Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter. Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.

El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / According to the National Institute of Statistics and Informatics (INEI), the city of Lima has more than 9,485,405 inhabitants. This causes problems of pedestrian crowding in public places. The Bus Rapid Transit (BRT) system called Metropolitano transports 650,000 passengers a day, of which 81,800 of them use the boarding platform of the Naranjal station located in one of the most populated districts of Lima. In this station are concentrated 12.6% users of the entire transportation system. This research proposes a pedestrian microsimulation model with the objective of optimizing the pedestrian area of one of the most demanded platforms in Lima, considering the security protocols established by the Covid-19 Pandemic. To obtain results, the parameters of pedestrian density, bus frequency and queuing time were considered. The effectiveness of the proposed design is validated using a model made with the software Vissim. The results showed that the maximum number of pedestrians that can occupy the Naranjal station following the Covid-19 security protocols are 4166 persons, considering a 180 second bus frequency on lines with the highest demand and a maximum queuing time of 764.51 seconds.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin gestaltas i svenska dagstidningar. Analysenheterna är hämtade från Sveriges två största dagstidningar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteorin och generella gestaltningar. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys av totalt 100 textenheter under tidsintervallet 2021-04-28 till 2021-05-26. Studiens resultat visar på att ansvarsgestaltning och konfliktgestaltning var de mest frekvent använda. Resultatet påvisade också att det dominerande ämnesinnehållet oftast var politik samt vaccin. / The purpose of this study is to examine how the corona pandemic is framed in Swedish daily newspaper. The content of analysis was retrieved from Sweden’s two biggest daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The theoretical framework of the study is framing and the use of frames. The method used was a quantitative content analysis. A total of 100 different articles in the time interval 2021-04-28 and 2021-05-26 were randomly selected and analyzed. The study concludes that the most common frames used was attribution of responsibility and conflict frame. The results also showed that the most occurring theme of the articles were about politics and vaccine.

Studien har undersökt hur medlemmarna på en Crossfit-box anser att Covid-19-pandemin påverkat deras fysiska aktivitetsnivå, självupplevda hälsa och motivation i form av enkäter. Det var totalt 106 respondenter som besvarade enkäten och alla är engagerade inom Crossfit. Resultatet i studien tydde på att undersökningsgruppen inte är mindre fysisk aktiva nu än innan Covid-19 pandemin, utan snarare mer fysisk aktiva i nuläget. Resultatet tydde även på en allmänt god självupplevd hälsa hos respondenterna, med viss tendens till mer oro gällande det sociala. Motivationen hos undersökningsgruppen var relativt hög och majoriteten menar att de har god eller mycket god motivation till att utföra fysisk aktivitet. I diskussionen användes en tematisk analys som kom fram till att respondenterna präglas av ambivalens, då många upplevde Covid-19-pandemin som mer ensam och lite oroväckande men samtidigt att många vuxit av alla motgångar och många anser att de lärt mer om sig själva. Resultatet kan beskrivas som på både gott och ont. Slutsatsen som studien kan dra är att många som arbetar och studerar hemifrån upplever Covid-19-pandemin som mer krävande på det sociala planet men också att fler har insett vikten av fysisk aktivitet och sociala sammankomster då man inte kan utföra det under normala omständigheter. Studien kan även understryka vikten av ansvar hos både medlemmar och verksamheter för att det ska kunna fungera i liknande situationer. / The study examined how members of a Crossfit box consider the Covid-19 pandemic effects on their physical activity level, self-experienced health and motivation. The study has a quantitative research approach and the data was collected from a questionnaire. A total of 106 respondents participated in the questionnaire and they all are members of the Crossfit box. The result indicated that the study group are no less physically active but rather more physically active today than before the pandemic. The result also indicated a generally good self-experienced health but with some tendency of social health worries. The motivation in the study group was relatively high and the majority mean that they have good or very good motivation to be physically active. In the discussion thematic analysis was used and that showed that the respondents are characterized by ambivalence. Many of the respondents considered the Covid-19 pandemic as more lonely and more alarming but at the same time many of the respondents have grown from all setbacks and learned more about themselves. The results can be described as for better or worse. The conclusion of the study shows that people who work or study from home think that the Covid-19 pandemic is more demanding on the social level but also that many of the study group have realized the importance of physical activity and social gatherings as one cannot perform it as under normal circumstances. The study can also emphasize the importance of responsibility on parts of both members and the staff at the Crossfit box to make the situation work as well as normal.

