Spelling suggestions: "subject:"climate calculation"" "subject:"elimate calculation""
1 |
Ombyggnation eller nyproduktion? : En analys av CO2e utsläpp i en fallstudie rörande Bergets LSS-boendeMartinsson, Cajsa January 2022 (has links)
I dagens samhälle står vi inför tuffa utmaningar för att minska vår miljöpåverkan och stoppa växthuseffekten. Vi har mycket att arbeta mot för att nå ett hållbart samhälle där vi säkrar en bevarad mångfald och en hälsosam miljö att leva i för kommande generationer. Sverige har tagit fram 16 olika miljömål som ska vägleda och hjälpa samhället på väg mot en grönare framtid. Växthusgaser har störst påverkan på växthuseffekten och år 2019 stod byggsektorn för hela 21,1% av den totala mängden växthusgaser som släpptes ut i Sverige. Eftersom byggsektorn har en så pass stor roll i miljöarbetet är det viktigt att vi ser över vår byggteknik och hur vi kan utveckla den. Idag finns mängder av äldre hus i Sverige som är i behov av renovering men frågan som behandlas i det här arbetet är om alternativet att riva ett äldre hus och upprätta ett nytt faktiskt kan vara ett mer hållbart alternativ. I arbetet har en fallstudie genomförts för Bergets LSS-boende där en kontroll har gjorts om det är mer miljövänligt att riva det befintliga huset och bygga ett helt nytt i stället för att renovera byggnaden som Peab gör i skrivande stund. Eftersom växthusgaser är det som mest påverkar miljön negativt har koldioxidekvivalenter valts som värde att studera.Vid undersökningen har växthusgaser från byggnadsmaterial, maskiner och energianvändning granskats och ställts upp i en graf för att undersöka hur många år det tar för en nyproduktion att tjäna in den kvot som uppstår vid byggproduktionen jämfört med renoveringen. Enligt uträkningarna släpper renoveringen under produktionen ut en betydligt mindre andel koldioxidekvivalenter än nyproduktionen men renoveringen har årsvis en större energiförbrukning. Resultatet visar att efter knappa 17 år är båda fallen på samma nivå utsläpp och kommande år kan en nyproduktion klassas som mer miljövänlig. / Today, we face tough challenges to reduce our environmental impact and stop the greenhouse effect. We have much work to put effort into, to achieve a sustainable society where we ensure the preservation of diversity and a healthy environment for future generations to live in. Sweden has developed 16 different environmental goals to guide and help society towards a greener future. Greenhouse gases have the greatest impact on the greenhouse effect and in 2019 the construction sector accounted for a staggering 21.1% of the total amount of greenhouse gases emitted in Sweden. Since the construction sector plays such a large role within the environmental efforts, it is important that we examine our construction technology and ways to develop it. Today, there are many older houses in Sweden that need renovation, but the question addressed in this work is whether the alternative of demolishing an older house and build a new one instead can be a more sustainable option. In this work, a case study has been carried out for Bergets LSS-boende where a review has been made of whether it is more environmentally sustainable to demolish the current house and build a completely new one instead of renovating the existing building as Peab is doing at the time of writing. Since greenhouse gases are the most damaging to the environment, carbon dioxide equivalents have been chosen as the unit to study.In the study, greenhouse gas emissions from building materials, machinery and energy use have been examined and plotted in a graph to explore how many years it will take for a new construction to earn the quota that occurs during the production compared to renovation. According to the calculations, during the production phase, renovation emits a significantly lower proportion of carbon dioxide equivalents than new production, but renovation has a higher annual energy consumption. The result shows that after almost 17 years, both cases are at the same level of emissions and in the coming years a new production can be classified as more environmentally friendly. / <p>2022-06-28</p>
|
2 |
Klimatkalkylering / Climate calculationAhlin, Rikard, Brinck, Viktor January 2014 (has links)
Detta är en studie om klimatpåverkan i samband med anläggandet av järnvägsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mängder) för att effektivt kunna reducera utsläppen av växthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrån användarvänlighet och riktighet i indata och emissionsomräkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anläggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvärden mot de projektspecifika förutsättningarna samt vilka blir dess konsekvenser? Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat. Dessutom har studien påvisat tvivelaktiga standardvärden för betydande poster. Utöver dessa resultat har studien konstaterat att de mest betydande delarna för det unika anläggningsprojektets utsläpp är reduktion av mängden stål och betong samt att hitta leverantörer som kan bevisa låga emissionsfaktorer. Med relativt enkla åtgärder skulle det unika anläggningsprojektets totala utsläpp av koldioxidekvivalenter minskas med nästan 20%. / This is a study on the climate impacts associated with the construction of railway bridges in order to develop key performance indicators such as operation, material and amounts to effectively reduce greenhouse gas emissions. The basis of the study has been work in Trafikverkets tool klimatkalkyl 2.0. It has been reviewed on the basis of ease of use and accuracy of input data and emission conversion factors. That’s because we wanted to see the difference between the model and a unique project. What was different and why? This study has concluded that without some care and work in klimatkalkyl 2.0 is a risk of incorrect results. In addition the study demonstrated questionable defaults for significant items. In addition to these results the study found that the most significant parts of the unique projects emissions is reducing the amount of steel and concrete and to find suppliers who can demonstrate low emission factors. With relatively simple measures could the unique projects total carbon emissions be reduced by almost 20%
|
3 |
Hur har klimatdeklarationen implementerats? / How has the climate declaration been implemented?Memari, Tommy, McPherson, Niklas January 2022 (has links)
Vid årsskiftet 2022 trädde en ny lag i kraft med syfte att bidra till en lägre klimatpåverkan vid produktion av nya byggnader, denna lag är klimatdeklarationen. Klimatdeklaration bygger på metodiken ifrån en livscykelanalys men är begränsad till att enbart titta på produktskedet och byggproduktionsskedet (A1-A5), då dessa skeden ses som de mest kritiska sett till klimatpåverkan av byggnadens livscykel. Genom att implementera en klimatkalkyl i tidigt skede av byggprocessen med samverkan av samtliga berörda aktörer, beskriver Boverket att byggnadens miljöpåverkan kan påverkas betydligt. Miljöpåverkan av de ingående produkterna av byggnaden redovisas som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea med data som finns att tillgå som specifika data eller som generiska data. Denna fallstudie har som syfte att besvara hur en totalentreprenörs arbetsprocess har påverkats och vilka utmaningar som tillkommit sedan klimatdeklarationen trätt i kraft. Dessutom är syftet med studien att bidra med en ökad förståelse kring hur implementeringen påverkat berörda. Studien har genomförts genom att granska en fallstudie med hänseende på en entreprenadform, detta har gjorts genom kvalitativ forskningsmetodik. I studien har det hållits semi-strukturerade intervjuer med aktörerna för att få problemformuleringarna besvarade. Entreprenadformen i studien består av en totalentreprenad viket vidare bestod av entreprenören Peab. Konstruktörskonsult och arkitekter har varit medverkande i studien genom intervjuer, dock har de valts att hållas anonyma. En litteraturstudie har även gjorts för att erhålla kunskap kring ämnet. Från de utförda intervjuerna har det framkommit att de berörda aktörerna i fallstudiens entreprenadform berörts varierande av klimatdeklarationens tillträdande. Aktörerna ifrån Peab beskriver sig bli mer berörda framöver då projekten kommer att beröras av lagkravet. Arkitekt och konstruktör beskriver sig inte alls vara berörda av klimatdeklarationen och beskriver att den ekonomiska aspekten fortfarande är avgörande. Sammanfattningsvis har det konstaterats att klimatdeklarationen delvis givit den effekt som den är menad till att ge för en totalentreprenör. Det har dock kunnat konstaterats att den som bär huvudansvaret för upprättningen för klimatdeklarationen är kalkylingenjören. / As of January first, 2022 a new law was implemented to control the environmental impact of the construction industry this law is the climate declaration. This law has its fundamental pillars from what´s known as life cycle analysis but is limited to, as of today, only the stages of (A1-A5) which are defined as the product stage and the construction stage. These stages have the biggest impact on the climate seen from the perspective of a life cycle analysis. The climate impact of building materials is stated as kilogram carbon dioxide equivalent per square meter gross area with available data in forms of specific data or generic data. The purpose of this study is to answer any uncertainties that the climate declaration may entail and the effect it has had on a contractor´s work process. The study was conducted by performing semi structured interviews. The contract form consisted of a main contractor positioned by Peab. By using this research methodology, the issue of the study has been answered. Examining the data from performed interviews, it was stated that the climate declaration had variously affected the roles in the case study. Peab´s actors describe themselves getting more involved with climate declaration work as more projects are being affected by the new requirement. The architect and construction designer seems not to be affected by the climate declaration and mentions that the economic aspect is still the dominant factor. In summary it has been shown that the climate declaration partly has affected the main contractor and that the main contractors engineer for calculations will have the responsibility for establishing the climate declaration.
