I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna uppträda med marina enheter i farvatten från havet intill kusten. För att kontrollera det kustnära havsområdet krävs effektivitet inom krigföring på och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framställs dels som ett hot men också som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit åtgärder för att förbättra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jämförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en småstat belägen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter på minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar på USA:s och Sveriges syn på minkrigföringens strategiska roll under 100 år, 1900 – 2000. Under denna period fick minkrigföringen sitt absoluta genombrott i sjökriget. Studien ger en översikt hur synen på minkrigföringen påverkas av erfarenheter från olika konflikter, krig och den tekniska utvecklingen. / The post world war period demands new maritime strategies for the New Century. U.S. military will play an essential role in building coalitions and shaping the international environment through means such as the forward stationing or deployment of forces. This requires significant forward presence involving naval forces in crisis-prone regions. Forward presence and engagement require capability to manoeuvre naval forces from the sea into the littoral waters. With the shift in focus by naval forces from the open ocean strategies of the Cold War to the littoral regions, the potential for mines to frustrate naval plans has increased. Naval forces must have an effective MCM capability to operate in littoral waters. A comparative historic study between U.S. and Sweden can give new prospects in the strategic importance of mine warfare.    This study focuses on U.S. and Swedish reflections on the strategic importance of mine warfare. During the 20 th century mine warfare made a definite breakthrough in sea warfare. This study attempts to give an outline of how attitudes of naval strategy are influenced by conflicts, war and technical development. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

C-uppsatsen avhandlar överraskning, en av grundprinciperna för krigföring i den svenska operativa- och högre taktiska markstridsdoktrinen. Strävan med uppsatsen är att klarlägga de grundläggande faktorer som överraskningen kan sägas bestå av samt att skapa en modell av faktorernas inbördes förhållande och ömsesidiga beroende, syftande till att på ett avgörande sätt överraska motståndaren.Den empiriska undersökningen sker genom en analys av fem erkända militärteoretiker. De grundläggande faktorer för överraskning som framkommer efter analysen, prövas mot praktiska operativ verksamhet i en begränsad fallstudie. Faktorernas framtida giltighet hypotesprövas i en studie som utgår från två hypoteser om Dominant Battlespace Awareness.Avslutningsvis förs en diskussion om hur utbildningen av svenska officerare bör utvecklas för att på ett bättre sätt än idag, möjliggöra ett operativt agerande, syftande till att nå ett avgörande genom att utnyttja överraskning på taktisk nivå. / This thesis deals with surprise, one of the basic principles of war in the Swedish operational land-battle doctrine. The purpose, from a military-theory perspective, is to elucidate the fundamental elements that surprise can be said to be composed of and to create a model of reciprocal relations and mutual dependence, in order to achieve surprise of the adversary in a decisive way. The empirical research will be accomplished by using an analysis of five acknowledged military theorists. The fundamental elements of surprise, which appear from the analysis, will be examined in practical operational operations through a limited case study. The validity of elements in a future military environment will be tested in a discussion about two hypotheses of Dominant Battlespace Awareness. In conclusion, a discussion will be carried out on how the education and training of Swedish officers ought to be more effectively directed than it is today. The aim would be to enable an operational performance, utilising surprise at the tactical level in order to attain decisive victory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Den svenska Försvarsmakten ominriktas från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där internationell förmåga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrämjande operationer ökar och militärt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrämjande operationer i perspektivet 2010. Uppsatsen har skrivits genom en iterativ process med en Hermeneutisk ansats. I uppsatsen används Storbritannien och Holland som jämförelser till Sverige. Den inleds med en deskriptiv del som beskriver EU:s militära förmåga. Därefter beskrivs de tre ländernas politiska inriktning och amfibiska förmåga. I nästa del analyseras EU:s krishanteringsförmåga som följs av en analys och jämförelse av ländernas politiska inriktning och amfibiska förmåga. Uppsatsen visar att svenska amfibieförband i framtiden kan delta i internationella operationer. Vissa förmågor behöver dock utvecklas för att förbandet skall kunna användas i ett brett spektra av uppgifter samt ha tillräckligt stor tillgänglighet och