Several models of battery electric aircraft are currently under development and are expected to be commercialized in the coming years. These electric aircraft are expected to require a significant amount of electrical power within a short period of time. Sweden is currently facing local and regional capacity issues in its electrical grid, leading to a decline in grid connection applications from new businesses. The objective of this thesis is to investigate the necessary charging infrastructure on-site to support an electrified air fleet. Additionally, the thesis aims to explore how local battery storage systems and a PV plant could be utilized to ensure a robust and resilient operation. In order to address these questions, a model of an airport has been developed using Matlab Simulink. A case study was conducted for an airport to demonstrate the practical application of the model. The results indicate that charging battery electric aircraft will impose a volatile power demand on the grid, with high peaks. Inadequate power supply leads to queuing issues and longer turnaround times. The results also highlight the significance of a battery storage system, as it enables the handling of more aircraft. A PV plant complements the battery storage system well, as it produces the majority of its power during peak traffic hours. The simulations further demonstrate that the PV plant helps recharge the battery storage system between the morning and afternoon traffic peaks. Moreover, detailed aircraft arrival data for the investigated airport is crucial for obtaining accurate results.

Det finns ett stort behov av elektrifiering av transportsektorn då en offensiv klimatpolitik ställer höga krav på minskade utsläpp från personbilar. För att lyckas med övergången till en fordonsflotta med lägre koldioxidutsläpp, är utbyggnad av den publika laddningsinfrastrukturen en nyckelfaktor. Den publika laddningsinfrastrukturenär ett komplext system där aktörer måste överväga relationer med flera aktörer, och kan därmed betraktas ur ett affärsekosystemsperspektiv. Studien syftar således till att öka förståelsen för publik laddningsinfrastruktur i Sverige utifrån ett affärsekosystemsperspektiv, och hur tillväxtpotentialen kan förbättras för att möjliggöra en framgångsrik övergång till elfordon. Studien är av explorativ karaktär och har samlat in data för att besvara studiens syfte genom en empirisk fallstudie, semistrukturerade intervjuer och en litteraturöversikt. Resultatet indikerar att de största utmaningarna för utvecklingen av publik laddningsinfrastruktur är att affärsekosystemet är fragmenterat, det finns avsaknad av standarder, och det råder brist på kapacitet i det svenska elnätet. Majoriteten av utmaningarna anses däremot vara möjliga att lösa genom samevolution. Som stöttepelare är det laddstationsoperatörens uppgift är att utforma strategier som gynnar samtliga samarbetspartners, och således samevolution. På grund av systemets framväxande karaktär bör laddstationsoperatörer även eftersträva färre, men starkare sammanlänkade, samarbetspartners. Vidare bör beslutsfattare se över regleringar och lagar som inte är anpassade för samhällets elektrifiering, och förslagsvis bevilja undantag för frågor som berör publik laddningsinfrastruktur. Genom bidrag och stöd kan beslutsfattare även möjliggöra självorganisering, och således utveckling av publik laddningsinfrastruktur. I takt med att marknaden mognar bör beslutsfattarnas involvering minska i syfte att öka affärsekosystemets självorganisering, effektivitet och produktivitet. Denna studie bidrar till teorin genom att utifrån ett affärsekosystemsperspektiv öka förståelsen för hur organisationer som är omslutande av ett sammanlänkat system integrerar i sina gemensamma ansträngningar för att uppnå en framgångsrik övergång till elfordon. / An offensive climate policy places a high demand on reducing emissions from passenger cars. Consequently, there is an urgency for an electrified transport sector. The expansion of the public charging infrastructure is a key success factor for the transition toward a vehicle fleet with lower carbon dioxide emissions. However, the public charging infrastructure is a complex system where organisations must consider relationships with companies from different industries and can advantageously be viewed from a business ecosystem perspective. Hence, the purpose of this study is to increase the understanding of the public charging infrastructure in Sweden from a business ecosystem perspective, and how the growth potential can be improved to enable an increased transition to electric vehicles. To fulfill the purpose, an exploratory study has been conducted, and data has been collected through an extensive empirical case study, semi-structured interviews, and a review of existing literature. The results indicate that the lack of capacity in the Swedish electricity network, the fragmented business ecosystem, and the lack of standards, are the biggest obstacles to the development of the public charging infrastructure. These challenges can partly be managed through coevolution. As a keystone player, the charge point operator has a responsibility to effectively create strategies that benefit all partners. Due to the emerging and agile nature of the system, charge point operators should further strive for fewer, and strongly linked partnerships. Furthermore, decision- and policymakers should review regulations and policies associated with the electrification of society, and grant exceptions concerning the public charging infrastructure. In addition, they can enable the development of public charging infrastructure, through grants and support. However, as the public charging infrastructure matures, decision makers' involvement should decrease to increase the business ecosystem's self-organisation, efficiency, and productivity. This study contributes to theory by increasing the understanding of how organisations integrate their joint efforts, to achieve a transition, from a businessecosystem perspective.

