Sweden and the surrounding countries have reorganised their armies towards a manoeuvre warfare concept. In Sweden new regulations were produced in the middle of the 90s using manoeuvre warfare as a basic idea. The purpose of this paper is to produce a clearer picture of the Swedish manoeuvre warfare concept and how it can be implemented. An inductive method of working has been used, qualitative data has been gathered and studied.The Swedish manoeuvre warfare concept has been difficult to define because of indistinct actions. It is only after complementing interviews that the picture has cleared up. In a comparison of different manoeuvre warfare theories, certain differences and similarities are elucidated and also, from where ideas for our regulations and doctrines have originated.The conclusion is that the manoeuvre warfare concept is neither clearly defined nor implemented in the army. Differences exist between the printed word, actions and training. The paper is concluded by a number of proposals as to how education and training should be developed so that implementation can be fully accomplished and in addition, several research questions that could push the manoeuvre warfare concept further. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Bakgrund till uppsatsens tillkomst är sista decenniets omvärldsförändring och Sveriges allt ökande engagemang internationellt med förband och officerare i multinationella staber. Uppsatsen avhandlar huruvida den svenska operativa underrättelsebedömandemodellen skall förändras mot bakgrund av hur USA:s Joint Intelligence Preparation of the Battlespace (JIPB) är uppbyggd. Uppsatsen utgår från hypotesen att JIPB är mer detaljerad och penetrerar djupare fler områden än den svenska motsvarigheten. Uppsatsen inleds med en beskrivning av de två modellerna. Härvid är den amerikanska modellen beskriven relativt ingående. Efter denna del analyseras och jämförs de två modellerna i syfte att svara på den övergripande frågan huruvida den svenska operativa underrättelsebedömandemodellen skall bibehållas, förändras eller om en övergång ska ske till JIPB. Resultatet visar på att en övergång till den amerikanska modellen skall ske, dock med vissa kompletteringar från den svenska motsvarigheten. Som avslutning ges ett förslag till hur utveckling av underrättelsebedömandemetodik bör drivas vidare. / The background that gave rise to this paper is the change in the world around us during the last decade and Sweden’s ever increasing involvement internationally by sending units and officers to multi-national staffs. This paper discusses how the Swedish Method of Operational Intelligence Assessment will change in comparison to the Joint Intelligence Preparation of the Battlespace of the US (JIPB).The paper begins with the hypothesis that the JIPB is more detailed and penetrates deeper into more areas than the Swedish equivalent. The paper continues with a description of the two models. In this connection, the American model is described fairly exhaustively. After this part, the two models are analysed and compared with the purpose of answering the overall question of whether or not the Swedish Method of Operational Intelligence Assessment should be retained, changed or if a transition to the JIPB should take place. The result indicates that a change to the American model will occur, though with certain additions from the Swedish equivalent. Finally, a suggestion is made for the continued development within the area of Operational Intelligence Assessment at an operational level. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Marinen måste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan såväl nationellt som internationellt.Detta ställer höga krav på nyanserad användning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlägga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar gräns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen är svårdefinierade och tolkas på olika sätt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel på faktorer som påverkar den enskildes uppfattning om huruvida det är ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller också vara så att kommandostyrning kommer bäst till sin nytta vid lägre konfliktnivåer samt vid funktionsledning. För att säkerställa ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svår överskådliga situationer tvingas till delegering av beslutsrätten, om hur uppgifter skall lösas till underställda chefer. Det vill säga uppdragstaktik är den ledningsmetod som skall eftersträvas i situationer då snabbhet eftersträvas i ledningsprocessen för att kunna hantera friktioner, oväntade händelseutvecklingar och osäkerhet i beslutsunderlaget.   