förmåga till uthållighet. / The Swedish Armed Forces have changed from an invasion defence to a defence that has Rapid Reaction capability and prioritised international capacity. The demands to take part in peace support operations are increasing and military co-operation is taking place with others in the European Union and NATO. In Sweden there are discussions about which units will take part in international operations and in the European Union Rapid Reaction Force. The purpose of this paper is to examine if there are conditions for Swedish amphibious units to take part in peace support operations in the perspective of year 2010. The paper is written using an iterative process with a hermeneutics aspect. In the paper Great Britain and Holland are used as a comparison to Sweden. The first part is descriptive and illustrates the military capacity in the European Union. Thereafter there is a description of the political direction and amphibious capacity in the three countries. The next part is an analysis of the capacity in European Union Crisis Management and thereafter an analysis and comparison of the countries’ political direction and amphibious capability. The conclusion of the paper is that the Swedish amphibious units can take part in international operations in the future. Some capabilities, must be developed so that the units can be used in a broad spectrum of tasks and have accessibility and capability of endurance. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000. Med en kvalitativ metod som grund, studeras de bägge besluten utifrån ett policyprocessperspektiv. Tonvikten läggs på själva policyutformningsfasen, d.v.s. hur besluten växer fram och formuleras. Uppsatsen visar att det är andra frågor än de rent säkerhetspolitiska som avgör omfattningen, och därmed realismen, i den svenska anpassningspolitiken. Ekonomiska förutsättningar, budgetmässiga aspekter samt sociala och kulturella ambitioner, har påverkat utformningen och omfattningen av Försvarsmaktens utveckling. Behovet av folkligt stöd för den förda politiken samt den uttalade viljan till politiskt samförstånd är också genomgående teman. / During the latest century, the Swedish armed forces have been in a state of constant development and change. Its organisation, strength and overall tasks changed in line with the, at that time, actual conditions for domestic and security policy. This so-called policy of adaptability, earlier named the principle of resilience, was and still is an explicit political intention aiming to balance the economical appropriations between the armed forces and other important public functions.Today, as well as in the past, security policy is marked as a cornerstone for the policy of adaptability. It is the international political and security environment that should be the determined reason for growth or reduction of the armed forces.This essay compares the parliamentary defence resolutions from 1936 and 2000. With a qualitative method as basis, the two resolutions are examined from a policy process point of view. The emphasis is on the so-called working phase, in which the resolutions progresses and finally formulates. The essay points out, that it is a fact that other reasons than strict national security policy shape the dimensions of the national defence, and therefore also the credibility, of the policy of adaptability. Economical, social and cultural aspects have influenced the form and size of the development of the armed forces. The need for public support and the political will to reach consensus in these matters is also significant. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Uppsatsen behandlar översiktligt den svenska försvarsmaktens förmåga till informationsoperationer (IO) vid en internationell insats, nu och i framtiden. Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om vilka behov och förmågor som finns inom området informationsoperationer, framförallt kopplat till områdena ledning och fredsfrämjande insatser. Inledningsvis utforskas och beskrivs översiktligt begreppet IO, därefter utforskas vilka svenska förmågor som finns eller är planerade/beslutade. I nästa avsnitt utforskas FN och dess roll i samband med IO vid internationella insatser Avslutningsvis diskuteras svenskt deltagande i framtida internationella insatser kopplat till IO. I samband med den avslutande diskussionen föreslås vilka IO-förmågor Sverige bör ha vid internationella insatser. I uppsatsen har en utvecklad, kvalitativ, hermeneutisk metod använts, Metoden har inneburit kvalitativ analys av texter och intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes. Uppsatsen pekar på att det i dagsläget finns delförmågor inom området IO men att vi saknar en övergripande strategisk och operativ ledning inom området. Det finns f.n. ingen ledningsorganisation eller doktrin som styr verksamheten. Området är under utveckling men det finns brister i balansen mellan förmågor och vilja/ambition. Uppsatsen redovisar också behovet av förmågor inom området vid internationella insatser. / The paper gives an overview of the Swedish Armed Forces’ ability to perform information operations (IO) within Peace Support Operations (PSO), now and in the future. The purpose of this paper is to present knowledge as