Title: Virtual work environment and its impact on employee motivation and performance. Keywords: virtual workplace, motivation, performance, covid-19 Research question: How is employees' motivation and performance affected in a virtual work environment? Purpose: The purpose of this study is to investigate how the individual's motivation and performance are affected by a virtual work environment during the current covid-19 pandemic from an employee perspective. Method: Case study methodology with semi-structured interviews with respondents from five different organizations and a systematic literature study (SLR). Conclusion: It is suggested that the virtual work environment entails an increased workload, which entails a negative impact on the employee’s motivation and performance. Furthermore, it is suggested that a combination of physical and virtual work environment is essential to achieve increased motivation and performance among the employees. Finally, it is suggested that a combination of both monetary and non-monetary rewards is considered essential to achieve increased motivation and performance among the employees. / Titel: Virtuell arbetsmiljö och dess påverkan på medarbetares motivation och prestation. Nyckelord: virtuell arbetsmiljö, motivation, prestation, covid-19 Frågeställning: Hur påverkas medarbetarnas motivation och prestation inom en virtuell arbetsmiljö? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur individens motivation och prestation påverkas av en virtuell arbetsmiljö under den rådande covid-19 pandemin utifrån ett medarbetarperspektiv.  Metod: Fallstudiemetodik med semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fem olika organisationer samt en systematisk litteraturstudie (SLR).  Slutsats: Det antyds att den virtuella arbetsmiljön medför ökad arbetsbelastning vilket medför negativ påverkan på medarbetarens motivation och prestation. Vidare antyds det att en kombination mellan en fysisk och virtuell arbetsmiljö är väsentlig för att uppnå ökad motivation och prestation hos medarbetaren. Slutligen antyds att en kombination av dels monetära samt icke-monetära belöningar anses väsentliga för att uppnå ökad motivation och prestation hos medarbetaren.

År 2020 drabbades Sverige av covid-pandemin och svenska Folkhälsomyndigheten går ut med olika rekommendationer och restriktioner för att hålla smittspridningen nere. En av restriktionerna var att distansarbete skulle införas på de arbetsplatser där det finns möjlighet till det. Distansarbete i sig är ingen ny företeelse men det som skiljer distansarbete under pandemin är att fler rekommenderas att enbart arbeta hemifrån under lång tid. Således har distansarbete ökats markant vilket medfört konsekvenser för hur vi interagerar på arbetet och arbetsmiljön. I och med dessa förändringar var det intressant att undersöka hur de nya förutsättningarna för arbetslivet påverkar individer och vilka konsekvenser det kan ha på den psykosociala arbetsmiljön. Detta har vi undersökt med sju kvalitativa intervjuer med tjänstemän inom Region Östergötland som övergått till att arbeta i princip enbart på distans under 2020-21. För att analysera och tolka resultatet har tidigare forskning kring distansarbete, psykosocial arbetsmiljö och balansteorin använts. Balansteorin handlar om att väga upp negativa arbetsförhållanden med positiva för att skapa en jämn balans. Resultatet visar att respondenterna inte upplevde att arbetet på kontoret och distansarbetet skiljer sig åt avsevärt. Digitala verktyg hjälper till att behålla den sociala kontakten med kollegor. I studien framkom att respondenterna upplevde fler avbrott i arbetet på kontoret och flera nämner att det varit effektivare i sitt arbete under distansarbete. Flera berättade även att det blivit mindre stressande att hantera balansen mellan arbete och hushållssysslor. Utifrån ovan upplevs distansarbete ha en rad olika fördelar och samtliga respondenterna vill i framtiden kunna kombinera dessa arbetssätt för att på kontoret vara social och kreativ men inte förlora den effektivitet och fokus som upplevs när de arbetar hemifrån.

The aim of this essay is to study in what way the Peruvian government acted to contain the spread of the new Covid-19 virus. The essay has its roots in two policy documents which the government made based on what they believed were the best ways to contain the virus. Because of this the questions have been established on these two specific policy documents and its implementation on the society. The questions are therefore: what type of measures have the government taken? what type of governance has been used? And how are the measures going to be implemented and to what extent of possibility’s are there to implement. The method is a qualitative case study with two perspectives: governance and implementation. The results show that in practice the policy documents have been conducted from a top-down perspective where the government has been the face outwards the population, but different authorities have had tasks presented by the government.

