Kompetensutveckling sker hela tiden i en organisation, både direkt och indirekt. Med direkt kompetensutveckling menas lärarledda kurser och aktiviteter och med indirekt menas den dialog som sker mellan medarbetare. För att arbeta systematiskt med kompetensutveckling krävs det att organisationen följer upp och mäter processen. Studiens syfte var att hitta mätetal och arbetssätt för att Färjerederiet ska kunna systematiskt följa upp kompetensutvecklingsprocessen. I studiens forskningsfrågor ingick det även att undersöka hur medarbetare kan motiveras av kompetensutveckling för att öka lärandet och överförandet av kunskap till den dagliga verksamheten. För att svara på studiens frågeställningar har teorier om offensiv kvalitetsutveckling, kompetensutveckling samt en modell för mätning av effekterna av kompetensutveckling redovisats. Studien är av kvalitativ karaktär med ett deduktivt arbetssätt. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer, enkätundersökning samt dokumentgranskning. Resultatet av studien presenterades i form av en PDSA-cykel där processens olika steg har undersökts. Efter genomförd studie konstaterades att Färjerederiet behöver implementera de rekommenderade mätetalen och ett arbetssätt för att arbeta med ständiga förbättringar i kompetensutvecklingsprocessen. För att motivera medarbetarna till kompetensutveckling drogs slutsatsen att Färjerederiet kan involvera medarbetarna mer i utformningen av utbildningarna för att fånga upp det behov som finns i kompetensutvecklingen. / Competence development occurs regularly within organizations, both directly and indirectly. Direct competence development refers to teacher-led courses and activities, whilst indirect competenceactivities describes the dialogues between colleagues. For anorganization to work systemically with competence development, it is essential that they follow up and measure the process. The purpose of this study was to find performance indicators and methods for Färjerederiet to systemically follow up their competence development process. Furthermore, the study also aimed to research how employees could be motivated to develop their competences so that the transferof knowledge could increase within the organization. For the purposeof answering the research questions the following areas of theory were utilized: total quality management, competence development and a model for measuring the effects of competence development. A qualitative and deductive research method was the foundation of the study, and the methods of data collection were as follows: interviews, surveys and document research. The results of the study were presented in the form of a PDSA-cycle where the different stages were researched, the resulting conclusion was that Färjerederiet needs to implement the recommended performance indicators and work procedures to improve their competence development process. In regards to motivating the employees, the proposed solution is for the management staff to include the employees in the process of constructing the courses.

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken globalt och står för uppskattningsvis 9,6 miljoner dödsfall varje år, eller var sjätte dödsfall totalt sett. Detta innebär en enorm börda för de människor som drabbas. Allt fler överlever många typer av cancer tack vare tidig upptäckt och snabbt fastställande av diagnos. Hudcancer är efter prostatacancer den näst vanligaste cancerdiagnosen i Sverige och behovet för att ta hudbiopsier har därmed ökat till följd av mycket solande hos invånare.  Patologilaboratoriet i Jönköpings län har under 2020 till 2022 haft en långsamt växande kö av hudprover på grund av brist på patologer och att samarbete med extern underleverantör löpte ut. Syftet med förbättringsarbetet är att hitta sätt att förkorta svarstider för hudprover.  Region Jönköpings län har valt att använda sig av kvalitet som strategi för sin organisationsutveckling. Ambitionen är att värderingarna kring kvalitet ska genomsyra hela organisationen. För att lyckas med förbättringsarbeten krävs det att medarbetare både har fått kunskap och förutsättningar för att tillsammans driva verksamheten framåt.  Syftet med studien var att belysa medarbetares drivkrafter bakom ett framgångsrikt kvalitetsarbete och identifiera vilka strategier som leder till detta. Hörnstensmodellen tillämpas för att dra slutsatser kring resultatet och metoden är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer av medarbetare genomfördes.   Förbättringsarbetets resultat illustreras med hjälp av kvantitativ data och SMARTA målet uppnås redan innan slutdatum. Studien visar att det finns flera faktorer som är viktiga för att uppnå ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Både engagerat ledarskap och medarbetares möjlighet till delaktighet är avgörande faktorer för att lyckas med kvalitet som strategi inom organisationer. Utöver detta är arbetet med att sätta upp mål en viktig strategi för att lyckas. Vidare kan studiens resultat användas i det fortsatta kvalitetsarbetet både inom verksamheten och utanför. / Cancer is the second largest leading cause of death globally and causes an estimated 9.6 million deaths each year, or one in six deaths in total. This means an enormous burden for the people affected. More and more people are surviving many types of cancer thanks to early detection and rapid diagnosis. Skin cancer is after prostate cancer the second most common cancer diagnosis in Sweden, and the need to take skin biopsies has increased due to a lot of sunbathing among residents.  