The electric vehicle (EV) has been regarded as one of the most promising alternative fuel vehicle technologies that could reduce China’s energy reliance on imported oil and transport sector carbon emissions. The success of EVs in China will depend on a series of determinants including their energy consumption and emission reduction potentials, battery performance and costs, charging infrastructure provision, the driving behaviour and the commercialization strategies. Some issues have been intensively investigated by previous research whilst some others gradually receive academic and governmental attentions. Instead of covering all determinants, this thesis focuses on four key aspects of the electric car development in China: the energy consumption and carbon emissions of electric cars based on the country’s energy mix; the expected electric car driving behaviour and its impacts on the power grid; the deployment strategy of charging infrastructure and the business operation models that could reduce the purchase cost of electric cars and accelerate their market diffusion. The research finds that according to the current energy mix and driving behaviour in China, the introduction of electric cars would largely reduce the transport sectors’ oil consumption. However, the carbon emission saving of electric cars requires a synchronized progress in the energy industry and the power grid infrastructure. Without the growing adoption of renewable sources in the electricity generation mix and the high efficient power transmission infrastructure, electric cars could achieve little environmental benefits particularly for carbon emission reduction. This research also finds that the current external costs of carbon emissions from cars are not high enough to justify financial policies that would favour electric vehicles. Moving towards cleaner technologies at present may not be justified on economic terms but it is justified on political and environmental terms. In addition, the performance of current electric cars, the driving range per charge in particular, is still significantly inferior to conventional vehicles running on petroleum fuels, which poses a remarkable challenge for electric cars’ market acceptance and implies the importance of charging infrastructure provision. This research estimates the charging impact of electric cars on the power grid in two case study cities through comparing charging infrastructure deployment strategies integrating three charging methods in both cities. Some innovative business operating models that aim to reduce the high initial purchase costs of electric cars are simulated. It shows all these models require substantial political and financial interventions to stimulate both supply (charging service and infrastructure provision) and demand (consumers purchase) in the early stage of market penetration for electric cars. Finally, the thesis provides recommendations for the policy implementation timing and stresses the importance of the parallel development in the upstream low carbon energy supply and the downstream vehicle (battery) research and development (R&D) in the near term.

This thesis work is performed in collaboration with Syntell AB and a client company interested in assistance with charging infrastructure dimensioning. The aim of this thesis is to develop an executable, generalizable model that can aid decision making regarding charging infrastructure. Furthermore, this is done within a Model-Based Systems Engineering (MBSE) context, which enables representation of the system as a model.  As the data and model concerning the client company is classified, it is not presented in this report. Instead, to further enhance the aim of developing a generalizable model, a test case is produced for this project work. This case consists of passenger electric vehicles and chargers in a metropolitan setting, where data is gathered from public sources.  The results show that the model is executable and flexible to fit any type of electric vehicle and different specifications of chargers. Using an MBSE approach enables the project owner to customize the model development for the specific use case. Additionally, defining a system in focus establishes what the system uptime is, enabling calculations of availability. The results for this specific use case are interpreted to show how the model can be used to aid the dimensioning of charging infrastructure using the model output. To further verify the model representation of the system, the model can be run in live-mode, where vehicles and chargers can be added while the model is running to instantly examine the system dynamics.  