|
4 |
Lag om klimatdeklaration för byggnader : Syfte, tillämpning och konsekvenser ur ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv / Act on climate declaration for buildings : Purpose, application and consequences from a business and socio-economic perspectiveEdorson, Anna January 2021 (has links)
Bakgrunden till denna studie är proposition 2020/21:144 som överlämnades till Sveriges riksdag den 18 mars 2021, där regeringen initierar en ny lagstiftning som förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Lagen medför en skyldighet för byggherrar att upprätta och registrera en klimatdeklaration för varje ny bygglovspliktig byggnad som uppförs, där mängden växthusgasutsläpp från byggskedet måste beräknas och redovisas för att byggnaden slutligen ska kunna tas i bruk. Studien har en fastighetsjuridisk utgångspunkt men behandlas ur ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv med syfte att undersöka lagens syfte, tillämpning och konsekvenser ur ett marknadsmässigt perspektiv, samt för att analysera korrelationen mellan lagkravets ikraftträdande och konsekvenser för enskilda branschaktörer av olika storlek. Studien utförs genom en kombination av tre vetenskapliga metodologier som tillsammans utgör ett empiriskt underlag för vidare analys. Studiens resultat visar på att lagens ikraftträdande kommer att medföra konsekvenser för samtliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, och enskilda branschföretag kommer bli tvungna att implementera kostnadsdrivande anpassningsåtgärder för att uppfylla det nya lagkravet. Detta riskerar särskilt att orsaka problem för de aktörer som inte redan arbetar aktivt med klimatfrågan, och riskerar även särskilt att drabba mindre företag. Detta kan i sin tur orsaka ogynnsamma konkurrensförhållanden på en marknad influerad av oligopolliknande tendenser, vilket även kan medföra samhällsekonomiska effekter, exempelvis i form av stagnation på bostadsmarknaden. I kontrast till detta framhäver dock klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska nyttoeffekter att införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader på längre sikt kan anses utgöra en lönsam investering ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. / The background of this study is proposition 2020/21:144 which was submitted to the Swedish Parliament on March 18th 2021, where the government initiates a new law that is expected to enter into force on 1st of January 2022. The law entails an obligation for property developers to prepare and register a climate declaration for each new building subject to a building permit, where the carbon footprint from the construction must be calculated and reported in order to take the building into use. The study has a legal outset towards applicable law but is mainly treated from a business and socio-economic perspective in order to examine the law’s purpose, application and consequences from a corporate view, and to analyze the correlation between the legal requirements and consequences based on company size. The study is carried out through a combination of three scientific methodologies which together form an empirical basis for further analysis. The essence of the study shows that the new legal requirements will affect all different organisations within the construction and real estate industry, and will demand cost-driven adaptation measures to meet the new legal requirements. This is particularly likely to cause problems for those companies who have not already implemented an eco-friendly strategy for sustainability and climate awareness, and will also most likely particularly affect smaller companies in a negative way. This in turn can cause unfavorable conditions of competition in a market influenced by oligopol tendencies, with socio-economic effects, such as stagnation in the housing market, as a result. In contrast, climate calculations that integrate economic and ecological benefits emphasize that the introduction of the Climate Declaration Act for buildings in the longer term could be seen as a profitable investment from both a business and socio-economic perspective.
|
5 |
Utvärdering av beräkningsverktyg för klimatpåverkan från mjölk- och nötköttsproduktion / Evaluation of calculation tools for climate impact from milk- and beef productionvon Greyerz, Karin January 2021 (has links)
Jordbruket är en sektor som står för en stor del av vår klimatpåverkan där animalieproduktionen bidrar med ungefär 15 %, främst från idisslare. För att minska klimatpåverkan kan klimatberäkningar utföras för att hitta möjligheter till förbättring. Dessa beräkningar är komplexa med stora osäkerheter. Studien syftar till att utvärdera två verktyg, Cool Farm Tool (CFT) och Vera, för beräkning av klimatpåverkan från gårdar med idisslare. Utvärdering skedde utifrån precision och hur väl resultatet redovisas utifrån gårdarnas möjlighet att använda resultatet för att identifiera förbättringsmöjligheter. Verktygen diskuterades också utifrån användarvänlighet. För utvärdering utfördes beräkningar i verktygen för tre system, en mjölk- och två nötköttssystem. För jämförelse utfördes egna beräkningar utifrån ett livscykelperspektiv. Resultatredovisningen analyserades utifrån egna och klimatrådgivares upplevelser. Även ett eget förslag till resultatredovisning redogörs. Resultaten från beräkningarna blev 1,1–1,2 kg koldioxidekvivalenter per liter fett