to the needs and abilities in the area of IO, especially in C2 and within Peace Support Operations. Initially, it explores and perspicuous describes the concept of IO and subsequently it describes the present and planned IO-capabilities in Sweden. In the following chapters it investigates the UN and its role in relation to PSO. Finally this paper discusses Swedish commitment within future PSOs related to IO. In connection with the final discussion, it proposes what IO-capabilities the Swedish armed Forces ought to have within PSO. A developed, qualitative, hermeneutic method with a qualitative analysis of printed documents and interviews has been used in the paper.The scientific procedure used includes an analysis, a collection of facts, a processing together with qualitative analysis and comparisons, and finally a synthesis. The paper points out the fact that parts of the described IO-abilities exist in Sweden today. However, there is neither an overall strategic or operational C2, nor any C2-organisation or doctrines that regulate the activities. The area is under development but there is a lack of balance between capabilities and will/ambition. The paper also shows the need for IO-capabilities within PSO. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Tysklands Blitzkrieg under början av andra Världskriget har studerats ur många perspektiv både avseende de miltära operationerna och den förda politiken. Detta arbete granskar om konceptet var en genomarbetad krigföringsmetod eller tillkom efter hand mellan och under fälttågen. Den period som studeras är åren 1939-41 och de tre fälttåg som nämns ovan. Utgångspunkten är vad olika författare har skrivit i denna fråga och syftet är att studera vad de anser om Blitzkrieg som ett koncept eller inte. Kopplingen de till teorier om manöverkrigföring som lanserats under senare år granskas också. Dessa teorier hänvisar ofta till Blitzkrieg som ett praktiskt exempel på manöverkrigföring.Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Var Blitzkriegskonceptet utvecklat före kriget? Vem drev på utvecklingen Vad orsakade framgången i Frankrike? Vad fick Wehrmacht att köra fast vid Operation Barbarossa? De skall ge underlag för den diskussion som avslutar uppsatsen och som skall försöka utröna huruvida Blitzkrieg var ett genomtänkt koncept. / Germanys Blitzkrieg during the beginning of World War II has been studied from many perspectives, both according to the military operations and the government’s politics.This work examines if Blitzkrieg was a concept developed before the war.Or did it develop during and between the three campaigns against Poland, France and Russia, between the years 1939-41?The study is based on the study of literature on the subject and it will take a look upon what different writers’ opinions are about Blitzkrieg as a concept. It will also take a look at the connection with the theories about maneuver warfare, which often uses Blitzkrieg as an example of how to make war according to these theories.The study looks upon some questions as a help to investigate these conditions. Was Blitzkrieg a concept developed before WW II? If it was, who was behind it? What was behind the success of the Wehrmacht in France 1940? And finally which were the reasons behind the failure of the Barbarossa campaign?The study ends with a final analysis to find out if Blitzkrieg was a concept or not. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess. Resultatet visar att planeringsprocessernas strukturella likheter inte motiverar att de tillämpas parallellt. Vid analysen uppvisar den svenska modellen spårbarhet till den reflekterande inriktningen inom militärteorin. NATO:s modell har en dragning åt den mer lagbundna skolan, och med en tydlig fokusering på egen och motståndarens kraftcentrum. Den svenska planeringsprocessen uppvisar brister inom intuitiv beslutsfattning. Chefens roll är otydlig och planeringsprocessen fokuserar på alternativgenerering och –värdering i stället för att använda tiden till spel på en tidigt framtagen lösning. NATO-modellen uppvisar liknande brister men har en tydligare och mer formaliserad chefsroll. Vår nationella modell möter inte kraven enligt rapport 4 då den bl.a. brister i interoperabilitet. NATO:s modell fyller i allt väsentligt kraven och är internationell norm. Sammantaget löses operativa problemställningar bäst genom en tillämpning av NATO:s planeringsprocess, varför den rekommenderas som metod för svensk nationell operativ planering. / The essay is a comparative analysis of NATO’s and Sweden’s operational planning processes and recommends the rout for Sweden to take regarding the choice of a national operational planning process. Initially the theoretical model of the essay, consisting of military theory, research within the frame of “Naturalistic Decision Making” and the Armed forces internationalisation according to ”FMI 2020, rapport 4” is motivated. The planning processes are described and transformed in order to allow for an equivalent comparison. The analysis elucidates the differences and the similarities, and accounts for the strengths and weaknesses of the planning processes. The result displays that the structural similarities between the planning processes do not motivate their parallel use. All through the analysis the Swedish model presents a trace to the reflecting concentration within military theory. NATO´s model presents an inclination to be more conformable to law and indicates a distinct focus on enemy and own centre of gravity. The Swedish planning process displays a shortage in the realm of “Naturalistic Decision Making.” Further more, the role of the commander is vague and the planning process focuses on producing and evaluating courses of action in stead of using time for war-gaming an early produced course of action. NATO´s planning process presents the same shortcomings but the role of the commander is more distinct and formalised. Our national model does not cope with the demands according to "FMI 2020, rapport 4”, among other things due to the lack of interoperability. NATO´s model in principle fulfils the demands and is seen as the international norm. As a whole, operational problems are best solved through an application of NATO´s planning process. NATO´s model is therefore recommended as method for Swedish national operational planning. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Ämnesområdet avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistånd (säkerhetsfrämjande stöd) till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar främst den säkerhetspolitiska målsättning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet är att  analysera de fyra nordiska ländernas individuella säkerhetspolitiska  målsättningar och därigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen är så koordinerade i sitt stöd som de övergripande målsättningarna kan ge sken av? Uppträder de fyra nordiska länderna som den koordinerade aktör som man ibland kan få uppfattningen av? Eller är det så att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska ländernas stöd har det vidare säkerhetsbegreppet för staten använts. / The purpose of this essay came out of a study of the Nordic Countries’ security-policy goals for their individual support programmes towards Estonia, Latvia and Lithuania, between the years of 1991-2001. It is easy to believe that the four Nordic Countries are acting in a co-ordinated way in their aims to support the Baltic States. That belief arises from the fairly similar overall security-policy aims connecting their support towards the Baltic States. There are also several other areas in which the Nordic Countries are known to co-operate, for example, the Nordic Council of Ministers, where the Nordic Countries co-ordinate their policies. Therefore I felt the need to analyse if there was a possibility, that they were acting as one co-ordinated actor or if they actually were four separate actors. The reason for the chosen period of time is that it is pointless to analyse the support when the Baltic States were under Russian rule. The liberation from Russia came in 1991 for the Baltic States. And since the Russian withdrawal from the Baltic States the window was suddenly set wide open for support to the newly independent states. The end date 2001 is chosen because of the need to verify the different projects in that period and I don’t intend to study future events in this essay.  The disposition of this essay is as follows: I have extracted the necessary information from each Nordic Country’s security-policy for the support towards the Baltic States and then compared it to six different themes. The themes are connected in a model, which describes the wider security concept for the nation state. The comparison is made so as to see how the Nordic Countries differ in this concept and between the six different themes. Each chapter is connected to one theme and ends with a summary and conclusions. All these conclusions and parts of the summary are then analysed in the final chapter, where all themes are compared over the stated period of time and conclusions are drawn according to the questions posed in the essay. There were a number of conclusions made in the last chapter that show the following. For a start, I would like to comment on the specific programmes made by the Nordic Countries. They differ in length, layout and if they handle one specific Baltic State or all three together. Sweden, Denmark and Norway have gone towards individual programmes for each Baltic State, but Finland holds onto a common programme for all three Baltic States. Another thing is that Finland strongly supports mainly one Baltic State, namely Estonia. That priority is not so evident among the other Nordic Countries. On the financial side, Norway provides 1/5 of the Swedish and Danish and ½ of the Finish contributions. But the strongest proof of the discrepancy between the Nordic Countries can be seen in the analysis of the different themes. One example of many is Sweden’s recently started export of war material for three reduced brigades. No other Nordic Country has that policy and support. The Finns are reducing their support to the Baltic States and terminate this in 2005. My conclusion is that when you closely analyse the Nordic Countries’ support towards The Baltic States, it is evident that they are acting as four separate players even if they seem co-ordinated in their overall aims. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01