Concluding, the method for utilizing the model to evaluate systems availability is described. The model output, as well as the thorough description of the model, can be used to increase the knowledge within MBSE for executable modeling. / Detta projekt utförs i samarbete med Syntell AB och en tredje part som är intresserad av att förbättra sitt beslutsunderlag gällande dimensionering av laddinfrastruktur. Målet med arbetet är att utveckla en exekverbar och generaliserbar modell som kan användas för att underlätta dimensionering av laddinfrastruktur. Vidare så genomförs arbetet inom ramen för MBSE, vilket möjliggör en representation av systemet med hjälp av en modell. Eftersom kunddatan är konfidentiell appliceras modellen på ett fabricerat användningsfall som underlag för denna rapport. Detta baserar sig på elektriska personbilar i stadsmiljö, där data hämtas från publika källor. Att modellen används på två olika användningsfall stärker argumenten kring generaliserbarhet. Resultatet som presenteras är främst i syfte att demonstrera tolkning av resultat samt att grundligt förklara modellen. Resultaten visar att modellen är exekverbar och flexibel för att kunna anpassas utifrån godtyckligt elektriskt fordon och olika specifikationer för laddstationer. Genom att definiera ett system i fokus kan systemets drifttid utgöra grund för att kunna beräkna tillgänglighet. Resultaten tolkas i det specifika användningsfallet för att illustrera hur modellen kan användas för att underlätta en beslutsprocess gällande dimensionering av laddinfrastruktur. För att ytterligare verifiera modellens representation av verkligheten används ett interaktivt live-mode, där fordon och laddare kan läggas till under körning för att direkt undersöka systemdynamiken. Detta är ett viktigt verktyg vid kommunikation med intressenter för att stärka förtroendet för simuleringsresultat.  Sammanfattningsvis beskrivs metoden för att använda modellen till att undersöka systemtillgänglighet. Modellens utdata, tillsammans med beskrivningen av modellen, kan användas för att utöka kunskapen inom MBSE för exekverbar modellering.

The transport industry is facing major changes in the transition from traditional diesel-powered vehicles to electrified vehicles. The transition to electric vehicles in the transport industry is necessary to reach the environmental goals of the Paris Agreement. Through research, data sharing between actors was identified as a potential factor that could be used in the development of the electromobility sector, but sufficient information on this subject was lacking. This led to the basis for the thesis project. The thesis project was carried out in collaboration with Volvo Group, hereby interchangeably called Volvo, to investigate how data sharing can be used to facilitate the transformation to electromobility in the transport industry. The purpose of the thesis was to: Investigate how Volvos Value Offering can be improved by mapping out potential actors in the electromobility eco-system and how they could benefit from shared data. The thesis was based on the three research questions: What values and offers can be created in the charging infrastructure industry through shared data and what challenges, risks and opportunities do this create for the stakeholders involved? What information gaps hinder the development of the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? And lastly, how can Volvo take advantage of business opportunities in the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? The methods used to answer these questions were media analysis, 19 in-depth interviews, and a workshop with Volvo. The media analysis resulted in a mapping of the involved stakeholders in the electromobility development industry, how data sharing is used today and the actors' stance on data sharing. The interviews were held with respondents from the energy industry, tech companies, researchers, haulage companies and the truck manufacturer Volvo Group. The interviews were organized using the Gioia method and resulted in six different global themes on electromobility and data sharing. Results from the media analysis and the interviews were compiled into three scenarios. These were then presented to Volvo in a workshop, where they described how they would act as a major truck manufacturer in each scenario respectively. After compiling the results from the three methods, the research questions could be answered. The first research question was answered by the fact that the transport industry has a low degree of data maturity. The reason being that there are several perceived risks among the actors regarding data sharing in the form of losing competitive advantages, increased risks of cyber-attacks and GDPR violations. Despite the low degree of data maturity, there were also new opportunities that could be identified with data sharing. The biggest identified opportunity in this thesis was that data sharing can accelerate the development and expansion of the charging infrastructure, if vehicle data and energy data can be shared between actors. The second research question was answered simply by the fact that due to the low data degree of maturity, very little data is shared at present. The biggest identified information gap was the “chicken and egg” situation in the industry, where