This study examines the prevalence of earnings management during the covid-19 pandemic in Swedish listed firms and aims to provide further evidence regarding earnings management practices during the pandemic. The study further investigates whether there are any differences between industries in terms of engaging in opportunistic accounting procedures. Previous research on earnings management during the covid-19 pandemic exclusively examines the year of 2020 as pandemic period. This study aims to contribute with further evidence by expanding the pandemic period and including the fiscal year of 2021, adding one additional fiscal year largely affected by the pandemic. Previous studies on the area finds contrasting results, where some studies find that firms tend to pursue income-increasing practices, while others deliberately decrease financial performance during a crisis. In order to perform this study, the modified Jones model is used to detect accrual-based earnings management through abnormal levels of discretionary accruals. The result of this study finds significantly increased levels of income-decreasing accrual-based earnings management, potentially suggesting that firms engaged in “big bath accounting” during the pandemic in order to boost financial performance in future periods. Additionally, the results show significantly increased levels of income-decreasing earnings management in 2/8 industries.

The proliferation in the number of domestic migrant workers (DMWs), who travel from poorer countries to work in homes in wealthier countries, represents an essential dimension of globalization in the 21st century. This project focuses on DMWs in Lebanon. In an increasingly globalized world, the study of DMWs, who number around 250,000 in Lebanon (Amnesty International, 2019), provides a critical case to understand how the transborder movement of humans generates unique and challenging human rights issues. Lebanon practices the kafala system, which is prevalent in other Middle Eastern countries and makes foreign workers legally dependent on their employment. This system has often been associated with modern-day slavery as employers gain complete authority over their workers' freedoms and rights. This thesis explores how factors such as the COVID outbreak and characteristics specific to Lebanon, such as massive anti-government protests, the economic downturn, and the Beirut Blast, deepen the precarity of DMWs, including their access to protection from physical and sexual abuse and financial wellbeing. The thesis also includes a discussion of reform attempts and activism on behalf of DMWs in the country. As well as utilizing news articles, reports, and prior literature, this thesis incorporates interviews with workers, their employers, and NGO workers in the country. By collecting information while the crises are taking place, this research presents unique details about the position of workers as they respond to one challenge after the next. The study confirms the vulnerability of DMWs in times of crisis, highlighting that events such as the anti-government protests failed to advocate for worker's rights, and crises such as the economic collapse, COVID pandemic, and Beirut Blast created strong nationalistic sentiment that ignored the status of DMWs. Instead of being enabled by progressive demands for Lebanon's government reform, DMWs were disabled in self-advocacy; instead, much of that activism has taken place on their behalf through NGOs. The thesis attempts to shed light on areas that require immediate attention, including the need to compare Lebanese reforms to those in other states and the necessity of including DMWs in Lebanese labor laws.

The office market in central Stockholm has since the financial crises in ‘08 showed remarkablegrowth and the current conditions are compared to the once under the previous crises. Thecommercial real estate market has had a substantial role in the last crises, as it is sensitive to cyclesand has high indebtedness. The study aimed to evaluate the market today by comparing it withforemostly the crises in Sweden in the 90s and dotcom-era, but also the great recession in’08.Further, the perception of the market actors was analysed. The methodology was qualitative, as sixprofessionals have been interviewed representing property companies, consultancy firms, bank,and institutional owners. The result shows more differences than similarities to the past crises, inboth macro and micro level. Furthermore, consensus had an optimistic view of the future and thereal estate market. Central Stockholm office market can be regarded as more professional andstable. However, there are uncertainties which were not present during the crises, such ascoworking, market-financing and low-interest rate. The study suggests that the factor causing thenext crisis is something the market does not know. / Kontorsmarknaden i centrala Stockholm har sedan finanskrisen 2008 visat en stark tillväxt och denuvarande förhållandena har jämförts med de som rådde under tidigare kriser. Kommersiellafastighetsmarknaden har haft en betydande roll i de senaste kriserna, eftersom den är känslig motcykler och har hög skuldsättning. Studien syftade till att jämföra marknaden idag med främstkriserna i Sverige på 90-talet och dotcom, men också den stora finanskrisen 2008. Dessutomanalyseras marknadsaktörernas uppfattning om riskerna för en kris i dagens kontorsmarknad.Metoden var kvalitativ då sex professionella intervjuades som representerade fastighetsbolag,konsultföretag, banker och institutionella ägare. Resultatet visar fler skillnader än likheterna medkriserna på både makro och mikronivå. Vidare hade konsensus en optimistisk syn på marknadensframtid. Centrala Stockholm kan betraktas som mer professionell och stabil. Det finns emellertidosäkerheter som inte var närvarande under kriserna, till exempel coworking, marknadsfinansieringoch de låg räntorna. Studien tyder på att faktorn som kommer orsaka nästa kris är något okänt förmarknaden idag.

