In future development dealingwith ongoing global urbanisation and sustainability challenges,urban development is often seen asa key component. To support urban development, various certification systems that define 'sustainable'buildingsor urban areashave been developed world-wide.For a Swedishcontext, Sweden Green Building Council (SGBC) has developed Citylab as asupporttool forsustainable urban development. This tool contains several certification systems and a guiding document forthe planning and construction phasesof urban development. The intention from start has been to include also a certification systemfocusing on follow-up requirementspost-construction inurban development projects, butthe role and function of thiscertification system havenotbeenspecifiedby SGBC. Inthis licentiate thesis,Researchthrough Design (RtD) and a transdisciplinary approachwere appliedto contribute to thedevelopment ofa credibleandready-to-use certification system for sustainable urban areas in a post-construction phase, called Citylab Post-Construction.Through that process the thesis also identifieskey considerations when designing such a certification system.There is little information on how existingcertification systemsfor sustainable urban development were developed,andthere is no well-known and widely used framework for their development. To guide the development of Citylab Post-Construction,a framework of key considerations was formulated,based on a literature review. The framework defines(1) benefits a certification system should provide, (2) principles it needs to fulfil in order to provide those benefits and (3) how to handle the principlesin the developmentprocess. Using theframework in the research presentedinthis thesis madeit clearer what was at stake in each decision and thus the development process more transparent.To identify needs and ideas forCitylabPost-Construction, potential future users of the certification systemwere interviewed. No consensus was reached regarding the role and function the certification system should have,but fouralternatives wereformulated. By comparing thesealternatives with the principles in the framework, differences and shortcomingswere identified. Situationsin whichdifferent principles within the framework may conflict with each otherwere also identified, e.g.the most scientifically credible solution may not always be practically feasible. Thus,the principles cannot all be fulfilled simultaneouslyand mustbe prioritisedand balancedagainst each other. Overall, thisrevealed aneed for deliberativeand transparent decisions regardingthe role and functionofthecertification system,and which principles are prioritisedin decision-making. For the specific case of developing CitylabPost-Construction, it was decided that the system should assess how urban areasperform in terms of sustainability, i.e.assess whether implemented measures have sufficient impact in terms of sustainability. Measures implemented to achieve that performance were not to be included in the assessment.Citylab Post-Construction includes two types of indicatorsfor evaluatingthe sustainability performance of an urban area: First, general indicators that assess sustainability aspects of relevance to all urban areas,and for which the level of performance required forcertification is the same for all urban areas;second,site-specificindicatorsthatareformulatedfor each individual urban areato be certifiedandassesssustainability aspectsimportantin the local context thatare not covered by the general indicators. When choosinggeneral indicators to include in Citylab Post-Construction, indicators already used in different contextswere long-listed, including e.g. Agenda 2030, planetary boundariesand Sweden's Environmental Objectives. Thelist was then processedby working groups comprisingdifferentstakeholders and competencies. Theirsuggestionswerefurther processed by the project teamand discussedwith a reference group,resultingin15 indicators to be refinedtogetherwith experts in each subject area. The entire certification system wassent out for public consultationand underwent workshop testing,where the indicators were testedon two different urbanareas.Based on feedback fromthe public consultation and workshop testing, the certification system was finalised. The Citylab Post-Construction manual developed will be used by SGBC in future certification processes.Based on this work, some conclusions can be drawn regarding the development of certification systems. First, the workhighlighted the importance of using a design-driven and transdisciplinary way of working,starting with the needs of future users,to clarify needsthat the certification systemshould meet. This can help distinguish thetype of certification system that willbe developed from other potentialsystems.Second, the framework of important considerations helpsidentifydifferent principlesthat must be balanced, based on the type of certification system intended. The framework can also be used when analysingexisting systems,to reveal how different principles have been balanced and prioritised. This can lead toa deeper understanding of differences between certification systems,andto a discussion on what kind of assessment a certification system should implyand how they should be used in different contexts. Third,the work in this thesis indicated that development of certification systems in accordance with the framework should use a transdisciplinary approach. This helps tobalancetheprinciples in the framework and to definesustainability, as thatrequires a discussion between different actors and different competencies. To confirm whether the certification system balancesthe principlescorrectly, different types of tests can be used iteratively