och proteinkorrigerad mjölk och 8,6–8,7 kg koldioxidekvivalenter per kg levandevikt för djur till slakt för mjölkkor, 11–12 kg koldioxidekvivalenter för djur till slakt från nötsystemet med uppfödning av mjölkraskalvar som inte används för rekrytering och 14–17 kg koldioxidekvivalenter för köttsystemet med dikor. Skillnaderna mellan de två verktygen beror främst på skillnader i ”global warming potentials” och beräkningar av emissioner från fodersmältning, gödselhantering och foderproduktion. Vera har en stor fördel i att det använder svenska beräkningsmetoder och därmed är mer anpassat för svenska gårdar. Den är också flexibel då det finns schabloner som ofta går att ändra. CFT går snabbare att använda och det går att hantera bristfällig data till viss del. Vera redovisar resultatet på flera sätt med möjlighet att upptäcka områden för förbättring. CFT redovisar inte lika detaljerat. Vera skulle behöva minska tiden som går åt till att leta och lägga till produkter medan CFT skulle kunna öka sin flexibilitet och resultatredovisning. / The agricultural sector stands for a large part of our contribution to climate change where the livestock stands for about 15 %, mostly from ruminants. To reduce the climate impact climate calculations can be executed to find possibilities for improvements. These calculations are complex with great uncertainties. The purpose of the study was to evaluate two tools, Cool Farm Tool (CFT) and Vera, for climate calculations from farms with ruminants. The precision and how well the results are presented to identify improvement opportunities were evaluated. The tools ease of use where also discussed. For evaluation, calculations were performed with the tools for three systems, one milk system and two beef systems. For comparison, own calculations were performed with a life cycle perspective. The presentations of the results were analysed from own and advisor experiences. A suggestion for presentation of the results is also presented. The results from the calculations became 1.1–1.2 kg carbondioxide equlivents per litre fat and protein corrected milk, 8.6–8.7 kg carbondioxide equlivents per kg live-weight for slaughter from meat from milking cows, 11-12 kg carbondioxide equlivents from meet from the beef system with breeding of milk breed calves that don’t get used for replacement, and 14-17 kg carbondioxide equlivents for the beef system with suckler cows. The differences between the tools are mostly depending on different global warming potentials, calculations of emissions from enteric fermentation, manure management and feed production. Vera has a great advantage in using Swedish calculation methodes and therefore more suitable for Swedish farms. It is also flexible since there are standard values that mostly can be changed. CFT is faster to use and it can manage limitations in data at some level. Vera presents the results in several ways with the possibility to discover areas for improvement. CFT does not present the results in the same detail. Vera needs to limit the time needed to look for and ad products while CFT needs to improve the flexibility and presentation of results.
|
6 |
Från klimatkalkyl till klimatdeklaration i ett byggentreprenadsföretag / From climate calculation to climate declaration in a construction companyAndersson, Malin January 2021 (has links)
Klimatförändringar är ett faktum. Bygg- och fastighetssektorn stod 2018 för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett lagförslag på klimatdeklarationer som förväntas träda i kraft första januari 2022 och syftar till att byggherrar, byggentreprenader och andra aktörer i byggbranschen ska bli mer medvetna om byggnaders klimatpåverkan. Klimatpåverkan för byggskedet kan beräknas i klimatkalkyler med hjälp av livscykelanalyser. I dagsläget är klimatkalkyler inte utformade och anpassade efter de uppgifter som ska vara med i en klimatdeklaration. Studien har undersökt hur en befintlig klimatkalkyl kan användas för att göra en klimatdeklaration. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse och kunskap för hur byggentreprenadsföretags befintliga klimatkalkyler kan användas som ett underlag till klimatberäkningar för att skapa klimatdeklarationer som uppfyller Boverkets kommande lagförslag. Studiens mål var att besvara tre frågeställningar. Genom att undersöka, identifiera och sammanställa information från en klimatkalkyl för klimatbelastade poster i ett byggprojekt har följande frågeställningar besvarats: Vilka möjligheter och utmaningar finns det med befintligt innehåll i klimatkalkyl hos byggentreprenadsföretag för att göra en klimatdeklaration? Hur kan befintlig klimatkalkyl utvecklas och anpassas för att uppfylla de kommande klimatdeklarationer som Boverket ställer krav på? Hur kan byggentreprenadsföretag underlätta arbetet med klimatkalkyler för att kunna genomföra klimatdeklarationer? Studien genomfördes med en litteraturstudie som identifierade hur en klimatdeklaration ska tillämpas och konsekvenserna av dess införande för byggherre och byggentreprenadsföretag samt en fallstudie av en befintlig klimatkalkyl för ett pågående byggprojekt hos ett byggentreprenadsföretag. Datainsamling har skett via intervjuer med anställda på byggentreprenadsföretaget, en utredare på Boverket samt deltagande observationer i samband med arbetsmoment och möten med byggentreprenadsföretaget. Resultat visar att klimatberäkning