Uppdragstaktik kräver mer förtroende mellan chef och underställd än kommandostyrning. Förtroende uppnås genom personkännedom, låg personalomsättning, yrkesskicklighet samt erfarenhet uppbyggd på mångårig befattningstjänst. Detta innebär svårigheter för svenska Försvarsmakten att idag kunna tillämpa uppdragstaktik i önskvärd utsträckning. Kommandoledning bygger på kontinuerlig kommunikation mellan chef och underställd, detta innebär ett högre krav på robusta ledningssystem vid användning av kommandostyrning än vid uppdragstaktikAnalys av intervjumaterial med marinofficerare ger vid handen att det inte går att fastställa ett lagbundet samband mellan en viss ledningsmetod och ett visst förband. Valet av metod styrs i samband med ledningstillfället av faktorer som uppgiften, insatsmiljön, förbandets egenskaper samt till viss del av tidsfaktorn.Generellt sätt kan man dock fastställa att sammansatta förband som exempelvis amfibiebrigaden och ubåtsjaktstyrkan leds effektivare genom uppdragstaktik medan funktioner som exempelvis understödseld leds effektivare genom kommandostyrning. Oavsett vald ledningsmetod eller vad metoden benämns är det viktigt att ledningen kontinuerligt utvärderas för att möjliggöra konfiguration av ledningen.Kommandostyrning ställer högre krav på staber vad avser kompetens, ledningskapacitet och beredskap. Ledningsmetoder kan skifta under hela ledningsprocessen. Från uppdragstaktik i planeringsfasen till en mer kommandostyrd ledning under genomförandefasen, med andra ord är det viktigt att betrakta ledningsmetoder i ett vidare perspektiv och inte bara till genomförandefasen.Både det ökade svenska internationella engagemanget och informations- och kommunikationsutvecklingen har aktualiserat frågan om kommandostyrning.I internationella operationer finns det ett uttalat politiskt behov, att på alla nivåer kunna styra utnyttjandet av militärt våld. Detta är en förklaring till varför kommandostyrd ledning är mer vanlig än uppdragstaktik, en annan är att ledande aktörer som USA och NATO leder sina förband med en metod som vi betecknar som mer kommandostyrning än uppdragstaktik. Skall Sverige i framtiden delta aktivt i internationella operationer finns det således ett operabilitetskrav som måste uppnås. Detta bör genomföras genom kunskapsuppbyggnad om både uppdragstaktik och kommandostyrning samt ökad färdighet genom deltagande i internationella övningar. Som en följd av detta finns det ett behov av både en grundläggande förändringar av utbildnings- och övningsverksamheten i marinen, men också en attityd förändringar så att den negativa uppfattningen om kommandostyrning förändras. För att möta framtida ledningsbehov bör en naturlig utgångspunkt för alla organisatoriska diskussioner i marinen vara att alla organisationer är mer eller mindre hierarkiska. Vilket ställer krav på tydliga ansvars, lydnads- och ledningsförhållanden, speciellt i behovssammansatta förband som en marin insatsstyrka. Nätverksorganisationer är en struktur för informations- och kommunikationsöverföring och skall ej sammanblandas med exempelvis en förbandsorganisation.För att hantera snabba organisatoriska och ledningsmässiga förändringar bör ett mer situationsanpassat organisatoriskt- och ledningsanalytiskt synsätt utvecklas och tillämpas i ledningsprocessen. Detta för att optimera utnyttjandet av marina förband genom konfigurering av ledningen. Analys och ledningsbeslut får inte påverkas av prestigefrågor, revirtänkande eller traditionella metoder utan en fokusering måste ske mot vad som är bäst för den sjöoperativa verksamheten som en helhet. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten genomgår en stor förändring. En minskad krigsorganisation har givit möjlighet att öka ambitionsnivån i hela sjukvårdsorganisationen. Den ska ha som mål att kunna prestera samma vårdresultat som den fredstida civila sjukvården. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och de som arbetar inom sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten. Denna uppsats behandlar hur funktionsmålsättningen implementeras och vilka konsekvenser detta får för i första hand för krigsorganisationen men även för vårt internationella engagemang. Beröringspunkter och samordningsvinster med den civila sjukvården blir allt fler i framtiden. Med en kvalitativ fallstudie, litteratur och intervjuer, visar författaren på en samstämmig syn på behovet av en förändring av sjukvårdsfunktionen men även skillnader avseende hur arbetet med införandet av den nya funktionsmålsättningen skall ske. / The Swedish Armed Forces are presently undergoing the most extensive change in its history. This will lead to a great downscaling of the whole organisation.The new goals for the Swedish Armed Forces Medical Service are set by the Surgeon General and aim to provide the same quality of treatment for the wounded in combat as for the civilian casualties in peace-time. The new set of objectives will lead to a more efficient treatment in the line of battle. The personnel active there will have the same protection as the rest of the unit.This essay treat the implementation of the new objectives for the health-care in the Swedish Armed Forces. The author is using a case-stydy in litterature, but also intervjues of initiated staff members in trying to clear the picture of the new objectives according to the theoretic model of Blake and Mouton. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Vägen från invasionsförsvar till ett insatsförsvar för väpnad strid, nationellt och internationellt, innebär ett behov av nya förmågor och krav på bekämpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar främst system för sjö- och markmål i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmågor och krav som i viss utsträckning kan vara generella för hela bekämpningsfunktionen. Den strategiska nivåns målbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen på bedömningar och värderingar som gjorts i pågående studier inom Amfibiekåren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer gränsöverskridande framtid. Behovet av en bekämpningsfunktion med ökad tillgänglighet, rörlighet, och lång räckvidd utgör några av egenskaperna för de mest dimensionerande förmågorna för en framtida amfibiebrigad. Precisionsbekämpning, graderad insats, interoperabilitet och kontroll i ett allt större område är förmågor som är delvis nya eller på vilka det ställs nya krav i framtida insatsmiljöer. Uppsatsen talar för ett fortsatt behov av integrerade system som innehar en autonom förmåga för att bibehålla uthållighet i ett degraderat informations- och ledningsläge. / The transformation of the Swedish Armed Forces after the end of the Cold War, with enhanced tasks in the future to contribute within PSOs, generate a need of new combat capabilities within the Amphibious Brigade. This essay is especially considersi in particular, ng indirect systems for ground and sea combat in the phase of year 2010-2020, but will describe capabilities in general which can be valid to all indirect systems of combat. The vision and objectives of the strategic level, future conflicts and combat environments, and the technological potentials are the foundations of this essay. Alongside the guidance from the Military strategic level, the essay consider the assessments and opinions made in the ongoing studies within the Amphibious Forces and the organisations for research, development and procurement, FOI and FMV.The essay describes the complexity involved in the creation of a new architecture of systems and armed forces in an environment where old boundaries need to be crossed. The need of engagement systems with enhanced availability, mobility and range are crucial qualities for the most significant capabilities. Precision engagement, interoperability and control in even a larger area stipulate new demands for new and old capabilities in a different combat environment.The essay enunciates a continued need of integrated systems with an autonomous capability in order to maintain perseverance in an environment of degraded C3. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Operation, operationskonst, operativ ledning är några av huvudorden när man inom militärhistorien beskriver den militära ledningsorganisationen. Här anförs mycket ofta exempel ur den tyska militärhistorien. Vad är det då som särskilt utmärker den operativa ledningen i Tyskland? När, hur och varför har den uppstått, införts och genomförts?Arbetet redovisar den operativa ledningens utveckling i Tyskland ur militärhistoriskt perspektiv och utifrån tyska synpunkter. Det innehåller sålunda inga jämförelser med utvecklingen i andra länder. Jag söker däremot finna en ”röd tråd” genom den tyska militärhistorien, som utvisar hur den operativa ledningen uppfattats och tillämpats genom tiden. Jag vill vidare söka påvisa vilka yttre förhållanden det varit eller är, som i så hög grad påverkar den militära ledningsorganisationen att en operativ ledning uppstår eller t o m blir nödvändig. Undersökningens teorianknytning är en tolkning av Clausewitz krigsteorier vad avser operativ ledning. Arbetet är i huvudsak utformat som en jämförande granskning av den operativa ledningens utveckling i Tyskland sedan 1800-talet. Nyckelord och huvudpersoner är: Operativ ledning, Militärstrategi, Geostrategi, Operativa faktorer, Operativa element och kännetecken, Grunder för operativt handlande; Clausewitz, Moltke d ä, Schlieffen, Seeckt, Beck, Guderian, Manstein, Heusinger, Nya operativa riktlinjer för de tyska stridskrafterna / Operation, Operationskunst, operative Führung sind einige der Schlagworte, wenn es darum geht das Führungswesen innerhalb der Militärgeschichte zu beschreiben. Hierbei werden besonders häufig Beispiele aus der deutschen Militärgeschichte herangezogen. Was aber ist das besondere an operativer Führung in Deutschland? Wann, wie und warum ist diese entstanden, beziehungsweise eingeführt und ausgeführt worden? Die Arbeit beschreibt die militärgeschichtliche Entwicklung der operativen Führung in Deutschland aus deutscher Sicht. Sie stellt somit keinen Vergleich mit der Entwicklung in anderen Ländern an. Vielmehr geht es darum einen roten Faden zu finden, der sich durch die deutsche Militärgeschichte zieht und wie operative Führung jeweils aufgefasst und angewandt wurde. Des weiteren soll aufgezeigt werden welche äußeren Parameter es waren, oder sind, die militärische Führungsstrukturen so beeinflussen, dass operative Führung entsteht oder sogar  notwendig wird. Die Theorieverbindung für die Untersuchung ist eine Deutung der Clausewitz´schen Kriegstheorielehre hinsichtlich operativer Führung. Die Arbeit stellt im wesentlichen eine komparative Betrachtung der Entwicklung der operativen Führung in Deutschland seit dem 19. Jahrhundert dar. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Med slutten av den kalde krigen opphørte delingen av Europa og spenningen mellom to maktblokker. Dette medførte at norsk sikkerhetspolitisk tenkning ble utfordret. Oppgaven undersøker Russlands plass i det norske trusselbildet gjennom 1990-tallet. Analysen er rettet mot henholdsvis Forsvarsdepartementets og Utenriksdepartementets responser på de relativt dramatiske endringer i de sikkerhetspolitiske omgivelser. En sentral del i oppgaven har vært å beskrive utviklingen av sikkerhetsbegrepet, samt NATO og for de militære styrker i Nordvest-Russland. Dette for å vise om det eksisterte et grunnlag for å endre tilnærmingen til Russland eller opprettholde kontinuiteten fra den kalde krigen. Jeg har funnet betydelige forskjeller i departementenes respons. Dette omfatter både grad og form på responsen. Forsvarsdepartementets respons karakteriseres i stort av kontinuitet fra den kalde krigen med tradisjonell øst-vest tenkning, mens UD i sterkere grad viser endring og en tenkning basert på sentrum-periferi. / The end of the Cold War increased the political stability in Europe and reduced the risk of a future war between NATO and its former enemy; the Warsaw Pact. Instead NATO in its strategic concept of 1991 introduced a broad concept of security encompassing political, economic, social and environmental aspects along with the military dimension. NATO no longer faced the former threat of a massive attack from the East. This new thinking challenged the Norwegian approach to security that had been characterised by national consensus during the Cold War.The aim of this paper is to examine to what extent Norwegian authorities have changed their view upon and relations towards Russia during the 1990s. Has the Norwegian approach been changed or is it still characterised by the Cold War. The paper has been concentrated on examining the responses of the Ministry of Defence and the Ministry of Foreign Affairs.  The theory used is focusing on change and stability in foreign policy. The theory discusses a variety of factors that may have an impact on whether a specific foreign policy is likely to endure or to change. It stresses the importance of the impact of stabilisers, tending to inhibit change in foreign policy even when there is a pressure for change.The method used is a descriptive analysis with a comparative view. I have examined official parliamentary bills from the Ministries and official speeches. This to find out if their responses is characterised by change or continuation of Cold War policies. As a major part I described the development of a wider security concept, the development in NATO as for the military forces in the Northwestern part of Russia.Conclusions show to an extensive point that there are differences in the Ministries responses. This includes both the degree and the extent of the response. The Ministry of Defence is more dominated by the traditional thinking - Russia could still be a potential threat to Norwegian security. The Ministry of Foreign Affairs response is corresponding more to major NATO members' responses. The Russian threat is not the military one, but an environmental. The solution to future challenges is in their point of view co-operation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

This is a study of proficiency development of major/lt colonel officers (level 2-3) within the Swedish armed forces. The study includes officers above the age of 45. The background of this study is a study from January 2000 (written by Björn Osswald). Osswald discovered that proficiency development decreased at the age of 45. Since the profession as an officer today is a lifetime profession, this is a result that the Swedish Armed Forces not can afford. This study has its purpose to find the obstacles for proficiency development from an individual point of view. The following questions will be answered:- what are the limiting factors of proficiency development,- who, according to the individual officer, is responsible of the proficiency development,- is it the will/motivation of the individual or the limitations in the organization that slows or stops the