Sammanfattning Syftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet. Utvärderingen ger svar på om personalen upplever att arbetet med barnen genomförs på det sätt som det är tänkt, om arbetet är kunskapsbaserat och om det förefaller vara så att Siri kan nå de mål som programteorin föreskriver. Kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med personal med olika utbildningsbakgrund som arbetar eller har arbetat på Siri. Vid analysen har, förutom programteorin, de teoretiska begreppen omsorgs- och delaktighetsperspektivet samt Harts delaktighetsstege använts. Av resultatet framkom att respondenternas uppfattningar gällande Siris målsättning i arbetet med barnen samt vilka aktiviteter det är tänkt att barnen ska erbjudas, överensstämmer med hur de beskrivs i programteorin. Det framkom även att aktiviteterna är förankrade i tidigare forskning gällande behov hos barn som har upplevt våld. I praktiken genomförs emellertid inte alltid de aktiviteter som det är tänkt att Siri ska erbjuda barnen. Hinder för genomförandet som lyfts fram i studien är personal- och bemanningsfrågor, att aktiviteterna inte har hunnit bli välförankrade i praktiken och att Siri är en svårplanerad verksamhet. Till vissa delar förefaller barnperspektivet vara knutet till olika personer även om personalen till stora delar var överens om att verksamheten har ett utvecklat barnperspektiv. Gällande barnens delaktighet på Siri framkom ett dilemma. Då mamman har det yttersta ansvaret för barnet kan personalen inte uppmuntra till mer delaktighet för barnet än vad mamman tillåter, varför olika barn upplevs ha olika möjlighet till delaktighet. Nyckelord: barnperspektiv, skyddade boenden, barn, omsorgsperspektiv, delaktighetsperspektiv / Abstract The aim of this study was to evaluate how the child perspective is described and expressed at the domestic violence shelter Siri in Uppsala. The organisation primarily focuses on women but their children are also in need of shelter and support. Research shows that children who have been exposed to domestic violence are at risk of developing mental and social problems. This means there is a possibility that they have special needs which Siri is trying to provide for. This evaluation is based on program theory and has a qualitative approach. The program theory describes how the child perspective is meant to be implemented in the organisation. The evaluation answers whether the staff experience that the program theory is being implemented as it is meant to be implemented. Furthermore the evaluation answers if the theory is evidence based and if Siri can reach the goals expressed in the program theory. The study is based on semi-structured interviews with members of the staff. The framework for analysing the results, besides the program theory, was the care perspective, the rights perspective and Rogers Harts ladder of children’s participation. The results show that the respondents’ opinions about the organisation’s activities and goals are consistent with the program theory, and that the theory seems to be based on previous research about needs of children who have been exposed to domestic violence. The activities that Siri intends to provide the children are not, however, always implemented in practice. The respondents expressed that the difficulties to implement the activities in the organisation mainly depends on staff issues, but also the fact that Siri is an unpredictable organisation. Furthermore the results show that the organisations’ child perspective, to a certain extent, depends on which member of the staff that is working; the child perspective varies from person to person. In general, however, there was an agreement among the respondents that the organisation is characterised by a child perspective. Keywords: child perspective, domestic violence shelter, children, care perspective, rights perspective

No description available.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras. Samtliga LSS-handläggare kunde definiera hur de själva uppfattade barnperspektivet men däremot hade de svårigheter att veta hur detta rent praktiskt skulle tillämpas. Analysresultatet visade att det mestadels var den vuxnes syn på barnperspektivet som var rådande och inte barnets egen syn på sin tillvaro. Kommunikationssårigheter var en bidragande orsak till bristen på delaktighet och inflytande hos barn med funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to elucidate how LSS administrators interpreted the concept of child perspective and how this was applied in the investigation. We conducted qualitative interviews with six LSS administrators and the results were analyzed using the theory of social constructions. The analysis of the interviews identified five key themes that we saw as explanatory factors regarding how LSS administrators applied the child perspective in the investigations. These themes were investigative procedure, the lack of guidance and investigation method, the child perspective versus the child´s own point of view, participation and influence, and communication. It was found that the lack of guidelines and methods of investigation led to the LSS administrators themselves had to construct their own way of how the child perspective should be applied. All LSS administrators could define how they perceived the child´s perspective but they had difficulty in knowing how this should be applied in practice. The analytical results showed that it was mostly the adult´s views on the child´s perspective that was present and not the child´s own view of his existence. Communication difficulties were a contributing factor to the lack of involvement and influence of children with disabilities.

Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap hur förskollärarna på en åldershomogen förskola arbetar med barns delaktighet och inflytande, hur arbetet skiljer sig för de olika åldersgrupperna och hur förskollärarna kopplar sitt arbete till läroplanen. Jag har använt mig av intervjuer med fyra förskollärare samt en förskolechef på en åldershomogen förskola för att besvara mina frågeställningar. Resultatet av min undersökning visar att förskollärarna lägger stor vikt vid att barnen ska få delaktighet och inflytande över sin vardag på förskolan. Detta gör de genom att synliggöra det enskilda barnet med hjälp av den pedagogiska dokumentationen. Därefter anpassas verksamhetens arbetssätt och miljö efter de behov samt intressen som barnen visat uttryck för. Detta ansåg förskollärarna hade blivit lättare efter att de börjat med åldershomogena barngrupper till skillnad från när man hade arbetat med åldrarna 1-5. / The purpose of this study is to bring further knowledge into how educators in homogeneous pre-schools work with children's participation as well as their ability to influence their daily school life. The study will also identify what the differences are for different age groups and how educators connect their work with the curriculum. The results have been accumulated by interviewing four educators and a principal in a homogeneous pre-school. The results of the study show that the educators believe that it is important for children to participate and have a say in day to day pre-school life. The use of pedagogical documentation is a tool used to help notice every individual child. Through this documentation they are able to adjust their way of working, the education level and the surrounding environment to cater to the children's interests and needs. The results also show that the educators found it easier to include a child's needs and interests when working with children of the same age.

I denna studie undersöker vi hur personalen på en anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fängelse. Mötet kan på många sätt vara känsligt och barn med frihetsberövade föräldrar behöver tas emot av personal som förstår dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstå hur barnperspektivet på anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns något samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet.  I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades åsikter i förhållande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anställda på anstalten ska jobba för att den intagne inte ska återfalla i brott samt att upprätthålla säkerhet. Att vara barn till någon som sitter i fängelse är speciellt. När barnet kommer till anstalten måste höga säkerhetskrav balanseras med vad barnet uttrycker och behöver. Vidare ser vi att ett större samarbete mellan socialtjänsten, kriminalvården och andra myndigheter skulle kunna stödja barnet och hans/hennes familj under förälderns fängelsevistelse. / The aim of this essay is to study how the staff at a Swedish prison approaches children that visit the prison. The meeting can in many ways be sensitive and children with imprisoned parents need to be welcomed by employees that have an understanding of their situation. The method used is qualitative interviews. Through these interviews we explore the child perspective at the prison, the employee’s competence and if there is any cooperation between different authorities to support the child.  In total we have interviewed nine persons and their views and reflections are compared with established research. We conclude that all the interviewees apply a child perspective in their work. However sometimes laws and regulations in effect hamper the staff’s ability to meet the child from the child’s perspective. The prime objectives for the employees at a prison are to maintain security and to help the inmates towards a life outside the criminal sphere. To be a child and have a parent in prison is difficult. When the child visits the prison his/her needs and feelings has to be balanced with the security demands at the prison. We also argue that it would be helpful for the support of the child and his/her family if social services, The Prison and Probation Service and other authorities would have a closer cooperation.

Studien behandlar begreppet det kompetenta barnet och dess komplexitet. Denerfarenhet vi har genom att vara verksamma i förskolan innebär att vi uppleverbegreppet används utan någon större eftertanke eller notis av dess betydelse. Syfte medstudien är att förklara och förstå innebörden av begreppet det kompetenta barnet iförskolan. Studiens litteraturgenomgång berör aktuell forskning inom området,begreppet det kompetenta barnet och barnsyn. Datainsamlingen som ligger till grund förstudien består av åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare och genomfördes med stödav fenomenografin. Resultatet visar att förskollärarna förklarar begreppet, detkompetenta barnet utifrån tre olika kategorier. Dessa tre kategorier är; det kompetentabarnet genom färdigheter och självständiga handlingar, det kompetenta barnet sommöjliggörs genom miljön samt det kompetenta barnet förklaras genom inneboende viljaoch drivkraft. Resultatet visar även hur det kompetenta barnet kommer till uttryck iförskolans verksamhet; Barnet som kompetent genom förskollärarens syn på barnetsamt barnet som kompetent genom hur förskollärare uppfattar sin egen yrkesroll. Idiskussionsdelen diskuteras hur begreppet det kompetenta barnet beskrivs avförskollärare och hur det kompetenta barnet kommer till uttryck i förskolansverksamhet. / The study focuses on the complexity of the concept the competent child. From ourexperience of working in preschool we have been aware of the fact that this concept isbeing used without any further consideration or observance of its true meaning. Thepurpose of this study is to explain and understand the signification of the concept thecompetent child in preschool. The literature on which the study is based concernscurrent research within the field, the competent child and outlook on children. Thecollections of data that the study is based on contains of eight qualitative interviewswith preschool teachers were made supported by phenomenography. The result showsthat preschool teachers explain the concept, the competent child by three categories.These three categories are; the competent child through skills and independent actions,the competent child who is made possible through the environment and the competentchild being explained through inborn will and driving force. The result also shows howthe competent child is expressed in the daily activities in preschool. The child ascompetent through the preschool teacher`s outlook on children and the child ascompetent through the way, in which the preschool teacher perceive her/his ownprofessional role. In the discussion part, the way preschool teachers explain the conceptthe competent child, is being discussed and how the competent child is expressed in thedaily activities in preschool.

The aim of this study is to, from a child’s family relations, describe the usage of terms relating to factors of risk and safety in science and in investigations concerning children in need of protection. It is also of importance in what way the terms are used when the Social Services suggest that measures should be taken, and in which way the children have been heard in the investigations. The issues raised in this study are: (a) How is the current life situation and life quality of the children discussed? (b) The value of factors concerning risks and protection. (c) How is the children’s own descriptions taken in to consideration? (d) Is gender issues considered? (e) How is Lagerberg’s model (Lagerberg, 1998) useful in investigations? The method of analysis is mainly qualitative however it is combined with analysis of literature relevant to the study. The empirical material has been obtained from social files concerning recommendations of placing children in alternative homes. The study includes 13 cases when recommendations have been given according to the Social Services Act (SoL) or to the Care of Young Persons Act (LVU). The cases concern children between the age 7 and 12 years old in two communities in the middle of Sweden. The result of the study is given in terms of risks, safety and quality of life. When needed, it is also given in terms of gender. For instance, the study shows that the children are able to talk about their situation in 50% of the cases. Furthermore, it shows that girls tend to talk more about their concerns about their family situation than boys do. The ambition is that this study will be of assistance for the Social Services in cases concerning children in need. Keywords: Child perspective, attachment, ecology of human development, gender, factors of risk, protective factors, life quality and prognoses.

No description available.

Tanzania ratified the Convention on the Rights of the Child 1991, but still 32 per cent of the Tanzanian children estimate to be involved in child labour. Why children work, the work they most commonly do, and under the conditions which they work differ regionally. This study aims to find the underlying causes behind child labour among boys in Babati Town, both from the researcher’s - and the children’s own perspective. The study was accomplished through a qualitative case study in Babati Town and the data were gathered through semi-structured interviews, primarily with the child labourers’ themselves to get the right child perspective. The data from the interviews was analyzed according to four chosen theories of underlying causes behind child labor with the purpose to see to what extent the findings of the study correlate to the indicators outlined in each theory. The study found that indicators from each theory correlating with the Babati case with poverty as the major underlying cause behind the labouring. From the child labourer’s perspective was poverty the underlying cause for their labouring. Poverty on its own was though, from the researcher’s perspective, found to be insufficient to explain the prevalence of child labour. The problem of child labour is massive due mainly widespread poverty but also due the social context and its traditions, insufficient funding, school policies and inadequate implementing of important regulations as the Convention on the Rights of the Child.

Nutida förutsättningar för samhällsplanering har resulterat i att barns demokratiska och fysiska utrymme i planer är mindre än det som stipuleras i barnkonventionen. Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka utmaningar, brister och möjligheter som finns att inkludera barnfrågor i kommunal planering. Undersökningen utgår från två frågeställningar där detta konkretiseras. Studien är avgränsad till Sverige och den teoretiska utgångspunkten är begreppen ”barnperspektiv”, ”barns perspektiv” och ”barns bästa”. Materialet har samlats in med hjälp av de kvalitativa metoderna dokumentstudie och intervju och empirin har sammanställts genom en tematisk analys i tre delar. Arbetet har resulterat i tre centrala slutsatser kring utmaningar, brister och möjligheter. Genom dessa argumenterar vi för att förhållningssättet till barns kompetens samt strukturella och praktiska förutsättningar är avgörande för en lyckad inkludering av barnfrågor i planering. / Present conditions for urban and regional planning have resulted in children's democratic and physical space in development plans being smaller than what is stipulated in Children’s Rights Convention. The purpose of this study is to understand what challenges, deficiencies and opportunities there are when including children’s needs in physical planning in Sweden. The study is based on two research questions where this is further specified. The theoretical framework is the concepts of “child perspective”, “child's perspective” and “children's best interests”. The data has been gathered trough the two qualitative methods document study and interview and compiled through a thematic analysis. This work has resulted in three central conclusions regarding challenges, deficiencies and opportunities. With these conclusions we argue that the approach to children’s competence as well as structural and practical conditions are crucial for successfully including issues concerning children in planning.