From 2020 to 2022, the pathology laboratory in Jönköping County has had a slowly increasing queue of skin cancer samples due to a lack of pathologists and the fact that collaboration with an external subcontractor expired. The purpose of the improvement work is to find ways to shorten the response times for skin samples.  The County of Jönköping has chosen to use quality as strategy for its organizational development. The ambition is for the values around quality to permeate the entire organization. In order to succeed with improvement work, it is necessary that employees have both gained knowledge and that they have conditions to focus on improvement work.  The aim of the study is to shed light on employees' driving forces behind a successful work on quality and to identify which strategies lead to this. The “cornerstone model” is applied to draw conclusions on the findings while the method of the study is a qualitative one. Semi-structured interviews with employees were conducted.  The results of the improvement work are illustrated with the help of quantitative data and the goal is achieved before the deadline. The study shows that there are several factors that are important for achieving a successful quality work. Both leadership and employees’ opportunities to participate are decisive factors for success with quality as a strategy within organizations. In addition to this, the work of setting goals is an important strategy for success. The results of the study can be used in the continued quality improvement work both within the unit and outside.

Sveriges kommuner står inför utmaningar som kräver att sektorn effektiviseras. En ökad kvalitet i verksamheten är ett möjligt, och till synes det mest attraktiva, sättet för kommunerna att effektivisera sig. Verksamheter med en stark kvalitetskultur har större chanser att uppnå god kvalitet och resultat. Kan kopplingar hittas mellan en stark kvalitetskultur och existerande goda resultat i kommuner torde en kvalitetskultur vara av intresse för kommunala verksamheter att uppnå. Den föreliggande studien därför har undersökt om kommunledningen (chefer och medarbetare) i två kommuner med erkänt hög kvalitet har en högre upplevd grad av kvalitetskultur än två kommuner utan kvalitetsutmärkelser. Studiens syfte har därtill varit att undersöka om det finns skillnader mellan chefers och medarbetares syn på organisationens kvalitetskultur i de valda organisationerna.      Datainsamlingsmetoden för denna studie var kvantitativ med kvalitativa inslag och baserad på ett positivistiskt förhållningssätt. Enkäter med möjlighet till öppna svar skapades och skickades till fyra olika kommuner, där totalt 70 respondenter deltog i studien. Respondenterna var chefer och medarbetare inom kommunledningen i de utvalda kommunerna.       Resultatet visade inte att det finns en genomgående högre grad av upplevd kvalitetskultur i kvalitetskommuner än i de två kommuner som valts ut i studien som inte erhållit kvalitetsutmärkelser. Studiens resultat visade dock att det genomgående fanns skillnader mellan chefers och medarbetares upplevda kvalitetskultur i samtliga studiens teman och inom samtliga utvalda kommuner. / The municipalities in Sweden are facing challenges that require the sector to be more effective. Improving the quality of operations is a possible, and seemingly the most attractive, way for municipalities to make themselves more efficient. Businesses with a strong quality culture have greater chances of achieving good quality and results. If links can be found between a strong quality culture and existing good results in municipalities, a quality culture should be of interest for other municipalities to achieve. The present study has therefore investigated whether the municipal management (managers and employees) in two municipalities with recognized high quality has a higher degree of perceived quality culture than two municipalities without quality awards. The purpose of the study has also been to investigate whether there are differences between managers' and employees' views on the organization's quality culture in the selected organizations.      The data collection method for this study was quantitative with qualitative elements and based on a positivist approach. Questionnaires with the possibility of open text answers were created and sent to four different municipalities, where a total of 70 respondents participated in the study. The respondents were managers and employees in the municipal management in the selected municipalities.       The results did not show that there is a consistently higher degree of perceived quality culture in municipalities that have received quality awards than in the two municipalities selected in the study that have not received quality awards. The results of the study did however show that there were consistent differences between managers' and employees' perceived quality culture in all the study's themes and in all selected municipalities.