proficiency development,- what types of proficiency development methods are most common and most important according to the individual?The purpose of the study is to find the limitations of proficiency development, experienced by the individual, and thereby try to improve methods for future individual development for officers above 45 years old. Today the officer’s profession is a lifetime profession. It should be in the organizations interest to find the best condition suitable, both for the organization but also for the individual. The approach of this study is primarily hermeneutic scientific view using inductive study method. The study is primarily based on an extensive document and literature research. The empirical data is based on 132 officers, level mentioned above. The response has been 65.9%. The study includes job-rotation, proficiency, proficiency development, methods for proficiency development, responsibility of individual proficiency development and limiting factors. The result shows that the individuals are generally satisfied. Job-rotation is mentioned as the most common and most important method for individual development. The average time in one job is approx not more than 3 years. There are some criticisms of the Armed Forces’ lack of interest in the individual’s proficiency development. It has also shown that lack of time, workload and economy has been the most common limitations for the individual development. An interesting result is that age is shown to be a limitation, with a breaking point at 50-54 years of age. Some of the officers have shown to have an old point of view of proficiency development, it is equalled with rank and methods reach it is to study. One of the most interesting result, is the number of officers who lack of own engagement in their own proficiency development. This result is very interesting. According to Swedish Armed Forces personnel handbook (H Pers 97), it is the individual’s own interest and engagement that is the most important thing when it comes to proficiency development. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM. I den andra delen beskrivs och analyseras ett urval av nationella och internationella övningar, i syfte att påvisa i vilken omfattning väpnad strid övas. Tredje delen utgörs av författarens slutsatser. Uppsatsen visar att tonvikten, i princip i samtliga övningar, inte ligger på väpnad strid utan på interoperabilitet och förmågan att kunna agera i ett internationellt sammanhang, t ex vid Peace Support Operations. Väpnad strid i sammansatta förband övas i huvudsak vid taktiska tillämpade- och momentövningar, vilket i stort sätt endast genomförs nationellt. Denna uppsats ger belägg för att våra nationella sammansatta övningar, vare sig delvis eller helt, kan ersättas av internationella övningar. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus. Dessa fokuseringar innebar också att balans fanns mellan dåtid, nutid och framtid.Denna uppsats jämför Försvarsmaktens verksamhetsledningssystem med Balanced Score-card. Utgångspunkt har varit Projekt Rv, H SVAR och en fallstudie vid två regementen om-fattande tillämpningen av H SVAR.Författaren visar att det finns vissa brister i Försvarsmaktens verksamhetsledningsmodell. För att komma tillrätta med dessa kan en väg vara att tillämpa den modell som Balanced Scorecard står för som grundläggande princip för Försvarsmaktens ledningssystem för förbandsverksamheten. / During the 90’s the Governments demands of account from the public admini-stration authorities increased. To withstand these demands from the Armed Forces the Actual Statement of Control Project was started which had the task to work out a new model for the Armed Forces management. The project re-sulted in the Manual for Control, Valuation, Analysis and Account of the Armed Forces, H SVAR.At the same time that the Actual Statement of Control Project was ongoing a model for management, which was named the Balanced Scorecard, was pre-sented in the USA. It was built on the fundamental that follow-up and man-agement should take place with the organization’s vision in focus. Measure-ments for this should be balanced in four fields: financially-, customer-, pro-cess- and learning focus. These focuses would also involve balance in the time dimension yesterday, today and tomorrow.This thesis compares the Swedish Armed Forces management system with the Balanced Scorecard. The starting-point has been the Actual Statement of Control Project, the Manual for Control, Valuation, Analysis and Account of the Armed Forces, H SVAR, and a case study at two regiments concerning the actual application of H SVAR.The author shows that some deficiencies in the Swedish Armed Forces management system could be taken care of through a initiation of the Balanced Scorecard as a fundament for the Armed Forces system for management. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01