Under det första kvartalet år 2020 drabbades världen av en pandemi. Detta resulterade i att Sveriges Folkhälsomyndighet senare under år 2020 rekommenderade samtliga i Sverige att jobba hemifrån, om det var möjligt (SVD, 2020). Denna studie har till syfte att skapa en djupare förståelse för hur svenska chefer har förändrat sin ledarskapsstil samt motivationsteknik på grund av distansarbetet. Frågeställningen till studien baseras på hur införandet av distansarbete under pandemin påverkat svenska chefers ledarskapsstil och motivationsteknik? Detta är en kvalitativ studie, som ur ett chefsperspektiv syftar till att presentera en subjektiv verklighet av situationen. Det empiriska materialet har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fyra svenska chefer inom olika branscher. Den data som har samlats in från intervjuerna har analyserats och sedan kopplats till tidigare forskning inom ledarskap och motivation. Under den teoretiska referensramen presenteras olika ledarskapsstilar och motivationsteorier. Här presenteras även tidigare forskning om ledarskap och motivation under en krissituation. Utifrån studiens empiri tillsammans med tidigare forskning har forskningsfrågan analyserats och sedan besvaras under slutsatsen i studien. Resultatet visar att cheferna som deltagit i studien inte har behövt ändra grunden i sitt ledarskap. Däremot har cheferna behövt upprätthålla en närmare relation gentemot sina följare. Detta främst på grund av att samtliga som arbetat på distans har förlorat den sociala kontakten med sina kollegor, vilket inneburit att cheferna behövt ta ett större ansvar för de sociala delarna. Cheferna har inte heller behövt ändra grunden i sin motivationsteknik, utan snarare behövt hittat nya vägar för att lyckas hålla motivationen uppe bland sina följare. En förändring som identifierats i studien är att cheferna vid distansarbete har en betydligt mer tidskrävande vardag. Slutsatsen i studien visar på att cheferna har behövt omprioritera sitt ledarskap och hitta nya vägar att motivera sina följare på. Det är viktigt att cheferna har en nära relation gentemot följarna för att lyckas vid distansarbete och det är även viktigt att cheferna känner sina följare väl, för att kunna ge dem det stöd varje enskild individ behöver.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för distansarbetets konsekvenser under Covid- 19 pandemin och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. I och med att Covid-19 pandemin har pågått i över ett år är det intressant att undersöka vilken omställning arbetstagare har fått genomgå och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Arbetets teoretiska referensram är utgångspunkten för hur det insamlade materialet har behandlats och bearbetas. Det empiriska materialet införskaffades via nio stycken intervjuer, samtliga respondenterna tillhör samma arbetsplats och företag. Covid-19 pandemin bidrog till att distansarbete kunde införas i företaget, som tidigare mer eller mindre endast utfördes på det fysiska kontoret. Dessutom introducerades det nya kommunikationssättet Microsoft Teams. På grund av pandemin utförs distansarbetet i större omfattning än vad respondenterna önskar. Pandemin bidrar också till en avsaknad för sociala interaktioner. Även belöningar i form av sociala tillställningar minskade på grund av risken för smittspridning. Vidare visar intervjuresultatet på en delad uppfattning kring det sociala stödet i fråga om feedback och samarbete. Däremot har distansarbete bidragit till mer produktivt arbete och egenkontroll. Det återfinns till viss del gynnsamt förhållande mellan högstressarbeten och arbete hemifrån. Slutsatsen lyfter skillnaden mellan påverkan från Covid-19 pandemin och påverkan från distansarbete. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the effect of telework during the Covid-19 pandemic and how it affected the psychosocial work environment. As the Covid-19 pandemic has been active for over a year, it’s interesting to see which changes the workers have undergone and how it affected the psychosocial work environment. The study’s theoretical background is the foundation for how the collected material has been treated and processed. The empirical material was obtained through nine interviews, where all respondents work at the same workplace and company. The Covid-19 pandemic contributed to the introduction of telework in the company. Work was previously more or less performed in the physical office. In addition, the new communication method Microsoft Teams was introduced. Due to the pandemic, telework was executed to a greater extent than the respondents desired. The pandemic also contributes to a deficit of social interactions. The results show a decrease in rewards in the form of social events due to the risk of contamination. Furthermore, the results of the interviews show a split perception of social support in terms of feedback and cooperation. On the contrary, telework has contributed to more productive work and more control. There is to some extent a positive correlation between high-stress-work and working from home. The conclusion highlights the difference between the impact of the Covid-19 pandemic and the impact of teleworking.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för hanteringen av de nya restriktionerna i restaurangbranschen under covid-19 krisen samt att genom detta bidra med ökad kunskap om hur anpassningsstrategier praktiseras. Den ledande frågeställningen för uppsatsen lyder “Hur har företag inom kategorin Lunch- och kvällsrestauranger hanterat restriktionerna inom tillsynsvägledningen som har uppstått under covid-19 krisen?”.  Den teoretiska referensramen i uppsatsen har sin grund inom krishantering med en huvudsaklig fördjupning inom anpassningsstrategierna vändningsperspektivet, omorganiseringsperspektivet, strategiska förnyelseperspektivet samt marknadsorienteringsperspektivet.  Resultatet för studien visar på att användningen av anpassningsstrategier i tider av kris kan få positiva effekter för företag. Vidare finns det skillnader beroende på till vilken grad man arbetat med och implementerat dessa anpassningsstrategier. Användandet av anpassningsstrategierna får störst positiv effekt på företag om man använder och implementerar samtliga strategier.  Sammanfattningsvis finns det stora skillnader inom de två case som undersökningen syftar till att undersöka. Det går att identifiera nya möjligheter under kriser som kan, om dessa tas vara på, skapa en grund för framtiden - efter krisen.

Covid-19 påskyndade den digitala utvecklingen, något som tog med sig utmaningar i arbetslivet där kvalitet på kommunikation fick ett större behov (Connley, Hess, och Liu, 2020). Chefer och ledare inom organisationer fick en instrumental roll i utvecklingen, där kommunikationen blev viktigare och svårare (Heide, Johansson och Simonsson, 2012). I bakgrund av detta fick studien sitt syfte att fördjupa sig i chefer och ledares upplevelser av villkor för kommunikation under covid-19. Den teoretiska modellen som användes för att utföra analysen var krav, kontroll och stödmodellen tillsammans med tidigare forskning om kommunikation under covid-19. Genom kvalitativ metod utfördes semistrukturerade intervjuer med chefer och ledare vid ett industriföretag i Danmark. Med hjälp av en tematisk analys i relation till den teoretiska modellen utformades studien. Resultaten visade att höga krav kompletterat med stor egenkontroll och starkt socialt stöd hos chefer och ledare skapat goda villkor för kommunikation. Informanternas kravfyllda arbeten resulterade i givande arbeten som gav möjlighet till utveckling. Under vissa perioder uppkom problematik i att uppnå en likvärdig balans mellan kraven och egenkontrollen som ställdes på informanterna, något som resulterade i att kommunikationen inte var lika rak och transparant. Att bibehålla ett högt socialt stöd visade sig vara en nyckelfaktor för att återfå kontrollen. Slutsatserna av denna studie blev genom detta att kraven på chefer och ledare inom organisationen behövde kompenseras med stor egenkontroll och ett starkt socialt stöd för att uppleva goda villkor för kommunikation.

