I detta arbete har studerats hur flödet i en flerstegs- bearbetningsprocess påverkas av stokastiska fluktuationer och störningar i de enskilda processtegen. Mera bestämt har analys utförts av hur de stokastiska variationerna i operationstiderna kan och bör modelleras vid simuleringsstudier. Även hur påverkan av valet av sådana stokastiska modeller kan tänkas ha på processen i sin helhet, till exempel avseende total genomloppstid. Examensarbetet syftar till att undersöka hur val av fördelning på parametern operationstid, påverkar resultatfaktorn genomloppstid vid flödessimuleringar. För att finna svar på denna påverkan har en fallstudie utförts, med utgångspunkt av indata från en produkt som tillverkas på Volvo Aero. Denna produkt genomgår en tillverkningssekvens innehållande 18 stycken bearbetningsoperationer innefattande tre olika processtyper (automatisk, halvautomatisk och manuell). Dessa tre processtyper är i olika grad beroende av operatörers insats. De 18 bearbetningsoperationernas processtid har analyserats numeriskt och grafiskt. Programvaran Stat:fit har använts som hjälpmedel för att erhålla svar på lämplig fördelning per tillverkningsoperation samt vilka teoretiska fördelningar som är lämpliga att använda för de tre olika processtyperna. De rekommenderade fördelningsteorierna per tillverkningsoperation har genomgått fördelningstest (Chi2, Kolmogorov-Smirnov och Anderson-Darling) och använts som grund vid skapande av försöksplan till simuleringsstudien. Simuleringsstudien har utförts enligt försöksplan i programvaran Simul8. Samtliga körningar från simuleringsmodellen är statistiskt säkerställda med 95 % konfidensintervall. Fallstudien har visat att resultatpåverkan från operationstidernas fördelningstyp är relativt liten vid simulering av komplexa system där faktorer som nivå av tillverkningsvolym och tillgänglighet har större påverkan på resultatfaktorn genomloppstid. Vid enklare modeller utan begränsning i form av reducerad tillgänglighet synliggörs skillnad i simuleringsresultat av olika val av fördelning på parametern operationstid. Fördelningen av dessa simuleringsresultat styrks av den centrala gränsvärdessatsen, det vill säga att om antalet observerade värden är tillräckligt stort, uppträder resultatet som normalfördelat. / Discrete event simulation is used to imitate and analyze how systems change over time. The actual behavior of the variation in the system is interpreted by using discrete and continuous probability distributions. In the software program Simul8, simulation models are created based on the information collected from the production. Shifts, operation time and efficiency are examples of information required for the modeling process. The aim with this bachelor´s thesis was to investigate how different choice of probability distributions on the parameter operation time affects the result of a discrete event simulation. The thesis is a result of a case study performed at Volvo Aero Corporation, Sweden. The case study involves investigation of probability distribution for 18 manufacturing operations for a product. The manufacturing sequence consists of three different types of processes (automatic, semiautomatic and manual). These three types of processes need different level of instrumentality. The commercial statistical computer software, Stat:fit has been used to find proper probability distribution for each of the manufacturing operations. The results from Stat:fit have been used to analyze if there are any connections between the process type and the probability distributions. The recommended probability distributions have been tested with Goodness-of-fit tests (Chi2, Kolmogorov-Smirnov and Anderson-Darling) using Stat:fit and used in the simulation modeling. The simulation model has been validated and verified by a simulation advisor at Volvo Aero. Five different simulation models have been evaluated in Simul8, with five different types of distributions. All simulation runs have been statistical proved, in Simul8 with 95% confidence interval. The result of this study indicates that the variation of process time has limited effect for complex simulation models containing low level of efficiency and high load factors, concerning the result of throughput time. For simple models, excluded from restricted efficiency, the effect on the throughput time is featured.

