Studiens syfte är att jämföra sex grundskollärares förberedelsearbete inför muntlig framställning i svenskämnet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande, där begreppen proximal utvecklingszon och stöttning är centrala. Den metod som användes vid insamling av studiens material var kvalitativ forskningsintervju. Materialet analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare ser förberedelsearbete inför muntlig framställning som betydelsefullt men att fokus främst läggs på genomförandet. Det förberedelsearbete som sker visarsig oftast organiseras i helklass och individuell förberedelse begränsas på grund av tidsbrist. Resultatet visar även att lärare anser det goda klassrumsklimatet som gynnsamt för elever inför en muntlig framställning och att det därför fokuseras mycket på skapandet av ett sådant. Slutsatserna av studien är att lärare bör prioritera ett noggrant och väl anpassat förberedelsearbete och erbjuda eleverna individuell stöttning inför muntlig framställning. Ytterligare slutsatser är att lärare behöver arbeta kontinuerligt för att skapa relationer och upprätthålla ett gynnsamt klassrumsklimat för att främja elevers säkerhet inför momentet.

Women are lacking in Science, Engineering, Technology, and Mathematics (STEM). One of the proven solutions to reduce this gap is to offer extra support to the students needing it. Further, creativity has been shown to give positive effects on females’ participation in STEM. In this thesis, a creative tool for programming education in junior high schools in Sweden was developed to give alternatives to how programming is taught and further evaluate the possible contributions it can give. The tool was tested among 14 students participating in a face-to-face workshop. To further evaluate the tool use, the study participants took part in interviews and a survey. The results show that further iterations of the tool would have been needed since the tested tool was not perceived as easy to use. Regarding perceived usefulness, the tool is on the right path since the results indicate it was fun to use but again, improvements need to be done. The contributions made are therefore an exploration of the creative alternative to programming learning in the Swedish school. Furthermore, to find out what improvements needed to be done to offer an, by users, accepted tool. Offering creative programming tools will hopefully attract a more diverse group of people to programming and decrease the gender gap within computer science. / Det finns en brist på kvinnor inom STEM. En beprövad lösning för att minska könsskillnaderna är att erbjuda extra hjälp till de som behöver. Kreativitet har också visats ha positiva effekter på kvinnors deltagande inom STEM. I denna uppsats så utvecklas ett kreativt verktyg för programmering i högstadiet i Sverige för att ge alternativ till hur programmering lärs ut och för att utvärdera vad det kan tillföra. Verktyget testades av 14 studenter som närvarade i en workshop. För att utvärdera verktyget så deltog studenterna i intervjuer och fyllde i ett formulär. Resultatet visar att ytterligare iterationer av produkten behövs eftersom verktyget inte upplevdes som enkelt att använda. Angående upplevd användbarhet så är verktyget på rätt väg eftersom resultaten indikerar att det var roligt att använda men ytterligare förbättringar är nödvändiga. Uppsatsen bidrar därför till ett utforskande av det kreativa alternativet till programmeringsinlärningen i den svenska skolan. Den bidrar även till att testa fram vilka förbättringar som är nödvändiga för att erbjuda ett, av användarna, accepterat verktyg. Förhoppningsvis kommer en grupp med större mångfald att attraheras till programmering genom att erbjuda ett kreativt programmeringsverktyg och därmed minska könsskillnaderna inom datavetenskap.

