Denna litteraturstudie utgörs av en kvalitativ textanalys av utvald kurslitteratur inom en förskollärarutbildning. Analysen har tagit stöd i Biestas teori om demokratiska dimensioner inom utbildning (Biesta, 2011a). Resultatet i vår studie visar på ett gap mellan det förskollärarstudenter får med sig från kurslitteraturen gentemot hur de ska praktisera och därmed realisera denna kunskap ute i förskolans verksamhet. Tillfällen för samtal och reflektion behövs för att kunna överbrygga detta gap som uppstår, och därmed mildra den osäkerhet som finns för utövandet av det komplexa uppdraget som förskolläraryrket innebär. Samtal och utbyte av erfarenheter kan verka som en bro mellan teorin och praktiken, och därmed är detta ett nödvändigt inslag inom förskollärarutbildning men även i förskoleverksamhet. / This literature study consists of a qualitative text analysis of selected course literature within a preschool teacher education. The analysis has been supported by Biesta's theory of democratic dimensions in education (Biesta, 2011a). The results of our study show a gap between what preschool teacher students get from the course literature in relation to how they should practice and thus realize this knowledge in the preschool's activities. Opportunities for conversation and reflection are needed to be able to bridge this gap that arises, and thereby alleviate the uncertainty that exists for the performance of the complex task that the preschool teaching profession entails. Conversation and exchange of experiences can act as a bridge between theory and practice, and thus this is a necessary element in preschool teacher education but also in bu

Att barn spenderar sina dagar på förskolan medan föräldrarna lönearbetar tillhör vanligheten. Barns vistelsetid på förskolan står generellt i proportion till förälderns arbetstid. Förskolan är en plats för fostran och socialisation, och lönearbetet en möjlighet till självrealisation. Arbetets position, syfte, den tid det tar i anspråk och de normer som omger det skapar en komplex och många gånger motstridig tillvaro där lojalitetskonflikter och etiska dilemman lätt kan uppstå. Vår uppsats utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervju med en fenomenologisk ansats. Vi undersöker hur åtta föräldrar med barn på förskola upplever sin situation utifrån de krav som ställs från sysselsättning, förskola och viljan att göra det bästa för sitt barn. De tre perspektiven förskola, barn och arbetsnorm lyser som en röd tråd genom uppsatsen och analyseras med en tematisk analysmetod. Syftet är att bättre förstå arbete, och dess position utifrån föräldrarnas upplevelser; hur arbetet och förskola påverkar föräldrarna. Roland Paulsens begrepp arbetssamhället används som kritisk utgångspunkt för att belysa och synliggöra arbetets problemfyllda och ologiska uppenbarelse som arbetet kan medföra. Arbetssamhället som begrepp syftar lite förenklat på det samhälle där lönearbete blir ett självändamål, det samhälle där det är viktigare att du arbetar än vad du arbetar med, eller ens om arbetet fyller någon som helst funktion. Arbetssamhället kompletteras med Herbert Marcuses endimensionella paradigm som synliggörs en idémässig begränsning hos människor, en svårighet att kritiskt ifrågasätta tillvaron på strukturell nivå. Resultatanalysen visar att upplevelsen av tidsbrist och ömsesidig flexibilitet mellan förskolan, familjen och arbetet skapar problem i vardagen. Vilket ofta ger upphov till en känsla av stress, oro och olust. Många av föräldrarna gav också uttryck för överliggande känsla av otillräcklighet trots att de försökte följa normerna och omgivningens krav. Även om föräldrarna gjorde allt rätt infann sig många gånger en känsla av fel / It is common for children to spend their days in preschool while their parents are at work. Children's time spent in preschool is generally in proportion to the parent's working hours. Preschool is a place for education and socialization, and labour an opportunity for self-realization. The labour´s position, purpose, the time it takes and the norms that surrounds it create a complex and often contradictory existence where conflicts of loyalty and ethical dilemmas easily can arise. The thesis is based on a semi-structured qualitative interview with a phenomenological approach and examines how parents with children in preschool experience their situation based on the demands placed on them from their occupation, the preschool, and the desire to do what is best for their child. The three perspectives; preschool, children, and norm of labour runs through the essay and are evaluated at the end, under the results analysis and discussion. The purpose is to better understand labour, and its position based on the parents' experiences; how labour and preschool affects the parents. Roland Paulsen's concept of the “labour-society” is used as a critical starting point to illuminate and make the problems related to labour visible and the illogical revelation that the labour can entail. The labour-society simplified a bit, refers to the society where labour becomes an end in itself. A society where it is more important that you work than what you work with, or even if the work itself fulfils any function or purpose. Labour-society is supplemented with Herbert Marcuse´s one-dimensional paradigm, which reveals an ideational limitation in humans, a difficulty to critically questioning one’s existence at the structural level. The results analysis shows that a feeling of lack of time and mutual flexibility between preschool, family and work creates problem in everyday life. Which often gives rise to a feeling of stress, anxiety and discomfort. Many of the parents also expressed an overriding feeling of inadequacy despite trying to follow the norms and requirements of the surroundings. Even if the parents did everything right, there was often a sense of guilt.

