Att industrier påverkar klimatet negativt var känt, men för att få veta hur klimatförändringarna fram till år 2050 kunde påverka massa- och pappersbruket BillerudKorsnäs i Karlsborg krävdes en riskinventering. Syftet var att ta reda på hur förändrad havsnivå, förändrade vindförhållande, förändrad temperatur och förändrad nederbördsmängd kunde påverka bioreningsdammarna och avloppssystemet på området. Av de fyra klimatscenarier som forskare tagit fram användes två av dessa, RCP 4,5 scenario och RCP 8,5 scenario för att jämföras med ett normalvärde. Genom en platsspecifik undersökning kunde riskerna listas och jämföras med den scenariodata som SMHI redovisade för samtliga klimatförändringar. Resultatet av riskinventeringen visade att en förändring i havsnivån hade flest risker kopplade till bioreningsdammarna och avloppssystemet. För att anpassa sig efter klimatförändringarna behövde BillerudKorsnäs i Karlsborg beakta och i framtiden bygga om vissa delar av bioreningsdammarna och avloppssystemet. / It is known that industries negatively affect the climate and contribute to climate change, but to find out how climate change till year 2050 could affect the pulp and paper mill BillerudKorsnäs in Karlsborg, a risk inventory was required. The purpose was to find out how changes in sea level, changes in wind conditions, changes in temperature and changes in precipitation could affect the aerated lagoons and the sewage system at the site. Out of the four climate scenarios developed by researchers, two scenarios i.e., RCP 4,5 scenario and RCP 8,5 scenario were used in a comparison to normal conditions. Throug a site-specific study, the risks could be listed and compared with the scenario data SMHI reported for all climate changes. The results of the risk inventory illustrate that changes in sea level poses most risk to the aerated lagoons and the sewage system. In order to adapt to climate change, BillerudKorsnäs in Karlsborg needed to consider and rebuild certain parts of the aerated lagoons and the sewage system in the future.

Climate change is the worst long-term security issue humans has ever faced. The discourse around the problems and solutions connected to it are predominantly coming from the Global North. On the other hand, it is the Global South who are experiencing the impacts of a changing climate, in the form of floods, droughts, heatwaves, and lack of food, water, and energy. This asymmetrical relationship has rendered the Global South the vulnerable subjects in the current governmentality regime of climate change. Through a governmental lens, this paper analyses the similarities and differences in how climate change as a security and IR issue is problematized, and especially what solutions are seen as viable, across and between the North-South divide. This understudied relationship and its implications, is in this paper exposed and tackled. It shows that the Global North are slowly shifting the responsibility of coping with climate change away from the large GHG emitters, and on to the individuals in the Global South that are worst affected by the consequences of a changing climate. The recently updated NDCs within the Paris agreement supports this view and make up a key part of this paper.

Jordens temperaturökning ökar genom utsläpp av växthusgaser. Ökningen smälter inlandsisarna och Antarktis samt expanderar havet vilket höjer havsnivån och påverkar erosion. Denna havsnivåhöjning med tilläggande stormar höjer havsnivån markant och påverkar kustkommuner. Olika RCP scenarion är framtagna för att förutse hur framtiden kommer att se ut år 2100. Vilken av RCP scenarion som kan inträffa beror på hur klimatpolitiken och utsläppen fortskrider. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för Halmstad kommun med föreslagna naturbaserade klimatanpassningsåtgärder utmed kusten. Arbetet fokuseras på omvärldsanalys, vilket genomförts i form av intervjuer från kustkommuner och litteraturstudie från rapporter. Naturbaserade klimatanpassningsåtgärder har funktionen att skydda mot havshöjning och erosion men ökar även biologisk mångfald samt skapar rekreation. Redovisade åtgärder är sandstaket, ålgräs, vegetation på strandplanet, klitterövergångar och kustnära våtmarker. Genom att introducera dessa åtgärder skyddas kusten genom att de binder sand, skapar dynor, stärker dynor från nedtrampning och minskar vågenergin. Åtgärdernas för- och nackdelar, kostnad, underhåll, effekt och risker sammanfattas i en avslutande tabell. Genom att analysera Halmstads kust i erosion och havshöjning grundas rekommendationer till föreslagna åtgärder. Implementering av ätgärderna efterfrågar noga studier i lokala förutsättningar för att åtgärden ska nå sin fulla funktion. Kommunens arbete med att genomföra klimatanpassningsåtgärder berör flera aktörer vilket gemensamhetsanläggningar rekommenderas som en del i det strategiska arbetet. Gemensamhetsanläggningar skapar finansieringslättnader genom att fler bekostar åtgärden och ökar samverkan i kommunen, vilket gynnar kommunens framtidsvision med att nå 150 000 invånare år 2050.

