De senaste decennierna har utbudet av matlagningsprogram och kokböcker ökat dramatiskt, samtidigt som samhället blivit allt mer jämställt. Trots detta är de professionella köken fortsatt kraftigt mansdominerade platser som kvinnor aktivt exkluderas ifrån. Föreliggande studie utforskar därför, ur ett genusperspektiv, hur två vinnare av Sveriges Mästerkock konstrueras i sina kokböcker. Analysen utförs inom ramen för den kritiska diskursanalysen och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språk och makt. Studien intar även en feministisk ansats där Yvonne Hirdmans teori om genussystemet är den huvudsakliga utgångspunkten för förståelsen av samhällets förmåga att reproducera könsnormer. Materialet består av Erik Hammars bok Min franska matresa och Klara Linds bok Sydamerika – min matpassion som ges ut av Bonnier Fakta. Syftet är att undersöka hur Klara och Erik konstrueras i sina kokböcker och om böckerna bidrar till att upprätthålla dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket. För att åstadkomma detta används kvantitativa metoder från den systemisk funktionella grammatiken i kombination med kvantitativ innehållsanalys.Resultatet visar att Erik konstrueras som en aktiv, framgångsrik kock till skillnad från Klara som framställs som mer passiv och familjeorienterad. Förekomsten av teman skiljer sig markant böckerna emellan där Eriks bok främst refererar till tävlingsprogrammet och franska rätter och tekniker vilket inte sker i Klaras fall. Detta bidrar tillsammans till att böckerna bidrar till att reproducera dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket.

The thesis is called ?Czech cookery-books of 18th century?. During 18th century there were editted by printing-press totally 5 cookery-books that have come down just till today and are saved in our libraries, museum and archives. This thesis is concentrated on 4 of these books and is divided into 5 chapters. Each cookery-book is interpreted separately in its particular chapters. The main themes of these chapters there are the formal traits of each cookery-book and secondly inner analysis of the recipes. Mainly there was placed emphasis on the ingrediences that were used during cooking in the 18th century (meat, fish, vegetables and herbs, fruits, spices and other ingrediences). There is included the resume after the fourth book of Leopold Neubauer. All books are already presented together there. At the end the obtained pieces of information are summarized and the cookery-bookes from 16th century are partly compared with the ones from 18th century. The enclosure of this thesis is created by edition ?The cookery-bookes of Vienna? by Leopold Neubauer. The complete text was edited (except indexes at the end of the book).

Syftet med denna studie var att genom en visuell innehållsanalys undersöka hur kokböcker normalt såg ut för varje genus. Resultatet skulle sedan jämföras för att hitta skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga omslag för att sätta ett genusperspektiv på utformningen, samt undersöka om designen berodde på författarens eller målgruppens kön. Den visuella innehållsanalysen utfördes på sammanlagt 84 svenska kokböcker där hälften var skrivna av kvinnor och hälften av män. Analysen visade att kvinnor hade ett mer feminint utseende på sin omslagsdesign, men att även männens omslag var mer feminina än maskulina. Detta resultat berodde både på målgruppens och författarens kön. Omslagen var i övrigt lika varandra i utformning och i modellens posering då kokböckers egentliga målgrupp ska vara alla matintresserade och inte ett bestämt kön. / The purpose of the present study was to through a visual content analysis examine how cookbooks usually are designed for each gender. The result would then be compared to identify similarities and differences between the male and female covers to bring a gender perspective on the design, and examine whether the design was due to the author or the audiences sex. The visual content analysis was preformed on a total of 84 Swedish cookbooks, half of which were written by women and half by men. The analysis showed that the women had more of a feminine cover design, but also that men’s cover design had a more feminine look than masculine. This result was both based on the audiences and the authors sex. The covers were generally equal to each other in how they were designed and how the model was posing, since the market segment is supposed to be everyone with a food interest and not based on gender.

Die Sächsischen Landesbibliothek – Staats- und Universitätsbibliothek Dresden (SLUB) bildet seit geraumer Zeit einen Schwerpunkt zur Kulinarik und baut diesen kontinuierlich weiter aus. Beginnend mit der Schenkung der Bibliotheca Gastronomica, welche der Oberkellner Walter Putz im Jahr 2005 an die SLUB übergab, gefolgt vom Nachlass des Publizisten Wolfram Siebeck, der 2018 von dessen Witwe Barbara Siebeck erworben werden konnte und der im Jahr 2020 ans Haus gekommenen Sammlung des für den Burda-Verlag tätigen Kochs Ernst Birsner ergänzen Sammlungen mit rein kulinarischem Charakter die Sammlungen der SLUB. Damit entwickelt sich ein Bestand, der sowohl Forschenden und Lehrenden als auch kulinarisch Interessierten eine wahre Fundgrube an historischem Quellenmaterial bietet und sich in die lange Tradition der Kochkunst und Esskultur am Dresdner Hof und den sächsischen Publikationen zur Kulinarik eingliedert. Im Oktober 2022 gründeten die SLUB Dresden und die Technische Universität Dresden (TU) das Deutsche Archiv der Kulinarik, um gemeinsam die inter- und transdisziplinäre Forschung in den Geistes-, Kultur- und Naturwissenschaften rund um die Themen Kochkunst, Tafelkultur und Ernährungskunde weiter zu fördern.