The aim of this study is to investigate individual experience of physiological abuse during their childhood. Our method was to read three autobiographies and one biography to interpret the impact of the psychological abuse in these four individuals. The empirical material in this qualitative study aims to determine how the writer's experienced psychological abuse within their childhood. and how it´s affected their lives in adulthood. It´s specifically aimed at coping strategies and their impact on life after the abuse, also authorities support or absence around their upbringing in malpractice. This study wraps up by using coping theory together with shame and guilt in order to analyze our results from all four life stories in the biographies. The main findings of this study are that all abused children had fear and silence as a recurring theme throughout their stories. Another finding is that each individual uses different forms of coping strategies and some even used more than one.

Denna uppsats handlar om två situationer där barn utmanar min roll som pedagog. Barnen i berättelserna tilldelar slag, kastar material och använder sig av ett språk som inte anses vara okej inom förskolans verksamhet. Den första situationen inträffar i början av min arbetskarriär där mitt arbetssätt och förhållningssätt resulterar i att barnet sätts i utanförskap gång på gång. Den andra händelsen inträffar åtta år senare och resulterar istället i att barnet, med mitt stöd, ges möjlighet att själv hitta lugnet och återgå till den tidigare aktiviteten.       Syftet med uppsatsen är att undersöka mina frågeställningar med syfte att förstå vad det är som gör att dessa händelser får olika utgångar. För att fördjupa mig i det mest väsentliga i berättelserna använder jag mig av teorier som omfattar begreppen barnsyn, makt, förskollärarens profession, ansvar och kunskapsutveckling. Utifrån dessa begrepp, vrider jag och vänder på berättelserna och reflekterar kring dem utifrån de olika infallsvinklarna. Diskussionerna mellan teorin och händelserna lyfter fram mina synliga och dolda föreställningar, handlingssätt och kunskaper.      Att arbeta med barn i förskolan kräver både kunskaper och förmågor. Vilket också framkommer i denna essä. Bakomliggande visioner, tankar och kunskaper påverkar den vuxnes arbete med barnet. De tankar och den syn som finns om barnet kommer till uttryck i handlandet. Tillvägagångssättet bidrar till att barnet handlar kontrollerat eller gör motstånd.      Det är förskollärarens erfarenheter och kunskaper som är avgörande för hur det individuella barnet agerar. Kunskaper som innefattar förmågan att se till det individuella barnet och handla så att barnets egna förutsättningar och förmågor tas tillvara.       Denna essä visar också på hur viktigt det är att reflektera kring det som förskolläraren är med om, samtidigt som texten understryker betydelsen av att vara öppen för det okända. Genom reflektion ges möjligheten att se det som inte varit synligt och förstå situationen på ett nytt sätt. / This essay is about two situations where children challenge my role as an educator. The children in question dispenses blows, throw materials and use a language that is unacceptable within the preschool’s acitivities. The first situation occurs at the beginning of my work career when I am still a rookie. My acting and my attitude results in the child repeatedly being put in isolation. The second situation occurs eight years later. With my support, this child instead is being given the opportunity to find peace by himself and could thereby return to the previous activity.      This essay’s purpose is to investigate my questions with the aim of understanding why these situations result in different outcomes. To immerse myself in the most essential elements in the two situations, I use theories including the concepts of child vision, power, the preschool teacher’s profession, responsibility and knowledge development. Based on these concepts, I twist and turn from what I have experienced and reflect on them from the different angles. The discussions around the theory and from what have occurred, highlight my visible and hidden ideas, ways of acting and knowledge.      Working with children in preschool requires both knowledge and skills. That appears in this essay. Underlying visions, thoughts and knowledge affects the adult’s work with the child. The action reflects the educator’s thoughts and views. The approach leads to the child’s acting – either in a controlled manner or resisting.      It is the preschool teacher’s experiences and knowledge that is crucial for how the individual child acts. Knowledge that includes the ability to regard the individual child and thereby utilizing the child’s own conditions and abilities.      This essay also shows the importance of reflecting around the preschool teacher’s experiences. The essay also underlines the importance of being open to the unknown. Through reflection, the opportunity is given to see what has not been visible. The situation can be understood in a new way.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn i åldern ett till tre år får möjlighet att vara delaktiga och skapa inflytande över sin utbildning i förskolan. Läroplanen (Skolverket 2018) lyfter fram att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Vad delaktighet och inflytande innebär är däremot inget som står skrivet i läroplanen (Skolverket 2018) vilket gör att det finns ett stort tolkningsutrymme för dessa begrepp. Följden av det blir att pedagoger arbetar utifrån olika tolkningar vilket resulterar i olika förhållningssätt. Med denna studie vill vi därför undersöka och bidra till mer kunskap om hur delaktighet och inflytande kan komma till uttryck på förskolor. Studien bygger på observationer som gjordes på sju förskolor. Analysen av resultaten utgår från begreppen – barns agency, barns perspektiv och barnperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna uppvisar en medvetenhet om barns delaktighet och inflytande genom att uppmärksamma barnens intressen, tankar och åsikter för att utveckla verksamheten. De möter barnens motstånd och agerar utifrån vad som är bäst i den specifika situationen. Barns delaktighet kommer till uttryck på olika sätt vid de undersökta förskolorna i undersökningen. Barnen är aktiva deltagare, interagerar med varandra och på så vis skapar relationer, uppvisar motstånd och avslutningsvis påverkar ramarna inom den pedagogiska verksamheten.