för Produktskede A1-A3, Byggproduktionsskede A5 Spill och A5 Övriga energikrävande aktiviteter på byggarbetsplatsen kan användas för klimatdeklarationer om klimatdatabas från Boverket används. Byggproduktionsskede A4 Transport behövs utvecklas och kan delvis användas för beräkning av modulen övriga transporter till byggarbetsplatsen. Manuell beräkning behövs tillämpas för beräkning av klimatpåverkan för informationsraderna tre byggprodukter av störst vikt till byggarbetsplatsen. För att använda klimatberäkningar för A1-A3 och A5 behöver klimatkalkylen korrigeras med faktiska mängder byggmaterial för att få korrekta värden som möjligt. Uppgifter om byggnadens identitet och konstruktion som ska anges i klimatdeklarationen är inga svåra uppgifter att fastställa. Däremot visade studien att några projektenheter som ska klimatdeklareras saknas i dagsläget. Studien visade vidare att uppgifter som ska uppges i klimatdeklarationen är fördelade i olika handlingar och programvaror. Baserat på studiens resultat har rekommendationer till arbetsmetoder tagits fram för de byggentreprenadsföretag som arbetar med klimatkalkyler. Rekommendationerna presenterar att byggentreprenadsföretagen behöver beräkna projektenheter, samordna ett digitalt dokument med de uppgifter som ska klimatdeklareras på ett ställe, utveckla programvara för klimatkalkyler och använda Boverkets klimatdatabas. Rekommendationen är även att byggentreprenadsföretag inför som rutin att använda EPD:er och ställer krav på leverantörer att uppge transportsträcka, transportbränsle och EPD:er. / Climate change is a fact. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 21 % of Sweden’s total greenhouse gas emissions. The National Board of Housing, Building and Planning has been commissioned by the Swedish government to produce a bill on climate declarations that aims to make developers, construction contractors and various actors in the construction industry more aware of climate impact. The climate impact for the construction phase can be calculated in climate calculations using life cycle analysis. At present, these climate calculations are not adapted to the information that must be included in a climate declaration. This study has investigated how an existing climate calculation can be used to produce a climate declaration. The purpose of the study was to create a deeper understanding and knowledge of how construction companies’ existing climate calculations can be used as a basis to create climate declarations according to the forthcoming bill. The aim of the study was to answer the following research questions: What opportunities and challenges exists within the present content of climate calculations to produce a climate declaration? How can an existing climate calculation be developed and adapted to meet the forthcoming climate declarations that the National Board of Housing, Building and Planning requires? How can construction companies facilitate the work with climate calculations to be able to implement climate declarations? The study has been a qualitative study with data collection via literature study and a case study. The literature study was conducted to identify how to make a climate declaration. The case study examined an existing climate calculation for an ongoing construction project at a construction company. The construction company provided data and information about the studied climate calculation. The case study was done through interviews and observations with employees at the construction company and interview with an investigator at the National Board of Housing, Building and Planning.The results show that climate calculation for Product Stage A1-A3 and Construction Production Stage A5 can be used for climate declarations if the climate database from the National Board of Housing, Building and Planning is used. Construction Production stage A4 Transport needs to be developed and can only partly be used for the climate calculation regarding the module other transports to the construction site. Manual calculations need to be applied to calculate the climate impact for the categories three construction products with the largest accumulated weights to the construction site. To use climate calculations for A1-A3 and A5, the calculation needs to be corrected with actual amounts of building materials to get as accurate values as possible. Results shows that information about the building's identity and construction information that must be stated in the climate declaration is not difficult to define. On the other hand, the study showed that some project units that needs to be declared are missing and are not currently calculated. The study showed that information to be stated in the climate declaration is distributed in various documents and software. Based on the results of the study, a list of recommendations for working methods has been produced for construction companies working with climate calculations. The recommendations present that construction companies needs to calculate project units, coordinate digital document with the information to be declared in one place, develop software for climate calculations and use the National Board of Housing, Building and Planning's climate database. The recommendations are also that companies introduce as a routine to use EPDs and require suppliers to state transport distance, fuel and EPDs.
