Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten. Så lär kung Gustav V ha sagt en gång i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sätt uttrycka att något är så uppenbart att det knappast ens behöver sägas. Vilken betydelse har datorer för tänkandet? Frågan är relevant att ställa i en tid när datorer gör intrång på allt fler områden och har blivit en så naturligt integrerad del av våra liv att användningen av dem sällan ifrågasätts. Svaret på frågan är dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten. Denna masteruppsats i yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i gränslandet mellan maskiner och människor och handlar om hur datorer och datoranvändning påverkar det mänskliga tänkandet och den mänskliga kunskapen. Utgångspunkten är den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel från 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, där han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra maskiners tankeförmåga. Den traditionella tolkningen av artikeln är att Turing menade att det en dag kommer att vara möjligt att bygga en maskin som kan imitera allt mänskligt beteende perfekt (Turingmaskinen), vilket har gett upphov till forskningsområdet artificiell intelligens. I praktiken har dock maskiner inte kunnat ersätta människor på det sätt som man trott och som många fortfarande tror. Närmandet mellan människor och maskiner tar sig andra uttryck. Utvecklingen går snarare i en riktning som gjort att människor genom att använda maskiner anpassar sig till och allt mer börjar likna dem. Vi förvandlas till Turingmänniskor med succesivt minskande utrymme att utöva vårt omdöme och ta ansvar, när maskinerna ställer sig i vägen för det mänskliga sinnet och känslan.

The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers’ motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR. The result of the analysis shows that the teachers find that the pupils have a greater love of writing and that the teachers chose to work with the method because they want to change how pupils learn to read and write. Another finding is that the teachers feel that pupils with motor difficulties benefit most from working with WTR.

I detta arbete har några pedagogers syn på ePLUS-skärmen granskats. ePLUS-skärmen är en speciell datorskärm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvändning. I denna undersökning har studerats om skärmen används i undervisningen, om undervisningen har måst omorganiseras på grund av att skärmen används och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bättre eller sämre. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på enkäter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skärmar; enkäten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger på skolan. Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn på ePLUS-skärmen och denna syn har stärkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lärarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material. Andra fördelar som lyfts fram är bland annat att skärmen möjliggör ett mer individanpassat arbetssätt, att den inspirerar eleverna i deras lärande och sparar tid för pedagogen genom att material kan anskaffas samt bearbetas på ett smidigare sätt än tidigare. Pedagogerna har därmed funnit flera användningsområden för ePLUS-skärmen men likväl anser de flesta att undervisningen inte förändrats

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek. Att språket utvecklas när det används har varit utgångspunkt i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv. Skolan ska erbjuda en tidsenlig utbildning och elever i skolsvårigheter har rätt att få stöd. Hur detta stöd ska utformas kan skapa ett dilemma på den enskilda skolan. Ett stöd riktat direkt till den enskilde kan nämligen uppfattas som att skolsvårigheter ses som en elevburen problematik, vilket inte får förekomma i ”en skola för alla”. Med tanke på detta dilemma var det viktigt att efterforska ungdomarnas upplevelser av stöd, utveckling och hinder, för att förstå om de orsakar utpekande och exkludering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde att de kände sig mer motiverade med sina datorverktyg, som har kompenserat deras svårigheter och tilltalat deras olika lärstilar. Ungdomarna sade sig ha blivit säkrare skribenter och läsare tack vare ökat språkbruk. I deras berättelse framgår även nödvändigheten av stöd från lärare och föräldrar. Resultatet pekar på att alternativa verktyg i lärandet skulle kunna medverka till större måluppfyllelse i en skola för alla, med pedagogisk mångfald.

