本研究旨在瞭解國民小學教師發展班級文化之現況，並探討不同背景變項的國小教師在發展班級文化上所呈現的差異情形。本研究之研究目的如下：(一)探討國民小學教師發展班級文化之內涵與現況；(二)瞭解國民小學教師發展班級文化與教師班級經營效能之關係；(三)瞭解國民小學教師發展班級文化與班級經營效能之預測情形；(四)根據研究結果提出建議，以提供教育行政機關、國民小學教師及未來研究者參考。 為達成上述研究目的，本研究採用問卷調查法收集並分析資料。研究工具係研究者自編之「國民小學教師發展班級文化與班級經營效能問卷」，並以台北縣、台北市、基隆市、桃園縣、宜蘭縣之公立國民小學級任教師為研究對象。所得資料以平均數、標準差、t考驗、單因子變異數分析、薛費法事後多重比較、皮爾森積差相關分析及多元逐步迴歸分析等統計方法進行分析。 本研究之主要發現與結論如下： 一、班級之組織特性適合運用形塑發展班級文化。而發展班級文化大致可從五個向度進行：(1)發展班級文化環境；(2)孕育班級文化活動；(3)營造班級文化特色；(4)凝聚班級文化共識。(5)激發班級成員表現。 二、國民小學教師發展班級文化的實際情形尚佳。國民小學教師所知覺發展班級文化的行為中，以「激發班級成員表現」的得分最高，亦即教師們在發展班級文化時，也能對學生投以高度關懷，增加學生的價值感。 三、國民小學教師背景變項中，性別、年齡、服務年資、學校所在地在發展班級文化問卷上均有顯著差異，而最高學歷、職務及學校規模無顯著差異。 四、知覺不同發展班級文化程度之國民小學教師，其在班級經營效能上的表現有顯著差異。 五、國民小學教師透過發展班級文化的認知與作為，可以提高其班級經營效能。教師發展班級文化及其各向度，與教師班級經營效能及其各向度間呈現顯著的正相關。 六、國民小學教師發展班級文化對班級經營效能有預測作用。 最後，根據本研究之文獻分析、研究結果分析與討論，提出幾點建議，以供教育行政機關、國民小學學校行政、國民小學教師及未來相關研究之參考。 / The purposes of this study are to understand the current situation of elementary school teachers’ developmental classroom culture and how different teacher backgrounds are reflected in the developmental classroom culture. The major concerns of this study were as fellows: (1) to investigate the current situation of teachers’ developmental classroom culture in elementary schools, (2) to analyze the relationships between teachers’ developmental classroom culture and classroom management efficacy, (3) to explore the predictive power of teachers’ developmental classroom culture on their classroom management efficacy, (4) to provide reference and suggestions based on the conclusions suggested by the survey data. The investigation was based on questionnaires which were distributed at 100 elementary schools in Taipei county, Taipei city, Kee-Long city, Tao-Yuang county, and Yi-Lang county. The data was analyzed statistically employing the method of descriptive statistic, t-test, one-way ANOVA, the Scheffé method, correlation analysis, and multi stepwise regression analysis. The major findings are as fellows: 1. The characters of the organization in the classroom are adaptive to shape and form the developmental classroom culture. And the developmental classroom culture is approximately to be possible to carry on five parts: (1) develop the classroom culture environment, (2) breed the classroom culture activity, (3) build the classroom culture characteristic, (4) condense the classroom culture, (5)stimulate the members of the class to act. 2. The current situation of elementary school teachers’ developmental classroom culture is good. There is high perception for teachers’ developmental classroom culture among the elementary school teachers. 3. Significant differences exist among the gender, age, service years, and school location for teachers’ developmental classroom culture. 4. Significant difference exists among high, middle, and low teachers’ perception of teachers’ developmental classroom culture for their classroom management efficacy. 5. Significant positive correlation exists between teachers’ developmental classroom culture and their classroom management efficacy. 6. The classroom management efficacy can be predicted by the teachers’ developmental of classroom culture. Based on the results of this study, some suggestions are made for educational administration, the elementary school administration, the elementary school teachers and future study.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå matematikundervisning på lågstadiet. Mer precist är syftet att undersöka vad denna undervisning ger elever i några klassrum möjlighet att lära då undervisningsinnehållet är skriftliga räknemetoder för addition och  ubtraktion. Centrala frågor är vad lärare och elever gör i matematikklassrummet och vad eleverna, som en följd av undervisningen har möjlighet att lära. En fältstudie har genomförts i fem klasser med början på våren i år 2 och fortsättning under hösten i år 3. Sammanlagt 24 lektioner har videofilmats. Materialet har analyserats i två etapper, med början i en empiri nära, tematisk analys. Verksamhetsteorin är teoretisk utgångspunkt och analysverktyget som inspirerats av Engeströms modell för verksamhetssystem har varit vägledande i den andra etappen av analysen. Resultatet visar fyra typer av undervisningsverksamheter i matematik, vilka resulterar i möjligt lärande som varierar i förhållande till de förmågemål som anges i Lgr11. Det framgår också att de utmärkande metoder som lärare och elever använder kan ordnas i fem grupper, i huvudsak beroende på vilka kunskapsaspekter metoderna riktas mot. Det gäller metoder där procedurer, begrepp och samband, matematisk kommunikation och resonemang samt intresse och tilltro är i centrum, tillsammans med metoder som bidrar till stötestenar, vilka innebär utmaningar för både lärare och elever. Resultatet diskuteras mot bakgrund av forskning om undervisning och lärande i matematik med inriktning mot språklig kommunikation, användning av laborativt material, klassrumskultur