This study investigates the impact of national (Swedish) assessment support in mathematics on the education of younger students in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. Using qualitative content analysis, it investigates the preliminary teacher’s guide for implementing the described evaluation activity in first-grade classrooms, analysing a 24-page empirical material. The assessment support material, aligned with the Swedish curriculum and course syllabus for mathematics, is crucial in highlighting the relevance of the assessed knowledge. Theoretical frameworks, including Bronfenbrenner’s ecological systems theory and the participation model, were used to explore the complexity of assessment for pupils with intellectual disabilities and how student learning is influenced by various aspects of the system. The participation model was additionally used to study the possibilities for students’ participation. The results of this study indicate that teachers’ didactical approaches are crucial in both assessment and mathematics education. While student participation is considered in the assessment support material, further adaptations by teachers are needed. The study also indicates the potential of national assessment support to improve school developing work. / Studien syftar till att undersöka hur det nationella (svenska) bedömningsstödet i matematik påverkar matematikutbildningen för yngre elever i anpassad grundskola. Genom kvalitativ innehållsanalys av ett den preliminära lärarhandledningen för bedömningsstödet i matematik i årskurs ett, undersöktes ett empiriskt material av 24 sidor, vilket är förankrat i den svenska läroplanen och kursplanen för matematik. Bronfenbrenners ekologiska systemteori och delaktighetsmodellen användes som teoretiska ramverk. Ekologisk systemteori belyser komplexiteten i kunskapsbedömningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, samt för att illustrera hur elevens matematikutbildning påverkas av olika aspekter av systemet. Delaktighetsmodellen användes också för att lyfta fokus på elevernas delaktighet i bedömningsaktiviteten. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska förhållningssätt är avgörande både i bedömningsprocessen och i matematikutbildning. Trots att elevens delaktighet beaktas i bedömningsstödet, krävs det ytterligare anpassningar från lärare. Slutligen antyder studien att påverkan av det nationella bedömningsstödet i matematik kan möjligtvis bidra till att förbättra skolors systematiskt kvalitetsarbete.

Denna avhandling handlar om ledarskapet i skolan. Skolan är en sammansatt verksamhet och i ledarskapet handlar det om att hantera många olika uppgifter på olika nivåer. Samtidigt som skolledare och lärare skall leva upp till samhälleliga förväntningar på skolverksamheten skall de också hantera kulturella villkor inom skolan. I avhandlingen studeras hur ledarskapet formas i och av samspelet mellan skolledare och lärare i vardagsarbetet. En fråga fokuserar på hur skolledare och lärare ser på varandra och hur de influerar och förstår varandra i vardagsarbetet. En annan fråga uppmärksammar vilken betydelse skolsammanhanget har för samspelet. För att belysa samspelet används fallstudier som forskningsstrategi. I studien ingår tre F-6-skolor med förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhet. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. Teoretiskt har studien en socialkonstruktionistisk utgångspunkt i betydelsen av att skolledarskap ses som ett socialt fenomen. Intresset riktas mot att belysa skolledares och lärares utsagor om hur de förstår varandra och varandras ord och handlingar i det vardagliga arbetet. Resultatet ger anledning att fråga vem som egentligen leder vem. Avhandlingen visar tydligt att ledarskap är något som skolledarna och lärarna oundvikligen formar tillsammans – därav titeln Samproducerat ledarskap. Studien visar hur sociala, kulturella och politiska dimensioner i samspelet influerar skolledarnas och lärarnas agerande och ledarskapet. Konsekvensen blir ett ifrågasättande av den allt populärare bilden av ledaren som med stark hand förväntas styra sin organisation. En förståelse för att skolledarskapet är samproducerat, och att sociala, kulturella och politiska dimensioner har avgörande betydelser för hur det utövas medför en mer realistisk syn på skolledarskapets förutsättningar. / This thesis is concerned with aspects of school leadership. School work is characterised by its complexity, and school leadership requires the ability to deal with many different tasks at different organisational levels. At the same time as school heads and teachers are expected to respond to social expectations, they must also be able to deal with and respond to existing cultural considerations and prerequisites. The present study focuses on the formation of leadership during and as a result of the interplay between school heads and teachers in everyday educational practice. One research question concerns how this is formulated in heads’ and teachers’ statements, and how they perceive, influence and understand each other in their daily work together. Another research question highlights the importance of school contexts in the interplay between school heads and teachers. The underlying research strategy applied in order to illustrate the interplay between school heads and teachers is based on three case studies of so-called ‘F–6 schools’, i.e. three comprehensive schools including years 1–6, as well as pre-school classes, and leisure-time activities. The empirical research material consists of interviews and observations. This study takes a social constructionist point of departure, in the sense that school leadership is regarded as a social phenomenon, and focuses on creating a further understanding of this based on statements by school heads and teachers on how they understand each other and each others’ verbal communications and actions. The results give reason to the question of who is in fact leading who. The thesis clearly shows that leadership is produced and formed by school heads and teachers together – hence the title Co-Produced Leadership. The study shows how social, cultural and political dimensions in the interplay between school heads and teachers influence their actions and the formation of school leadership. This leads to a questioning of the increasingly popular image of the independent leader who is expected to govern her/his organisation with a firm hand. An understanding that school leadership is a product of intimate collaboration, and that social, cultural and political dimensions are vital in the formation of leadership, leads to a more realistic view concerning the possibilities and prerequisites of school leadership.