during the developmentprocess. In this thesis, the development ofCitylab Post-Constructionis discussed and justified in a more transparent way than for many other certification systems. Whileachievingsustainable development in society as a wholewill requiremore than certification of urban areas, Citylab Post-Construction can support urban development as a component in a sustainable society. / Med en pågående global urbanisering och växande hållbarhetsutmaningar lyfts ofta stadsutveckling fram som en nyckelfråga för att nå en hållbar utveckling. För att stötta ett sådant arbete har det under de senaste decennierna utvecklats olika certifieringssystem runt om i världen, som genom indikatorer och kriterier anger vad som kan anses vara en mer hållbar byggnad eller stadsdel. I Sverige har Sweden Green Building Council (SGBC) utvecklat Citylabsom stöd för hållbar stadsutveckling. Citylab innehåller flera certifieringssystem som fokuserar på planerings-och byggnationsfasen av stadsbyggnadsprocessen. Idén har också varit att Citylab ska innefatta en certifiering av uppföljningen efter genomfört stadsutvecklingsprojekt. Vad en sådan certifiering skulle innebära mer konkret har dock inte specificerats. Det är här denna licentiatavhandling tar sin utgångspunkt. Genom ett designdrivet ochtransdisciplinärt förhållningssätt syftar denna avhandling till att bidra i utvecklingen av Citylab –certifiering av en stadsdels hållbarhet(som den nya certifieringen inom Citylab heter), samt även öka förståelsen för hur utvecklingen av certifieringssystem kan gå till mer generellt. Även om det gjorts forskning på existerande certifieringssystem, saknas det idag ett etablerat ramverk för hur certifieringssystem bör tas fram. Det finns också få exempel på redovisningar av hur olika system tagits fram. För att bidra till utvecklingen inom detta område presenteras i denna avhandling ett ramverk över nyckelfaktorer att beakta i utvecklingen av ett certifieringssystem. Ramverket inkluderar (1) vilka värden ett certifieringssystem ska skapa, (2) vilka principer som måste följas för att nå värdena samt (3) hur utvecklingen bör ske för att hantera principerna på rätt sätt. Ramverket baseras på litteraturstudier av tidigare forskning inom certifieringssystem och indikatorer för hållbar stadsutveckling. Detta ramverk används sedan genom avhandlingen och dess artiklar för att tydliggöra hur Citylab –certifiering av en stadsdel hållbarhetutvecklats, inklusive motiven bakom de val som gjorts.För att skapa en större förståelse för vilka behov och idéer som fanns för Citylab –certifiering av en stadsdel hållbarhetgenomfördes intervjuer med framtida potentiella användare av certifieringssystemet, till exempel kommunala tjänstemän, fastighetsägare och byggföretag. Intervjuerna resulterade inte i någon samstämmighet för vilken typ av certifieringssystem som skulle utvecklas, utan det framkom flera alternativ som skiljde sig från varandra. Genom att jämföra alternativen med principerna i ramverket tydliggjordes skillnaderna mellan alternativen. Det tydliggjorde också hur olika principer inom ramverket kan hamna i konflikt med varandra, det är exempelvis svårt att skapa ett certifieringssystem som följer högt ställda vetenskapliga krav samtidigt som det är praktiskt enkelt att genomföra utan att vara kostnadsdrivande. Denna avhandling visar således på behovet av en prioritering och balansering mellan principerna i ramverket, så att det blir både tillräckligt vetenskapligt och praktiskt. Detta klargjorde i sin tur behovet av genomtänkta och transparenta beslut över vilken typ av certifieringssystem som skulle skapas, baserat på vilka principer som prioriterades för varje beslut. För utvecklingen av Citylab –certifiering av en stadsdels hållbarhetbeslutades det inom utvecklingsprojektet att systemets övergripande syfte skulle vara att bedöma hur stadsdelen presterade hållbarhetsmässigt, med andra ord, bedöma om genomförda åtgärder nått tillräcklig effekt vad gäller hållbarhet. Hur stadsdelen nått prestandan, inklusive vilka åtgärder som satts in, ingår inte i certifieringssystemets bedömning.För att utvärdera hållbarhetsprestandan hos en stadsdelinnehåller certifieringssystemet två typer av indikatorer. Den första typen är generella indikatorer som anger hållbarhetsaspekter som är relevanta för alla stadsdelar, och som harkravnivåer som alla stadsdelar ska uppnå. Den andra typen är platsspecifika indikatorer som tas fram för varje enskild stadsdel som ska certifieras, för att lyfta hållbarhetsfrågor som är viktiga i den lokala kontexten men som inte täcks in av de generella indikatorerna. För att välja vilka de generella indikatorerna ska vara i certifieringssystemet gjordes först en genomgång av indikatorer som redan används i olika sammanhang, till exempel Agenda 2030, planetära gränser och Sveriges miljömål. Denna lista bearbetades sedan av arbetsgrupper bestående av personer från olika aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen och med olika kompetenser inom hållbarhet. Arbetsgruppernas arbete bearbetades ytterligare av projektgruppen för utvecklingen av certifieringssystemet och stämdes av med en referensgrupp kopplad till projektet. Detta ledde till en lista på 15 indikatorer som i nästa steg utvecklades tillsammans med experter inom respektive sakområde. Hela certifieringssystemet gick sedan ut på remiss, samt genomgick betatest där två olika stadsdelar testbedömdes övergripande i enlighet med certifieringssystemets krav. Utifrån synpunkterna som framkom i remiss och betatest slutfördes arbetet till en manual för certifiering, som SGBC kommer använda i framtida arbete med att certifiera stadsdelar.Utifrån detta arbete går det att dra flera slutsatser för utvecklingen av certifieringssystem