Education is one of the most important public goods that society can provide, and researchers have since long agreed that schools' performances are capitalized into residential property prices. However, all previous research is based on residential markets where school districts prevail. This study aims to investigate how the capitalization of residential properties are affected when pupils have free choice and how proximity to schools affect this relationship. The study covers the years 2011 to 2018 and is based in Västerås municipality, Sweden. Through a hedonic pricing model with a semi-logarithmic form, that includes both fixed effects through postal codes and yearly fixed effects, we can show that school quality is capitalized into residential property prices. The quality of schools is estimated through four types of school characteristics; pass rates in national tests, pupil-to-teacher ratio, pupil ethnicity and parental educational background which are combined into a single variable using Principal Component Analysis (PCA). Using geo-coordinates, school characteristics are assigned to properties in two different scenarios. In the first, only school characteristics of the closest school are assigned to properties. In the second, properties are assigned the average characteristics of all schools within a radius of 875 meters from the home i.e., walking distance for pupils in third grade. Our results show that quality of education is capitalized in property prices even if pupils are not limited by school districts. We find that if school quality is improved by one unit, the price of local apartments and houses increases by 2.13-3.06% and 2.07-2.19%, respectively. The results also indicate that capitalization is affected by how many schools are within walking distance. Residentials in close proximity of several schools have more options and thus experiences a stronger capitalization effect than properties close to only one school. / Utbildning är en av de viktigaste funktionerna som samhället kan tillhandahålla, och forskningen har sedan länge varit överens om att skolors prestationer kapitaliseras i bostadspriser. All tidigare forskning är dock baserad på bostadsmarknader strukturerade efter skoldistrikt. Denna studie syftar till att undersöka hur kapitaliseringen av bostäder påverkas av ett fritt skolval samt hur avstånd till skolor påverkar detta förhållande. Studien omfattar åren 2011 till 2018 och är baserad i Västerås kommun, Sverige. Genom en hedonisk prissmodell med semilogaritmisk form, som inkluderar både fixed effects genom postnummer och årliga fixed effects, kan vi visa att utbildningskvalité kapitaliseras i bostadspriserna. Utbildningskvalité uppskattas genom värdet av fyra typer av skolvariabler; andelen godkända elever i nationella prov, elever per lärare, elevens etnicitet och föräldrarnas utbildningsbakgrund som kombineras till en enskild variabel genom Principal Component Analysis (PCA). Med hjälp av geokoordinater tilldelas bostäderna skolors unika värden i två olika scenarier. I det första tilldelas bostäderna endast värdet för den närmsta skolan. I den andra tilldelas bostäderna ett genomsnittligt värde av alla skolor inom en radie av 875 meter från bostaden, dvs. gångavstånd för elever i tredje klass. Våra resultat visar att utbildningens kvalitet kapitaliseras i bostadspriserna även om eleverna inte begränsas av skoldistrikt. Vi finner att om utbildningskvalitén förbättras med en enhet så ökar priset på lägenheter och hus i området med 2.13-3.06% respektive 2.07-2.19%. Resultaten tyder också på att kapitaliseringen påverkas av hur många skolor som ligger inom gångavstånd. Bostäder i närheten av flera skolor har fler valmöjligheter och får därmed en starkare kapitaliseringseffekt än bostäder nära endast en skola.

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.