På grund av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen sker en pågående havsnivåhöjning. IPCC har i sina klimatscenarier kommit fram till att havet förväntas stiga mellan 28 cm och 98 cm till år 2100, vilket kommer att leda till stora konsekvenser för människa och samhälle. Förhöjda havsnivåer förväntas även ha en stor påverkan på kustnära naturvärden, bland annat för ett flertal Natura 2000-naturtyper. Den här studien visar för första gången vilka nationella effekter en havsnivåhöjning kan ha på skyddad natur i Sverige. Studien har undersökt hur stor andel av svenska naturreservat och Natura 2000-naturtyper som kommer att påverkas vid de projicerade havsnivåförändringarna i tre av IPCC:s klimatscenarier. Mellan 34 och 102 reservat kommer att förlora minst 5% av sin totalyta beroende på scenario, detta motsvarar landförluster med ca 750-4640 hektar. Av Sveriges totala yta kommer minst 5% hos 14-15 naturtyper att hamna under havsytan. Fyra av de naturtyper som förväntas drabbas hårdast vid det högsta scenariot är; Driftvallar (46%), Glasörtstränder (85%), Salta strandängar (42%) och Strandängar vid Östersjön (44%). Forskning har däremot visat på att en god förvaltning av omgivande mark är av yttersta vikt för naturtypers och arters överlevnad, exempelvis kan vissa naturtyper förflytta sig inåt land när havet stiger. Det krävs därför en klimatanpassad och adaptiv naturvård där hotade naturtyper och naturvärden ges möjlighet att sprida sig till lämpligare miljöer allteftersom klimatet förändras. / Due to climate change and global warming, there is an ongoing sea level rise. IPCC has published four climate scenarios that show the projected changes in climate until the year 2100. The global sea levels are estimated to rise between 28 and 98 cm, which will result in great consequences for coastal landscape and protected nature. This study is the first in Sweden to analyze which consequences a sea level rise will have on protected nature in Sweden. A geographical analysis has been made of how much of the Swedish nature reserves and Natura 2000-habitat types that are going to be covered by the sea in three of the climate scenarios. The sea will cover more than 5% of the total area in 34-102 nature reserves depending on which scenario takes place, which means a loss of 750-4640 hectares. More than 5% of 14-15 Natura 2000-habitat types in Sweden will be covered by the sea. Four of the habitat types that are most affected in the worst scenario are; Annual vegetation of drift lines (46%), Salicornia and other annuals colonizing mud and sand (85%), Atlantic salt meadows (42%) and Boreal Baltic coastal meadows (44%). Recent research has shown that habitat loss due to climate change and sea level rise can be avoided if species and habitats are allowed to move inland, and that management of surrounding areas are of high importance in conservation biology. It is therefore essential to use conservation strategies that are adapted to sea level rise.