This thesis studies teachers’ and students’ conceptions of history and history teaching and aims to explain the importance of an interest in history among teachers and students of the subject. Research on teachers’ conceptions (e.g. Martin 2005) shows that the didactical question “Why?” influences the “How?” and “Why?” questions and that teachers’ thinking about their own practice is mainly influenced by their background and their experiences from teaching. Research on students’ opinions (e.g. Youth and History, 1997) shows that they enjoy history shown in films, that they appreciate museums, and that the preferred topic is 20th century history. In this thesis learning is envisaged as something individual but it is the learners’ social context that defines what is important, meaningful and interesting to learn. The research methods consist of a survey study concerning the pupils’ attitudes towards history and history education, and an interview study with their teachers about their teaching and their opinions about history in general. Nine teachers and their 217 pupils participated. It is mainly topics from 20th century that are described as interesting by both students and teachers. The teachers had different views on the didactical whyquestion, which they described either as student oriented or subject oriented. Their views on why history is important influenced their teaching methods. The student oriented teachers stated that their pupils’ needs and wishes affect their methods while the subject oriented teachers said that they give varying lessons, and have a more student active teaching, but decide for themselves what teaching methods are to be used. The subject matter is influenced by the teachers’ personal interest in history, in most cases a Eurocentric political history. This choice of content, and the teachers own interest, are explained by the historical culture of Swedish society rather than the curriculum. The teachers state that exciting stories and dramatic events related in books or films were, and still are, important to their interest in history. Their individual interpretation of what is important and meaningful in their historical culture influences teachers’ personal interest, their knowledge, and the content of their history teaching. The students’ attitudes to history are also influenced by various factors, of which history education at school is merely one.

Syftet med denna studie är att beskriva lärare och klassassistenters erfarenheter av TAKK som kommunikativt stöd för elever i grundsärskolan. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre lärare och två klassassistenter, som i sin profession praktiserade TAKK i interaktion med eleverna. Som teoretisk utgångspunkt för metodval och analysbearbetning har inspiration och begrepp från det sociokulturella, samt det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) inhämtats. Det sammantagna resultatet visar att lärarna och klassassistenterna beskrev TAKK som en kommunikativ, medierande resurs som gynnade elevernas kommunikation och interaktion med omgivningen, vilket av deltagarna ansågs vara grunden för kommunikativ och social delaktighet, samt grunden för elevernas lärande. Som artefakt ansågs TAKK övervägande innebära fördelar och möjligheter för elevernas kommunikation, delaktighet och lärande. TAKK praktiserades från och till under skoldagen, mestadels i formella kontexter i relation till lärare och klassassistenter. Spontant tecknande bland eleverna var inte vanligt förekommande. Lärare och klassassistenter hade tilltro till sin förmåga att kunna tillgodose elevernas kommunikativa behov och ansåg sig anpassa sitt tecknande utefter dessa. TAKK användes i verksamheterna tillsammans med andra alternativa AKK- redskap, vilka var under utvecklande i verksamheterna. Min förhoppning är att studien kommer bidra med större kunskap och ökad medvetenhet gällande TAKK i grundsärskolan. / The aim of this study is to describe teacher and class-assistents experiences of Keyword Signing (KWS) as communicative support for pupils in compulsory school for learning disabilities. Data were collected through semi-structured interviews with three teachers and two class-assistents, who in their profession used KWS in interaction with the pupils. The theoretical framework is founded on inspiration and theoretical concepts from both the sociocultural perspective as well from the communicative relationshiporiented perspective. The total result from this study shows that teachers and class-assistents described KWS as a communicative mediated resource that favored the pupil’s communication and interaction with the surroundings, as from the participant´s point of view is elementary for communicative and social participation, and learning. Over all the interviewed considered that KWS as an artefact was contributing advantages and possibilities concerning the pupils communication, participation and learning. KWS was practiced on daily basis during the schooldays, mostly in formal contexts in relation to teachers and class-assistents. Spontaneous KWS was rarely used by the pupils. Teachers and class-assistents had confidence in their own ability to support the communicative needs of the pupils. KWS was practiced in the classrooms among other alternative of AAC-tools, which were developing in the classrooms. My hope is that this study will contribute cumulative knowledge and awareness about KWS in compulsory school for learning disabilities.