Cloud-native is a new computing paradigm that takes advantage of key characteristics of cloud computing, where applications are packaged as containers. The lifecycle of containerized applications is typically managed by container orchestration tools such as Kubernetes, the most popular container orchestration system that automates the containers’ deployment, maintenance, and scaling. Kubernetes has become the de facto standard for container orchestrators in the cloud-native era. Meanwhile, with the increasing demand for High-Performance Computing (HPC) over the past years, containerization is being adopted by the HPC community and various processors and special-purpose hardware are utilized to accelerate HPC applications. The architecture of cloud systems has been gradually shifting from homogeneous to heterogeneous with different processors and hardware accelerators, which raises a new challenge: how to exploit different computing resources efficiently? Much effort has been devoted to improving the use efficiency of computing resources in heterogeneous systems from the perspective of task scheduling, which aims to match different types of tasks to optimal computing devices for execution. Existing proposals do not take into account the variation in I/O performance between heterogeneous nodes when scheduling tasks. However, I/O performance is an important but often overlooked factor that can be a potential performance bottleneck for HPC tasks. This thesis proposes an I/O-aware scheduler named cmio-scheduler for containerized data-intensive HPC tasks in Kubernetes-based heterogeneous clusters, which is aware of the I/O throughput of compute nodes when making task placement decisions. In principle, cmio-scheduler assigns data-intensive HPC tasks to the node that fulfills the tasks’ requirements for CPU, memory, and GPU and has the highest I/O throughput. The experimental results demonstrate that cmio-scheduler reduces the execution time by 19.32% for the overall workflow and 15.125% for parallelizable tasks on average. / Cloud-native är ett nytt dataparadigm som drar nytta av de viktigaste egenskaperna hos molntjänster, där applikationer paketeras som behållare. Livscykeln för applikationer i containrar hanteras vanligtvis av verktyg för containerorkestrering, t.ex. Kubernetes, det mest populära systemet för containerorkestrering, som automatiserar installation, underhåll och skalning av containrar. Kubernetes har blivit de facto-standard för containerorkestrar i den molnnativa eran. Med den ökande efterfrågan på högpresterande beräkningar (HPC) under de senaste åren har containerisering antagits av HPC-samhället och olika processorer och specialhårdvara används för att påskynda HPC-tillämpningar. Arkitekturen för molnsystem har gradvis skiftat från homogen till heterogen med olika processorer och hårdvaruacceleratorer, vilket ger upphov till en ny utmaning: hur kan man utnyttja olika datorresurser på ett effektivt sätt? Mycket arbete har ägnats åt att förbättra utnyttjandet av datorresurser i heterogena system ur perspektivet för uppgiftsfördelning, som syftar till att matcha olika typer av uppgifter till optimala datorutrustning för utförande. Befintliga förslag tar inte hänsyn till variationen i I/O-prestanda mellan heterogena noder vid schemaläggning av uppgifter. I/O-prestanda är dock en viktig men ofta förbisedd faktor som kan vara en potentiell flaskhals för HPC-uppgifter. I den här avhandlingen föreslås en I/O-medveten schemaläggare vid namn cmio-scheduler för containeriserade dataintensiva HPC-uppdrag i Kubernetes-baserade heterogena kluster, som är medveten om beräkningsnodernas I/O-genomströmning när den fattar beslut om placering av uppdrag. I princip tilldelar cmio-scheduler dataintensiva HPC-uppgifter till den nod som uppfyller uppgifternas krav på CPU, minne och GPU och som har den högsta I/O-genomströmningen. De experimentella resultaten visar att cmio-scheduler i genomsnitt minskar exekveringstiden med 19,32 % för det totala arbetsflödet och med 15,125 % för parallelliserbara uppgifter.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.   Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv blir termer som samspel, meningsskapande och artefakter centrala. Resultatet visar bland annat på ambitioner hos både rektorer och pedagoger gällande utveckling av IKT-arbetet på förskolan, samtidigt som det praktiska arbetet förekommer i väldigt liten skala. Vidare påvisas att inga egentliga utvärderingar sker kring de satsningar som genomförs gällande IKT på förskolan. I diskussionen ställer vi oss kritiska till den bristande kommunikation som ses mellan rektorer och arbetslag gällande IKT-satsningarnas implementering i verksamheten. Studien behandlar även behovet av kompetensutveckling samt bakomliggande orsaker till hur arbetet med IKT organiseras. Avslutningsvis formuleras råd till rektorer och pedagoger för utveckling av IKT-arbetet inom förskolan. / In today's society ICT-knowledge is viewed as an important skill for humans to function in society and business. Sources indicate motives which underline the importance of the fact that children at an early age are introduced to computing, as the computer becomes a tool to generate new knowledge and enable new ways of working. Based on a qualitative approach, we have studied the reasoning behind children's computer use in preschool. Semi-structured interviews were conducted with two principals to determine their opinions on educational benefits of and investments in ICT. On this basis we have also, through focus groups, studied what kind of thoughts teachers express on ICT in educational practice. From a sociocultural perspective terms like interaction, meaning and artifacts became central. The results show that the principals and teachers both have ambitions regarding the development of ICT work at the preschool, while the practical work occurs on a very small scale. The study further demonstrated that no real evaluation takes place regarding the ICT-investments in preschool. In the discussion we are critical to the lack of communication that is seen between principals and their teacher-teams regarding the implementation of ICT-investments in the practice. We also discuss the teachers’ need for further education regarding ICT-development and the underlying causes of the use of ICT today. In the conclusion we present guidelines for the development of ICT work in preschool.