Undersökaren har studerat hur företag X skulle kunna förmå sina kunder att bli tydligare i sin kravställan och i förlängningen kvalitetssäkra sina konsulttjänster. Syftet med studien har varit att undersöka hur företag X kan skapa en röd tråd där kundernas krav och förväntningar identifieras, infrias och följs upp. Studien har svarat på följande frågeställningar: Vad definierar en kvalitativ konsulttjänst? Hur kan kunderna förmedla sina krav och förväntningar? Hur kan uppföljning av kundnöjdhet se ut? Hur kan arbetssätten följas upp? Rapporten är en fallstudie som består av kvalitativa data som samlats in genom erhållna intervjuer och genomförande av en workshop. Resultatet visar att kunden är i fokus och kvalité för företag X innebär en nöjd kund genom exempelvis leverans av efterfrågad produkt i tid till rätt pris, merförsäljning och att kundens framgång är företag X framgång. De olika respondenterna i urvalsgrupperna har idag olika arbetssätt och metoder som används för att ta reda på kundens krav och förväntningar. Kunderna tillfrågas om de vill fylla i en kundenkät vilket de relativt sällan vill. Det finns en processägare för kunduppföljningarna men processen är inte förankrad i alla led genom organisationen uppifrån och ned. Ett förbättringsområde i företagets process med kunduppföljning har identifierats, idag används två enkäter med olika skalor, där den ena enkäten ska användas enligt företagets kvalitetsledningssystem och kvalitetsmålen beräknas på den andra enkäten. Studiens slutsatser har renderat i att ett led i att kvalitetssäkra konsulttjänsterna är att identifiera kundens uttalade, underförstådda och omedvetna behov där det sistnämnda har stor betydelse för upplevelsen av kundnöjdhet. Kundens krav och förväntningar kan tänkas identifieras genom SPIN modellen. Uppföljning av kundnöjdhet bör byggas på kundens kritiska faktorer, CTQ. Arbetssätten kan följas upp genom hörnstensmodellen där alla delar skapar en helhet i offensiv kvalitetsutveckling. / The investigator has studied how company X could induce its customers to become clearer in their demands and in the long run quality assure their consulting services. The purpose of the study has been to investigate how company X can create a red thread in which the customers' requirements and expectations are identified, fulfilled and followed up. The goal for company X is to provide quality consulting services that generate the greatest possible customer satisfaction. The study has answered the following questions: What does a qualitative consulting service de-fine? How can customers more clearly convey their requirements and expectations? How can cus-tomer satisfaction monitoring look like? How can the working methods be followed up? The re-port is a case study that consists of qualitative data collected through received interviews and the implementation of a workshop. The result shows that the customer is in focus and and quality for company X means a satisfied customer through, for example, delivery of requested products in time at the right price. The dif-ferent respondents in the selection groups today have different working methods that are used to find out the customer's requirements and expectations. Customers are asked if they want to fill in a customer survey, which they rarely want. The process is not rooted in all parts of the organiza-tion from top to bottom. An improvement area in the company's process with customer follow-up has been identified, today two surveys with different scales are used and the company's quality objectives are calculated on one of the surveys. The study's conclusion is that the customer's pronounced, implicit and unconscious needs, espe-cially the latter, are of great importance for the experience of customer satisfaction. The needs may be identified by the SPIN model. Follow-up of customer satisfaction can be done through qualitative or quantitative measurements. The working methods can be followed up through the cornerstone model where all parts create a whole in offensive quality development and can work for a quality assurance of consulting services.