Denna studie undersöker om/hur genusmönster produceras i det verbala språket inom musikundervisning, ledd av musikterapeut, i grundsärskolans träningsinriktning. Undersökningen utgår från forskningsfynd gällande pedagogers reproducerande av genusmönster inom området skola och förskola och ämnar undersöka de av dessa fynd som faller inom ramen för den verbala kommunikationen inom kontexten musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning. Fem lektioner i fem klasser/grupper fördelade på tre musikterapeuter har studerats. Sammanlagt 23 elever, 9 flickor och 14 pojkar finns med i materialet. Lektionerna filmades och utskrifter av lektionerna skrevs, utifrån vilka analysen gjordes. Resultatet indikerar att samma genusmönster som observerats i tidigare forskning gällande förskola och grundskola endast observeras i enstaka delar av materialet samt att vissa genusmönster försvinner och andra förändras vilket indikerar att elever inom ramen för musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning befinner sig i en annorlunda kontext vad gäller genus än barn i förskola och grundskola. / This study investigates how gender is reproduced concerning verbal communication within music lessons led by music therapists in compulsory school for children with severe learning impairments. The study is based on earlier research regarding teachers reproduction of gender patterns within pree school and compulsory school, and aims to examine whether similar productions of gender patterns can be foundconcerning verbal communication in the context of compulsory school for children with severe learning impairments. Five lessons in five classes/groups conducted by three music therapists were included in the material. 23 pupils, 9 girls and 14 boys participated. The lessons were video recorded and transcripts were made of each lesson out of which the analyses were made. The result suggests that patterns similar to those observed in earlier research could only be observed in small parts of the material and that some of the gender patterns are not visible and others are different which suggests that pupils within the music education in compulsory school for children with severe learning impairments are situated in a different context regarding gender than children in preschool and compulsory school.

In the diploma thesis I concentrated on an approach of preschool teachers to children whose school attendance was postponed. Thesis is divided in two parts. In theoretical part I deal with a definition of school maturity and readiness, which are the basics to find child's troubles with postponement of school attendance. Then I delineate present situation in the Czech Republic - I define contemporary concept of preschools, I deal with compulsory school education and possibility of postponement of school attendance. In the last chapter of the theoretical part I concentrate on the approach of teachers and in sub-chapters I define activities and impact which they have. In empirical part I used a snowball sampling to approach some preschool teachers. Eleven teachers from Prague and Plzeň region have participated the research. After filling in questionnaires focused on individual children whose school attendance will be postponed, questions were adapted to the main research method - interview. Using thematical analysis I discovered various approaches of teachers to organizing forms of work, cooperation with parents, cooperation with specialists, documents in preschools, contemporary perspective of postponement of school attendance in the Czech Republic.

Kring grundskolemedarbetares delaktighet förbättringsarbete är forskningslandskapet tunt, speciellt beträffande studier där forskningsförfarande som förutsättningslöst tillåter multivetenskapliga fynd, praktiserats. För att fylla det gapet har Grundad Teori använts med intervjuer, fokusgruppsintervjuer och observationer för att uppnå studiens syfte, som var att förutsättningslöst, ur ett medarbetarperspektiv, bidra med ny teoribildning kring medarbetares delaktighet i förbättringsarbete inom grundskola. Mer specifikt innebar det att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Det innefattade även att undersöka eventuella samband mellan dessa faktorer, samt hur de eventuella sambanden påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Resultatet visade att förutsättningar behöver tillgodoses för att öka sannolikheten för att medarbetare ska vara delaktiga i förbättringsarbete. Även ledarskapsstilen har betydande påverkan. Emellertid kan medarbetare utveckla både negativa och positiva attityder gentemot förändring om förutsättningarna saknas, till viss del beroende på deras personlighetsdrag, vilka även avgör deras behov samt hur de bör matchas med kollegor. Därför behöver ledare beakta personlighetsdrag både beträffande behov och sammansättning av arbetsgrupper. Vidare har fenomenet samverkan, enligt resultatet, en betydande positiv effekt på grundskolemedarbetares delaktighet i förbättringsarbete. Genom dessa fynd kan studien tillskriva etablerad teoribildning och tidigare forskning relevans även inom domänen grundskola / Regarding compulsory school staff’s participation in their school’s improvement activity, the area of research is thin, especially regarding research approaches which allows unconditional multidisciplinary findings. To fill this gap this study has been using Grounded Theory, with interviews, focus group interviews and observations, to achieve the purpose of this study, which was to, with an unconditionally approach, provide a new theory from an employee perspective, of employee’s participation in improvement activity, within compulsory school. More specific, this meant investigating the factors that influence compulsory schools staff participation in their work of improvement. It also included examining possible correlations between these factors, as well as how these possible correlations affect compulsory school staff's participation in their improvement activities.   The findings showed that prerequisites need to be met to improve the probability of employees participating in work of improvement. The kind of leadership practiced also have great impact. However, employees can develop both negative and positive attitudes towards change if the prerequisites are not met, in part depending of their personality traits, which also determine their needs as well as how they need to be matched up with co-workers. Leaders therefore need to take personality traits into consideration regarding both needs of the employees and team composition. Furthermore, the phenomenon of teamwork has, as the result shows, a greatly positive impact on compulsory school staff’s participation in improvement activities. With these findings this study recognizes established theories and previous research, as valid even within the domain of compulsory school. / <p>2020-06-26</p>