mer allmänt. För det första visar denna avhandling på vikten av att använda ett designdrivet och transdisciplinärt arbetssätt genom att utgå från behoven hos kommande användare för att i nästa steg kunna tydliggöra vilket behov certifieringssystemet ska fylla för sina användare. Detta kan göras både för att tydliggöra vilken typ av certifieringssystem som ämnas utvecklas och vilket typ av system som det inteämnas vara. Vidare kan ramverket med dess principer vara ett bra stöd i att förstå vilka avvägningar som behöver göras mellan olika principer, baserat på vilken typ av certifieringssystem som ska skapas. Ramverket kan också användas vidanalys av redan existerande certifieringssystem utifrån hur olika principer har balanserats och prioriterats. Det kan ge intressanta analyser för en fortsatt diskussion om hur certifieringssystem skiljer sig från varandra och varför, samt hur certifieringssystem bör se ut och användas i olika sammanhang. En annan slutsats är att utvecklingen av certifieringssystem, i enlighet med ramverket, bör använda ett transdisciplinärt angreppssätt i linje med arbetet med denna avhandling. Detta då både balanseringen mellan principer i ramverket och definitionen av hållbarhet kräver en diskussion mellan olika aktörer och mellan olika kompetenser. Avhandlingen visar också på vikten av att testa idéer för utvecklingen iterativt under arbetet som en del i att möjliggöra transdisciplinärt samarbete. Utvecklingen av certifieringssystemet Citylab –certifiering av en stadsdels hållbarhet, får genom denna avhandling en tydligare redovisning än många andra certifieringssystem för vilka avvägningar och beslut som gjorts. Genom sina indikatorer definierar certifieringen stadsutvecklingens roll i ett hållbart samhälle, både generellt i hela Sverige och i den platsspecifika kontexten. / <p>QC 20191220</p>

Under det senaste decenniet har många, om inte samtliga certifieringssystem för byggnader varit utformade för att kunna certifiera utifrån en miljö- och hållbarhetsaspekt. Syftet med denna studie är därvid att undersöka i vilken utsträckning miljöcertifieringar tar hänsyn till smarta tekniker i byggnader och om det finns plats för ett nytt certifieringssystem för smarta byggnader. Studien jämförde tidigare forskning rörande smarta byggnader och gröna byggnader med fyra existerande certifieringssystem. Därtill genomfördes en intervju för att undersöka det potentiella behovet av certifieringssystem för smarta byggnader. Studien påvisade att det i dagsläget är möjligt att certifiera smarta byggnader men då ur en miljöaspekt vilket leder till att information om byggnadens digitala funktioner och komponenter inte nådde ut till marknaden. Därtill framkom det genom studien att utmaningen med ett certifieringssystem för smarta byggnader är att hitta lämpliga mätområden som ligger till grund för certifieringen samt hur implementeringen av ett sådant system skulle gå till. / During the last decade, many if not all building certification systems have been formed for the certification of environmental aspects only. The purpose of this study was therefore to examine to what extent environmental certifications take smart solutions into consideration and to see if there was room for a new certification system for smart buildings. Furthermore, the possible need for another certification system for smart buildings was evaluated. The study compared previous research in smart buildings and green buildings in relation with four existing certification systems. An interview was conducted to investigate the possible need for a certification system for smart buildings. The study found that it is possible to certify smart buildings today but primarily in an environmental aspect which leads to a loss of information about the buildings that never reach the market. Additionally, the study concluded that the challenge in smart certifications is to find appropriate measurements and how the implementation itself should be conducted.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad. Här har även tester gjorts för det termiska klimatet, som är ytterligare en aspekt Miljöbyggnad ser på, och som fönstret kan påverka. För arbetet har en blivande kontorsbyggnad, Svalan i Uppsala, varit som mall för dessa tester. Då det finns väldigt många olika parametrar som behövs för att kunna göra alla simuleringar och uträkningar är det svårt att göra en guide som fungerar för alla projekt. I detta arbete finns två lika stora kontor som har fönster åt olika väderstreck och med olika g-värden, för att se skillnader på dessa har simuleringar gjorts för olika fönsterareor, och olika fönsterplaceringar. För simuleringarna har IDA 4 och Velux Daylight Visualizer använts. Arbetet resulterade i att fönstrets placering i rummet ger stor skillnad på dagljusfaktorn, och även för fönstrets utformning, dock ingen för solvärmelasten. För att påverka solvärmelasten kan glasarean i fönstret ändras, g-värdet, eller golvarean för rummet. När dessa parametrar verkar positivt för solvärmelasten, påverkar de negativt för dagsljusfaktorn, därför måste projektören hitta en bra nivå som fungerar för både solvärmelasten och dagsljusfaktorn. För projektet med två kontor i Svalan gav resultatet att få GULD i både solvärmelast och dagsljusfaktorn fungerar inte utan solavskärmning. Som bäst når den ena GULD och den andra SILVER, vilket kan i slutbetyget ändå räcka för att nå bästa betyget GULD med Miljöbyggnad, så länge de andra indikatorerna som Miljöbyggnad ser på är tillräckligt bra i projektet. / This report of 15 credits has had the goal to find a guide for planning window for buildings to be certified with Miljöbyggnad. The certification process includes calculation of solar heat load, giving a figure of how much