No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka och ge en bild av hur svenska kommuner arbetar med att implementera Barnkonventionen i deras planeringsprocess. Studien genomfördes genom att skicka ut en enkätundersökning till alla Sveriges 290 kommuner för att skapa en uppfattning om vilka metoder och tillvägagångssätt kommuner använder, vilket resulterade i svar från 123 kommuner som studiens resultat baserades på. Det undersöktes även vilket av Boverkets tre definitioner av perspektiv på barn (Barns perspektiv, Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet) svenska kommuner använder för att ge barn större inflytande och en ökad delaktighet i deras planeringsprocess. Studien undersökte även om det finns en eventuell skillnad i kommuners arbete beroende på deras befolkningsstorlek, samt vad detta kan bero på och leda till. Chi²-tester användes för att analysera kommunernas svar på enkäten och finna eventuella samband mellan variabler som kommunens befolkningsstorlek och deras svar på enkätfrågor. Ett eventuellt samband visar att det finns en skillnad i kommunens befolkningsstorlek och hur långt i arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen kommunen har kommit. Kommunernas svar kommer även att kategoriseras genom en delaktighetsmodell från UNICEF, vilket visar till vilken grad barn är delaktiga i kommunens planeringsprocess. Resultatet visar att svenska kommuner har kommit olika långt samt arbetar på olika sätt med implementeringen av Barnkonventionen. Via analyser, baserad på tillgängliga data går det att finna ett antal samband mellan kommunernas befolkningsstorlek och hur arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen går till. Befolkningsmässigt större kommuner ger barn i bredare utsträckning en mer delaktig roll i sin planering, då undersökningen visade att det är en större procentandel befolkningsmässigt stora kommuner där barn är delaktiga i planeringsprocessen. Samtidigt använder befolkningsmässigt mindre kommuner sig av metoder som ger barnen en större möjlighet att uttrycka sina åsikter och synpunkter på ett värdefullt sätt, som exempelvis workshops där kommunen kan arbeta närmare barnen tack vare den mindre befolkningsstorleken. Studien visar att majoriteten av de medverkande kommunerna uppnår minimikravet i delaktighetsmodellen, dock finns det förbättringspotential i synsättet på barn som en viktig tillgång i den fysiska planeringen. Om fler kommuner väljer att använda sig av Barns perspektiv kan kommuner ha ett synsätt som ger barn en större chans att vara delaktiga och få sina åsikter hörda, och sedan användas som beslutsunderlag / The purpose of this study is to investigate and provide a picture of how Swedish municipalities are working to implement the Convention on the Rights of the Child (CRC) in their planning process. The study was conductedby sending out a survey to all 290 municipalities in Sweden in order to get an idea of the methods and approaches used by municipalities. The survey resulted in 123 answers which the result of the study then was based on. It was also investigated which of three perspectives on children by the definition of the National Board of Housing, Building and Planning (The Children’s perspective, The Children’s rights perspective, and the Child perspective) Swedish municipalities use to give children more influence and participation in their planning process. The study also investigated whether there is a possible difference in the work of municipalities depending on their population size, and its causes. Chi-square tests were used to analyze the municipalities' responses to the questionnaire and to find possible correlations between variables such as the size of the municipality's population and their answers to the questionnaire questions. A possible correlation would show that there is a difference based on the population of the municipality and their progress to implement the CRC. The responses of the municipalities will also be categorized using a UNICEF participation model, in which the municipalities are placed at different levels in the model based on the level of participation by children in the planning process. The results show that Swedish municipalities have made different progress and are working in different ways with the implementation of the CRC. Analyses based on the available data reveal a number of associations between the size of the municipalities' populations and the way in which children's participation in the planning process is handled. Larger municipalities in terms of population give children a more participatory role in their planning, which were shown by the higher level of percentage of child participation in more populated municipalities. While smaller municipalities in terms of population use methods, such as workshops, that give children a greater opportunity to express their views and opinions in a meaningful way. The study shows that the majority of the participating municipalities meet the minimum requirements of the participation model, but there is room for improvement in the approach to children as an important asset in spatial planning. If more municipalities choose to use the Child perspective, municipalities can have an approach that gives children a greater chance to be involved and have their opinions heard, which would then be used as a basis for decisions.

