbättring av funktionsförmåga i den opererade axeln samt högre skattning av hälsorelaterad livskvalitet för distansgruppen jämfört med kontrollgruppen två månader efter operation.I delstudie II genomfördes individuella kvalitativa intervjuer med deltagarna i distansgruppen efter avslutad intervention. Kvalitativ innehållsanalys visade på tillgång till specifik frekvent sjukgymnastik i hemmet som en förutsättning för tillfrisknande efter genomgången operation. Deltagarna upplevde närhet till sjukgymnasten på distans. Analysen visade en process från passiva och beroende patienter till aktiva ansvarstagande personer. I delstudie III deltog sju erfarna sjukgymnaster i fokusgruppsintervju för att ge detaljerade beskrivningar av begreppet manuell palpation. Kvalitativ innehållsanalys visade att palpation ansågs vara en viktig och betydelsefull del i sjukgymnastens bedömning/undersökning. Analysen visade att skickligt utförd palpation omfattas av både praktisk palpationsteknik samt en respektfull relation mellan sjukgymnast och patient, där kommunikation och interaktion spelar stor roll, och att dessa delar hör nära samman. I delstudie IV studerades dels föreställningar om robotpalpation i fokusgruppsintervjuer med sju erfarna sjukgymnaster och en ingenjör. Kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna ledde fram till en process från skepticism och svårigheter att föreställa sig palpation med hjälp av en robot, till ett flöde av idéer, tankar, fascination och intresse. Tankar om tekniska utmaningar vid design av roboten framkom ur intervjuerna. En framtid med robotpalpation som ”sjukgymnastens förlängda arm” ansågs förändra sjukgymnastens professionella roll. Vidare gjordes ett fältprov med en prototyp för robotpalpation med fyra erfarna sjukgymnaster. Fältprovet visade en stor samstämmighet vid jämförelse av kraft vid manuell och robotpalpation. Trots tekniska brister och brist på sensorisk feedback infann sig en känsla liknande manuell palpation av och till under testet.Sammanfattningsvis visar denna avhandling att sjukgymnastik på distans efter operation med ersättning av axelleden till protes är möjlig och kan ha särskilda fördelar. Förklaringen till detta kan vara flera: fler sjukgymnastiksessioner, tillgången till sjukgymnast med specifik kompetens och en delaktig patient. Palpation är en kommunikation och interaktion mellan sjukgymnast och patient. Palpation på distans är en utmanande utveckling, som kan stimulera och stärka distansöverbryggande teknik inom sjukgymnastik och ge ytterligare ett komplement i kontakten med patienten. Tekniken behöver dock utvecklas vidare utifrån patientens och sjukgymnastens behov och nytta samt etiska aspekter behöver belysas mer i nya studier. / Godkänd; 2011; 20110915 (liseri); DISPUTATION Ämnesområde: Sjukgymnastik Opponent: Professor Karin Harms-Ringdahl, Karolinska Institutet, Stockholm Ordförande: Universitetslektor Mai Lindström, Luleå tekniska universitet Tid: Torsdag den 20 oktober 2011, kl. 13.00 Plats: D770 (Deltasalen), Luleå tekniska universitet

<p><strong>Bakgrund:</strong> Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. <strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor. <strong>Metod:</strong> Elva vårdvetenskapliga artiklar analyserades med inspiration från Evans metod för systematiska litteraturstudier. Nyckelfynd sammanfördes och bildade två huvudteman och nio subteman. <strong>Resultat:</strong> Resultatet indikerade att de finns många känslor associerade med hjärtsvikt. De delades in i positiva och negativa känslor. Känslor som riktar sig utåt, känslor som framkallas av hot, känslor av skuld, känslor av saknad, känslor inför det okända, känslor kring beroende, känslor kring uppskattning av livet, känslor kring säkerhet och positiva känslor om framtiden framkom som subteman. <strong>Slutsats:</strong> Denna uppsats berikar bilden av känslorna hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköterskor bör använda denna kunskap för att på ett bättre sätt främja hälsa. Det framkom slutligen att det behövs mer forskning kring genus och känslor.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hjärtsvikt, kvalitativ litteraturstudie, känslor, negativa, positiva</p> / <p><strong>Background:</strong> A major number of people in Sweden suffer from heart failure and often succumb to the poor prognosis associated with the disease. Experiences among the affected include the various negative symptoms that heart failure generates as well as side effects from medical treatment. Such side effects may be difficult to deal with. Unpleasant emotions can worsen symptoms in people that have heart failure. Nurses should be able to identify these emotions and understand why they emerge in people that have heart failure as a means to better care for them. <strong>Aim:</strong> The aim is to describe how people living with heart failure describe their emotions. <strong>Method:</strong> Eleven scientific nursing articles were analyzed using Evans systematic method for reviewing literature as inspiration. Key findings were brought together and formed two major themes and nine sub-themes. <strong>Result:</strong> The result indicated numerous emotions associated with heart failure. They were divided into positive and negative emotions. Emotions that are extrovert, emotions caused by threat, emotions of guilt, emotions of loss, emotions facing the unknown, emotions encompassing dependency, emotions encompassing appreciation of life, emotions encompassing security and positive emotions concerning ones future appeared as sub-themes. <strong>Conclusion:</strong> This body of work provides a better picture of the emotional outcomes associated with heart failure. Nurses should use this knowledge to better promote health. Finally it emerged that more research concerning gender and emotion are needed.</p><p><strong>Keywords:</strong> Emotions, heart failure, negative, positive, qualitative literature review</p>