Studien belyser lärar - elevrelationer och har ett relationellt perspektiv. Syftet med studien är att belysa hur lärare och elever på särskolan beskriver lärar-elevrelationer samt vilka likheter och skillnader det finns i beskrivningarna. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Aspelins (2018) modell om relationskompetens, där aspekterna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens, socio- emotionell kompetens, ett socialt tillvägagångssätt samt ett relationellt tillvägagångssätt, används i den teoretiska tolkningen. Studien är kvalitativ och utgörs av intervjuer med fyra lärare samt sju gymnasieelever i särskolan. I resultatet framkommer att lärarna ser sig ansvariga för relationsskapandet men även eleverna ser ett ansvar i att skapa en bra relation till sina lärare. Elevernas resultat visar att relationskompetensens olika delar kan ses i en lärare som är tydlig, pratar långsamt och visar välvilja med kroppsspråket. Eleverna ser positivt på att läraren är deras vän. Relationskompetensen ses i en lärare som kan balansera mellan humor och allvar i undervisningen, men också i en lärare som väljer bort utskällning för att istället använda verbala eller andra anpassningar.  Lärarintervjuerna visar även på att anpassningar i lärmiljön gynnar lärar- elevrelationen. Vidare ses relationskompetensen i en lärare som använder sitt kroppsspråk och sitt röstläge såväl som ett lågaffektivt bemötande gentemot eleven. Lärarna betonar vikten av ett genuint intresse för eleven, de vill skapa trygghet och inge självförtroende och se varje individ utan att “klumpa ihop dem” utefter deras diagnoser. I lärarintervjuerna framkommer det att det är en utmaning utifrån arbetet med relationer att sätta gränser mellan jobb och privatliv. Grundlärarutbildningen har i liten utsträckning gett lärarna förberedelse i relationsskapande. / The purpose of this study is to shed light on how teachers and students in Compulsory and Upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, describe their relationships with each other as well as identifying similarities and differences between these descriptions. The theoretical framework for this study is Aspelin's (2018) model of relational competence. Specifically, the aspects of communicative competence, differentiation competence, socio-emotional competence, a social and a relational approach are used in the analysis process. The study is qualitative and consists of interviews with 4 teachers and 7 pupils in an Upper secondary national program for pupils with intellectual disabilities. The results show that the teachers consider themselves responsible for creating relationships, and the students also take responsibility for creating a good relationship with their teachers. The students' results show that the different parts of the relational competence can be seen in a teacher who speaks clearly, slowly and shows goodwill with their body language. The students are positive towards the teacher being a friend. Relational competence is seen in a teacher who can balance between humor and seriousness in their teaching, and in a teacher, who chooses not to raise their voice to reprimand but instead chooses to use verbal communication or other adaptations.  The teacher interviews show that adaptations in the learning environment benefit the teacher-student relationship. Furthermore, the relational competence is seen in a teacher who uses their body language and voice position as well as a low arousal approach towards the student. The teachers emphasize the importance of a genuine interest in the student, they want to create a feeling of safety towards the student and instill self-confidence within them and see every individual without "lumping them together" according to their diagnoses. The teachers claim that the establishing of positive relationships also poses a challenge in terms of setting boundaries between their professional and private lives. Finally, the teacher education programs had only provided relational competence training to a small extent.