Ungdomsåren är för många en påfrestande tid som förutom den fysiska och psykiska utvecklingen, innefattar individens hantering av inre såväl som yttre krav. En samhällskris, som coronapandemin och kriget i Ukraina, kan ses som en ytterligare påfrestning för unga att hantera. Forskning inom området har påvisat att unga använder sig av copingstrategier för att hantera svåra påfrestningar och att en stark känsla av sammanhang kan vara en motståndsresurs. Syftet med uppsatsstudien är att undersöka professionellas upplevelse av ungas hantering av samhällskriser. Utifrån detta ämnar studien besvara frågeställningarna ”Hur upplever professionella att ungas synbara oro har påverkats till följd av de senaste årens samhällskriser? ” samt ”Vilka strategier ser professionella att unga använder sig av för att hantera eventuell oro för samhällskriser?”. Uppsatsstudien har utförts med en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sju professionella, samtliga är yrkesverksamma i verksamheter med fokus på ungdomar. Respondenterna har erfarenheter av att möta unga och deras eventuella oro kopplad till samhällskriser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys och med de teoretiska utgångspunkterna copingteori och KASAM. De huvudsakliga resultaten av studien är att de professionella upplevde att unga använde sig av flera strategier för att hantera eventuell oro vid en samhällskris. De flesta strategierna visade sig vara känslofokuserade copingstrategier som exempelvis selektiv uppmärksamhet. Resultatet visar att de professionella upplevde att vissa av ungdomarna de mött kände oro kopplad till samhällskriserna, men att oron upplevdes avta inom de första dagarna. En bidragande orsak till oron kunde i resultatet härledas till ungas användning av sociala medier. I studiens resultat fann uppsatsförfattarna även att de professionella anser att de har en viktig och betydande roll för att öka tryggheten hos unga vid en samhällskris. Resultaten ger en indikation på att tillgängliga professionella, genom att bistå med resurser som socialt stöd och kunskap, kan öka ungas känsla av begriplighet och hanterbarhet och på så vis stärkas ungas KASAM. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv kan inblicken i hur unga hanterar samhällskriser, bidra till att det socialpedagogiska arbetet utvecklas för att på bästa sätt stärka de unga i samhället.

I början av 2020 påverkade Covid-19-pandemin hela vårt samhälle och satte flertalet branscher i svåra situationer. Folkhälsomyndigheten införde tillsammans med regeringen olika begränsningar för offentliga och privata sammankomster i Sverige, vilket drabbade eventbranschen särskilt hårt. Åtgärderna tvingade svenska eventorganisationer att skjuta upp, ställa in eller tänka om utförandet av dess event vilket resulterade i en stor förändring och påverkan av branschen. Men under början av 2022 kom beslutet att häva de flesta restriktionerna i samhället och de event managers som fortfarande arbetade inom branschen fick möjlighet att reflektera över de upplevelser de varit med om under denna kris. Studien syftar till att studerar hur event managers rationaliserat sina upplevelser under Covid-19-pandemin. Upplevelserna analyseras genom ramverket av Weicks teori om sensemaking, som beskrivs som en process av sju ”egenskaper”. Dessa om hur individer förstår och skapar mening av komplexa samt osäkra situationer, för att finna positiva effekter av pandemin. Genom 14 semistrukturerade intervjuer med verksamma individer inom eventbranschen ger studien en djupgående bild över dess upplevelser under Covid-19. Slutsatsen som dras i studien är att event managers har rationaliserat sina upplevelser under Covid-19 genom Weicks teori om sensemaking och genom denna process har de funnit positiva effekter av krisen. Vidare visas att alla delar av processen är viktiga för att kunna skapa mening i en osäker situation som Covid-19-krisen var. Studien ger dessutom ett nytt positivt perspektiv på Covid-19-pandemins effekter och bidrar med reflektion kring hur eventbranschen påverkats. Studien är skriven på svenska. / In early 2020, the Covid-19 pandemic took over our entire society and put most industries in a difficult position. The Swedish Public Health Agency, together with the government, introduced various restrictions on public and private gatherings in Sweden, which particularly affected the event industry. The measures forced Swedish event organizations to postpone, cancel planned events or think about new ways to create value, which resulted in a major change and impact on the industry. However, in the beginning of 2022, a decision was made to have most of the restrictions removed in the society and the event managers who worked in the industry had the opportunity to reflect back on the experiences they had during this crisis. This essay studies how event managers rationalized their experiences during the Covid-19 pandemic. The experiences are analyzed through the framework of Weick's theory of sensemaking, which is described as a process of seven “properties” around how individuals understand and create meaning of complex and uncertain situations, this to find positive effects of the pandemic. The study provides an in-depth picture of event managers' experiences of Covid-19 as a crisis through 14 semi-structured interviews with individuals working in the event industry. The conclusion drawn in this study is that event managers have rationalized their experiences during Covid-19 through Weick's theory of sensemaking and through this process they have found positive effects of the crisis. Furthermore, the study shows that all parts of the process are important in order to be able to create meaning in an uncertain situation such as the Covid-19 crisis. The study also provides a new positive perspective on the effects of the Covid-19 pandemic and contributes with reflection on how the event industry has been affected. The study is written in Swedish.