I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på den rådande pandemins påverkanpå gymnasieungdomar på restaurang- och livsmedelsprogrammet, derasstudiemotivation och framtidsplanering. Syftet är att få en förståelse för hur dessaungdomars studiemotivation och framtidsplanering präglas av pandemin. I delen omtidigare forskning går vi igenom forskning om distansundervisning, digitalisering ochövrig relevant forskning. Studier visar exempelvis att vi under 2020 kan se en tydligökning av arbetslöshet i och med pandemin. Som en följd av den osäkraarbetsmarknaden har det också skett en ökning av ansökningar till högre studier. Detråder olika uppfattningar om distansundervisningens påverkan på måendet blandungdomar. Ogynnsamma förhållanden i hemmet är något som visats kan påverka bådeinlärning och motivation. Lärandet är även något som påvisats försämrats underdistansundervisningen. I det teoretiska avsnittet lyfter vi karriärteorierna The power ofuncertainty av Gelatt & Gelatt samt Careership av Hodkinson & Sparkes, vilka harrelevans för hur personer kan botanisera i en snabbt föränderlig omvärld samt hurkarriärutveckling formas. Genom kvalitativa intervjuer belyser vi upplevdakonsekvenser av pandemin för gymnasieungdomar i årskurs 3 idag och inför framtiden.Vi har bearbetat det insamlade materialet från intervjuerna genom innehållsanalys. Iresultatet kan vi se att informanterna har olika uppfattning om hur pandemin harpåverkat deras nuvarande situation och framtidsplanering. Studiemotivationen är någotsom nästan samtliga informanter menar har påverkats negativt i och meddistansundervisningen, medan det råder en positiv uppfattning om framtiden förrestaurangbranschen. Något vi kan se bland våra informanter är att fem av sex har sökteller funderar på att söka sig till högre studier på grund av arbetsmarknaden ochrestaurangbranschen som för närvarande upplevs svår att ta sig in på.

The non-homogenous demographic distribution in the northern parts of Sweden complicates the conditions to operate well-functioning public transport. The accessibility varies between bigger cities and smaller towns. Because of the covid-19 outbreak, one may see how the changed travel patterns vary geographically. This thesishas examined how the daily travel with bus in the region of Västerbotten have changed because of the covid-19 pandemic. Six bus lines in the region are examined based on the categories: short-, mid-range- and long travel distances. A comparison in travel volume between these lines are done, one week before the pandemic compared with the same week one year after. The comparison is based on ticket type and travel distance. The study shows that the decrease of travels with bus in the region of Västerbotten is more noticeable on shorter travel distances, where the regular travel volume also is higher. A decrease is in that way clearer in areas with higher population density. At mid-range distances, there is a less prominent decrease in travel volume compared to short and long travel distances. Meanwhile, the change in travels depending on ticket type shows that season tickets have decreased the most. The variation between agesshows that limited travel patterns affect older generations more. The spatial variation of travels in the region highlights eventual future problems with the provision of public transport. Areas where the travel volume were low before the pandemic, now has even lower volumes. This complicates the main role of public transport, to maintain aregional cohesion and provide well-functioning transport service to all citizens.

Bakgrund:  Covid-19 är en pandemi som orsakats av ett nyligen upptäckt coronavirus och sedan i slutet av 2019 har det spridit sig, över nästan hela världen. I skrivande stund har Covid-19 spridit sig till över 220 länder och orsakat över 2,8 miljoner dödsfall. Tidigare studier har gjorts som visar sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med liknande infektionssjukdomar. I studierna framgick det att det fanns utmaningar och svårigheter med att utföra omvårdnaden. Covid-19 är en pågående och högst aktuell pandemi som påverkar hela världen, inte minst sjukvården. Behovet av att beskriva sjuksköterskornas upplevelser är därför viktigt för att förenkla det personcentrerade omvårdnadsarbetet och att sjuksköterskorna tar lärdom av redan upplevda utmaningar och svårigheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. Metod: För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Datainsamling har gjort med databaserna PubMed och CINAHL, artikelsökning har även gjort via Google scholar. Med hjälp av framtagna inklusionskriterier och exklusionskriterier valdes nio artiklar ut till studiens resultat. Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna huvudteman: Att utstå fysiska och psykiska utmaningar och att uppleva stöd från organisationen som resulterade i två respektive fyra underteman. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor som arbetar i en pandemi behöver utbildning och stöd för att kunna känna sig trygga och erbjuda patienterna en god och personcentrerad vård.     Nyckelord: Covid- 19, omvårdnad, pandemi, sjuksköterska, upplevelse

Utbrottet av Covid-19-pandemin har medfört en stor påverkan på samhället. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur universitetsstudier på distans under rådande pandemi påverkar förstaårsstudenter. Framförallt hur interaktioner, balansen mellan studier och privatliv samt välmående påverkas av distansutbildningskontexten. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur upplever studenter balansen mellan privatliv och studier under rådande pandemi? Hur har de sociala interaktionerna påverkats till följd av distansstudier? Teorierna som har använts i denna studie är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, George Meads symbolisk interaktionism perspektivet, Jeffri H. Greenshaus och Nicholas J. Beutells rollkonfliktteori samt Richard L. Daft och Robert H. Lengels Media Richness teori. För insamlingen av data genomfördes digitala intervjuer med fyra studenter via plattformen Zoom.   Resultatet visar att det finns en stor obalans mellan privatliv och studier. Studenterna upplever en hög press på grund av distansstudierna. Därmed ägnar de mindre tid åt sina egna behov av socialt umgänge och fritid, vilket påverkar studenternas hälsa då den leder till ökad stressnivå. Resultatet visar även att distansstudier försvårar interaktioner med kurskamrater och lärare, vilket påverkar studenternas välmående då den leder till försämrad prestation, depression och ökad stressnivå.                                                                                                                                                                                                 Studien bidrar till att minska det forskningsgap jag har funnit gällande brist på aktuell forskning kring effekten av påtvingade distansstudier på studenter i Sverige. Studien ger även insikter om utmaningarna som är förknippade med distansstudier och kompletterar med nya kunskaper om hur interaktionen samt balansen mellan privatliv och studier påverkas.