sun heat is coming into the building, which may needs to be ventilated or cooled off during the summer. The certification process also demands the daylight factor, which gives a figure of how much natural light enters the building. These two aspects affects each other in a negative way, why various tests have been done using a variety of computer simulations to find what kind of window area would be appropriate to get a good rating in Miljöbyggnad. It has also been tested for the thermal climate, which is another aspect Miljöbyggnad investigates, and that windows can influence. The work uses an upcoming office building, Svalan in Uppsala, as a model for these tests. As there are many different parameters that are needed to make all the simulations and calculations it is difficult to make a guide that works for all projects. In this work there are two equally sized offices that have windows facing different directions and with different g-values, to see the differences in these simulations have been made for various window areas and different window placements. For the simulations, the IDA-ICE 4 and Velux Daylight Visualizer have been used. The work resulted in that the window's placement in the room has a big difference for daylight factor, and also for the window form, however none of the solar load. To affect solar heat load, the glass area of the window can be changed, the g-value, or the floor area of the room. When these parameters seem positive for the solar heat load, are they affecting negatively the daylight factor, therefore the building planner have to find a good level found that works for both solar heat load and the daylight factor. For the project with two offices in Svalan gave the result; to get GOLD in both solar heat load and daylight factor will not work without sun screening. As best reach one of them GOLD and the other SILVER, which can be in the final grade yet sufficient to reach the best grade GOLD with Miljöbyggnad, as long as this projects other Miljöbyggnad factors gives results which is good enough.

Hållbart byggande är en viktig förutsättning för att byggsektorn ska minimera klimatavtrycket. Sektorn har implementerat olika åtgärder för att ta sikte mot en mer hållbar bransch med olika certifieringssystem. Ett av dessa certifieringssystem är Miljöbyggnad som säkerställer hållbarhet genom hela byggprocessen. Systemet utgår från Boverkets byggregler och fokuserar på de tre huvudområdena inomhusmiljö, energi och material där sexton olika indikatorer bedöms. För att uppfylla den lägsta betygsnivån Brons krävs att byggnaden klarar kraven som ställs i Boverkets byggregler. För betygsnivåerna Silver och Guld är kraven högre. I Växjö kommun finns idag krav på att alla kommunala nybyggnader ska projekteras för att nå certifieringsnivån Miljöbyggnad Silver. Certifieringsnivån Guld tillämpades för två kommunala byggnader, Pär Lagerkvistskolan och Växjö stations- och kommunhus, som studerats som fallstudieobjekt i detta examensarbete. Kommunhuset har nyligen slutbesiktats och befinner sig i ett tidigt förvaltningsskede. Den kommande utmaningen för fastighetsägaren är att säkerställa att samtliga indikatorer överensstämmer under de tre kommande åren med den preliminära certifieringen för att sedan kunna verifieras. I studien undersöks det hur de bästa förutsättningarna ges för att kunna upprätthålla certifieringen. Certifieringssystemet Miljöbyggnad sätter krav för alla inblandade aktörer inte minst i förvaltningen. Byggnaden ska leva upp till kraven som satts efter en lång tids projektering och uppförande av byggnaden. Syftet med denna studie är att klarlägga problem och identifiera eventuella förtydliganden för att underlätta förvaltningsarbetet för Miljöbyggnader. Dessutom undersöker studien hur fastighetsägaren ska säkerställa att certifieringen Miljöbyggnad Guld upprätthålls över tid. För att kunna identifiera svårigheter i förvaltningsarbetet har det i studien intervjuats personer som varit involverade i Pär Lagerkvistskolan och kommunhuset. Dessutom har intervjuer gjorts med andra aktörer som är verksamma inom förvaltning men som inte har någon medverkan i dessa projekt. Resultaten från intervjuerna kopplades till dokumentation från fallstudieobjekten och även till forskningsläget. Skillnaderna mellan en byggnad certifierad enligt Miljöbyggnad och en byggnad som inte har detta certifikat, utgörs av att mätningar och uppföljningar blivit tydligare för den certifierade byggnaden. Kraven som ställs utifrån certifieringssystemet är att certifierade byggnader måste redovisas i större utsträckning än byggnader som inte har något certifikat. Utifrån intervjuerna klarläggs gemensamma problem som upplevs av olika aktörer. Ett problem är dokumentationen som gäller vid överlämnande. Ett förtydligande stöddokument för Miljöbyggnader behövs för att undvika efterarbete och bortfall av information. Fastighetsägaren behöver även ges rätt förutsättningar från början för att kunna arbeta strategiskt vid upprätthållandet av certifieringen. Utifrån ett av Miljöbyggnads huvudområden, material, har det visat sig vara viktigt att noggrant dokumentera och bevaka i både produktion och förvaltning. Riskerna att slarva med detta kan vara kostsamma, vilket har visat sig från tidigare projekt med system som Miljöbyggnad. I studien lyfts även fram avsaknaden av tydligare arbetsrutiner i förvaltningsskedet. Rutiner är dessutom en av punkterna som ingår i en förvaltningsplan. Vad som exakt ingår i denna plan tycks inte vara tydlig. Dessutom konstateras i denna studie att enkäter som utförs av hyresgästen är en riskfylld metod för certifieringen Miljöbyggnad Guld. / This study is focused on the management process for the certification system Miljöbyggnad. It has been investigated