I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer i samtalsform med ett antal lärare som undervisar i år 4-6 i en medelstor stad i Sverige. Resultatet är att lärarna i stort är positiva och ser stora möjligheter med datoranvändning i skolan, framför allt som motivationshöjare för eleverna vilket främjar kunskapsutvecklingen. Som hinder till datoranvändning i skolan ser respondenterna främst lärarnas brist på kompetens men även tillgänglighet. Respondenterna anser att lärarrollen har förändrats under de senaste åren till viss del beroende på datoranvändandet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en ökad kunskap om och förståelse för hur anställda på arbetsmöten använder och påverkas av mobiltelefoner och datorer som används till annat än för det aktuella mötet. Tekniken har idag integrerats i arbetslivet och är ständigt närvarande i många anställdas vardag. Den ökade användningen av mobiltelefoner och datorer har därmed gjort möten mer komplexa. Studien fokuserar på att undersöka mötesdeltagares beteenden kring mobiltelefoner och datorer på arbetsmöten kopplat till organisationskultur och normer samt dess påverkan på interaktionen mellan kollegor. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från tidigare forskning och olika teorier inom områdena arbetsmöten, organisationskultur, interaktioner och sociala möten. Dessa ligger till grund för hur det empiriska materialet som framkommit genom intervjuerna ska tolkas. Det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer med anställda inom olika yrkesgrupper och befattningar. Studien är genomförd utifrån anställdas perspektiv som mötesdeltagare men det resultat som framkommer kan framför allt vara till nytta för arbetsgivare då det ger en förståelse för anställdas beteenden kring tekniken och dess påverkan på dem. Resultatet visar att det ofta saknas uttalade regler och riktlinjer för hur mötesdeltagare ska bete sig gällande mobiltelefoner och datorer och att det är vanligt förekommande att anställda i stället följer olika outtalade normer. Upplevelserna av dessa normer och beteenden varierar mellan de anställda. Teknikanvändningen på arbetsmöten kan påverka mötesdeltagares uppmärksamhet och fokus negativt men graden av acceptans för användningen kan vara olika beroende på vilken relation man har till de andra mötesdeltagarna.

Denna studies syfte är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare på högstadiet använder datorer i sin undervisning samt vilka attityder de har till datorerna. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod. Fyra lärare, verksamma inom en och samma kommun, intervjuades. Under intervjuerna användes en halvstrukturerad intevjuguide som är baserad på Palmgren & Johansson (2012). Undersökningens resultat visade att lärarna använder datorerna ofta i undervisningen. Översättning är det som datorerna används till mest i svenska som andraspråksundervisningen. Andra datorfunktioner som används frekvent är textskrivning och inlämning av uppgifter och respons från lärarna till eleverna. I Johansson & Palmgrens (2012) undersökning om datoranvändningen i svenska framkom det att datorerna mest används till att skriva texter och till att söka efter information. Datoranvändningen i svenska som andraspråk skiljer sig således från datoranvändningen i svenska. Lärarna är alla positiva till datoranvändningen. De största fördelarna anses vara de ovannämnda funktionerna. Den främsta nackdelen med datorerna anses vara distraktioner som kan utgå från datorn, till exempel när datorn används till annat än skolarbete under lektionerna.