I ett ständigt föränderligt samhälle krävs det att organisationer arbetar för att upplevas attraktiva då det kan leda till konkurrenskraft på marknaden. Covid-19 ställer nya krav på arbetsgivaren som i vissa fall fått införa distansarbete för anställda.  Studien syftar till att beskriva anställdas upplevelser av distansarbete under covid-19 och hur fortsatt distansarbete efter covid-19 är en faktor som de anställda upplever påverkar organisationens attraktivitet. Två forskningsfrågor utvecklas:  1. Vad har anställda för upplevelser av distansarbete under covid-19?2. På vilket sätt är distansarbete efter covid-19 en faktor som anställda upplever påverkar  organisationens attraktivitet?  Tolkningsperspektivet präglar studiens syfte och tillvägagångssätt. Studien genomförs fallspecifikt i en global organisation och en induktiv ansats genomsyrar studien då syftet är utforskande. Studien är av kvalitativ karaktär där semistrukturerade intervjuer använts för insamling av empiri. Vidare används en tematisk analys som metodansats. I Forskningsfråga 1 utvecklas temana: Work life balance, Information, kommunikation och interaktion samt Effekten av distansarbetet. Forskningsfråga 2 består av temana: Flexibilitet efter covid-19 och Flexibilitetens indikationer. Förankring med tidigare forskning skapar en större förståelse för empirin. Slutsatsen är att upplevelserna av distansarbete under covid-19 i det specifika fallet varierar och är individuella. Det framkommer att flexibelt distansarbete efter covid-19 ökar organisationens attraktivitet eftersom det signalera på andra attraktiva faktorer däremot krävs vissa förutsättningar från organisationens sida. / In a constantly changing society, there is a demand for organizations to be seen as attractive as they may develop competitiveness on the market. Due to covid-19 newly formed demands are being established for the employer to follow such as working remotely.  The purpose of the study is to describe the employee's experiences of remote work during covid-19 and how organizations will be perceived as attractive by the employees when offering remote work post covid-19. Two research questions have been conducted:  What are the employee's experiences with remote work? In what way do remote work post covid-19 influence the attractiveness of the organization? Interpretivism is conducted as the paradigm of the study to further carve the purpose and approach. The study is developed through a single case study in a global organization with an inductive approach that permeates the investigation of the purpose. The study is qualitative where semi-structured interviews are used as a collection of empirics. Furthermore, a thematic analysis is used. In the first research question the following themes are developed: Work-life balance, Information, Communication and Interaction and The Effect of Remote work. The themes developed through the second research question follow: Flexibility after covid-19 and the Indications of Flexibility. The previous research creates a greater understanding of empirics. The conclusion reveals that the perception of remote work during covid-19 in the specific case varies and is individualistic. Flexibility in remote work post covid-19 emerges as increasing the attractiveness of the organization. This serves as an indication of other attractive elements however some conditions are required.

Insufficient physical activity is a problem that gets more severe as individuals reach their teens, which affects their physical and mental health negatively.The societal impact of COVID-19 has amounted to many changes in the daily lives of the youth and has possibly affected their physical activity levels. Aim: To examine physical activity levels of Swedish youth (16-19 years) during COVID-19 and compare physical activity levels during and before the outbreak of COVID-19 in Sweden. Method: Upper secondary schools in central Sweden were randomly selected to be asked to participate in a survey study. Seven Day Physical Activity Recall Questionnaire was used to estimate thestudents physical activity and compare it with their physical activity levels before COVID-19 (January 2020). Results: In total, 214 students were includedin the analysis. On average, the respondents were active for 46,39 minutes of weekly moderate- to vigorous physical activity (girls 41,98 min, boys 50,96min). Most of the participants (62,1 %) stated that they were more active before than during the pandemic. Boys were generally more active than girls and physical activity increased from year 1 to year 3. Conclusion: The results indicate that physical activity decreased among the respondents due to COVID-19. This is an aspect which needs to be considered when choosing societal strategies during pandemics. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

The onset of the COVID-19 pandemic of 2020 decimated the theatre industry. Nevertheless, the Department of Theater at Southern Illinois University Carbondale elected to produce live performances of Tuck Everlasting: The Musical to satisfy the thesis requirements of its graduate students and continue the education of its undergraduate students. This document chronicles the production amidst the pandemic from its inception through its closure from the director’s perspective by detailing the pre-production, production, and post-production phases. Pre-production examines the play analysis, directorial interpretation, design process, and casting. Production recounts the processes of executing rehearsals and developing production elements, including complications from COVID-19. Finally, post-production considers the final product through performance and self-reflection, addressing areas of success and opportunities for growth.