No description available.

Cookbooks have a unique ability to record women.s history, both private and public. Cookbooks transmit not only instructions for preparing specific dishes, but also the values of class, race and gender of the times and places in which they are created. This study will focus on several such cookbooks produced by Louisiana women in the mid-twentieth century, from the 1930s to the 1970s. Different though these works are, they collectively demonstrate that the best cookbook authors are purveyors not only of recipes, but also of class values, ethnic relations and folklore, and gender models that one generation of women endeavors to transmit to the next. Most important, this study will argue that these cookbooks provide a rich and penetrating insight into the class structure in rural Louisiana, race and accomplishment in an era of segregation, and the role of gender in domestic and professional occupation.

The purpose of this doctorate thesis is to investigate the historical discursive construction of swedishness and foreignness in the Swedish culinary field, primarily during the period of 1900-1970, and to relate the changes in the articulation of these concepts to the overarching ideological shifts during this time-period. To achieve this objective a conceptual apparatus inspired by cultural studies, discourse analysis and rhetorical analysis is employed upon the primary material, which consists of Swedish- and foreign-signified cookbooks published in Sweden during the period of 1600-1970. It is further argued that communities of consumption, such as nationalized culinary cultures, are discursive constructions and that actors attempt to write individuals into these communities through the articulation of nationalized subject positions. In the thesis it is thus investigated how, when and perhaps why certain actors on a field attempt to discursively construct such communities of consumption during a certain era. The chapters 2-5 of the thesis contain analyses of the historical construction of foreignness on the Swedish cultural field. Here various trends are traced in the construction of individual foreign cuisines, both in relation to each other and to the concept of culinary swedishness. An analysis is also made of the varied rhetoric that is used to promote foreign-signified cooking to the Swedish public during the examined time-period. It is concluded that the variations in rhetoric seem to covariate with larger ideological shifts in Swedish society. Chapters 6 and 7 specifically examine the construction of swedishness in the culinary field by focusing on the construction of national culinary icons such as the Smörgåsbord and Husmanskost and also on the evolution of the ideas of a distinct Swedish palate and a Swedish national cuisine. As a result of this investigation the perhaps surprisingly late codification of a Swedish national cuisine during the 1960’s is noted. It is further argued that this development coincides with a shift in the popular mood, where “the Swedish way of life” increasingly comes to be seen as threatened by external forces such as foreign influences and modernity, why certain actors on the culinary field express a necessity for the codification of what is perceived of as the “true Swedish cuisine”. A paradoxical result of this urge for preservation is the construction of new cultural phenomena dressed in a traditionalist and nationalist rhetoric that anchors them in a distant past.

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka nationaliteter som finns representerade, och hur utländskt och svenskt framställs i 12 kokböcker för barn utgivna i Sverige 1960-2014. Först gjordes en innehållsanalys för att finna lämpliga analyskategorier för att beskriva hur nationell och icke-svensk proveniens kommer till uttryck. Följande kategorier identifierades: explicit omnämnande av nationalitet, t.ex. land, världsdel eller område; delar av eller hela receptnamn på annat språk än svenska; recept med ingredienser på annat språk än svenska; informerande och förklarande text samt andra belägg som anknyter till utländskt ursprung. I ett andra steg undersöktes gestaltningen av utländskt och svenskt genom diskursanalys för att synliggöra hur normer och värderingar uttrycks diskursivt. Resultatet visar att förekommande nationaliteter överlag överensstämmer med kokböcker för vuxna under samma period, även när det gäller de kulinariska Andra. Resultatet visar också att det finns olika sätt att diskursivt uttrycka normer och värderingar om mat, länder och kulturer, vilket ibland innefattar stereotypiska föreställningar, och att barnkokboksförfattare har ett ansvar ur ett bredare didaktiskt perspektiv när de gäller dessa aspekter genom att de är förmedlare av kunskap och vänder sig till barnet som läsare. / The aim of this study is to identify which nationalities are represented, and how the foreign and the Swedish is depicted, in 12 cookbooks for children published in Sweden between 1960 and 2014. First, a content analysis was carried out in order to identify adequate analytical categories to describe how national and non-Swedish origin can be expressed. The following categories were identified: explicit mentioning of nationality such as country, continent, and other expression for specific areas; part or whole recipe names with foreign, i.e. non-Swedish words, and type of kitchen; recipes with non-Swedish names of ingredients; informative texts and explanations, and other evidence for foreign origin. Secondly, the depiction of the foreign and the Swedish was studied through discourse analysis to unveil how norms and values is expressed discursively. The study shows that the occurring nationalities overall correspond to those found in adults’ cookbooks, also in terms of the culinary Other. It also shows that there are various ways that norms and values can be expressed discursively regarding food, countries, and culture, which sometimes include stereotypical notions, and that authors of children’s cookbooks carry a responsibility regarding these aspects in a broader didactic perspective, by transmitting knowledge, and by addressing the child as a reader.

No description available.

No description available.