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig på icke förnyelsebara energikällor för uppvärmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfället var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstått som allt mer tydlig. Detta innebär att många äldre byggnader ofta kan ha mycket dåliga värmeisolerade egenskaper eftersom både energipriser och byggnormer var lågt ställda vid tiden för uppförning. Uppdragsgivarna till arbetet är en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Åmål. De har framfört att de har problem med för höga uppvärmningskostnader och svårigheter med att hålla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler. Objekten som beskrivs är av industrikaraktär och har tidigare tillhört ett pappersbruk som lades ned år 1979. Byggnaderna är numera kulturminnesmärkta. Syftet med arbetet har varit att åt uppdragsgivarna utföra en kartläggning där energianvändning och potentiella effektiviseringsåtgärder relaterat till de aktuella objekten analyseras. Detta för att uppnå tillfredsställande uppvärmning samtidigt som energiförbrukningen om möjligt kan reduceras. Kostnadseffektiviteten för de specifikt föreslagna åtgärdsalternativen skall också analyseras. Målet med arbetet har varit att med hjälp av simulering utföra kartläggningen där energianvändning, dimensionerande värmeeffektbehov samt potentiella effektiviseringsåtgärder analyseras. Åtgärderna bestod i huvudsak av tilläggsisolering, tätning, intermittent drift, värmeåtervinning samt byte av fönster. Kostnadseffektiviteten analyserades genom en livscykelkostnadskalkyl utifrån värmekällorna ved, pellets och luft-/luftvärmepump. Slutsatsen är att föreslagna åtgärdsalternativ reducerar energiförbrukningen i avsevärd omfattning samtidigt som en tillfredsställande inneluftstemperatur erhålls. Objekten har efter att effektiviseringsåtgärderna tillämpats uppnått en energiförbrukning likvärdig med dagens normalbyggnader i Sverige. Livscykelkostnadskalkylen visar att nuvärdet för respektive åtgärdsalternativ i samtliga relevanta ekonomiska framtidsscenarier leder till stora besparingar. Arbetet har också visat att betydelsen av tillfredsställande diskretisering är oerhört signifikativ i denna typ av simulering. / In the late 1900s society began to realize the consequences of relying on non-renewable energy sources for heating. Prices were increasing heavily and because of that people often chose to replace their oil boiler with electricity which at the time was a viable option. With the rise in prices that has occurred over the past decade the importance of energy efficient measures seemed increasingly clear. With that said many older buildings often have poor thermal properties since both energy prices and construction standards were considerably lower back then. The client Not Quite is a nonprofit association based in Fengerfors mill, Åmål. They have expressed dissatisfaction over increasing heating costs combined with problems getting the desired thermal comfort related to their premises. The objects described are of industrial nature and has previously been used to a paper mill which closed in 1979. The buildings are now classified as part of a cultural monument. The intention of this dissertation has been to map the energy use and to evaluate appropriate efficiency measures related to the specific objects. This includes getting the demanded thermal comfort in combination with possibly reducing the energy consumption. The cost-effectiveness of proposed efficiency measures will also be evaluated. The objective of this dissertation has been to through the use of simulation identify the energy consumption, required thermal input and potential energy efficiency measures. The efficiency measures consisted mainly of adding insulation, air sealing, intermittent heating, heat recovery and window replacements. Cost-effectiveness was evaluated through a life cycle cost analysis with the different heat sources of wood, pellets and air source heat pumps. The conclusion has been that the proposed efficiency options related to each object reduces energy consumption to a considerable extent, while an adequate heating is achieved. The objects have through these measures obtained just as good energy consumption rates as standard considered buildings in Sweden. The life cycle cost analysis shows us that the present value of the proposed efficiency measures in all economic case scenarios results in great cost savings. It has also been shown that a satisfactory discretization of building elements is very important in this type of simulation.

Development of a tool for discrete event simulations in forest technology, dependent onspatial components, has successfully been initialized in this thesis project. These simulations may be used to optimize the way the forest is used and to evaluate new machine concepts in forestry. The Python library for discrete event simulation, SimPy, was chosen as the foundationfor the tool. The developed tool can handle spatial objects such as moving machines, trees and boulders. Support for continuous linear movements was also added, which has resulted in a model that partially overlaps continuous and discrete event simulations without any additional computational costs. The result is simulations of a forest with machines operating in it. Two pilot simulations,one of a thinning machine and one of a planting machine, were performed with useful results. The new simulation tool shows promising properties. Limitations and improvements arediscussed, with the conclusion that continued development is recommended. / I det här examensarbetet har ett verktyg för diskret event simuleringar inom skogsteknikutvecklats. Sådana simuleringar kan användas för att optimera arbete inom skogsbruk samtför att utvärdera nya maskintekniska koncept. Programmeringsspråket Pythons bibliotek för diskret event simulering, SimPy, valdessom grund för verktyget. Det utvecklade verktyget kan hantera spatiala objekt såsom träd,stenar och stubbar. Stöd för kontinuerliga rörelser har även utvecklats, vilket resulterat i enmodell som delvis överlappar kontinuerliga simuleringar och diskret event simuleringar.Resultatet är kvalitativa simuleringar av skog och skogsmaskiner. Två lyckade simule-ringsstudier har gjorts för Sveriges Lantbruksuniversitet, en simulering av en gallringsmaskinoch en simulering av en planteringsmaskin. Det nya simuleringsverktyget uppvisar lovande egenskaper, även om det har sina be-gränsningar. Fortsatt utveckling av verktyget rekommenderas starkt.

Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser. Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar: Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats. En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt. Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen. I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten. I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat. Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.

I storstadsregionerna blir trafikläget allt mer ansträngt för vart år som går. Inflyttningen fortsätter i oförändrad takt och fler människor måste försöka samsas om samma utrymme. Situationen på vägarna börjar bli ohållbar och det måste till att dessa problem löses snart för att utvecklingen i regionerna inte ska stagnera. Möjligheter för ytterligare utbyignationer finns dock i en begränsad grad och man måste börja se till andra lösningar. Inom området för intelligenta transportsystem(ITS) erbjuds många nya tillämpningar där man med ny teknik försöker hitta lösningar till dagens trafikproblem. Ett led i detta är att samla in och distribuera information om restider på vägarna, för att försöka fördela trafiken mer jämt över hela vägnätet. Det finns olika metoder för att hämta in den här typen av information, men den här rapporten fokuserar sig vid att beskriva system baserat på Floating Car Data(FCD). Arbetet som beskrivs i rapporten har i huvudsak analyserat fyra olika restidsuppskattnings-modeller och jämfört dessa med varandra. Modellerna baserar sina beräkningar på observationer från oidentifierade fordon, dvs att observationerna inte har någon identitetsstämpel som kan kopplas till ett specifikt fordon. Två av modellerna betraktar länkarna som en helhet och utför beräkningarna med detta som grund, medan de två andra delar upp varje länk i mindre segment vilket skapar möjlighet för en större noggrannhet. Modellerna testades inledningsvis på simulerad data baserat på trafikmätningar i Göteborgstrakten. Alla beräkningar begränsades ner till länknivå och inte hela vägnät. Detta p.g.a. att det initialt var för komplicerat att skapa en map- matchingmetod som skulle krävas för genomföra beräkningar på olika länkar samtidigt. Efter genomförda tester på simulerad data prövades modellerna även på en reella datamängd hämtad från projektet Probe i Stockholmsområdet. Resultaten från de utförda testerna visar på att det inte skiljer sig nämnvärt i restidsuppskattningarna mellan de olika modellerna. Sträckan som valdes att analyseras i de simulerade fallen, påverkades inte av några större störningar eller flödesvariationer. Det resulterade i att alla modellerna genererade likvärdiga restider. Även i fallet med den reella datamängden, som innehöll större flödesvariationer över tiden, kunde de olika modellernas uppskattningar inte skiljas åt nämnvärt. Slutsatsen är att trafiken i allmänhet inte har så kraftiga förändringar i flödet över tiden, att det krävs särskilt avancerade modeller för att beräkna restider på länknivå. I alla fall inte om man bortser från incidenter. De framräknade restiderna och den information som dessa ger, bör främst användas för direkt trafikstyrning för att uppnå önskat resultat. Människor förlitar sig mer till sina egna erfarenheter i kända områden, så information av den här typen lämpar sig mer som hjälpmedel för den enskilde individen vid resor i okänd trafik.

To give a realistic impression in a driving simulator for nighttime driving, there are many challenging aspects to consider. One of the most important aspects is the illumination caused by the headlights of the own vehicle. To give a realistic impression there is the need to consider the characteristics of the headlight in use to be able to represent main and dipped beam, but also to represent different models and types of headlights. Another important aspect is the dazzling effects caused by the light cast by other vehicles upon the driver. These effects are not only important to give a realistic and visually appealing simulation, but also to simulate blinding effects which may affect the drivers ability to perceive the traffic environment to a large degree. This thesis describes methods to simulate these vital aspects of night-drive simulation in real-time using the capabilities of today's graphics cards.