Barnperspektivet har inte alltid prioriterats i Sveriges lagstiftning och barn har heller inte alltid fått vara delaktiga i beslut gällande sig själva. Regeringen skrev en proposition med argument för att inkorporera barnkonventionen till svensk lag och den 1 januari år 2020 genomfördes detta. Denna studies syfte har varit att se hur barnperspektivet, samt barns rättigheter kommer till uttryck i propositionen till barnkonventionen, vilka argument som har använts för att motivera inkorporeringen samt hur detta kan avse påverka det sociala arbetet. Studien har tre frågeställningar formulerade utifrån syftet som har besvarats genom metoden What’s the problem represented do be (WPR), som är en analysmetod inom policyanalys, samt med ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet har visat att barnperspektivet samt barns rättigheter är centrala begrepp i propositionen samt att ett stärkande av dessa i praktiken är ett av argumenten som används för att inkorporera barnkonventionen. Deras starkaste och återkommande argument grundas i att stärka barnets rättigheter och delaktighet i beslut samt att öka barnperspektivet i myndighetsutövning. I samband med beslutet att inkorporera barnkonvention i svensk lag tillkom det nya transformeringar av befintliga lagar, vilket i sin tur påverkar det sociala arbetet, både i arbetssätt och metoder, samt i förhållningssättet gentemot barn. Ett sätt som lagstiftaren kunnat avse att påverka det sociala arbetet är genom att implementera ett ökat barnrättsbaserat synsätt, vilket ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med och för barn.

Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning.

Barn i familjehemsvård har rätt till stabil vård. Trots detta blir familjehemsvården inte alltid kontinuerlig och resulterar i sammanbrott, vilket försätter barnet i en ännu mer utsatt situation. Uppsatsen syftade till att undersöka barnsekreterares erfarenheter och upplevelser av barnperspektivet och barnets perspektiv vid sammanbrott i familjehemsvård. Sex barnsekreterare intervjuades utifrån en kvalitativ intervjuguide med vinjetter som komplement. Resultatet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven barndomssociologi och utvecklingsekologi. Resultatet kan sammanfattas med att barnperspektivet och barnets perspektiv säkerställdes genom att barn får vara delaktiga och göra sin röst hörd med stöd av de metoder som används i socialtjänstens generella arbete med barn. En möjlighet var att barn gavs utrymme att påverka det dem kunde. En begränsning som framkom var vuxenperspektivets företräde. / Children in foster care have the right to stable care. Despite this, care does not always become continuous and results in placement breakdown, putting the child in an even more vulnerable situation. The aim of this study was to examine child welfare social workers' experiences and perceptions of the child perspective and the child's perspective in the event of a breakdown in foster care. Six child welfare social workers' were interviewed based on a qualitative interview guide with complementary vignettes. The result were analysed based on the theories of childhood sociology and developmental ecology. The result can be summarised in that a child perspective and the child's perspective were ensured by children being allowed to participate and make their voices heard with the support of the methods used in the social services general work with children. An opportunity was that children were given space to influence what they could. One limitation that emerged was the preference of the adult perspective.