Droughts can have far-reaching and devastating effects on all sectors of society and ecology and future changes to drought and flood patterns are uncertain. This uncertainty has led to a lax response from local officials in dealing with mitigation and adaptation, particularly in Sweden. As such, this study focused on providing more localized estimates of future drought trends in Sweden so that policy makers can make informed decisions. To assess impacts to different sectors, the results from ten different climate model simulations between 1961-2100 under different emission scenarios, along with hydrological model simulations, were evaluated throughout Sweden for 50 different catchments using a variety of meteorological and hydrological drought indices. We projected a consistent and significant increase in drought severity, duration, and intensity over the course of the 21st century in many parts of Sweden under both moderate and high emission scenarios (RCP 4.5 and RCP 8.5). However, models were in less agreement on the sign of change of drought frequency. These results are highly consistent with more regional pan-European studies on drought, but also show significant departures due to local catchment-specific variability in some forms of drought. Local impacts to agriculture, energy production, water supply, public health, and fresh-water ecosystems are briefly discussed. These results are likely underestimates of future drought due to biases in the models. Improved formulations of drought indices along with a more robust statistical handling of the model output could reduce these uncertainties. / Torka kan ha förödande effekter på samhälle och ekosystem. På grund av ökande nederbörder och temperaturer är förändringar i torka och översvämningar osäkra. Dessa osäkerheter har lett till slappa åtgärder från politiker och lokala tjänstemän vars syfte är att anpassa samhället inför torka och översvämningar. I och med detta fokuserade denna studie på att ge mer lokaliserade uppskattningar av framtida torktrender i Sverige så att beslutsfattare kan fatta välgrundade beslut. För detta utvärderades resultat från olika klimatmodeller och simuleringar av avrinnesområden mellan 1961-2100 under olika utsläppsscenarier. Dessa utfördes i hela Sverige för 50 olika avrinningsområden för att bedöma effekterna av framtida torka på olika samhällsfunktioner, så som jordbruk, energiproduktion, vattenförsörjning, folkhälsa, och ekosystem. De flesta modellerna visade en överensstämmande ökning av torkans magnitud, varaktighet och intensitet under 2007-2100 i många delar av Sverige under både måttliga och höga utsläppsscenarier. Modellerna var dock mindre överens om förändring av torkfrekvensen. Dessa resultat överensstämmer mycket väl med mer regionala studier av Europa men visar också tydliga skillnader på grund av lokal variation, vilket har olika effekter på olika samhällsfunktioner. Det visade sig även att klimatmodellerna och våra metoder hade en tendens att överskatta bland annat nederbörd, vilket innebär att dessa resultat sannolikt är underskattningar av framtida torka.

Black carbon has been reported to have major impacts on climate, environmental quality, and health. A chemothermal oxidation method, ordinarily used to isolate black carbon from soils, sediments and aquatic samples was applied to explore atmospheric samples. The results were then compared with thermal optical reflectance measurements, and then investigated in parallel with a health survey conducted during sampling. This study assesses atmospheric emissions from the NTPC Farakka coal-fired power plant in West Bengal, the distribution of emissions, the mobilization of black carbon, and its impact on pulmonary and cardiovascular conditions among respondents in Murshidabad and Malda, in West Bengal, India. Two measurement campaigns were conducted during winter and summer (November 2021 – June 2022); a total of 81 samples (Murshidabad) and 65 samples (Malda) were collected and analyzed and 193 respondents were surveyed for lung functionality. Over the study period, the mean concentration of PM2.5 and soot were observed to be 147 μg/m³; 113 μg/m³ and 1.52 μg/m³; 1.54 μg/m³ respectively. From the spirometry tests, it was concluded that there was chronic exposure to PM2.5 at both the sites, during the winter and monsoon campaigns. With increases in PM2.5 corresponding with higher numbers of restrictive and obstructive cases.

The work towards global sustainable development is growing increasingly complex. Cities and the local urban scale have been acknowledged as important arenas towards sustainability; as they are actors contributing to high climate impacts and contain nebulous circumstances surrounding social orders due to rapid urbanisation. In response to the elaborate difficulties of achieving urban sustainability, Marc Wolfram (2016) conceptualised a framework for urban transformative capacity aimed at analysing and creating capacity for development. By applying relational ontology to a case study of Vallastaden, a newly built neighbourhood in Linköping Sweden this thesis has deepened the understanding of transformative capacity on a local scale. This was accomplished by scrutinising the planning and built environment of Vallastaden in the case study by applying semi-structured interviews, qualitative content analysis and a survey as data collecting methodologies.  The findings of the case study show that Vallastaden has been planned with care by focusing on the human scale and putting emphasis on building meaningful places and aiming to create social sustainability through many shared premises in the neighbourhood. The following six out of ten components of the framework for urban transformative capacity were made visible in the empirical data; (1) transformative leadership, (2) inclusive and multi-form governance, (3) empowered communities of practice, (4) system awareness and memory, (5) reflexivity and social learning and (6) urban sustainability foresight. Furthermore, the most prominent findings display the relations between the agency component (1-3), that the project of Vallastaden contributes to capacity development through social learning and a heterogeneous interdependence of relations between the shared premises and residents.