|
7 |
Klimatpåverkan från allmän platsmark / Climate impact from public space landHallberg, Alice January 2023 (has links)
Bygg- och anläggningssektorn utgör cirka en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och står därför för en betydande andel utav Sveriges bidrag till den globala uppvärmningen och klimatförändringar. För att nå de många miljömål som idag finns implementerade, bland annat att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045 ska ha reducerats till noll, krävs omfattande och bestående åtgärder. Planering av bebyggelse och exploatering av mark i Sverige, kallat fysisk planering, måste därmed i allt högre utsträckning ta hänsyn till den klimatpåverkan som utformningen medför. Utöver kartläggning av klimatpåverkan, måste följaktligen åtgärder också tas, vilka kan bidra till en reducerad klimatpåverkan. I denna studie har en verklig detaljplan över planerad utformning använts för att undersöka vilken klimatpåverkan utformningen bidrar med, utifrån ett livscykelperspektiv. Studien begränsades till områdets allmänna platsmark. Allmän platsmark är de markområden som ska vara tillgänglig för allmänheten, och kan exempelvis utgöras av gator, torg, parker samt gång- och cykelbanor. Med hjälp av Trafikverkets beräkningsverktyg Klimatkalkyl 7.0 kartlades klimatpåverkan, uttryckt i koldioxidekvivalenter (CO2-e), för den planerade utformningen av detaljplanens allmänna platsmark. Vidare undersöktes även hur klimatpåverkan från allmän platsmark kunde reduceras. Dels genom tekniska åtgärder, i form av alternativa utformningar, och dels genom icke-tekniska åtgärder, i form av åtgärder rörande kommuners planeringsarbete av allmän platsmark. Klimatpåverkan var 852 ton CO2-e när ingen hänsyn togs till komponenternas livslängder. Med hänsyn till beräknade livslängder för de olika byggdelarna, fördelat över en 40-årsperiod, bidrog utformningen med 488 ton CO2-e, varav 56 ton CO2-e utgjordes av drift och underhåll för planerad asfalt i området. Stål, asfalt, marktegel och diselanvändning utgjorde stora källor av växthusgasutsläpp. Alternativa utformningar med mindre klimatbelastning identifierades till grön asfalt, granitmarkplattor samt att befintliga schaktmassor återanvändes på plats inom anläggningsområdet. Det främsta icke-tekniska verktyget för att minska klimatpåverkan från allmän platsmark identifierades som lokaliseringsverktyget, där lokalisering av kollektivtrafik och gång- och cykelbanor ansågs utgöra en stor potentiell möjlighet till att reducera klimatbelastningen. Detaljplanen som planeringsverktyg ansågs dock vara begränsad, och goda förutsättningar för minskad klimatpåverkan måste fastställas vid mer översiktlig planering i ett tidigt skede. När en detaljplan ska antas och planerad utformnings ska fastställas finns risken att klimataspekten nedprioriteras när många olika lagar och intressen ska vägas samman. För att övergripande politiska strategier och riktlinjer ska genomsyras ned till fysiskt verkställande, krävs ytterligare styrning för att uppfylla de miljömål som finns. I synnerhet för utformning av allmän platsmark, eftersom bebyggelse för att främja hållbara resor och transport (i form av till exempel gång- och cykelbanor) inte kan antas minska i framtiden. / The building and construction sector makes up for about a fifth of Sweden’s total greenhouse gas emissions, and therefor makes up an important part of Sweden’s contribution to global warming and climate change. In order to reach the many environmental goals existing today, including reducing Sweden’s net emissions of greenhouse gases in 2045 to zero, comprehensive and permanent measures are required. Planning of buildings and exploitation of land in Sweden, called physical planning, therefore needs to a greater extend take into account the climate impact that the planned design results in. In addition to mapping the climate impact, measures must also be taken to reduce climate impact. In this study, a real detailed development plan of the planned design has been used to investigate the climate impact the design contributes to, from a life cycle perspective. The study was limited to the area’s public space land, which are areas that must be accessible to the public, and can consist of streets, squares, footpaths and bike lanes. Using Trafikverket’s calculation tool Klimatkalkyl 7.0, the climate impact, expressed as CO2-e, was mapped for the planned design of the public space land. Furthermore, the study also investigated how the climate impact from public space land could be reduced. Partly through technical solutions, in the form of alternative designs, and partly through non-technical measures, in the form of measures concerning municipalities’ planning process. The results showed that the given design of public space land implementation, without regard to estimated life span, would result in a climate impact of 852 tons of CO2-e. When the estimated lifespans of the building components were taken into account, distributed over a 40-year period, the design's climate impact was 488 tons of CO2-e. Steel, asphalt, ground bricks and use of diesel were major source of greenhouse gas emissions. Alternative designs that could reduce the total climate impact were identified as green asphalt, granite ground slabs and the reusing of existing excavated materials within the construction area. The main non-technical tool to reduce the climate impact from public land was identified as the localization tool, where the location of public transport and footpaths and bike lanes was considered a great potential opportunity to reduce the climate impact. However, the detailed development plan as a planning instrument was considered as limited, and good conditions for reduced climate impact must be established in more comprehensive planning at an early stage. When a detailed development plan is to be adopted, there is a risk that the climate aspect will be de-prioritized against other laws and interests. In order for overarching political strategies and guidelines to permeate down to physical implementation, additional governance is required to fulfill environmental goals. In particular for the design of public space land, as development to promote sustainable travel and transport (in the form of e.g. footpaths and bike lanes) cannot be assumed to decrease in the future.