energy actors are waiting for initiatives from the automotive industry before making any decisions, and vice versa. The third research question was answered by identifying that Volvo's greatest opportunities as truck manufacturers exist through collaborations with other companies to establish standards for data sharing and data selling, offering charging solutions for their electric trucks and, finally, logistics optimization services based on real-time data. As the three research questions were answered, the purpose of the study was therefore fulfilled. The initial scope of the thesis was expanded from focusing solely on Volvo's opportunities as a truck manufacturer, to include opportunities for actors in the entire electromobility industry such as energy companies, charging post companies, haulage companies and tech companies. The study concluded by showing that there are great potential business and optimization opportunities and societal benefits with data sharing in the EMOB industry if the actors are willing to collaborate to set standards and drive development together. / Transportindustrin står inför stora förändringar i omställningen från traditionella dieseldrivna fordon till elektrifierade fordon. Omställningen inom transportindustrin är nödvändig för att nå miljömålen inom Parisavtalet. Forskning visar att datadelning mellan aktörer är en potentiell faktor som skulle kunna användas inom utvecklingen av elektromobilitetssektorn, men tillräckligt med information om detta område saknas. Detta blev grunden för examensarbetet. Examensarbetet genomfördes i samarbete med Volvo Group, hädan efter kallat Volvo, för att undersöka hur datadelning kan användas för att underlätta elektromobilitetsomvandlingen inom transportbranschen. Syftet med arbetet var att: Undersöka hur Volvos värdeerbjudanden kan förbättras genom att kartlägga potentiella aktörer i ekosystemet för elektromobilitet och hur de kan dra nytta av delade data. Arbetet utgick ifrån de tre forskningsfrågorna: Vilka värden och erbjudanden kan skapas inom laddinfrastruktur branschen genom delade data, vilka utmaningar, risker och möjligheter skapar detta för de inblandade intressenterna? Vilka informationsluckor hindrar utvecklingen av elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Och slutligen, hur kan Volvo ta vara på affärsmöjligheter inom elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Metoderna som användes för att besvara dessa frågor var mediaanalys, 19 djupintervjuer, samt en workshop med Volvo Group. Mediaanalysen resulterade i en kartläggning av drivande aktörer inom elektromobilitetsbranschen, hur datadelning används i dagsläget och aktörernas inställning till datadelning. Intervjuerna hölls med respondenter från energibranschen, techbolag, forskare, åkerier och Volvo Group. Intervjuerna organiserades med Gioia metoden och resulterade i sex olika globala teman om elektromobilitet och datadelning. Resultat från mediaanalysen och intervjuerna sammanställdes i tre scenarion. Dessa presenterades för Volvo i en workshop där de fick resonera hur de skulle agera som en stor lastbilstillverkare i respektive scenario. Efter sammanställning av resultaten från de tre metoderna kunde forskningsfrågorna besvaras. Den första forskningsfrågan besvarades med att transportbranschen i sig har låg datamognadsgrad. Det eftersom det fanns flera uppfattade risker hos aktörerna kring datadelning i form av förlorade konkurrensfördelar, ökade risker för cyberattacker och GDPR överträdelser. Trots den låga datamognadsgraden så finns det nya möjligheter med datadelning, där den största identifierade möjligheten i detta arbete är att datadelning kan påskynda utvecklingen och utbyggnaden av laddinfrastrukturen om fordonsdata och energidata kan delas mellan aktörer. Den andra forskningsfrågan besvarades med att på grund av den låg data mognadsgraden så delas väldigt lite data i dagsläget. Det största identifierade informationsluckan var “hönan eller ägget” situationen i branschen, där energiaktörer väntar på initiativ från fordonsbranschen innan de tar några beslut, och vice versa. Den tredje forskningsfrågan besvarades med att Volvos största möjligheter som lastbilstillverkare finns genom samarbeten med andra företag för att etablera standarder för datadelning och dataförsäljning, erbjuda laddlösningar till sina elektriska fordon och slutligen logistikoptimeringstjänster baserade på realtidsdata. I och med att de tre forskningsfrågorna besvarades, uppfylldes därmed syftet med studien. Omfattningen av arbetet expanderades dock från att enbart fokusera på Volvos möjligheter som lastbilstillverkare, till att omfatta aktörer inom hela elektromobilitets branschen så som energibolag, laddstolpsbolag, åkerier och techbolag. Studien visar att det finns stora potentiella affärs och optimeringsmöjligheter och samhällsnytta med datadelning inom elektromobilitetsbranschen om aktörer är villiga att samarbeta för att sätta standarder och driva utvecklingen tillsammans.