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhälle används datorn som redskap inom många områden både privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder många nya möjligheter och kan fungera som ett hjälpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssättet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda på förskollärarnas respektive barnens perspektiv när det gäller datoranvändningen, samt deras förhållningssätt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som användes var öppen riktad intervju med fyra förskollärare, vilket innebär att intervjuaren formulerar en fråga och förväntas få ett öppet svar. Därefter genomfördes även fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollärarna är eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag. De upplever även att datoranvändningen i verksamheten har ökat de senaste åren, och att barnen har mer kunskap om datorer än tidigare. Det framgår även hur förskollärarna och barnen använder datorn i den dagliga verksamheten, samt barnens samspel och kommunikation vid datoranvändningen. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Demenssjukdomar är en växande sjukdomsgrupp i samhället. I Sverige beräknas att mellan 130–150 tusen personer lever med en demenssjukdom. Demens går inte att bota utan det går enbart att bromsa upp förloppet med hjälp av läkemedel. Personer som drabbas av demenssjukdomar får oftast många följdsjukdomar som i förlängningen leder till döden. Med hjälp av dator och tv-spelsanvändning kan demenssjukdomen bromsas med kognitiv träning. Syfte: Syftet har varit att undersöka nyttan av dator och tv-spelsanvändningsområden inom demensvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där fjorton vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar har gjordes via databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. De inkluderade artiklarna har analyserats där likheter och skillnader har jämförts. Resultat: Resultatet visade att teknologin kan påverka personers kognitiva funktion, fysiska hälsa samt psykiska hälsa. Dator och tv-spelsanvändning har flera positiva effekter så som förbättrad kognitiv förmåga, ökad självständighet och bevarande av egna intressen. Slutsats: Datorer och tv-spel har fördelaktiga effekter hos personer som lider av en demenssjukdom. Bland annat upptäcktes förbättringar i den psykiska, fysiska och kognitiva förmågan i de granskade studierna. Då ämnet är nytt krävs ytterligare forskning inom ämnet. / Background: Dementia is a growing disease in the society. In Sweden there are approximately 130-150 thousand people living with dementia. There is no cure for dementia, and with pharmaceuticals you can only prolong the decease. People who suffer from dementia tend to have other illnesses prior to the main dementia. These complications often lead to death. With the usage of videogames and computergames where the user is utilizing the body and bodymovement as a tool for progress there are beneficial effects to the motor skills and cognitive functions for the elderly living with dementia and cognitive decline. Aim: The purpose of this study was to investigate the utilization of computers and video games in the dementia care. Method: Done as a literature review where 14 articles was included. Searches have been made through databases Pubmed, Cinahl and Psycinfo. The 14 articles where systematically analyzed and differences and similarities were compared between the articles Results: Four categories were made, physical health, psychological health, cognitive function and usability of technology by the dementia suffers. Conclusions: Computer and videogames utilization have beneficial effects for the people who suffers from dementia. Enhanced physical, psychological and cognitive function were found in the studies. Due to the relatively new subject further research is required in the area.

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.</p><p>Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.</p>

<p>I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek. Att språket utvecklas när det används har varit utgångspunkt i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv. Skolan ska erbjuda en tidsenlig utbildning och elever i skolsvårigheter har rätt att få stöd. Hur detta stöd ska utformas kan skapa ett dilemma på den enskilda skolan. Ett stöd riktat direkt till den enskilde kan nämligen uppfattas som att skolsvårigheter ses som en elevburen problematik, vilket inte får förekomma i ”en skola för alla”. Med tanke på detta dilemma var det viktigt att efterforska ungdomarnas upplevelser av stöd, utveckling och hinder, för att förstå om de orsakar utpekande och exkludering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde att de kände sig mer motiverade med sina datorverktyg, som har kompenserat deras svårigheter och tilltalat deras olika lärstilar. Ungdomarna sade sig ha blivit säkrare skribenter och läsare tack vare ökat språkbruk. I deras berättelse framgår även nödvändigheten av stöd från lärare och föräldrar. Resultatet pekar på att alternativa verktyg i lärandet skulle kunna medverka till större måluppfyllelse i en skola för alla, med pedagogisk mångfald.</p>

<p><p>I detta arbete har några pedagogers syn på ePLUS-skärmen granskats. ePLUS-skärmen är en speciell datorskärm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvändning. I denna undersökning har studerats om skärmen används i undervisningen, om undervisningen har måst omorganiseras på grund av att skärmen används och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bättre eller sämre.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och bygger på enkäter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skärmar; enkäten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger på skolan.</p><p>Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn på ePLUS-skärmen och denna syn har stärkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lärarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material. Andra fördelar som lyfts fram är bland annat att skärmen möjliggör ett mer individanpassat arbetssätt, att den inspirerar eleverna i deras lärande och sparar tid för pedagogen genom att material kan anskaffas samt bearbetas på ett smidigare sätt än tidigare. Pedagogerna har därmed funnit flera användningsområden för ePLUS-skärmen men likväl anser de flesta att undervisningen inte förändrats</p></p>

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo åren och det har skett stora förändringar i samhället. De stora förändringarna sätter krav på förskola och skola vars uppgift är att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv där det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken. Det främsta syftet med denna studie var bland annat att se vad några pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har används eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att få en djupare förståelse för de olika åsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har även kvalitativ metod använts då det är enklare att tolka och förstå det resultat som framkommer. Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli åsidosatta. Men pedagogerna anser även att datorn är ett bra komplement och hjälp till barnens matte, läs- och skrivinlärning. Vanligast är att datorn används till olika former av pedagogiska dataspel, man använder den även som redskap i olika former av dokumentation.

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp. Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.