Världen och samhället utvecklas snabbare än någonsin och organisationer behöver utvecklas i samma snabba takt för att vara konkurrenskraftiga. Med syfte att bedriva framgångsrikt utvecklings- och förbättringsarbete är förhållningssätt enligt Offensiv kvalitetsutveckling att föredra.  I en optimal verksamhet kan tänkas att både tid och förutsättningar för att strukturerat bedriva Offensiv kvalitetsutveckling prioriteras högt. När författarna började ana att verkligen inte ser ut så intresserade de sig för att studera ämnet ur ett chefsperspektiv. Syftet med studien är således att undersöka tillämpningen av Offensiv kvalitetsutveckling, redogöra för chefers kvalitets- och förbättringsarbete samt ge generella förbättringsförslag till chefer och organisationer som vill utvecklas mot ett förhållningssätt i linje med Offensiv kvalitetsutveckling. Studiens teoretiska referensram baseras på fyra fundamentala perspektiv: Chefens roll och ansvar, Offensiv kvalitetsutveckling, Struktur och ledning, Arbetssätt och verktyg samt Förbättringsarbete. Datainsamling har gjorts genom en kvalitativ metod där personliga semistrukturerade intervjuer har genomförts med 12 chefer från olika branscher, organisationsstorlekar och varierande erfarenhet. Studien fastslår att Offensiv kvalitetsutveckling inte är vedertaget. Författarna kan dock konstatera att chefernas förhållningssätt till kvalitetsutveckling varierar och att några av cheferna besitter kunskap inom området, utan att de själva definierar det som offensiv kvalitetsutveckling. Något som verkar vara vanligt är att kvalitetsarbetet utgår från att kvalitet är något som i efterhand kan justeras, istället för att aktivt arbete förebyggande. En generell slutsats är dock att det i samtliga organisationer ändå förekommer enskilda värderingar, arbetssätt och verktyg som går att relatera till offensiv kvalitetsutveckling. Vidare konstaterar studien att cheferna anser att förbättringsarbete är viktig, att de ser det som en del av sitt ansvarsområde samt att de anser att de har bra förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete. Resultatet visar däremot att enbart ett fåtal av cheferna arbetar strukturerat samt att det finns en generell förbättringspotential att gå från Adhoc till ett mer strukturerat arbetssätt. Studien indikerar också att det är svårt för cheferna att prioritera förbättringsarbete, vilket fastslås relateras till framförallt två faktorer: Den komplexa chefsrollen och ledningens förhållningssätt. Utifrån slutsatserna konstateras två olika perspektiv intressanta att framhäva och således även ge förbättringsförslag utifrån. Dels vad högsta ledningen kan göra på organisationsnivå för att skapa förutsättningar för Offensiv kvalitetsutveckling samt vad cheferna själva kan göra. Förbättringsförslagen presenteras i det sista avsnittet utifrån hörnstensmodellen och berör både värderingar, arbetssätt och verktyg. / The world is evolving faster than ever and organizations need to develop at the same rapid pace to be competitive. With the aim of conducting a strategic and structured method for development, Total Quality Management is preferred. The reality might be different from the theory, which motivated to further analyse the subject from a manager perspective. The purpose is to investigate the level of usage of Total Quality Management, describe the manager´s work with quality and provide general suggestions on how to develop towards Total Quality Management. The theoretical frame is based on five perspectives: The role and responsibility of the manager, Total Quality Management, Structure and management, Methods and tools and Development. The study conducts that the concept of Total Quality Management is not well known by the managers and the manager´s approach varies. There is a general improvement potential to go from an Adhoc way to a more structured way of working. Based on the conclusions, two different perspectives are interesting to provide improvement suggestions from: what the executive can do at an organizational level and what the managers can do themselves. The suggestions for improvement are presented in the final chapter.