which difficulties there are with Miljöbyggnader during the management work and which measures are required to meet the requirements. Case studies have been conducted for two buildings, Pär Lagerkvistskolan and Växjö stations- och kommunhus. In the collection of data for the thesis, interviews were held with people who have been involved in projects for the studied objects as well as with people who works with the management. Documentation from case studies has been used and previous research in the chosen area was examined. The most valuable content of the results came from interviews. In the study, problems presented by interviewed persons from different organisations have been analysed. One of the identified problems is the hand over from entrepreneurs to the management. In order to be able to ensure that Miljöbyggnad Guld maintain the requirements this hand over have to be more clarified. Even the product journal has to be constantly monitored during the whole management process. Additionally, in this study it is pointed out that surveys directed to the tenants could be a risk factor with the certification system Miljöbyggnad Guld.

De senaste åren har frågan om hållbar utveckling tagit allt större plats i samhällsdebatter. När det gäller fastighetssektorn har denna fråga och miljömål främst riktats mot nybyggnationer. Samtidigt byggdes majoriteten av fastigheterna i Sverige innan 1970 och ersätts av nya byggnader i en hastighet på 1–3% per år. Med det i åtanke påträffas ett stort gap som den här studien har för avsikt att adressera. Detta genom att undersöka miljöaspekters påverkan vid renoveringar av byggnader och specifikt med hänsyn till materialval av golv. Studien undersöker tre olika perspektiv. Genom en litteraturstudie har ett urval av golvmaterial utretts med avseende på klimatpåverkan mätt som Global Warming Potential (GWP100), energiåtgång och kemiska restprodukter. Därefter har en analys gjorts över vilka krav och riktlinjer som ställs från miljöcertifieringssystemets sida genom en dokumentanalys och slutligen har miljöaspekternas betydelse vid renovering ur ett fastighetsbolags perspektiv undersökts genom en fallstudie hos fastighetsbolaget Hufvudstaden. Litteraturstudien visade på, för de undersökta miljöaspekterna, att linoleumgolv presterar bäst på en kort tidshorisont på 8 år och parkettgolv presterar bättre än de andra golvtyperna i en tidshorisont på över 20 år. Ett flertal av de inhämtade studierna undersökte även kemiska restprodukter, slutsatsen blev att de ämnen som studierna tog upp inte anses att vara farliga. Däremot bör det ej uteslutas att golven kan producera andra kemiska restprodukter som kan ha en negativ påverkan på sin omgivning. Gällande certifieringssystemen framgick det att material har en mindre roll i certifieringsprocessen, maximalt 12—14 % av de totala poängen. Det visade sig att de lägger vikt på att renoveringsarbete tidigt planeras för hållbara processer, bland annat genom att välja material med hållbarhet i åtanke och underhålla det med omsorg. Utifrån certifieringssystemens villkor och rekommendationer ses parkettgolv som det mest lämpade valet utav de undersökta golvtyperna. I fastighets- och byggbranschen premieras oftast parkettgolv utav de undersökta golven i detta arbete. Både IVL Svenska Miljöinstitutet och fastighetsbolaget Hufvudstaden anser att golvet är det mest lämpade vid renoveringar med en lång livslängd i åtanke. / The issue of sustainability has been highlighted more frequently in recent years. In the case of the real estate industry the environmental objectives have primarily been set with respect to new construction. However, the majority of the properties in Sweden were built before the 1970’s and buildings are replaced at a rate of only 1-3% per year. Keeping this in mind, an important research gap is present. This study aims to contribute to the narrowing of that gap by examining the environmental impacts of renovations in existing buildings and specifically with respect to the choice of flooring materials. The study was conducted through three perspectives. Firstly, by examining literature on a selection of flooring materials with regards to Global Warming Potential (GWP100), energy consumption and chemical residues. Secondly by analyzing guidelines provided by sustainability certifications through a document analysis. The last perspective was studying the choice of flooring material from a real estate company point of view, conducted through a case study. The literature study showed, for the investigated environmental aspects, that linoleum floors perform best on a short time horizon of 8 years and parquet floors perform in a longer time horizon of over 20 years. A number of the examined studies also investigated the chemical residues from the materials that may have a negative impact on the environment, but the conclusion was that the substances were not shown to be dangerous. However, it should not be ruled out that the floors may produce other chemical residues that may have a negative impact on their surroundings. Regarding the certification systems, it was found that materials play a smaller role in the certification process, a maximum of 12-14% of the total points. It turned out that certification systems place emphasis on early planning for sustainable processes in construction, including choosing materials with sustainability in mind and maintaining them with care. Based on the conditions and recommendations of the certification systems, parquet floors are seen as the most suitable choice of the floor types examined. The real estate and construction industry commend the parquet floors out of the examined flooring types, due to its ability to be maintained and its long life-span.