|
8 |
Vägprojekt ur ett klimatpåverkansperspektiv : - En fallstudie om potentiella klimatåtgärderEjekrans, Ida, Hjertbro, Alexandra January 2021 (has links)
Uppdragsgivare för examensarbetet är Skanska Sverige AB, Region Mellansverige väg- och anläggning. Examensarbetets centrala del handlar om klimatpåverkan, en fallstudie görs mot ett pågående väg- och anläggningsprojekt för att studera projektets växthusgasutsläpp. Syftet är att analysera stora klimatbelastande faktorer i projektet samt diskutera och lyfta fram potentiella åtgärder för klimatbesparing. Författarna har tagit del av Skanskas interna klimatkalkyl som kartlägger miljöutsläpp hos projektet. Utifrån klimatkalkylens poster granskades de stora, relevanta och påverkbara utsläppen. Grävmaskiner och dumper har en sammanlagd andel på 30 % av projektets totala andel växthusgasutsläpp. Dessa maskiner drivs idag med fossil diesel och låginblandad RME. Att byta drivmedel till HVO100 medför en reducering av växthusgasutsläpp med 71 % för maskinerna och sänker projektets totala utsläpp med 20 % vilket är den åtgärd som ger bäst resultat. Även ett drivmedelsskifte till 100 % RME ger en 48 % reducering av maskinernas utsläpp och sänker hela projektets utsläpp med 13 %. Examensarbetet lyfter problematiken angående den bristande tillgången till hållbara råvaror för biodrivmedelsproduktion och presenterar forskning för framtida råvarupotentialer. Hur massor hanteras i ett vägprojekt har stor betydelse för byggskedets klimatpåverkan. Skanska har i projektet återanvänt en del av schaktmassorna och gamla betonggrunder som utfyllnadsmaterial samt fräst upp asfalt och återanvänt det som bärlager i uppbyggnaden för ny väg. Den sammanlagda besparingen för dessa tre åtgärder är cirka 4 % av projektets totala växthusgasutsläpp. Hade återstående mängd fall A-massor återanvänts hade besparingen ökat med cirka 10 % av projektets totala växthusgasutsläpp. Slutsatsen är att det finns potential att reducera utsläppen i projektet tack vare byte av drivmedel samt återanvändning av schaktmassor. / The client for the degree project is Skanska Sweden AB, Region Central Sweden Road and Construction. The central part of the thesis is about climate impact, a case study is carried out against an ongoing road and construction project to study the project's greenhouse gas emissions. The aim is to analyze major climate-burdening factors in the project and to discuss and highlight potential measures for climate saving. The authors have taken note of Skanska’s internal climate calculation that map environmental emissions at the project. Based on the items of the climate calculation, the large, relevant, and avoidable emissions were examined. Excavators and dump trucks have a total share of 30 % of the project's total share of greenhouse gas emissions. The machines are currently powered by fossil diesel and low-mix RME. Changing fuel to HVO100 results in a reduction of greenhouse gas emissions by 71% for the machines and reduces the project's total emissions by 20%, which is the measure that gives the best results. Even a fuel shift to 100% RME provides a 48% reduction of the machines emissions and lowers the entire project's emissions by 13%. The degree project lifts the problem regarding the lack of access to sustainable raw materials for biofuel production and presents research for future commodity potentials. How masses are handled in a road project is of great importance for the climate impact of the construction phase. In the project, Skanska has reused some of the excavation rubble and old concrete foundations as fillers and milled up asphalt and reused it as a bearing in the construction for a new road. The total saving for these three measures is approximately 4 % of the project's total greenhouse gas emissions. Had the remaining amount of case A-masses been reused, the savings would have increased by about 10 % of the project's total greenhouse gas emissions. The conclusion is that there is potential to reduce emissions in the project thanks to the change of fuel and reuse of excavation rubble.