The purpose of this master’s thesis is to help the chosen organizations’, Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB), quality workers with at least one proposal on work procedures, as well as a plan to implement the procedure and a plan on how to do the follow up. The proposals shall take form with the support of relevant theories, previous research and the needs and desires of the quality workers’ most important customers. A survey was sent to the quality workers most important customers, co-workers within the organization and more specific managers and leaders within the production, and five deeper interviews was conducted with individuals from the same group, to establish a present state, perceived problems and a desired state. Next, the results of the mapping were put in a GAP-analysis to clarify where improvements need to be done. Three gaps were found: ·      Make the quality workers more visible ·      Clarify the quality workers’ role ·      Education From this basis, more concrete actions that could bridge the gaps and get more customer satisfaction was discussed between the authors of this thesis. From that brain storming, and with the support of previous research and relevant theories, came the result and the proposed actions. These are more quality workers, to allocate personnel within the organization, a common process and Quality days. None of the actions rule out the others and a combination can be for the best. / Rapporten har som syfte att ta fram minst ett förslag på arbetssätt och metoder till den valda organisationen Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) kvalitetsutvecklare, med tillhörande implementerings- och uppföljningsplan. Förslagen ska utformas med stöd av relevanta teorier, tidigare forskning samt svar på vilka behov kvalitetsutvecklarnas kunder har och vad de önskar av kvalitetsutvecklarna. Genom att en enkätundersökning skickades ut till kvalitetsutvecklarnas viktigaste kunder, medarbetare inom organisationen och då mer specifikt chefer och ledare inom produktion, samt fem djupgående intervjuer genomförda med personer ur samma urvalsgrupp, kartlades nuläget, upplevda problem samt det önskade läget. Därefter sattes resultatet in i en GAPanalys för att klargöra var förbättringar behöver genomföras. De gap som framkom var: • Synliggöra kvalitetsutvecklarna • Tydliggöra kvalitetsutvecklarnas roll • Utbildning Utifrån gapen genomförde rapportförfattarna en brainstorming där konkreta åtgärder diskuterades som kunde överbrygga alla gap, komma närmare kundernas önskade läge och tillfredsställa kundbehovet. Ur brainstormingen, och med stöd av tidigare forskning och relevanta teorier, kom resultatet och de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna var fler kvalitetsutvecklare, avsätta personal ute i verksamheten, gemensam process samt kvalitetsdagar. Ingen av förslagen utesluter något annat och en kombination kan vara det bästa.

Det traditionella perspektivet i hälso- och sjukvården behöver förändras, från en levererad produkt till co-production mellan sjukvårdspersonal och patienter. Patienter som drabbas av en höftfraktur lider vanligen av hög smärta och innan transport till sjukhus krävs bedömning och smärtlindring av ambulanspersonal. Lokalt inom ambulanssjukvård är det däremot inte utvärderat om patienten är involverad i bedömning och behandling enligt co-production. Motsvarande är inte heller kvaliteten av den medicinska riktlinjen för höftfrakturer systematiskt utvärderad lokalt. Målet med detta förbättringsarbete var att mäta och öka journalförda smärtskattningar samt att möjliggöra en reviderad version av den medicinska riktlinjen med ökad kvalitet. Förbättringsåtgärder skapades utifrån hörnstensmodellen. En kvalitativ studie undersökte personalens uppfattningar av förbättringsarbetet för co-production i vården. Intervjuer med personal i fokusgrupper analyserades med en deskriptiv ansats och med ramverket co-production cycle. Resultatet visar på en signifikant ökning av journalförd smärtskattning och en ökad kvalitet av den medicinska riktlinjen. Studien visar på en motivation att fråga, snarare än att anta nivån av patienternas smärta. Slutsatsen är att det är möjligt att mäta medicinska riktlinjers kvalitet och därmed deras förbättring. Genom att visualisera det journalförda vårdarbetet, jämlikt hörnstensmodellen, skapas en motivation till förändring gentemot co-production i vården. / The traditional perspective of healthcare needs transformation, from a delivered product to a co-produced service between healthcare professionals and patients. When a patient sustains a hip fracture it is often characterized with severe pain and requires an ambulance for assessment and pain relief before transportation to a hospital. However, in context of the ambulance service it is not evaluated if the patient is involved and co-produces in the assessment and treatment. Neither is the quality of the medical guideline for treatment of hip fracture systematically evaluated in the local context. The aim of this improvement work was to measure and increase the documented pain assessment, as well to measure the quality of the medical guideline so it can be revised with an improved quality. Interventions was formed using the cornerstone model as a framework. A qualitative study was performed to analyse effects of the improvement work experienced by the personnel for co-producing care with patients. Focus groups interviews with the personnel was conducted using a descriptive approach and the co-production cycle as framework. The results show a significant increase in the documentation of the pain assessments and an increased quality in the medical guideline. The study shows a motivation to ask, rather than assume patient’s pain assessment. In conclusion it is possible to measure the quality of a medical guideline and therefore so is improvement. Visualising documented care to the personnel in accordance with the cornerstone model, creates a motivation for change towards co-producing care.