Within the most pollutants industries, the energy sector is the most significant contributor to climate change, representing two-thirds of the total Greenhouse Gas (GHG) emissions. One of the main responsible for these emissions is transportation, which accounts for 26% of the world’s energy consumption, with crude oil-derived products providing more than 90% of this energy. In Europe, the transport sector is the only sector that has experienced an upward trend of GHG emissions between 1990 and 2017, opposite to all others, such as agriculture, residential, or industry. To cut these growing GHG emissions, transport electrification has been presented as a potential and promising solution for decarbonization thanks to the no tail-pipe emissions and the possibility of using renewable energy to power them. One particularly interesting segment of the transport sector is Heavy Duty Trucks (HDTs) used for freight transport. HDTs are the backbone of the Swedish economy and competitiveness since they represent 45% of its total goods transportation. However, the Swedish transmission grid needs to evolve parallelly to cope with the increase in electricity demand and withstand the Charging Infrastructure (CI) necessary for the electrification of HDTs. Oskarshamn is a Swedish municipality that presents a high potential for electrification of its HDTs, which are currently operated with diesel. Therefore, the objective of this Master Thesis is to study the implementation of Electric Heavy Vehicles (EHVs) CI in Oskarshamn by collaborating with local interested stakeholders. The study is conducted through an analysis of the current status of EHV technologies, as well as CI possibilities, which, together with the information provided by truck operators from Oskarshamn, allows to perform a techno-economic assessment of the solution and analyze the business model of its operation. A virtual model is created with Python to simulate the actual operating conditions, which uses all the information gathered and optimizes the CI design while fulfilling all its transport requirements. Additionally, the study seeks to identify potential areas for shared ownership of the CI to increase the project's feasibility. This project’s findings demonstrate that electrification of freight transportation brings financial and sustainable benefits for truck operators while presenting a diverse range of options to meet their specific transportation requirements. Furthermore, by effectively negotiating ownership terms and electricity tariffs for CI, there is potential to further enhance business profitability. / Inom de mest förorenande industrierna är energisektorn den mest betydande bidragsgivaren till klimatförändringarna och står för två tredjedelar av de totala utsläppen av växthusgaser (GHG). En av de huvudsakliga ansvariga för dessa utsläpp är transportsektorn, som står för 26% av världens energiförbrukning, där produkter som härstammar från råolja utgör över 90% av denna energi. I Europa är transportsektorn den enda sektorn som har upplevt en ökande trend av GHG-utsläppen mellan 1990 och 2017, till skillnad från alla andra sektorer. Därför är elektrifiering av transporten en potentiell och lovande lösning för avkolning, tack vare frånvaron av avgasutsläpp och möjligheten att använda förnybar energi för att driva fordonen. En särskilt intressant del av transportsektorn är tunga lastbilar (HDTs) som används för godstransport. HDTs utgör ryggraden i den svenska ekonomin och konkurrenskraften eftersom de står för 45% av den totala godstransporten. Dock behöver det svenska transmissionsnätet utvecklas parallellt för att klara av ökningen av elförbrukningen och klara av laddinfrastrukturen (CI) som krävs för elektrifieringen av HDTs. Oskarshamn är en svensk kommun som har stor potential för elektrifiering av sina HDTs, som för närvarande drivs med diesel. Därför är målet med detta examensarbete att studera implementeringen av laddinfrastruktur för eldrivna tunga fordon (EHVs) i Oskarshamn genom samarbete med lokala intressenter. Studien genomförs genom en analys av den aktuella statusen för EHVs-teknologier, samt CI-möjligheter, vilket, tillsammans med informationen som tillhandahålls av lastbilsoperatörer från Oskarshamn, möjliggör en teknisk-ekonomisk bedömning av lösningen och analyserar affärsmodellen för dess drift. En virtuell modell skapas med hjälp av Python för att simulera de faktiska driftsförhållandena, vilket utnyttjar all insamlad information och optimerar designen av CI samtidigt som alla transportkrav uppfylls. Dessutom syftar studien till att identifiera potentiella områden för delägarskap av CI för att öka projektets genomförbarhet. Denna projekts resultat visar att elektrifiering av godstransport ger ekonomiska och hållbara fördelar för lastbilsoperatörer samtidigt som det presenterar ett brett utbud av alternativ för att möta deras specifika transportkrav. Dessutom finns det potential att ytterligare förbättra affärs lönsamheten genom effektivt förhandla om ägandevillkor och eltariffer för CI.