År 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag och därmed behöver svenska myndigheter beaktabarnets rättigheter vid myndighetsutövning. Det inkluderar Sveriges regioner och deras arbete medatt tillhandahålla kollektivtrafik. En samhällelig betoning på barnets rättigheter tillsammans medönskan om en hållbar utveckling har ökat uppmärksamheten på barns behov i samhällsutvecklingen. Med utgångspunkt i barnkonventionen som svensk lag och kollektivtrafikens argumenteradebetydelse för social hållbarhet syftar denna studie till att undersöka den omfattning ett barnperspektivinkluderas i den regionala planeringen av kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Utifrån det undersöksäven hur barnperspektivet inom kollektivtrafikplaneringen påverkar barnens tillgänglighet att resakollektivt i regionen. Studien består av en fallstudie över Stockholmsregionen inom vilket RegionStockholms planeringsdokument undersöks och regionala planerare intervjuas. Syftet uppnås genomen tematisk analys utefter teoretiska koncept om synsätt på barn som aktör samt tillgänglighet. I studien observeras att barnen anses vara en viktig målgrupp att inkludera, höra och ta hänsyn till iplaneringen av kollektivtrafik i Stockholmsregionen, synsättet att barn är medmänniskor framträder.Dock framkommer att barnperspektivet inom kollektivtrafikplaneringen är starkt beroende av devuxnas analys, tolkning och förståelse för barn, vilket påvisar ett synsätt att de vuxna vet bättre.Dessutom påträffas ett ifrågasättande för barns kapacitet att bidra till planeringen av kollektivtrafikhos vissa planerare, barnen ses som irrationella. Slutsatsen från studien är att synsättet på barn inomplaneringen av regionens kollektivtrafik varierar, även om det råder en stark samsyn att barnen ärviktiga resenärer i kollektivtrafiken. Barns aktörskap och möjlighet till påverkan och inflytelse i samhällsutvecklingen är beroende av attvuxenvärlden skapar utrymme för barnen att delta. I studien observeras ett brett stödmaterial ochflertal arbetssätt för att inkludera både barnperspektivet och barns egna perspektiv inom RegionStockholms kollektivtrafikplanering. Därmed framträder barns påverkan på planeringen av regionenskollektivtrafik som stor. Vilket inflytande barnen sedan får är mindre tydligt. Denna aspekt av arbetetmed barnperspektivet förklarar regionen bör förbättras och utökas. Riktlinjer förklarar att barnen skaaktivt inkluderas och ges hänsyn i planeringsprocesser men det praktiska arbetet med detta beskriverplanerarna som svårt, även om barnperspektivet anses vara betydelsefullt. Planerarna menar atttydliga arbetssätt och kunskap kring barnperspektivet saknas inom regionens kollektivtrafikplanering.Detta motsäger den beskrivning av ett integrerat och systematiskt arbete med barnperspektivet samtär anmärkningsvärt då utbildning inom barnperspektivet är obligatoriskt inom regionen. En slutsatsinom studien är att en brist på kunskap och metoder begränsa både barns möjlighet till påverkan ochinflytande samt planerarnas möjlighet till hänsynstagande för barnperspektivet. Resenärernas olika behov och förutsättningar är utgångspunkten för kollektivtrafikplaneringen iStockholmsregionen. Med andra förutsättningar har barn som resenärer andra behov för attåstadkomma tillgänglighet till och med kollektivtrafiken. För tillgänglighet till systemet framförregionen att användbarhet och trygghet är särskilt viktiga aspekter inom barnperspektivet. Därför skakollektivtrafikens miljöer anpassas efter barns förutsättningar. Ur ett rumsligt perspektiv ärkollektivtrafiken viktig för många barn för att kunna ta sig till skola och aktiviteter. Dock ärkollektivtrafiksystemet planerat efter arbetsresor vilket gör att barns tillgänglighet medkollektivtrafiken kan missgynnas av att systemet inte är anpassat till att försörja deras resebehov. Istudien observeras att barns särskilda behov är en central del inom barnperspektivet i regionenskollektivtrafikplanering där fokus är på barns användbarhet av systemet. Med målsättning om en inkluderande och tillgänglig kollektivtrafik för alla i regionen blirbarnperspektivet en viktig aspekt. Med ambitionen att utöka arbetet med barnperspektivet inomkollektivtrafikplaneringen i Stockholmsregionen är en förståelse för dagens arbete och utmaningarmeningsfull. Utökade möjligheter inom regionen i form av kunskap för barnperspektivet samtvärdeskapande metoder för att inkludera barnperspektivet och barns egna perspektiv konstateras istudien som viktiga utvecklingsaspekter inom regionens kollektivtrafikplanering. Barnen presenterassom en viktig målgrupp för att öka det kollektiva resandet i regionen, både i dag och i framtiden. Attplanera kollektivtrafiken med barnen som resenärer i centrum bör därför vara högst relevant. / In 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law. Thus, Swedishauthorities need to consider the children’s rights in exercise of authority. This includes the Swedishregions and their responsibility to provide public transportation. This study is based on the Convention on the Rights of the Child as Swedish law and the arguedsignificance of public transport for social sustainability. The study aims to investigate to what extentchildren are considered in the regional planning of public transportation in the Stockholm region.Based on this, it is further examined how the planning of public transportation affects the children’saccessibility to travel publicly in the region. A case study of the Stockholm region is performed, inwhich the region’s planning documents are examined and regional planners are interviewed. The aimof the study is achieved through a thematic analysis based on theoretical concepts regarding views