This study aims to examine the consistency between ascribed values and the prevailing culture in a company. The theoretical framework for the work consists of theories and concepts taken from offensive quality development and organizational culture. The understanding of organizational culture has been of the utmost importance to be able to analyze the employees' perceptions of the prevailing culture. For improvement measures to be sustainable, a deep understanding of the business's culture is needed. A cultural analysis was used with the associated letter method where the employees' perceptions were obtained through the letter responses. The letters have been analyzed using a cultural analysis model created by Gunnar Berg. The survey compared the company's attributed values with the current culture. Initially, the company's management believed a certain discrepancy existed between the ascribed values and the prevailing culture. By extracting different themes from the employees' letter responses and analyzing them with the help of the theoretical aspects, a certain discrepancy but even greater congruity between the formal values and the prevailing culture in the company was identified. Several areas for improvement were also suggested by the employees in the letter replies, which the management of the company is recommended to take advantage of. In conclusion, an implementation proposal is presented for the company on how they can use the results from this study to further increase consistency between the culture and the formal values. / Syftet med denna studie är att klargöra överensstämmelsen mellan uttalade värderingar och den rådande kulturen i ett företag.   Den teoretiska ramen för arbetet består av teorier och begrepp hämtade från offensiv kvalitetsutveckling och organisationskultur. Förståelsen av organisationskultur har varit av yttersta vikt för att kunna analysera medarbetarnas uppfattningar om den rådande kulturen. För att förbättringsåtgärder ska vara hållbara behövs en djupgående förståelse av verksamhetens kultur. Som metod användes en kulturanalys med tillhörande brevmetod där medarbetarnas uppfattningar hämtades genom brevsvaren. Breven analyserades med hjälp en kulturanalysmodell skapad av Gunnar Berg. I undersökning jämfördes företagets uttalade värderingar med den aktuella kulturen. Inledningsvis hade företagets ledning en uppfattning om att det fanns en viss diskrepans mellan de uttalade värdena och den rådande kulturen. Genom att ta fram olika teman ur medarbetarnas brevsvar och analys av dessa med hjälp av de teoretiska aspekterna identifierades det en viss diskrepans men än större kongruens mellan formella värdena och den rådande kulturen i företaget. Även ett antal förbättringsområden föreslogs av medarbetarna i brevsvaren som ledningen i företaget rekommenderas att ta till vara. Avslutningsvis presenteras ett implementeringsförslag för företaget om hur de kan med studien som grund arbeta vidare för att öka samstämmighet än mer mellan kulturen och de formella värdena.

Quality work has become important in recent decades for longterm profitability. ISO 3834 is a framework for achieving an effective quality system in welding. The advantage of using ISO 3834 is the ability to guarantee quality. Understanding Why quality assurance is important for companies, especially in welding, is crucial. Welding is central to industries, and flaws in welding can lead to serious consequences. Implementing the quality standard ISO 3834 minimizes risks by providing clear guidelines and processes for quality assurance. The purpose was to investigate how the cornerstone model can be used when a company implements the standard system ISO 3834 in a Swedish industry. To implement a standard system, the organization needs to evaluate its current position and use it as a starting point forimprovement. Through semi-structured interviews and observations at the case company, and with the help of a content analysis, results were complied. The interviews formed the basis of the data collection but with observation supplemented the interview responses with additional information. The case company shows varying levels of how well the activities are met; some activities are well met, while other very little In conclusion, the cornerstone model can be used as a basis when a company implements ISO 3834, as it provides a good overview of all prats of the process. Some guidelines and processes need to be created by the case company to implement ISO 3834, some of which are that management becomes more involved in quality work, maintenance planes for welding equipment, and proper storage of material. / Kvalitetsarbete har blivit viktigt de senaste decennierna för att bli lönsam långsiktigt. ISO 3834 är ett ramverk för att uppnå ett effektivt kvalitetssystem inom svetsning. Fördelen med att använda sig av ISO 3834 handlar om att kunna garantera kvalitet. Det är viktigt att förstå varför kvalitetssäkring är viktigt för företag, speciellt inom svetsning. Svetsning är en central på industrier och brister i svetsningen kan leda till allvarliga konsekvenser. Genom att implementera kvalitetsstandarden ISO 3834 minimeras risker genom att företaget får tydliga riktlinjer och processer för kvalitetssäkring. Syftet var undersöka hur hörnstensmodellen kan användas som modell när ett företag ska implementera standardsystemet ISO 3834 på en svensk industri. För att implementera ett standardsystem behöver organisationen utvärdera sin nuvarande position och utgå därifrån för att göra förbättringar. Genom semistrukturerade intervjuer och observationer på fallföretaget och med hjälp av en innehållsanalys kan ett resultat sammanställas. Intervjuerna låg som grund till datainsamling men genom att göra observationer kunde intervjusvaren kompletteras med ytterligare information. Fallföretaget visar olika nivå på hur väl aktiviteterna uppfylls, vissa aktiviteter uppfylls väl medan andra väldigt lite. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att hörnstensmodellen kan användas som en grund när ett företag ska implementera ISO 3834. Då den ger en bra överblick på alla delar i processen… Det behövs skapas en del riktlinjer och processer från fallföretagets sida för att kunna implementera ISO 3834, några av dessa är; att ledningen blir mer involverad i kvalitetsarbete, underhållsplaner på svetsutrustning och lagra material på ett korrekt sätt.