Vårt huvudsyfte med denna studie var att öka kunskapen om hur socialsekreterare förhåller sigtill barnperspektivet i sitt arbete med ekonomiskt bistånd. Vi undersökte hur socialsekreterarnaupplevde det nuvarande arbetet, samt hur de önskade att arbeta med barnperspektivet. Studienvar en kvalitativ intervjustudie där empirin grundade sig på sju respondenter, vilka alla varverksamma inom ekonomiskt bistånd som socialsekreterare. För att bearbeta och analysera detinsamlade materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Vi har analyserat empirin med stödav Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Resultatet visade på attbedömningar utifrån, och beaktande av barnperspektivet skedde på olika sätt och i olika storutsträckning av socialsekreterarna. På flera av respondenternas arbetsplatser fanns det enavsaknad av kunskap i tillämpningen av barnperspektivet. Det uttrycktes, utifrån avsaknad avkunskap kring tillämpningen, ett önskemål om att utöka den. Resultatet visade också på attrespondenterna sällan hade någon direktkontakt med barnen, vilket bekräftade den tidigareforskningen. Därmed framkom ett behov av ett utökat underlag och forskning kring hur man påbästa möjliga sätt bör arbeta med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd i Sverige. / The aim of this study was to contribute to the knowledge of how social workers approach thechild’s perspective in their work with financial aid. We investigated how the social workersexperienced the current ways of work, and how they wished to work, with the child’sperspective. The study was a qualitative interview study where the empirical data was based onseven respondents, which all were operating within financial aid as social workers. To processand analyze the gathered material a qualitative content analysis was done. The data wasanalyzed with the support of Lipsky's theory about street-level bureaucrats and discretion. Theresults showed that the social workers made assessments from, and took consideration of, thechild perspective in different ways. In several of the respondent’s workplaces, there was a lackof knowledge in the application of the child’s perspective, which many of the social workersexpressed a desire to expand their knowledge about. The results also showed that therespondents rarely had any direct contact with the children, which confirms previous research.The conclusion of the study was therefore that there was a need for an expanded basis andresearch on the best possible way of working regarding the child’s perspective in financial aidin Sweden.

Det pågår ett förtätningsarbete i Malmö stad, och i övriga delar av Sverige. Samtidigt har det i media uppmärksammats att det finns en generell oro kring att barn och barns platser i staden glöms bort i stadsplaneringen. I ett samarbete mellan Malmö Universitet och Malmö stad via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) undersöker vi i denna studie barns utemiljöer i den pågående förtätningen av Malmö utifrån tre olika teman; svensk lagstiftning & riktlinjer, socioekonomiska skillnader & levnadsvillkor och barns behov av lek & rörelse. Resultatet visar på att kommunala aktörer i Malmö stad arbetar aktivt med barn och deras utemiljöer utifrån ett barnperspektiv. Trots att man inom förvaltningarna prioriterar olika intressen i den pågående förtätningen så anser vi att man inom stadens förvaltningar strävar efter ambitionen och visionen om att barns bästa ska vara i fokus. / The big cities in Sweden are growing, due to the phenomenon of densification. This also includes the city of Malmö. At the same time, it has been noted in the media that there is a general concern that children and children’s places in the city are forgotten in city-planning. In a collaboration between Malmö University and Malmö city via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling), we therefor chose to study children's outdoor environments in the ongoing densification of Malmö based on three different themes; Swedish legislation & guidelines, socioeconomic differences & living conditions, and children's needs for play & exercise. The result shows that the municipal of Malmö works actively with children and their outdoor environments from a child-perspective. Although the different informants in our study prioritizes different interests in the ongoing densification, we consider that the city have the ambition that the best interests of children should be in focus at all time.