During the past few years an increased attention has been paid to environmental issues in the construction and property sector in Sweden. In order to simplify the work with these issues a Swedish environmental certification system for buildings called Miljöbyggnad has been developed. This thesis aims to investigate the opinion of a selected number of selected property owners of Miljöbyggnad. From that basis recommendations and actions for the future work with the system will be presented. The investigation has been conducted through personal interviews with five property owners. The main issues that the interviews have been based on are their purpose, experiences, perceived complications and future prospects in terms of certification using Miljöbyggnad. The system intends to be cost-effective, simple and to offer a relevant environmental assessment of buildings and the result from the report indicates that this is largely fulfilled. All respondents believe that Miljöbyggnad offers a relevant environmental assessment. All of them also believe that the system is simple except for some complications and 80 % believe that the system is cost-effective. In terms of the future, all interviewed property owners will most likely certify buildings under Miljöbyggnad, some to a greater extent than others. The conclusion from this investigation is that the system needs to be dynamic. Adaption to the social, environmental, technical, economical and legal conditions that prevail is vital. However, it is recommended that Miljöbyggnad retains its simplicity and avoid growing to become too comprehensive.

Cities around the world are facing challenges of rapid population growth, social inequality, environmental degradation and climate change. Within the realm of planning and policy, one answer to these issues has been the invention of certification systems to support the transition to a sustainable urban development. In the last ten years a number of certification systems for sustainable urban development on neighbourhood level have been developed, such as BREEAM Communities and LEED Neighborhood Development. Though an important contribution for a systematic way to treat sustainability in urban development, such systems have been criticised in a number of criteria, among which an important deficiency is their lack of factors for social sustainability. A new Swedish certification system for neighbourhood level, Citylab Action, is since January 2016 being tested in a pilot round with twelve Swedish urban development projects. The aim of this study was therefore to investigate how three of the pilot projects worked with social sustainability and within which areas the Citylab Action Guide best could be developed to support socially sustainable urban development. The following research questions were formulated: What is a relevant understanding of social sustainability for contemporary urban development drawing on the academic literature? How do the selected Citylab Action projects understand and work with social sustainability? What are projects’ key challenges for creating socially sustainable neighbourhoods? What are the projects’ experiences with Citylab Action in relation to their work with social sustainability? The thesis had a critical approach and took ground in a literature study, which rendered an analytical framework and the normative standpoint that social sustainability needs to be concerned with increasing social justice. Täby Park, DrottningH and Masthuggskajen were selected as cases, and studies involved interviews with two civil servants from each project and analysis of planning documents related to the projects’ work with social sustainability. An analysis of the empirical material was carried out underpinned by the analytical framework, which contained the questions: How is social sustainability (implicitly) defined and operationalised? How is the project oriented in regards to the dualism of development and maintenance? Who is considered in the development of the district? Results showed theoretical understanding of social sustainability, as well as operational work, were very different between projects. Synthesis suggests a key challenge for the projects’ work with social sustainability concerns the tendency of marginalising people with less purchasing power. For the development of the Citylab Action Guide to better support socially sustainable urban development, four proposals are given. The Guide should include: more aspects for how to work with existing inhabitants, more distinct aims for projects to execute a comprehensive analysis of the effects on segregation patterns, more attention to the creation of affordable apartments and socially mixed housing, and aims for considering the seven discrimination grounds and socio-economic status in the outcomes of planning. / Städer världen över står idag inför svåra utmaningar såsom befolkningsökning, växande klyftor ökande resursanvändning och klimatförändringar. Ett svar på dessa utmaningar har inom policy och planering varit utvecklingen av certifieringssystem för att stödja övergången till en hållbar stadsutveckling. De senaste tio åren har ett antal certifieringssystem för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå utvecklats, såsom BREEAM Communities och LEED Neighborhood Development. Dessa verktyg har utgjort ett viktigt steg framåt för ett systematiskt arbete med hållbarhet i stadsutveckling, men också kritiserats för att vara otillräckliga på flera punkter, däribland i sin behandling av social hållbarhet. Ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelsnivå, Citylab Action, testas sedan januari 2016 i en pilotrunda av tolv svenska stadsutvecklingsprojekt. Föreliggande uppsats avsåg att undersöka hur tre av dessa pilotprojekt har arbetat med social hållbarhet, samt inom vilka områden Citylab Action-guiden kan utvecklas för att på bästa sätt stödja socialt hållbar stadsutveckling. Följande forskningsfrågor formulerades: Vad är en relevant förståelse av social hållbarhet för dagens stadsutveckling utifrån den akademiska litteraturen? Hur förstår och arbetar de utvalda Citylab Action-projekten med social hållbarhet? Vad är projektens största utmaningar för att skapa socialt hållbara stadsdelar? Vad är projektens erfarenhet av Citylab Action i förhållande till deras eget arbete med social hållbarhet? Uppsatsen utgick från en kritisk ansats och tog avstamp i en litteraturstudie, som utmynnade i ett analytiskt ramverk och den normativa hållningen att arbetet med social hållbarhet måste innefatta en ambition att öka den sociala rättvisan. Täby Park, DrottningH och Masthuggskajen valdes som fall, och studien innefattade intervjuer med två tjänstepersoner från varje projekt och textanalyser av plandokument som var kopplade till projektens arbete med social hållbarhet. En analys av det empiriska materialet gjordes utifrån det analytiska ramverket, som innehöll frågorna: Hur är social hållbarhet (implicit) definierat och operationaliserat? Hur är projektet orienterat i förhållande till dualismen mellan utveckling och bevarande? För vem görs utvecklingen av stadsdelen? Resultaten indikerade att förståelsen av social hållbarhet, liksom det operationella arbetet, var mycket olika projekten sinsemellan. I sammanvägningen av de olika fallen framstod tendensen att marginalisera människor med små ekonomiska resurser att vara en av huvudutmaningarna för att skapa social hållbarhet. Fyra förslag ges på vad som skulle kunna ändras i Citylab Action-guiden för att på bästa sätt stödja utvecklingen av socialt hållbar stadsutveckling: Om guiden är ämnad att användas för befintliga stadsdelar bör den omfatta fler aspekter kring att ta hänsyn till och adressera befintliga invånare. Guiden bör innehålla tydligare mål för analys av hur projektet påverkar segregationsmönster. Guiden bör ge mer uppmärksamhet till skapandet av billiga lägenheter i socialt integrerade stadsdelar. Guiden bör innehålla mål för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna och socio-ekonomisk status i planeringens fysiska resultat och inte bara i planeringsprocessen.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster. Detta kompletteras med ett eget ramverk som utvidgar och förtydligar otillräckligt hanterade ekosystemtjänster och närliggande aspekter. Resultatet visar att ytterligare ekosystemtjänster kan inkluderas i de undersökta metoderna och en kategorisering av urbana ekosystemtjänster förslås. / This report discusses assessment of urban ecosystems services in the scale of city districts. Since intensified urbanisation increases the pressure on urban ecosystems it is of importance that development projects in green areas is sustainable with inclusion of ecological, social and economic aspects. This can in part be achieved through requirements in tools and certification systems that include aspects for urban ecosystem services. An investigation of how the certification systems BREEAM Communities and CASBEE for Urban Development as well as the tool Grönytefaktormetoden deal with such urban ecosystem services is made. The analysis is based on a suggested categorisation of urban ecosystem services. This is complemented by an own framework that expands and clarifies insufficiently treated ecosystem services and adjacent aspects. The result shows that further ecosystem services can be included in the investigated methods and a categorisation of urban ecosystems services is suggested.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser. Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö. Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities’ inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen. Därefter diskuteras om och hur en kommun skulle kunna använda verktyget i stadsutvecklingsprojekt. I Västra Hamnen kom initiativet att använda BREEAM Communities från de privata markägarna. Dessa uppger att verktyget fungerat som ett stöd i hanteringen av hållbarhetsaspekter i de pågående projekten. Uppsatsen pekar på att BREEAM Communities också kan bidra med fördelar i kommunala plan- och exploateringsprocesser. Vid dessa processer har verktyget potential att fungera som ett stöd och ge inspiration för att integrera hållbarhetsaspekter. Verktygets tillämpbarhet har påverkats av att det är ett relativt nytt verktyg som utvecklas kontinuerligt. Under hösten 2012 lanserades en omarbetad version av verktyget med ett nytt och förenklat upplägg. Utveckling av BREEAM Communities och det faktum att Sweden Green Building Council avser att svenskanpassa och översätta manualen kommer underlätta användningen framöver, oavsett om verktyget används i syfte att certifiera ett stadsutvecklingsprojekt eller endast som stöd och inspiration. / The study aims to explore BREEAM Communities’ potential to be used as a tool within municipal planning in Sweden. Since a few years BREEAM Communities is being applied in