Detta är en kapacitets- och känslighetsanalys av bagagehanteringssystem vid Arlanda flygplats. Studien är ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Kommunikations- och Transportsystem vid Linköpings universitet och är utförd på uppdrag av Luftfartsverket, LFV Teknik under 2004 och 2005. Studien har gjorts med datorstödd simulering som analysverktyg. Studien har gjorts genom att en simuleringsmodell av det studerade systemet har byggts i simuleringsprogrammet Arena. Denna modell har matats med trafikunderlag från en normalvecka under 2004. Utifrån denna modell och utifrån förväntade trafikökningar har sedan ett antal kapacitets- och känslighetsanalysscenarier formulerats och dessa har sedan simulerats och resultaten har tolkats och analyserats samt jämförts med resultaten från grundmodellen. Kapacitetsanalysen visar att anläggningen är väl rustad för att ta emot den annalkande trafikökning som förväntas under de närmaste åren, eftersom den ökade trafiken inte innebär några signifikanta problem genom ökat antal väskor som inte hinner med sina flighter. Det som dock kan vara en begränsande faktor är att fickallokeringssystemet inte är effektivt och det sänker anläggningens verkliga kapacitet. För att kunna nyttja anläggningen maximalt bör fickallokeringssystemet ses över. Känslighetsanalysen visar att systemet är mycket sårbart för störningar, särskilt om kommunikationen med BSM-centralen går ner eller om en Röntgen Level 2-maskin går sönder. Sådana händelser resulterar i att anläggningens kapacitet minskar kraftigt och i vissa fall klarar anläggningen inte av att hantera dagens trafikmängd. En handlingsplan för hur dessa störningar och konsekvenserna av dem ska minimeras bör införas snarast. / This is a capacity and sensitivity analysis of a baggage handling system at Stockholm-Arlanda airport. The study is a Master's Thesis in Communication and Transport Systems Engineering at the University of Linköping. The study was done on behalf of the Swedish Civil Aviation Administration. The analysis tool that was used is simulation. In the study, a simulation model of the baggage handling system was implemented in the simulation program Arena. A base scenario containing the traffic program from one week in 2004 was created and used as a reference scenario. A total of 8 different scenarios were created to form the capacity and sensitivity analyses. The capacity analysis showed that the baggage handling system will be able to handle the forecasted increases in traffic over the next few years with relative ease. The X-ray machines are currently not working at anywhere near full capacity. However, the system is currently not being used in an efficient way. The pocket allocation method is far from optimal because flights that use more than one pocket are allocated adjacent pockets only which can be very inefficient. This method needs to be revised for the system to work efficiently. The sensitivity analysis showed that the system is very vulnerable if certain things happen. In particular if the communication link with the Baggage Source Message-central in London is lost there will be big problems because all luggage will go to the Manual Encoding Station (MES). The MES will then be very digested and it will take a considerably larger amount of time for the baggage to pass through the system. Problems will also occur if one of the two Level 2 X-ray-machines break down. The remaining machine cannot handle all the baggage by itself, especially not if there are flights to the USA about to depart since baggage heading for the USA must be run through X-ray Level 2. It is strongly recommended that handling plans are formed to minimise the effects of such events.

In this bachelor's thesis the concept of microscopical black hole production at colliders is investigated. By using extra dimensional models where the value of the Planck mass can be reduced to the TeV scale, gravity can be made stronger at small distances and the Hierarchy problem can be solved. Since gravity is much stronger already at the TeV-scale, there is a possibility that microscopical black holes are produced at the LHC. In this thesis the possibility to produce Quantum Black Holes, black holes with masses around the Planck mass, is implemented in the event generator PYTHIA. Events where the Quantum Black Holes decay into two particles are simulated and studied. A main contribution is successful colour connections between the final states. Something to solve in future simulations is how to give the black holes a spectrum of masses.