En ny generation är på väg att dominera framtidens arbetsplatser, nämligen generationen millennials som främst värdesätter flexibilitet och en social gemenskap. Världen går dessutom mot mer flexibla arbetsplatser, vilket innebär att anställda inte nödvändigtvis behöver arbeta på det fysiska kontoret. En stor bidragande faktor till ökat distansarbete är den rådande coronapandemin, där Folkhälsomyndigheten uppmanat att de som har möjlighet bör arbeta hemifrån för att undvika smittspridning. Även om det finns många positiva aspekter med distansarbete har det framkommit att det även finns negativa aspekter. Bland annat är saknaden av den sociala gemenskapen stor, vilket är en av anledningarna till att den psykiska ohälsan ökat vid distansarbete och att motivationsnivån sjunkit. Det är således viktigt för företag att överväga olika strategier för att lyckas förbättra arbetsmiljön och öka motivationen bland medarbetarna.  En metod som vuxit under de senaste åren som sägs öka motivationen är gamification som vi med denna studie ämnar undersöka. Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar med att motivera medarbetare inom generationen millennials genom gamification vid distansarbete. För att besvara detta syfte har vi undersökt hur medarbetare inom generationen millennials motiveras av gamification vid distansarbete. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som befinner sig inom åldersspannet 1982–2000, det vill säga inom generationen millennials, från managementkonsultföretaget Influence AB. Företaget har implementerat gamification-applikationen Wellr som har ett starkt fokus på hälsa. Syftet med implementeringen av applikationen är att öka vardagshälsan bland medarbetarna för att således öka motivationen vid hemarbete. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom gamification och motivation med temana distansarbete, sociala relationer, motivation, digitala hjälpmedel samt feedback och yttre motivation. För att nå fram till studiens slutsatser gällande utmaningar har dessa intervjuer analyserats i relation till tidigare studier inom gamification och olika motivationsteorier.  Studien visar på tre utmärkande utmaningar företag kan möta genom att motivera millennials genom gamification vid distansarbete. Den första utmaningen vi identifierat handlar om att vid distansarbete lyckas identifiera vad medarbetarna motiveras av för att implementera gamification med ett passande syfte. Den andra utmaningen handlar om att ge rätt feedback genom gamification vid distansarbete som motverkar bristen av mänskliga sociala interaktioner. Slutligen handlar den tredje utmaningen om att motverka risken för ökad press och högre krav till att prestera vid distansarbete. Baserat på dessa utmaningar ger vi praktiska rekommendationer till företag som använder eller funderar på att implementera gamification inom organisationen vid distansarbete för att öka medarbetarnas motivation.

I och med att covid-19 har påverkat så stora delar av vårt samhälle kan även projektledares problem och utmaningar ha förändrats och därmed också de förutsättningar de arbetar under. Syftet med studien är att undersöka hur projektledare upplever och hanterar problem och utmanande situationer, dvs. situationer som upplevs överstiga individens förmågor eller kunskaper, samt hur extrema händelser såsom covid-19 påverkar detta. Genom att kartlägga hur individer hanterar stressfulla situationer kan organisationer arbeta preventivt gällande brister i projektledares arbetsmiljö. Studien kan därmed användas som ett underlag för utveckling av projektledares arbetsmiljö.                       I studien har tio projektledare med minst fem års erfarenhet av projektledning intervjuats. Utifrån deras svar har fem teman utkristalliserats. Det första temat handlar om respondenternas egen påverkan på hanteringen av problem och utmanande situationer. Andra temat beskriver vilket stöd respondenterna lyfter som betydelsefullt. Tredje temat visar på respondenternas behov av verktyg i sitt arbete medan det fjärde handlar om vikten av att arbeta preventivt som projektledare. Sista temat innefattar en beskrivning av hur respondenterna upplever problem och utmaningar inom projekt under covid-19. Studien visar att projektledare ser problem och utmanande situationer som en naturlig del av projektarbete och som något som behöver hanteras. De använder sig av en kombination av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier, där fokus ligger på att lösa orsaken till den uppkomna situationen. Ledarskap påverkar hur projektledare upplever och hanterar problem, liksom tillgången till och hur användandet sker av olika verktyg såsom projektmodeller och strukturer. Projektledarnas egna kunskaper, erfarenheter och egenskaper har också betydelse för upplevelsen och hanterandet av problem.  De utmaningar som uppstått inom projektarbetet med anledning av covid-19 har funnits även tidigare, men har på grund av att arbetet främst bedrivits via digitala kommunikationsmedel intensifierats. Även positiva effekter av pandemin lyfts upp såsom ökad effektivitet i arbetet, minskat resande samt ökad problemlösningsförmåga och kreativitet.