och klassrumsorganisation. / The aim of this study is to describe, analyse and understand teaching of mathematics in lower primary school. More precisely, the aim is to investigate what this teaching offers pupils in some classrooms in terms of learning, when the content of teaching is written calculation methods for addition and subtraction. Teachers’ and pupils’ activities are in focus, as well as what it is possible for the pupils to learn as a consequence of these activities. Collection of data has been carried out in five classes, starting in spring when the pupils were in second grade and finished by the end of the autumn, when the pupils were in third grade. The video-recorded material comprises a total of 24 lessons. The collected research material has been analysed in two steps, where the first step can be described as empirically oriented and thematical. The theoretical perspective is Activity theory (CHAT) and an analysing tool, inspired by Engeström’s model has guided the second step of the analysis. The result demonstrates four types of teaching activities in mathematics, which leads to possible learning that varies in relation to the educational goals set in the curriculum (Lgr11). It is also shown that teachers and pupils make use of a variety of characteristic methods, which can be sorted into five groups, primarily based on ability aspects that are actualised by different methods. These are methods, where (1) procedures, (2) concepts and connections, (3) mathematical communication and reasoning, and (4) interest and confidence are in focus. There is also a fifth group, but it deviates from the others, as it consists of methods that contribute to (5) stumbling blocks, which in turn means that they become challenges for teachers as well as pupils. The results are discussed in relation to other research about teaching and learning mathematics.

No description available.

Forskning har visat på att etablerandet av en dialogisk klassrumskultur ger rikare lärandetillfällen för eleverna eftersom de får rikare möjlighet att utbyta tankar och uppfattningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie av hur lärare, verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1–3, arbetar för att skapa dialog i klassrummet. Syftet med intervjuanalysen är att belysa olika strategier lärare använder för att främja en samtalande klassrumskultur. Datan från intervjuerna kodades och analyserades i relation till tidigare forskning. Forskningen som presenteras i studien grundas i den konstruktivistiska traditionen och lägger mycket tyngd på normskapande, specifikt sociomatematiska normer som är knutna till matematiskt lärande. Forskningen, som till stor del består av gedigna forskningsöversikter, lyfter att förmågor som att resonera och argumentera endast utvecklas i en social kontext och att lärares handlingar och strukturering av undervisning därför har stor betydelse. Studiens resultat ger en bild av vilka förväntningar de intervjuade lärarna har på sina elever, det vill säga vilka sociala normer som råder. Dessa är: vara aktivt deltagande, att verbalisera samt interagera. Resultatet visar också på de specifika sociomatematiska normer som att: använda korrekta matematiska termer, använda sig av olika matematiska representationer samt att ge godtagbara matematiska förklaringar. Analysen visar att lärarna använder sig av ett stort spann av strategier för att etablera normer för ett samtalande klassrumsklimat. Exempel på strategier för att främja ett samtalande klassrumsklimat är att etablera fasta samtals-strukturer och svarssituationer som eleverna är införstådda med, positiv förstärkning och respons, att låta eleverna lyckas med sitt aktiva deltagande, modellering och revoicing. Syftet är att skapa mönster och normer för matematisk kommunikation. Genom lärarnas strategiska val av uppgifter främjas deltagande, interaktion och kommunikations-mönster, det vill säga att eleverna får en normativ förståelse för att ”alla ska vara med”, ”hur vi talar om matematik” och ”vad vi ska tala om” i genuint matematiska samtal. Lärarna upplevs ha en ansats att samtalande ska bli utforskande till sin karaktär. När lärare kan se sin undervisning ur ett normperspektiv kan det påverka deras strukturering av matematik-undervisningen mot ett samtalande klassrumsklimat och ett fördjupat deltagande i elevers interaktion. Interaktion mellan elever och lärare bidrar till att eleverna får tillgång till andras matematiska uppfattningar vilket kan berika undervisningen signifikant. Enligt forskning möjliggör sådana strukturer förhandlingar av sociomatematiska normer vilket kan bidra till att utveckla högre kognitiva förmågor hos eleverna. De specifika sociomatematiska normerna som förhandlas fram i den sociala kontexten har potential att med lärarens stöd och hjälp ge elever rikare möjligheter att reflektera över, fördjupa och förfina sina förklaringar.