Ett hållbart byggande är ett koncept som kan användas i en cirkulär ekonomi, som inriktar sig mot att begränsa kostnader av råvaror med bibehållen kvalitet och att ta vara på resurser som senare kan återanvändas i cirkulära processer. Underskottet av bostäder i Sverige är fortfarande högt och man ser ett behov av en fortsatt tillväxt på bostadsmarknaden de kommande åren. För att möta globala klimatrelaterade, ekonomiska och sociala utmaningar behöver byggnationer anpassas till att vara mer resurseffektiva och miljövänliga. Återbruk av byggmaterial i trä och renoveringar av befintliga byggnader är inget nytt begrepp men det finns potential att utnyttja det effektivare i framtiden. Om utvecklingen med återbruk drivs vidare kan man närma sig cirkulära processer inom byggsektorn, vilket är ett viktigt steg mot ett klimatneutralt samhälle. Det ställs hårdare krav på att tillvarata värden och ökade kunskaper i hanteringen för återanvändning av trämaterial från äldre byggnader. Men det behövs mer studier hur upprustning och renovering av redan befintliga äldre byggnader kan ses som ett miljövänligt och samtidigt ekonomiskt alternativ i jämförelse med nyproduktion.

This thesis consists of two papers dealing with a stabilization method for free-surface flows. The method was initially developed to stabilize mantle-convection simulations, but is in this work extended to ice-sheet- and glacier modeling. The objective of this thesis is to assess the method when applied glaciological simulations, with regards to stability and accuracy. It is shown that the method works well and increases stable time-step sizes substantially both for ice-sheet- and glacier simulations, without loss of accuracy. The increased stability properties might be useful for performing long-term simulations and increasing sea-level-rise predictions on a centennial time scale. / Denna avhandling består av två artiklar som inom ramen för ismodellering undersöker en stabiliseringsmetod för flöden med en fri yta. Metoden framtogs först för stabilisering av simuleringar av mantelkonvektion, men har i den här avhandlingen anpassats till ismodellering. Avhandlingens mål har varit att utvärdera metoden med avseende på stabiltet och noggrannhet. Från de utförda studierna framkommer det att metoden ökar längden på stabila tidssteg avsevärt, utan att nämnvärt påverka noggrannheten hos islösaren. De ökade stabilitetsegenskaperna hos metoden kan exempelvis innebära ökad nogrannheten i fastställandet av framtida havsnivåhöjning genom möjliggörandet av långtidssimuleringar på en tidsskala av flera hundra år.

This thesis draws on the climate-conflict research field to explore the question how does climate variability affect interstate conflict? This thesis contributes to various gaps in previous research by studying interstate conflict while most climate-conflict research investigates internal conflict, by using a new operationalization of climate variability as sea ice extent, and by studying an understudied case, the Arctic region. The theoretical argument consists of two parallel processes, a background mechanism focused on long-term climate change and a main mechanism focused on short-term climate variability. Increased climate variability is theorized to increase access to rivalrous resources, thereby increasing their saliency and leading to interstate competition. This increases each state’s utility of fighting, increasing the risk of bargaining failure and hence interstate conflict. The background mechanism theorizes that increased climate change will increase the risk of commitment problems, thereby contributing to bargaining failure and interstate conflict. I test the hypothesis that decreased sea ice extent increases the likelihood of militarized interstate incidents through a large-N quantitative study. Overall, the findings are inconclusive but with a low degree of support for the hypothesis.