I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte. Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat. Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.

Nowadays more and more data is generated at the edge of the network, and people are beginning to consider decentralizing computing tasks to the edge of the network. The network architecture of edge computing is different from the traditional network architecture. Its distributed configuration can make up for some shortcomings of traditional networks, such as data congestion, increased delay, and limited capacity. With the continuous development of 5G technology, satellite communication networks are also facing many new business challenges. By using idle computing power and storage space on satellites and integrating edge computing technology into satellite communication networks, it will greatly improve satellite communication service quality, and enhance satellite task processing capabilities, thereby improving the satellite edge computing system performance. The primary problem that limits the computing performance of satellite edge networks is how to obtain a more effective dynamic service offloading strategy. To study this problem, this thesis monitors the status information satellite nodes in different periods, such as service load and distance to the ground, uses the Markov decision process to model the dynamic offloading problem of the satellite edge computing system, and finally obtains the service offloading strategies. The deployment plan is based on deep reinforcement learning algorithms. We mainly study the performance of the Deep Q-Network (DQN) algorithm and two improved DQN algorithms Double DQN (DDQN) and Dueling DQN (DuDQN) in different service request types and different system scenarios. Compared with existing service deployment algorithms, deep reinforcement learning algorithms take into account the long-term service quality of the system and form more reasonable offloading strategies. / Med den snabba utvecklingen av mobil kommunikationsteknik genereras mer och mer data i utkanten av nätverket, och människor börjar överväga att decentralisera datoruppgifter till kanten av nätverket. Och byggde ett komplett mobilt edge computing -arkitektursystem. Edge -dators nätverksarkitektur skiljer sig från den traditionella nätverksarkitekturen. Dess distribuerade konfiguration kan kompensera för eventuella brister i traditionella nätverk, såsom överbelastning av data, ökad fördröjning och begränsad kapacitet. Med den ständiga utvecklingen av 5G -teknik står satellitkommunikationsnät också inför många nya affärsutmaningar. Genom att använda inaktiv datorkraft och lagringsutrymme på satelliter och integrera edge computing -teknik i satellitkommunikationsnät kommer det att förkorta servicetiden för traditionella mobila satelliter kraftigt, förbättra satellitkommunikationstjänstkvaliteten och förbättra satellituppgiftsbehandlingsförmågan och därigenom förbättra satelliten edge computing systemprestanda. Det primära problemet som begränsar datorprestanda för satellitkantnät är hur man får en mer effektiv dynamisk tjänstavlastningsstrategi. Detta papper övervakar servicebelastningen av satellitnoder i olika perioder, markpositionsinformation och annan statusinformation använder Markov - beslutsprocessen för att modellera den dynamiska distributionen av satellitkantstjänster och får slutligen en uppsättning tjänstedynamik baserad på modell och design . Distributionsplanen är baserad på en djupt förbättrad algoritm för dynamisk distribution av tjänster. Det här dokumentet studerar huvudsakligen prestandan för DQN -algoritmen och två förbättrade DQN - algoritmer Double DQN och Dueling DQN i olika serviceförfrågningstyper och olika systemscenarier. Jämfört med befintliga algoritmer för serviceutplacering är prestandan för algoritmer för djupförstärkning något bättre.