No description available.

Undersökningen går ut på att intervjua lärare som har erfarenhet av att använda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta på hur de används för att undervisa i statistik som är ett ämne som lämnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen påverkar ämnet jämförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England där statistik har en större plats och där ämnet går mycket djupare. Resultaten visar att det finns stora skillnader i ämnet i de båda länderna som begränsar möjligheterna till datoranvändning på olika sätt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in på statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstå teorin. I Sverige hittar jag inget tecken på att kursplanen begränsar möjligheterna till datoranvändning utan anledningen till att det inte är mer utbrett beror på yttre faktorer som brist på resurser, planeringstid, läromedel och lärares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssättet och antal lektionstimmar gör att datoranvändning är mycket begränsad.

Ett till ett (1:1) är ett projekt där man på kommunal nivå valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgång till en egen dator. Syftet med studien är att ge lärare och elevers perspektiv på hur man förhåller sig till den ökande tillgången på datorer. Vad tycker man fungerar väl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man på digitala resurser i förhållande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkäter med öppna frågor och intervjuer som framtagits med hänsyn till tidigare forskning. Samtliga 80 elever och nio av de 39 tillfrågade lärarna besvarade enkäten. Intervjuer med fem lärare genomfördes som ett komplement till enkäten för att få mer djupgående svar. Samma frågor användes vid intervjuerna och enkätstudien. Resultaten påvisar att både lärare och elever är positivt inställda till 1:1-satsningen, men att det finns vissa orosmoment som gör att man i viss mån är tveksam. Bland lärarna är en stor del av fokus på att få korrekt fortbildning som bidrar till att man kan implementera datoranvändandet som en naturlig del av undervisning. Eleverna är glada över datortillgången och anser att det har bidragit till förbättrade möjligheter att uppnå studiemålen. Det både lärare och elever är överens om, är att det är viktigt att tekniken i sig fungerar och att man har tillgång till rätt programvara. Tidigare studier genomförda inom 1:1-satsningen och dess inverkan påvisar liknande resultat. Förutsättningen för att man har nytta av 1:1-satsningen är att datorerna används. Därför är en viktig slutsats att motivationen och inspirationen är viktig för lärarnas förhållningssätt till 1:1-satsningen och i sin tur hur lärarnas förhållningssätt förmedlas till eleverna. Dessutom framkommer det av detta arbeta att lärarna lägger stor vikt vid rätt kompetensutveckling för att de i sin tur ska kunna motivera och inspirera eleverna.

Denna studie syftar att undersöka samband mellan svenska fjärdeklassares tidsåtgång på olika datorbaserade aktiviteter och deras resultat på de internationella läsförståelsetesterna PIRLS och ePIRLS. Studien undersöker även om eventuella samband skiljer sig beroende på vilken datoraktivitet som avses samt om det finns några skillnader mellan könen. Studien utgår från kvantitativa data i form av svenska elevers enkätsvar från PIRLS och dessa är statistiskt analyserade med hjälp av korstabeller. Studien visar bland annat att det finns samband mellan låg tidsåtgång på datorbaserade aktiviteter och goda resultat i PIRLS och ePIRLS. Vidare synliggör studien vissa skillnader mellan olika datorbaserade aktiviteter. Sambandet mellan låg tidsåtgång och goda resultat är tydligare vid internetanvändning än vid datorspelande. Gällande skillnader mellan könen visar studien att flickor verkar gynnas mer av hög tidsåtgång på datoranvändning än pojkar.

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nästan anses som en självklarhet att man har hemma. I och med detta så har även datormissbruket är något som har blivit allt mer vanligt över hela världen. Idag så finns det tiotusentals personer bara i Sverige som är drabbade av detta, men trots detta så finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara någon riktig sjukdom eller tillstånd och det finns många som argumenterar mot att detta skulle vara något som finns. Datormissbruket kan sägas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att användaren låter datoranvändandet gå ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse åkommor och även förstör sitt sociala liv. Trots detta så finns det inte mycket information att tillgå om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns är väldigt begränsad.Med denna rapport så vill vi uppmärksamma problemet datormissbruk. Definitionen av uttrycket är väldigt diffust och därför så har vi valt att med kända och bekräftade teorier och metoder beskriva och bevisa vad datormissbruket egentligen beror på och att det verkligen finns där ute. Med detta så sätter vi en riktig grundlig bevisning till teorierna som vi använder och som vi även jämför med intervjuer som vi har med både drabbade av detta missbruk, anhöriga till datormissbrukare och även kunnigt folk inom området. Detta för att skapa en bred och säker bevisning på att det som vi beskriver verkligen är sant och ingenting som vi eller någon annan har hittat på.Resultatet av denna rapport ger inte någon direkt lösning på hur man skall bekämpa datormissbruket eller hur man skall gå till väga för att bli av med missbruket, utan är till för att informera och upplysa vad datormissbruk är för något och vad det beror på. Dock genom att få kunskap om detta missbruk så kan det bidra till en större förståelse vilket är viktigt för att förstå att datormissbruket är något som inte skall tas lätt, utan kan leda till allvarliga konsekvenser.

<p>I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer i samtalsform med ett antal lärare som undervisar i år 4-6 i en medelstor stad i Sverige. Resultatet är att lärarna i stort är positiva och ser stora möjligheter med datoranvändning i skolan, framför allt som motivationshöjare för eleverna vilket främjar kunskapsutvecklingen. Som hinder till datoranvändning i skolan ser respondenterna främst lärarnas brist på kompetens men även tillgänglighet. Respondenterna anser att lärarrollen har förändrats under de senaste åren till viss del beroende på datoranvändandet.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.</p></strong></p>

Abstract Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.

Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallärare/-­pedagoger  resonerar kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen, när det gäller läs-­ och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades på kvalitativa intervjuer av semi-­strukturerad karaktär som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket åt. Respondenterna redogjorde för fler för-­ än nackdelar med användandet av datorstödda hjälpmedel i arbetet med läs-­ och skrivutveckling. Överlag är pedagogerna överens om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om forskning inom området men resultatet visar att det råder stora konflikter inom denna diskurs, vilket får negativa följder på kvalitén i undervisningen. Ur resultaten kunde också utläsas att de pedagoger som uttryckte ett aktivt förhållningssätt hos sig själva även vittnade om en aktiv skolledning. För säkrandet av undervisningens kvalité är det därför viktigt att rektorerna/skolledningen tar på sig det ansvar Lpo 94 uttrycker, att skolan ger eleverna tillgång till datorer och andra hjälpmedel för att kunna utveckla sina  kunskaper och att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina uppgifter på ett professionellt sätt.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.     Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.     Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka.