The aim of the study is to highlight children’s perspectives on parental mental health issues and/or substance abuse problems. Exploring their perspectives involves analyzing autobiographies written by individuals who have lived in dysfunctional homes. The analysis categorizes themes that cover events and experiences across all biographies. The study examines the children’s own mental health and how and if it gets affected from their parents’ issues, grounded in various concepts of attachment theory, aiming to investigate whether the children may have experienced insecure attachment or not. The thesis also delves into what enables children to find inner strength despite the challenging childhood they have experienced and how childhood is described, encompassing both negative and positive aspects. Their parents exhibit various forms of issues at different levels of severity, including alcohol misuse, severe mental health problems, and/or comorbidity.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys. Den valda analysmetoden bygger på Laclau och Mouffes diskursteori. Vi har sedan vidare analyserat vårt resultat utifrån teorier om makt samt med hjälp av tidigare forskning. Vi har utifrån vårt material identifierat tre stycken nodalpunkter, kring vilka diskursen centreras. Detta har vi kunnat göra genom att vi samlat alla utsagor, brutit ner dessa och hittat gemensamma nämnare som i sin tur hjälpt oss att identifiera nodalpunkterna. De funna nodalpunkterna är barnet i fokus, barns perspektiv samt vuxnas ansvar för barns bästa. Nodalpunkterna visar tydligt på vad som anses vara viktigt och därmed hur utredarna talar kring barnperspektivet och dess innehåll. Vi har även sett att utredarna skiljer på begreppen barns bästa respektive barns vilja och att barns vilja ses som en del av barns bästa. De funna nodalpunkterna kan även säga något om både utredarnas syn samt arbete med barns bästa och barns vilja.

No description available.

In previous research the lack of usage of a child perspective and child participation has been a recurring theme. The purpose of this study is to examine the usage of a child perspective within social assistance where the target group is adults and the main goal of the work is to support households to self-sufficiency. This study’s aim is to further highlight the presence of a child perspective, child participation and how social workers collaborate with other units within matters concerning children. This qualitative study has used research interviews as it’s data collecting method, the empirical material consists of interviews with six social workers who all work within one social assistance unit at a social services office. The results show the difficulties of defining what it means to practice a child perspective within one’s work. It also puts focus on the dilemma of wanting to practice a child perspective and their increased participation, versus how the respondents view their task as social workers within social assistance. The conclusions of this study further raise a question on how children's participation and a child perspective can be integrated into the practical work of social assistance.

Syftet med vår studie är att få en inblick i om förskollärare är medvetna om hur de utformar innemiljön på förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollärarna utformar miljön så att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn. Frågeställningar: Vad har förskollärarna för tankar kring den pedagogiska miljön på förskolan? Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna? Hur utformar förskollärarna miljön så att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn? Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger på data bestående av sex intervjuer med förskollärare och observation av innemiljöerna på de förskolor som de är verksamma i. Vårt resultat visar att förskollärarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara föränderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgångspunkten vid utformningen. Detta för att varje barn ska hitta någon aktivitet som är meningsfull för dem. / The purpose of our study is to get an insight into if the pre-school teachers are aware of how they design the indoor environment at the pre-schools and which child perspective is reflected in their pedagogical environment. We want to know if pre-school teachers design their environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child. Questions: What thoughts do the pre-school teachers have regarding the pedagogical environment at the pre-school? Which child perspective is reflected in the pedagogical milieus/environments? How does the pre-school design the environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child? The paper takes its primary theoretical starting point in the postmodern perspective. The study is based on data from six interviews with pre-school teachers and observations of their pre-schools’ indoor environment. Our result shows, that the pre-school teachers’ thoughts and child perspective are reflected in the environment. It should be in constant change, and the child’s interests and needs should be the primary focus in the design of the environment. Each child needs to get the possibility to find some activities which can develop them.

The purpose of this study was to examine social workers working process in social assistance with focus on the child´s perspective. We were interested in learning about the existence of variations in approach and attitude between two municipalities. Question to be answered about what methods and approaches used by social workers to include the child´s perspective in the process of social assistance. Another question to be answered about what the manner in which social workers took into account the child´s perspective when the families apply for social assistance in relation to the operations and requirement. To fulfill the purpose, qualitative methods were used. Interviews were conducted with six social workers, three social workers in each municipality. The results of the interviews were analyses based on research and knowledge reviews and based on theory of street level bureaucracy. The study´s results show variations between the two municipalities in the social workers account of the child´s perspective in social assistance. The results also show that there was no established method or model in municipalities that made it clear to examiners how the child´s perspective should be taken into account in work with families. Instead the social workers of laws, policies, local conditions and the officers´ own discretion assumed how to best take in to account the child´s perspective in the work. When families applied for social assistance, social workers always tried to consider the child´s perspective. Families with children had the opportunity to be granted extra efforts that benefited children and the requirements were not as strict for families with children, as for other individuals without children who applied for social assistance.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var: Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation? Vad är meningsfullt att dokumentera? Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation? För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m. och det ska synliggöra barns lärande, men det är även pedagogernas lärande som synliggörs och det bidrar till ett utvecklingsarbete och förändringsarbete. Genom att reflektera över dokumentationerna så kan man se nya saker som man kanske annars inte skulle ha sett. Syftet att använda pedagogisk dokumentation kan vara av olika skäl. Det kan vara att man vill se hur ett barn tänker, barnets utveckling med även för att förändra miljön på förskolan. Läroplanen, Lpfö98 tar upp pedagogisk dokumentation i förorden. Det står att verksamheten synliggörs men även att det ger ett underlag för att se verksamhetens kvalitet. Begreppet pedagogisk dokumentation är hämtat från Reggio Emilia filosofin, där man arbetat med arbetsverktyget i mer än 30 år och syftet är att synliggöra barns lärande, men barnsynen är avgörande om du kan arbeta och förstå begreppet pedagogisk dokumentation. / The purpose of this study is to see how educators and municipalities interpret the term of pedagogical documentation. My question was; how do the educators and the responsible at municipalities interprets pedagogical documentation? What is meaningful to document? What do you think is the foundation if you can work with pedagogical documentation? To find out the answers to my questions, I based my study on theory from different teachers and researchers in education and then interviews and questionnaires. The results show that the concept of pedagogical documentation can be interpreted differently. The Pedagogue´s child perspective controls whether you can make use of pedagogical documentation. Preschool teachers use pedagogical documentation through observation of different methods that can be ex camera, observation templates, etc. and it will make children's learning visible but it is also making the educator's learning visible and it contributes to development and change. By reflecting on documentation it gives you opportunities to see things you would not see yourself. The purpose of the use of pedagogical documentation can be for various reasons it may be that you want to see how a child thinks, child development, even to change the environment at the preschool. The curriculum Lpfö98 raise educational documentation in the preface, it says that the activity is made visible but also that it provides a basis to ensure the quality. The concept of pedagogical documentation is taken from the Reggio Emilia philosophy, which worked with the working tool in more than 30 years and the aim is to make visible children's learning but children view is essential if you can work and understand the concept of pedagogical documentation.

The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child’s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in “Socialtjänstlagen” (SoL) and “lag om särskilda bestämmelser om vård av unga” (LVU). The purpose was also to explore how the child perspective was presented in rulings from the Public Court according to LVU 3§, in the prerequisite “annat socialt nedbrytande beteende”. The choice of method was based on our main purpose and therefore the legal dogmatic and the qualitative methods were applied. The child perspective in Swedish legislation emphasizes the child’s best interest and the child’s right to be heard. There have been problems recognizing children’s legitimate interests which are one of the reasons why adults are considered to protect those interests by speaking for the child although they may have different interests. The result was that the child’s voice was inadequately asserted in legal processes which indicated that the child perspective wasn’t used as intended according to the law and government bill.

<p>Syftet med vår studie är att få en inblick i om förskollärare är medvetna om hur de utformar innemiljön på förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollärarna utformar miljön så att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.</p><p>Frågeställningar:</p><p>Vad har förskollärarna för tankar kring den pedagogiska miljön på förskolan?</p><p>Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?</p><p>Hur utformar förskollärarna miljön så att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?</p><p>Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger på data bestående av sex intervjuer med förskollärare och observation av innemiljöerna på de förskolor som de är verksamma i.</p><p>Vårt resultat visar att förskollärarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara föränderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgångspunkten vid utformningen. Detta för att varje barn ska hitta någon aktivitet som är meningsfull för dem.</p> / <p>The purpose of our study is to get an insight into if the pre-school teachers are aware of how they design the indoor environment at the pre-schools and which child perspective is reflected in their pedagogical environment. We want to know if pre-school teachers design their environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child.</p><p>Questions:</p><p>What thoughts do the pre-school teachers have regarding the pedagogical environment at the pre-school?</p><p>Which child perspective is reflected in the pedagogical milieus/environments?</p><p>How does the pre-school design the environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child?</p><p>The paper takes its primary theoretical starting point in the postmodern perspective. The study is based on data from six interviews with pre-school teachers and observations of their pre-schools’ indoor environment.</p><p>Our result shows, that the pre-school teachers’ thoughts and child perspective are reflected in the environment. It should be in constant change, and the child’s interests and needs should be the primary focus in the design of the environment. Each child needs to get the possibility to find some activities which can develop them.</p>

Abstrakt Syftet med den här uppsatsen är att lyfta fram barns tankar om parlamentarisk politik och samhällsfrågor utifrån deras perspektiv. Uppsatsen är av kvalitativ art och vi har använt oss både av fokusgrupp och individuella intervjuer. Vi har inspirerats av tidigare forskning där barn som medborgare och FN:s barnkonvention artikel 12 är i fokus för att öka legitimiteten i vår studie. Uppsatsen har utgått ifrån politisk teori, socialisationsprocessen, genus och gruppstyrda. Vi har fått resultat ur både grupp och individperspektiv som stärker barn som tänkande individer utan rättslig handlingsförmåga. Trots att barn inte talar vuxenspråk har de åsikter om och påverkas av den omvärld de lever i. Den grupp med barn vi har lyssnat på kunde inte mycket om politiska partier, däremot kunde de mycket om fattigdom, ebola och välgörenhet. De hade problem med partiledarnas namn, däremot berättade de för oss hur de upplever skolmiljön och gav förslag till förbättringar i skolan. Ur barnens perspektiv har vi försökt fånga essensen i deras ord. / Abstract The purpose of this paper is to highlight children’s thoughts regarding issues of society and politics. Our paper is qualitative and we´ve used both a focus group and several individual interviews. We were inspired by previous research in which children, as citizens, are in focus. We also used UNCRC article 12 in order to increase the legitimacy of our study. The thesis has been based on political theory, socialization, gender and other-directed. We have received results from groups and individuals perspective that strengthen children as thinking individuals without legal capacity. Although children do not use adult speech, they have opinions and are influenced by the society they live in. The group of children we listened to didn´t know much about political parties, they did, however, know about poverty, Ebola and charity. They had problems naming the leaders of political parties, but could tell us how they perceived the school-environment and suggested improvements while we interviewed them. We´ve tried to capture the essence of the childrens words in their perspective.