onchildren as actors and accessibility. The study observes that children are considered an important group to include and hear whenplanning for public transportation in the Stockholm region; children are presented as fellowinhabitants. However, it appears that the consideration of children within the public transportationplanning is strongly dependent on the adults’ analysis and interpretation of children. This showcasesthe perspective that adults know better. Additionally, the children’s capacity to contribute to theplanning of the public transportation is questioned by some planners, children are seen as irrational.It is concluded that the view of children in the planning of the region’s public transportation varies,although there is a strong consensus about children being important travellers of publictransportation. Children’s opportunity to impact and influence societal development depends on adults creating spacefor child participation. The study encounters many opportunities for the children to impact publictransportation planning, with a wide support material and several methods to include both the childperspective and children’s own perspectives within the regional public transportation planning. Therelative influence of children is less clear. Guidelines explain that children should actively be includedand given influence in the planning processes, but the planners explain the practical work to bedifficult. The planners are experiencing a lack of clear working methods and knowledge regardingchildren. This challenges the description of an integrated and systematic work to consider children inthe regional planning and is noteworthy as education about children in public transportation ismandatory for the planners. A conclusion is that a lack of knowledge and methods limit both thechildren’s opportunities to impact and influence, as well as the opportunities for the planners toconsider the children in the planning of public transportation in Region Stockholm. The needs and preconditions of the travellers form the basis for the planning of public transportationin Region Stockholm. Children as travellers have other needs to accommodate to achieve accessibilitywithin and by public transportation. For accessibility within the system, usability together with safetyand security are presented as particularly important aspects for children. The public transportationenvironment must therefore be adapted to the abilities of children. In a spatial perspective, publicmodes provide many children accessibility to school and activities. However, since the system hasbeen designed for work travel, children’s accessibility with public transportation is disadvantaged by alack of adaptation to their travel needs. The individual needs of children are concluded a centralaspect of the child perspective within the planning of Region Stockholm’s public transportation. With the goal of inclusive and accessible public transportation for everyone in the region, aconsideration of children becomes an important aspect. With the ambition to widen the considerationfor children in the public transportation planning, an understanding of the current work andchallenges are meaningful. To fulfil this ambition, this study found that increased opportunities withinthe region in the form of knowledge regarding children and value-creating methods for including thechild perspective and the children’s own perspective are important aspects to further develop in theregion’s planning of the public transportation. The children are presented as important for increasingpublic travelling in the region, both today and in the future. Planning public transportation with thechildren at the centre should therefore be highly valuable.

Sedan barnkonventionen blivit svensk lag har det ställts högre krav på kommuner att inkludera barn och att jobba för barns bästa i beslut. Från ett planeringsperspektiv kan det vara oklart vad det innebär för planprocessen. För att barnkonventionen ska uppfyllas är det viktigt att skilja på barns perspektiv och barnperspektiv, då den först nämnda jobbar för att planera med barnet och den sist nämnda för barnet. Denna studie utgår från Håbo kommun och undersöker kommunens förutsättningar och utmaningar för att kunna skapa en ny metod, en så kallad platsbaserad barnkonsekvensanalys. En metod som kommunen kan använda sig av i framtida planarbeten för att effektivt kunna inkludera barn. Några av de slutsatser och punkter som bör inkluderas i en platsbaserad barnkonsekvensanalys är bland annat; boverkets rekommendationer, lekvärdesfaktor och barnkonventionen. / Since the Convention on the Rights of the Child has become Swedish law, higher demands have been placed on municipalities to include children and work for the best interests of children in decisions. From a planning perspective, it has been unclear what it means for the planning process. In order for the Convention on the Rights of the Child to be fulfilled, it is important to separate the concepts of children's perspectives and child perspective, as the first mentioned works to plan with the child and the second mentioned works for the child. This study is based on Håbo municipality and examines the municipality's conditions and challenges to be able to create a new method, a so-called place-based child impact assessment. A method the municipality can use in future planning work to be able to effectively include children. Some of the conclusions and points that should be included in a place-based child impact assessment include; the National Board of Housing, Building and Planning's recommendations for including children, play value factor and the convention on the right of the child.

The purpos of the present study is to, based on a thematic analysis, illustrate preschool teachers starting points in planning content in science teaching, including how children´s experiences are utilized and how they are challenged and stimulated through teaching. To acheve the purpose of this study, experiences from professional preschool teachers were collected through semistructured interviews. The result indicates the most central aspects of planning educational content is the curriculum, the group of children and the staff´s individual conditions. The result also displays that the children´s interests relative to their experinces are considered when planning. Although preschool teahers might consider it both challenging and time-consuming to disclose the childrens´s previous experience, as the children´s experiences are individual and varible. Theachers try to stimulate and challenge the children´s learning of natural sciences during the spontaneous teaching, through askingthe children productive questions based on experinces the theachers have registered. To broaden the learning, theachers try to stimulate the children´s learning through planned activities by offering a diverse content for the children to experience with different materials and senses. One conclusion from the result is the need of balence between the experiences and intrests of the children as starning points for planning. Meanwhile there is an need notices for educating teachers to consider child´s perspective, to create and build on experinces for deeper understanding of the subject. The discussion about child´s perspective takes support from developmental pedagogy, to highlight the importance of considering children´s experinces. / Syftet med föreliggande studie är att utifrån en tematisk analys belysa förskollärare utgångspukter i planering av innehåll i naturvetenskapsundervisning, däribland hur barns erfarenheter tillvaratas och hur de utmanas och stimuleras genom undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer inhämtades erfarenheter och uppfattningar från yrkesverksamma flrskollärare för studiens syfte. Resultatet visar att de mest centrala utnångspunkterna för planering av undervisningsinnehåll i naturvetenskap är förskolans läroplan, aktuell barngrupp, utemiljön och personalens individuella förutsättningar för att undervisa i ämnet. Resultatet visar även att barnens intressen i förhållande till deras erfarenheter tas betydligt oftare som utgångspunkt i planering. Förskollärarna upplever det båda svårt och tidskrävande att ta reda på barns erfarenheter och utgå ifrån dem, erftersom de är så individuella och föränderliga. Förskollärarna försöker stimulera och utmana barns naturvetenskapliga erfarenheter i den spontana undervisningen, genom att ställa produktiva frågor till barnen utifrån erfarenheter förskolläranrna uppfattat. I planerad aktivitetsinnehåll försöker personalen stimulera och utmana barns lärande genom att erbjuda olika innehåll och material att erfara med sina sinnen, för att sålunda försöka bredda och fördjupa lärandet hos barnen. En slutsats som kan förstås utifrån studiens resultat är ett behov av balans mellan barns erfarenheter och inressen som utgångspunkter för planering av undervisningsinnehåll. Samtidigt uppfattas förskollärares behov av tillvarantagandet av barns perspektiv i naturvetenskapsundervisning och dokumenationsuppdraget, för att nå erfarenheter och kunna bygga vidare på dem för individernas utveckling och fördjupad förståelse i ämnet. Resultatsdiskussionen om barns perspektiv tar stöd i utvecklingspedagogiken, för att synliggöra vikten av att ta hänsyn till barns erfarenheter för deras lärande och utveckling.

Att arbeta som lärare i fritidsverksamheten är ett komplext uppdrag. Det finns begrepp som är mångfacetterade och svåra att konkretisera i skolans värld. I den här studien redogör vi för hur fritidspedagoger arbetar och planerar en verksamhet där eleverna ska delges en meningsfull fritid. För att eleverna ska känna detta behöver de bli inkluderade, delaktiga och ges inflytande. Detta är något som visat sig inte vara helt lätt att praktisera i fritidsverksamheten. Vi har samlat data och information med hjälp av fokusgruppsintervjuer för både eleverna och pedagogerna på två skolor i Stockholm. Eleverna har fått göra sina röster hörda i hur de upplever fritidsverksamheten. Vi har även undersökt hur pedagogerna närmat sig ett barns perspektiv i planeringen av elevernas fritidsverksamhet. Resultatet visar på att det är viktiga begrepp att förstå men är svåra att praktisera och omsätta i fritidsverksamheten / Working as a teacher in leisure time activities is a complex assignment. There are concepts that are multifaceted and difficult to concretize in the world of school. In this study, we describe how leisure time pedagogues work and plan an activity where pupils are to be given meaningful leisure time. For pupils to feel this they need to be included, involved and given influence. This is something that has proven to be not entirely easy to practice in leisure time activities. We have collected data and information using focus group interviews for both the pupils and the teachers at two schools in Stockholm. The pupils have had their voices heard in how they experience leisure time activities. We have also investigated how the pedagogues approached a children's perspective in planning the pupils leisure time activities. The results show that these are important concepts to understand but are difficult to practice and implement in leisure time activities.

Pedagogers förhållningssätt och barnsyn kan ge olika kvalitéer på utbildningen i förskolan. Detta kan leda till risker som går mot ökad segregation och ett socialt ojämlikt samhälle. Syftet med studien var att undersöka pedagogers barnsyn, förhållningssätt och barns rättigheter utifrån barns delaktighet och inflytande i relation till förskolans läroplan och barnkonventionen artikel 12. Därmed blev studiens frågeställning: Hur tolkar pedagoger förskolans läroplan och barnkonventionen som ett stöd i verksamheten, utifrån barns delaktighet och inflytande? För att få svar på syftet och frågeställningen skapades en webbenkät som riktades till verksamma personer i förskolan. 104 respondenter svarade på enkäten och resultatet påvisade att respondenterna ansåg att läroplanen för förskolan är tydlig, medan artikel 12 i barnkonventionen uppfattas mer komplex. Resultatet påvisade även pedagogernas positiva barnsyn, samt vikten av att pedagogerna förmedlar barns rättigheter till barnen i förskolan. Slutsatsen påvisade att pedagogers förhållningssätt är en bidragande faktor i arbetet med barns delaktighet och inflytande utifrån Policy enactment.

Tematisk undervisning beskrivs som ett verktyg där eleverna ges utrymme till att skapa och använda sina egna idéer, där undervisningen bildar en helhet och olika ämnesområden flätas samman. I denna studie kommer vi att undersöka utifrån barndomssociologin och ett relationellt perspektiv hur inkludering, elevers delaktighet och inflytande beskrivs av fritidshemslärare, vilka hinder och möjligheter fritidshemslärare ställs inför när det handlar om att ta vara på barns perspektiv, samt vilka kunskaper och förutsättningar fritidshemslärare behöver för att planera och genomföra tematisk undervisning på fritidshemmet. Vår datainsamling består av intervjuer med fritidshemslärare samt en enkät riktad mot all personal som arbetar eller har arbetat tematiskt på fritidshemmet. Resultatet pekar på vikten av elevers inflytande och delaktighet, men också att lärares tolkning av Läroplanens syfte och centrala innehåll ofta inte ger utrymme för elevers intressen, delaktighet och inflytande. Ramfaktorer togs även upp som en viktig del i planering och genomförandet av den tematiska undervisningen. / Thematic teaching is described as a tool where students are given space to create and use their own ideas, where the education forms a broad summary and different subject areas are intertwined. In this study, we will investigate from the sociology of childhood and a relational perspective how inclusion, students' participation and influence are described by the after-school teachers, what obstacles and opportunities after-school teachers face when it comes to taking advantage of children's perspectives and what knowledge and conditions after-school teachers need to plan and implement thematic teaching at the after-school recreation centre. Our data collection consists of interviews with after-school teachers and a survey aimed at all staff who work or have worked thematically at the after-school recreation centre. The results point to the importance of students' influence and participation, but also that teachers' interpretation of the curriculum's purpose and central content often does not leave room for students' interests, participation and influence. Framework factors were also mentioned as an important part of the planning and implementation of thematic teaching.

The purpose of this study is to study how social workers experience their work with the children's perspective within financial assistance. A qualitative methodological approach has been applied with the aim of collecting empirical data through semi-structured interviews with four social workes in financial assistance. The data collection has in turn been analyzed based on previous research on the subject and Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and their discretion. The study gives an indication that social workers see the importance of, and have the will to apply a child perspective in their work, but the conditions are not optimal. The results of the study show that factors such as high workload in the form of lack of time, high number of cases and unclear guidelines are the main limitations in the application of the child perspective and thus in the assessments of the best interests of the child.

De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp.  Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.