two development projects in the Western Harbour in Malmö. The use of the tool was initiated by the private landowners Diligentia and PEAB for the development of Masthusen and Varvstaden. By qualitative interviews with employees at Diligentia, PEAB and Malmö Municipality the experiences of using the tool are being explored. The interviews took place during the spring 2012 and focus on BREEAM Communities’ impacts on the process and the sustainability issues being addressed within the projects, followed by a discussion on the possibilities for a municipality to use BREEAM Communities. Additional interviews with civil servants at Norrköping Municipality gave supplementary perspectives on the possibilities to use BREEAM Communities as a tool within urban planning. Likewise the private landowners express that BREEEAM Communities has been a tool for addressing and integrating sustainability aspects in the development of Masthusen and Varvsstaden, this study indicates that BREEAM Communities has potential to benefit in municipal urban planning. The tool has potential to provide support and inspiration to integrate sustainability aspects from an early stage throughout the process. BREEAM Communities is a rather new tool, and it is continuously developing which has impacts on its applicability. In 2012 a new, simplified and more streamlined scheme was launched. The development of the scheme and the fact that Sweden Green Building Council will make a Swedish adjustment and translation of BREEAM Communities the will simplify the use of tool significantly.

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta leder till att vissa åtgärder behöver ses över för att uppfylla klimatavtalet, som år 2015 innebar att temperaturökning måste ligga under två grader. Studien innehåller således en undersökning av vad miljöcertifieringssystem har för inverkan på optimering av förvaltningsprocessen. Frågeställningarna som slutligen ledde fram till en slutsats, tog ställning till hur effektiviseringar smidigast kan implementeras genom litteratur- översikt, fallstudie och intervjuer. Fallstudien omfattar tre referensbyggnader som ägs av Bonnier Fastigheter. Två av dessa byggnader är Centralhuset och Muninhuset som är certifierade genom BREEAM In-Use. Den tredje byggnaden är Beskowhuset som i dagsläget har genomgått en förstudie för Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Respondenterna som intervjuades gav perspektiv på ett antal frågor, som tillsammans med litteraturöversikten av tre viktiga indikatorer gav ett omfattande resultat. Slutligen kom studien fram till slutsater av frågeställningarna. Förvaltnings- och certifieringsprocesser identifierades som parallella delar, där hänsynstagande till båda processerna kan främja en tydligare förvaltning genom bl.a. underhållsplaner. Där konstaterades det att lagring och dokumentation av handlingar skapar större medvetenhet, vilket högre detaljnivå i underlagen kan bidra till. Även förståelse kring varför en certifiering av en förvaltningsorganisation inte är att föredra framgick. Det påvisades att certifieringen hade varit kostsam, med en minimal lönsamhet. Dock konstaterades det att implementering av rutiner för en sådan certifiering hade medfört en effektivare förvaltning. Således talade studien emot att verifiera certifiering av BREEAM In-Use del två. Däremot visar den att certifiering enligt Miljöbyggnad iDrift är bättre anpassad för att certifiera befintliga byggnader än Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Avslutningsvis presenterades en identifiering kring utvecklingsområden av processerna, vilket ledde till förtydligande i upplägget av underhållsplaner. En senare omcertifiering hade därav haft ett större värde i att identifiera åtgärder i förvaltningen, då denna hade gått snabbare och smidigare i ett senare skede. / The purpose of the following study is to investigate how different environmental certification systems work and can affect the management process. Furthermore, the aim is to identify positive effects of certifying management organizations to analyze the value of it. Lastly, the study aspires to resolve how certification systems can enable identification of necessary evolvement in the management process, and simplify future certification. A background to the subject was initially established to obtain relevant knowledge to investigate the issues. Thereafter, further literature studies, case studies, and interviews were conducted to enable extensive data for discussion and conclusion. The results of the study showed that there is a connection between how management can adapt to certification to obtain high results. On the contrary the greatest value will not come from combining activities but by adapting the assembling of documents to what will be asked for during a certification process. This can be done by using more efficient systems and creating greater awareness by taking into account the different criterias. Similar results were obtained when it comes to certification of management organizations. It is too expensive to verify a certification to motivate the value of it, but a lot of the indicators could advantageously be implemented to develop demands and routines. That leads into the possibility of identifying how that is possible. Those results showed that it is possible on an indicator level, and can simplify certification processes by adapting to how management and certification can be combined.