No

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Klara Helin Sofia Skohg                    (02/12/09) (99/11/08) Titel: Den kommunala synen på kriser Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Organisatorisk kris, Krishantering, Krisperspektiv, Krisberedskap, Kommunala kriser Forskningsfrågor: Hur återspeglas det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet i organisationernas sätt att se på, förebygga och hantera kriser? Vad kan respektive perspektiv bidra med för att stärka kommuners krishantering? Syfte: Arbetet syftar till att utforska hur och om det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet präglar kommunala organisationers syn på- och hantering av kriser. Metod: Arbetet har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och ett abduktivt förhållningssätt där metoderna har utformats utifrån det teoretiska ställningstagandet om att synen på organisatoriska kriser kan beskrivas utifrån två perspektiv. Arbetets forskningsdesign har haft ett utforskande syfte och ämnet har utforskats genom en fallstudie hos en kommunal organisation i Sverige. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån den genomförda fallstudien är att det meningsskapande perspektivet i stor utsträckning återspeglas i kommunens sätt att se på, och definiera, kriser. Synen anses däremot inte vara total då arbetet identifierat hur erfarna medarbetare visat på en funktionalistisk syn på kriser som externa händelser med en stabsmetodisk hantering. Kommunens syn på förebyggande av kriser kan främst anses präglas av ett mentalt meningsskapande förhållningssätt. Vissa arbetssätt och traditioner återspeglar däremot inte den mentala inställningen och kan liknas mer vid det funktionalistiska förhållningssättet. Det parallella nyttjandet av de två perspektiven skulle kunna förklara deltagarnas uppfattning av att den valda kommunen har en sverigeledande position i avseende på krisarbete. Slutsatsen som kan dras gällande vad respektive perspektiv kan bidra med för att stärka kommunala organisationers krishantering är att krisarbetet kan anses framgångsrikt när de två perspektiven parallellt genomsyrar organisationen. Studien påvisar däremot även vikten av att det finns en samstämmighet bland medarbetare kring vid vilka tillfällen karakteristiska egenskaper kring respektive perspektiv bör komma till uttryck för att stärka hanteringen. / ABSTRACT Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Klara Helin Sofia Skohg                 (02/12/09) (99/11/08) Title: The municipal view on crisis Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Organizational crisis, Crisis management, Crisis perspective, Crisis preparedness, Municipal crises Research questions: How is the traditional and/or social constructionist perspective reflected in organizations’ ways of perceiving, preventing, and managing crises? What can each perspective contribute to strengthen municipalities’ crisis management? Purpose: The aim of the study is to explore how and if the functionalist and/or sensemaking perspective characterizes municipal organizations' view of and handling of crises. Method: The study has been carried out using qualitative methods and an abductive approach where the methods have been designed based on the theoretical standpoint that the view of organizational crises can be described through two perspectives. The study's research design has had an exploratory purpose and the topic has been explored through a case study at a municipal organization in Sweden. Data has been collected through semi-structured interviews which were then analyzed through a thematic analysis method. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the completed case study is that the sensemaking perspective is largely reflected in the municipality's way of looking at, and defining, crises. The perspective, on the other hand, is not considered to be total as the study identified how experienced employees showed a functionalist view of crises as external events with a staff-methodical approach. The municipality's approach to crisis prevention can primarily be considered characterized by a mental sensemaking approach. However, certain traditions and ways of working do not reflect the mental attitude and can be more likened to the functionalist perspective. The parallel use of the two perspectives could explain the participants' perception that the chosen municipality has a leading position in Sweden with regard to crisis work. The conclusion that can be drawn regarding what each perspective can contribute to strengthen municipal organizations' crisis management is that it can be considered successful when the two perspectives permeate the organization in parallel. On the other hand, the study also demonstrated the importance of there being a consensus among employees as to when characteristic features of each perspective should be expressed in order to strengthen crisis management.

This paper examines how internal communication strategies in small and medium sized enterprises (SMEs) during COVID-19 pandemic and its impact on employee intrinsic motivation. By analyzing experiences of managers and employees in Sweden, it identifies effective communication methods that enhance morale and engagement. It also explores how these strategies align with Self-Determination Theory (SDT) and provides practical recommendations for crisis management communication. Through analysis of communication channels, frequency, and styles, it offers insights for organizational communication and crises management. This qualitative study employs thematic analysis of interviews with managers and employees in Swedish SMEs during COVID-19. It evaluates internal communication strategies such as channels, frequency, and styles, and their impact on employee motivation, aligning findings with SDT. To conlcude, this thesis illuminates the interplay between internal communication strategies and employee motivation within Swedish SMEs during COVID-19 pandemic. Through qualitative analysis, the study underlines the importance of flexible communication approaches, digital channels, and transparent styles in fostering resilience and engagement. The findings suggest that aligning communication strategies with SDT princibles can enhance organizational effectiveness during crises. Practical recommendations are provided to empower leaders in cultivating supportive work environments and promoting employee well-being.