Hela världen står inför nya utmaningar till följd av klimatförändringar. I syfte att mitigera människans påverkan på klimatet har den Europeiska unionen och Sverige som EU-land beslutat att fasa ut användningen av fossila drivmedel. Omställningen från fossildrivna fordon till eldrivna har påbörjats men Sverige är i dagsläget långt ifrån en fullständig omställning. Förutsättningen för att en hundraprocentig omställning skall vara möjlig är att en fungerande laddningsinfrastruktur är på plats och kan hantera det ökande behovet av laddning. I denna rapport studeras den nuvarande svenska laddningsinfrastrukturen och de faktorer som hämmar en fortsatt utveckling presenteras. Avslutningsvis redovisas det att satsning på publik- och hemmaladdning är viktiga faktorer i alla nivåer av omställning, insyn och samverkar är något som saknas idag och är något som måste finnas för att fullständig omställning skall vara möjlig. / The entire world is confronting new challenges as a result of climate change. To mitigate human impact on the climate, the European Union and Sweden, as an EU member state, have decided to phase out the use of fossil fuels. The transition from fossil-fueled vehicles to electric ones has commenced, but Sweden is currently far from achieving a complete transition. The prerequisite for a complete transition is the establishment of a functional charging infrastructure capable of handling the increasing demand for charging. This report examines the current state of the Swedish charging infrastructure, highlights the factors hindering further development, and concludes by outlining the necessary steps for the Swedish charging infrastructure to facilitate transitions of 50-, 75-, and 100-percent from fossil-fueled to electric vehicles. Based on this analysis, it is evident that investments in public and home charging are critical factors at all levels of transition. Transparency and collaboration are currently lacking but are essential elements that must be in place for a successful and complete transition.

All over the world, raising concerns about energy conservation and the environmental impacts of greenhouse gas emissions has promoted the development of a sustainable mobility transition. Successful electric vehicle (EV) deployment plays a vital role in this manner but is still facing obstacles, where public charging infrastructure is one of them. Additionally, digitization is transforming and introducing new industries worldwide, contributing with new constructs to be used in the evolving transition. Simultaneously, technology is surpassing the competition, and is one of the most potent transformational force affecting customer relations in the energy sector, leading to customers anticipating more from the power utility companies. To attain a long-termsustainable competitive advantage, firms have to retain, sustain, and nurture their customer base. To do so, corporations have comprehended the value of embracing customer-centric incentives, enabling them to capture more indirect business values. Furthermore, this thesis was done in collaboration with a power utility company, referred to as ‘Org X’ or ‘the CPO’. Influenced by the reasoning above, it investigated the opportunity to create indirect business values through a demand-driven roll-out of the national charging infrastructure with the use of crowdfunding. This was achieved by adopting an exploratory methodology approach, where a mixed inductive-deductive design was used. A multi-method qualitative data collection was made; consisting mainly of semi-structured-, and unstructured interviews with experts in the field. Thus, a profound perspective of the EV-charging market landscape was attained, which enabled adequate reasoning when proposing a strategy approach for the cause. Additionally, quantitative secondary data was used to develop a tool for an initial location evaluation, that is part of the recommended approach. This tool was also used to enhance the understanding of the national EV-charging market landscape, the customer segments, as well the potential market for a co-creating platform. The findings suggest that the perceived readiness level of crowdfunding charging infrastructure varies depending on what aspect that is being accommodated. A platform that connects stakeholders is encouraged by actors in the field, but crowdfunding through solely end-users is questioned as close proximity to the end-user’s location is a key-factor regarding motivation to fund a charging point. A ‘Tier based framework’, that facilitates this transition was therefore developed and evaluated. Additionally, the framework was considered in the market analysis case study, which further included a recommended implementation and communication approach. If used accordingly, this framework could bring both indirect- and direct business values to the power utility company in question, as well as the involved stakeholders. / Oro över energieffektiviseringar och miljökonsekvenser från utsläpp av växthusgaser världen över har främjat utvecklingen av ett hållbart energisystem. En framgångsrik marknadspenetration av elbilar (EVs) har en viktig roll i denna aspekt, men står fortfarande inför hinder där publik laddningsinfrastruktur är en del av problemet. Digitaliseringen leder till transformation och nya industrier vilket bidrar med ytterligare konstruktioner som används i övergången till ett mer hållbart samhälle. Samtidigt driver teknikutvecklingen till ökad konkurrens och har en kraftfull påverkan på vad kunderna förväntar sig från företagen. För att uppnå mer långsiktigt hållbara konkurrensfördelar måste företag sträva efter att behålla, upprätthålla och ta hand sin