<p>I storstadsregionerna blir trafikläget allt mer ansträngt för vart år som går. Inflyttningen fortsätter i oförändrad takt och fler människor måste försöka samsas om samma utrymme. Situationen på vägarna börjar bli ohållbar och det måste till att dessa problem löses snart för att utvecklingen i regionerna inte ska stagnera. Möjligheter för ytterligare utbyignationer finns dock i en begränsad grad och man måste börja se till andra lösningar. Inom området för intelligenta transportsystem(ITS) erbjuds många nya tillämpningar där man med ny teknik försöker hitta lösningar till dagens trafikproblem. Ett led i detta är att samla in och distribuera information om restider på vägarna, för att försöka fördela trafiken mer jämt över hela vägnätet. Det finns olika metoder för att hämta in den här typen av information, men den här rapporten fokuserar sig vid att beskriva system baserat på Floating Car Data(FCD). </p><p>Arbetet som beskrivs i rapporten har i huvudsak analyserat fyra olika restidsuppskattnings-modeller och jämfört dessa med varandra. Modellerna baserar sina beräkningar på observationer från oidentifierade fordon, dvs att observationerna inte har någon identitetsstämpel som kan kopplas till ett specifikt fordon. Två av modellerna betraktar länkarna som en helhet och utför beräkningarna med detta som grund, medan de två andra delar upp varje länk i mindre segment vilket skapar möjlighet för en större noggrannhet. Modellerna testades inledningsvis på simulerad data baserat på trafikmätningar i Göteborgstrakten. Alla beräkningar begränsades ner till länknivå och inte hela vägnät. Detta p.g.a. att det initialt var för komplicerat att skapa en map- matchingmetod som skulle krävas för genomföra beräkningar på olika länkar samtidigt. </p><p>Efter genomförda tester på simulerad data prövades modellerna även på en reella datamängd hämtad från projektet Probe i Stockholmsområdet. Resultaten från de utförda testerna visar på att det inte skiljer sig nämnvärt i restidsuppskattningarna mellan de olika modellerna. Sträckan som valdes att analyseras i de simulerade fallen, påverkades inte av några större störningar eller flödesvariationer. Det resulterade i att alla modellerna genererade likvärdiga restider. Även i fallet med den reella datamängden, som innehöll större flödesvariationer över tiden, kunde de olika modellernas uppskattningar inte skiljas åt nämnvärt. </p><p>Slutsatsen är att trafiken i allmänhet inte har så kraftiga förändringar i flödet över tiden, att det krävs särskilt avancerade modeller för att beräkna restider på länknivå. I alla fall inte om man bortser från incidenter. De framräknade restiderna och den information som dessa ger, bör främst användas för direkt trafikstyrning för att uppnå önskat resultat. Människor förlitar sig mer till sina egna erfarenheter i kända områden, så information av den här typen lämpar sig mer som hjälpmedel för den enskilde individen vid resor i okänd trafik.</p>

Uppvärmningen av ett småbostadshus står vanligen för kring hälften av dess energianvändning. Enligt energimyndigheten drar det svenska standardhuset 22,7 MWh per år varav 12,2 MWh går till uppvärmning. Att ge värmesystemet så bra förutsättningar som möjligt bör alltså vara av intresse för varje husägare, kanske främst ur ett ekonomiskt perspektiv men även ur ett ekologiskt perspektiv. I detta arbete har olika energieffektiviseringsåtgärder studerats som kan implementeras i en tvåplansvillas värmesystem bestående av en värmepump, golvvärme på nedervåningen och olika värmedistributionssystem på övervåningen. Åtgärderna har innefattat både praktiska såsom val av isolering i golvvärmesammanhang och mer teoretiska såsom reglerstrategier. Relevant teori för de ingående systemen har presenterats och utgjort grunden för implementeringar av systemen i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Programmet har använts för att simulera en modellbyggnad utrustad med de olika systemlösningarna varvid resultaten sedan jämförts mot varandra. Det mest energieffektiva systemet på övervåningen har visat sig vara lågtempererade radiatorer tack vare kombinationen med golvvärme på nedervåningen vilket tillåter värmepumpen att arbeta med en lägre värmekurva. Även då golvvärme på övervåningen användes erhölls en låg energiförbrukningen, dock på bekostnad av komforten. Elradiatorer, vilka inte kan utnyttja energin som värmepumpen hämtar ur värmekällan, gav den högsta energiförbrukningen. / Heating of a single family residence usually constitutes about half of the total energy consumption. According to Energimyndigheten, the average Swedish house consumes 22,7 MWh whereof 12,2 MWh goes to heating. To bring about as good conditions for the heating system as possible should be of interest for every house owner, maybe mostly out of an economic point of view but also out of an ecologic point of view. This work have studied different efforts aiming towards a more energy efficient system that can be implemented in the heating system of a two story single-family house equipped with a heat pump, floor heating on the first floor and different heat distribution systems on the second floor. The different efforts include both practical such as choice of insulation in relation to floor heating and more theoretical such as control strategies. Relevant theory for the different subsystems has been presented and used for implementation in the simulation software IDA Indoor Climate and Energy. The program was used to simulate a building model equipped with the different heating systems in which the results are compared to each other. The most energy efficient system on the second floor proved to be low temperature radiators due to the combination with the floor heating system on the first floor which allows the heat pump to operate with a lower heating curve. Although floor heating on the second floor also yielded a low energy consumption, it was at the expense of comfort. Electric radiators, which cannot take advantage of the energy the heat pump collects from the heat source, yielded the highest energy consumption.