|
9 |
Climate declaration 2022 : A study on the impact of the climate declaration on the construction industry / Klimatdeklaration 2022 : En studie om klimatdeklarationens påverkan på byggbranschenAndersson, Jonas, Edsman, William January 2021 (has links)
From 2022 the Swedish housing council (Boverket) is requiring that all new production houses,with a few exceptions, calculate their climate impact in a climate declaration. This is the firststep of many in order to reach climate neutrality in 2045. The plan is to set limits for maximumemissions from a building project in 2027. Any numbers on what the maximum limit might behas not yet been presented.The climate declaration will include the emission from transports and a few mandatory buildingparts. These parts are load-bearing structural parts, interior walls and climate screens. Thedeveloper has the responsibility that the climate declaration will be sent to the housing councilwhen the project is finished.With this law many actors in different parts of the construction value chain will be affected andwill have to change their routines. The thesis aims to present what adjustments different actorsneed to make and what problems may arise in the making of a climate declaration.The thesis is mainly based on interviews and the practical climate calculation that was done inconnection to the study. Results from the interview shows that much of the climate calculationwork will be sent over to the next instance, for example the developer will most likely requirethat the entrepreneur is responsible for the climate calculation, in turn the entrepreneur ordeveloper will require that the material supplier will calculate their emissions on transports andthe material.The material suppliers are those who likely will be affected the most. Customers will demandEPDs and precise transport distances on their orders to make sure their climate declaration iscorrect. Material suppliers with EPDs on many of their products will be much more attractive tocustomers.The results from the practical climate calculation shows that producing a climate declarationdigitally will not be especially complicated as there is intuitive software to ease the transition,without the need for any greater knowledge. The critical moment will be the resourcecompilation and making sure that the amount of material used is correct. This can be done byestablishing templates and routines at an early stage, and continuously post transports andmaterials used throughout the project. / Från och med 2022 ställer boverket krav att alla nyproducerade byggnader, med ett fåtalundantag, skall redovisa sin klimatpåverkan i en klimatdeklaration. Detta är ett första steg avflera för att minska utsläppen i byggbranschen och senare kunna uppnå klimatneutralitet 2045 ienighet med det klimatpolitiska regelverk som röstades igenom i riksdagen 2017. Planen är attår 2027 kommer referensvärden och gränsvärden att träda i kraft, några precisa siffror har pågränsvärden har ännu inte presenterats.Klimatdeklarationen skall visa utsläppet från transporter, energiåtgång i byggprocessen samt ettantal obligatoriska byggnadsdelar. De byggnadsdelar som måste ingå i en klimatdeklaration ärbärande konstruktionsdelar, innerväggar samt klimatskärmar. Byggherren innehar det ytterstaansvaret att klimatdeklarationen lämnas in till boverket när projektet är färdigställt.I och med lagkravet kommer många företag i olika delar av värdekedjan behöva göraomställningar i sina rutiner och arbetssätt. Undersökningen syftar att presentera vilkaomställningar olika aktörer behöver göra samt vilka problem som kan uppstå i samband medframställning av en klimatdeklaration.Arbetet är till stor del baserat på intervjuer och det praktiska klimatberäkningsarbetet som utförtsi samband med studien. Resultatet från intervjuerna visar att nya krav kommer ställas iupphandlingarna angående klimatdeklarationen, likt det vi ser i arbetet med energideklarationeridag. Byggherren kommer ställa krav i upphandlingen att entreprenören skall utföraklimatberäkningen till exempel. I sin tur kommer entreprenören eller byggherren ställa krav påbyggmaterialleverantören att dessa ska redovisa utsläpp för material och transporter.Aktörerna i värdekedjan som med stor sannolikhet kommer påverkas mest ärmaterialleverantörerna. Kunderna kommer begära EPD-underlag på produkterna och precisatransportsträckor för att enkelt kunna säkerställa att deras klimatdeklaration är korrekt.Materialleverantörerna med EPDer på många av sina produkter kommer bli konkurrenskraftigaframöver.Resultatet från det praktiska arbetet visar att framställandet av klimatdeklarationen inte medförstörre svårigheter då det finns flera effektiva programvaror som är lätta att förstå utan störreförkunskaper. Det kritiska momentet kommer vara att resurssammanställningen är korrekt gjordoch att mängderna stämmer. Detta kan göras genom att tidigt upprätta mallar och rutiner för attkontinuerligt kunna bokföra transporter och material i projektets gång.
|
Page generated in 0.1208 seconds