kundbas. Företag börjar förstå det ökade värde som finns i att utöva mer kundcentrerade incitament och strategier, vilket potentiellt bidrar till mer indirekta affärsvärden. Denna uppsats är i samarbete med ett Svenskt energiföretag, följaktligen refererat till som 'Org X' eller 'CPO'. Baserat på resonemanget ovan, har möjligheten att skapa indirekta affärsvärden genom verkställandet av en mer efterfrågedriven utveckling av den nationella elbilsladdning infrastruktur med hjälp av crowdfunding undersökts. Detta uppnåddes genom att använda ett utforskat tillvägagångssätt, där en blandad induktiv-deduktiv design användes. En kvalitativ datainsamling gjordes på flera sätt; huvudsakligen bestående av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med experter inom området. Således uppnåddes ett djupgående perspektiv på av elbilsladdning marknaden vilket möjliggjorde sakliga resonemang kring den presenterade och rekommenderade strategin. Ytterligare användes kvantitativ sekundärdata för att utveckla ett verktyg för en initial plats bedömning, vilket är en del av den rekommenderade strategin. Detta verktyg användes dessutom för att öka förståelsen för den nationella elbilsladdning marknaden, kundsegmenten, liksom den potentiella marknaden för en samskapande plattform. Resultaten tyder på att den upplevda beredskapsnivån att crowdfunda laddningsinfrastruktur varierar beroende på plats och kundgrupp. En plattform som ansluter intressenter uppmuntras av aktörer på marknaden, men crowdfunding genom enbart slutanvändare ifrågasätts då närhet till slutanvändarens läge är en nyckelfaktor när det gäller motivationen att medverka i finansieringen. Därav har ett tier based framework utvecklats och presenterats, som bör underlätta transformationen mot en mer kunddriven affärsmöjlighet. Dessutom beaktades ramverket i fallstudien för marknadsanalysen, som ytterligare inkluderade en rekommenderad strategi för implementering och kommunikation. Om den används i enlighet bör ramverket ge både indirekta och direkta affärsvärden till det aktuella energi företaget, liksom till berörda intressenter.

The Swedish car fleet is currently amidst a transition of electrification. This increases the need for an extensive charging infrastructure, and thereby smoothly functioning payment methods for charging. At the time being, there are many charging operators in the market that provide their own payment solutions for charging Battery Electric Vehicles (BEV) and Plug-­in Hybrid Electric Vehicles (PHEV), as the market has developed without any regulations. In consideration of this problem definition, the possibilities and challenges for developing a common payment system was analyzed. With this aim, three key areas were studied: Firstly, the prerequisites for a common payment system in the market was investigated through the historical evolution of such a system in the banking industry. From this, parallels could be drawn to the current market situation of the BEV and PHEV charging industry. Secondly, the problematization was further researched in regard to the customer perspective of the current payment processes. Finally, the prerequisites for a common payment system was analyzed in regard to a company perspective. The three areas were researched through the following three methods: a literary analysis, a questionnaire and a field study at a company. The results show that a need for a unification of payments is present in heterogeneous markets. Therefore, the BEV and PHEV charging market has adequate preconditions for the development of a common payment system considering the innumerable amount of charging operators that currently exist in the market. Furthermore, the results from the questionnaire showed that a majority of BEV and PHEV users are unsatisfied with the current conformation of the payment processes. Lastly, the results show that in regard to the company perspective, there is a satisfactory market climate for entry of a common payment solution considering the business model and technological solution of the analyzed company as well as the customer need. / I takt med att Sveriges bilflotta elektrifieras ökar även behovet av en utbredd laddinfrastruktur och med det ett smidigt sätt att betala för laddningen. I dagsläget tillhandahåller många laddoperatörer egna betalningslösningar för laddning av el­ och laddhybridbilar då marknadens framväxt skett utan reglering. Utifrån denna problemformulering undersöktes möjligheter och utmaningar för ett gemensamt betalningssystem. Under studiens gång undersöktes i detta syfte tre områden: För det första utforskades förutsättningar för ett gemensamt betalningssystem genom att dra historiska paralleller från utvecklingen av ett sådant system inom bankindustrin. För det andra undersöktes problematiseringen utifrån ett kundperspektiv kring dagens betalningslösningar. Slutligen analyserades förutsättningarna för ett gemensamt betalningssystem ur ett företagsperspektiv. Områdena undersöktes genom följande tre metoder; en litteraturstudie, en enkätstudie och en fältstudie på ett företag. Resultaten visar att ett behov av enhetliga betalningar uppstår i samband med heterogena marknader. Därmed har marknaden för laddning av el­ och laddhybridbilar idag goda förutsättningar för ett gemensamt betalningssystem utifrån den variation av laddoperatörer på dagens marknad. Vidare visade enkätresultaten att en majoritet av el­ och laddhybridbilsägare är missnöjda gällande utformningen av dagens betalningsprocesser. Slutligen visade resultaten ur ett företagsperspektiv att det finns goda förutsättningar för introducering av en gemensam betalningslösning utifrån analys av affärsmodell, teknologisk lösning och kundbehov.