In this thesis, a task-based qualitative study was conducted at a volunteer defense organization, the Swedish Working Dog Club (Svenska Brukshundklubben). The organization contributes to total defense by training patrol dogs and their handlers for the Home Guard. The Swedish Armed Forces have established guidelines for training instructors in volunteer defense organizations, from which Svenska Brukshundklubben had a dispensation until 2025. Consequently, they now need to create a new training process for their patrol dog instructors. This study aims to develop proposals for a new, quality-assured training process for Svenska Brukshundklubben, and to provide suggestions for implementing and managing the change process. To achieve this, data was collected through documents, statistical data, interviews, and surveys with experienced people within the organization. Offensive quality development is the study's foundation. In identifying proposals, Lean management was used as the main theory with a deductive approach. For implementation proposals change management theories were utilized. Svenska Brukshundklubben should implement a more standardized flow in their training process and introduce clearer routines and working methods. Standardization can facilitate the organization and improve process quality. The new training process is presented as a flow divided into three blocks. The first part covers basic instructor courses, the second addresses the experience and education required in canine knowledge, and the third includes specialized patrol dog courses followed by practical training. Svenska Brukshundklubben should also take central responsibility for their patrol dog instructors, actively manage instructor assignments, follow up, and exercise transformational leadership in the change process. / I det här examensarbetet har en uppdragsbaserad kvalitativ studie genomförts vid en frivillig försvarsorganisation, Svenska Brukshundklubben. Organisationen bidrar till totalförsvaret genom att utbilda patrullhundar och hundförare till Hemvärnet. Försvarsmakten har fastställda anvisningar gällande hur instruktörer vid frivilliga försvarsorganisationer ska utbildas, vilket Svenska Brukshundklubben fram till 2025 haft avsteg från. De behöver därför nu skapa en ny utbildningsprocess för sina patrullhundsinstruktörer. Syftet med studien är tvådelat, dels att ta fram förslag till SBK på en ny och kvalitetssäker utbildningsprocess, dels ge förslag på hur implementeringen och ledningen av förändringsarbetet kan genomföras. För att uppnå syftet har data insamlats genom dokument, statistisk data, intervjuer och enkäter med Sakkunniga. Offensiv kvalitetsutveckling är grunden för studien och vid identifiering av förslag har Lean management och Likers 14 principer nyttjats som huvudteori med en deduktiv ansats. I arbetet med förslag till implementeringsarbetet har Kotters åttastegsmodell för förändring nyttjats ihop med teori om förändringsledning. Svenska Brukshundklubben bör nyttja ett mer standardiserat flöde i sin utbildningsprocess samt införa tydligare rutiner och arbetssätt. En standardisering kan underlätta för organisationen samt höja processens kvalitet. Den nya utbildningsprocessen presenteras som ett flöde indelat i tre block. Den första delen berör de grundläggande instruktörskurserna, det andra blocket erfarenheten och utbildningen som krävs inom hundkunskap och slutligen blocket med kurserna specialiserade inom patrullhund följt av praktik. Organisationen bör även ta ett mer centralt ansvar gällande sina patrullhundsinstruktörer, ta en aktiv roll i tilldelning av instruktörsuppdrag, uppföljning samt utöva ett transformativt ledarskap i förändringsarbetet.