Electrification of the transport sector is an important step in reducing the global greenhouse gas (GHG) emissions. Compared to traditional internal combustion engine vehicles (ICEVs), electric vehicles (EVs) produce no tail-pipe emissions and could be coupled with responsible energy production from renewable energy sources to reduce coupled emissions of their operation. One particularly interesting segment of the transport sector is the light-duty trucks (LDTs) commonly utilized in last-mile distribution. These vehicles are responsible for the third largest GHG-emissions in the road transportation sector in Sweden and is not as detailly covered in existing research compared to heavy-duty and passenger vehicles. At the same time usage of these vehicles is increasing due to the rapid increase of e-commerce. The objective of this thesis therefore is to investigate the potential of electrification for LDTs in last-mile distribution, operating in Stockholm, Sweden. The study is conducted through a techno economical optimization along with a business model innovation coupled to the current last mile operation of three collaborating partner companies. In this way, real world cases are included in the study to reflect on the feasibility of electrification of these vehicles. Conclusions of the study shows that electrification of the LDTs in last-mile operation in Stockholm, Sweden is possible. However, it would require value-adding measures to gain economic profit when transitioning from ICEVs. In addition, there also exists practical challenges as there is a significant need for route charging for several vehicles in the analyzed company fleets. This implies that operational driving behavior is required to be reviewed to reduce the requirement of route charging. Additionally, there is a need for investigating how route charging could be supplied to the companies. / Elektrifiering av transportsektorn är ett viktigt steg för att minska de globala utsläppen av växthusgaser (GHG). Jämfört med traditionella fordon med förbränningsmotorer (ICEVs) ger elfordon (EVs) inga direkta avgasutsläpp och skulle kunna kopplas till ansvarsfull energiproduktion från förnybara energikällor för att minska de kopplade utsläppen från deras drift. Ett särskilt intressant segment av transportsektorn är de lätta lastbilarna (LDTs) som vanligtvis används i last-mile distribution. Dessa fordon är ansvariga för de tredje största utsläppen av växthusgaser inom vägtransportsektorn i Sverige och täcks inte lika ingående i befintlig forskning jämfört med tunga fordon och personbilar. Samtidigt ökar användningen av dessa fordon på grund av den snabba ökningen av e-handel. Syftet med denna avhandling är därför att undersöka potentialen för elektrifiering för LDTs i last-mile distribution, verksamma i Stockholm, Sverige. Studien genomförs genom en tekno-ekonomisk optimering tillsammans med en affärsmodellinnovation kopplad till den nuvarande verksamheten hos tre deltagande partnerföretag. På så sätt inkluderas verkliga fall i studien för att reflektera över genomförbarheten av elektrifiering av dessa fordon. Slutsatser av studien visar att elektrifiering av LDTs inom last-mile distribution i Stockholm, Sverige är möjlig. Det skulle dock kräva värdeskapande åtgärder för att få ekonomisk vinst vid övergången från ICEVs. Dessutom finns det praktiska utmaningar i och med ett stort behov av ruttladdning för flera fordon i de analyserade företagsflottan. Detta innebär att det operativa körbeteendet måste ses över för att minska kravet på ruttladdning. Dessutom finns ett behov av att undersöka hur ruttladdning på bästa sätt skulle kunna tillföras företagen.