Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

Anna Maria Lenngren (1754-1817) is known as one of Stockholms Posten’s sharpest satirists. Over the years many literature researchers have based their analysis and interpretations on biographical facts. This means that we miss important parts of her authorship, as she almost exceptionally has been writing role-poems. In a role-poem, the author takes a role as a fictitious narrative subject and/or another poem character. This means that the narrator's, or other subject’s opinion does not have to coincide with the real author’s. At the same time, it is important to be open to the possibility that a text in addition to a narrator, may be under the influence of an implied author. This becomes particularly clear in texts that seem to express an opinion that goes against the narrator's own. In this thesis I will show, that in order to understand Lenngren’s poems it is crucial to be aware of various narrative techniques. I have tried to bring some of Lenngren’s poems into dialogue with each other, which is rewarding, since many themes, narrative subjects and characters are recurrent. This, combined with the awareness of diverse narrative techniques, makes it possible to see Lenngren’s works in a new light. I have mainly focused on the poems concerning young women, and those involving female writers. My analysis shows that the young girl’s reality seems to be in a cage – a cage that sometimes protects her from losing her innocence, and sometimes causes the opposite.  By drawing parallels between Lenngren's different poems, we can also imagine her way of thinking when it comes to women’s writing.  In some poems the narrative subject defends women's right to write, while other poems describe the reality that female writers in Lenngren's contemporaries had to face.

This study was made to examine how successful elite Swedish equestrian athletes perceived their transition from junior to senior level. The objectives were a) to examine Young Riders perceived demands, resources and barriers in the transition to elite seniors, and b) to examine the riders’ coping strategies, perceived quality and lessons learned from the transition. The study involved six informants (n = 6), including three females and three males (1 event rider, 2 show jumpers and 3 dressage riders). Participants were between 25-31 years of age (m = 27). A semi-structured interview guide was developed for equestrian sport and based on the Athletic Career Transition Model (Stambulova, 1997, 2003) and the Develomental Model (Wylleman & Lavallee, 2004). The results show that participants perceived emotional support as an important resource and had the ability to set long term goals. They used problem focused- and approach-cognitive coping strategies in a successful way in order to manage their perceived demands and barriers during their transition to the senior level.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och diskutera betydelsen av nätverk för ett litet företag samt hur nätverket bidrar till företagets tillväxt och överlevnad.   Metod: Metod för insamling av data har varit kvalitativ som har inneburit genomförande av personliga intervjuer med företaget som medverkat i denna studie och deras samarbetspartner samt genomförande av fokusgrupp och deltagande observation.   Resultat och slutsats: Nätverket är av stor betydelse för ett företags uppkomst och överlevnad på grund av att en ensam individ alltid behöver komplettera sin kunskap och sina resurser med andra aktörer i företagets omvärld. I det företaget som jag undersökt visar det sig att samarbete med ett annat företag har en central roll för det medverkande företagets verksamhet.   Inom marknadsföringen satsar företaget på nöjda kunder och att de ska sprida ryktet vidare. Denna typ av marknadsföring, mun till mun metoden, skapar nya relationer i form av nya kunder, men kan även bidra på andra vis. Ett positivt rykte kan hjälpa företaget att skapa relationer med andra aktörer i nätverket, så som leverantörer, arbetskraft eller samarbetspartners.   Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om samarbete mellan små företag i byggbranschen är ett måste för överlevnad.   Uppsatsens bidrag: Jag har i denna uppsats visat nätverkets betydelse för ett litet byggföretag. Jag har kunnat visa hur företagets relationer i nätverket ser ut och hur nätverket bidrar till företagets tillväxt och överlevnad. Jag har visat att relationer med kunder skapats främst genom positiv mun till mun kommunikationsspridning. Dessa goda rekommendationer är företagets marknadsföring och ett verktyg till skapandet av nya relationer. / Aim: The purpose of this thesis is to describe and discuss the importance of networking in small companies and how networking helps growth and survival of the company.   Method: The method for collecting data has been qualitative and has been done by personal interviews with the company, and their partners, associated with this thesis. A focus group and observation at the workplace have also been used.   Result and Conclusion: The network is of great importance for a company’s foundation and survival because a single individual always needs to compliment their knowledge and resources with other actors in the company’s surroundings. In the company examined it was found that a close relationship with another company played a major role in the companies’ activity.   Within marketing the company focuses on satisfied customers to spread the word. This type of marketing, word-of-mouth, creates new relationships in the form of new customers, but can also contribute in other ways. A positive word-of-mouth can help the company create relationships with other actors within the network, for example distributors, workforce or partners.   Suggestions for future research: To examine whether a co-operation between small constructions firms necessary to be part off to survive.   Contribution of the thesis: In this thesis the importance of networking in a small construction company has been shown. I have been able to show what the firms relationships within the network looks like and how networking contributes to growth and survival of the firm. I have also been able to show how relationships are formed with customers by positive word-of-mouth. The positive word-of-mouth is the firms’ primary form of marketing and a tool to create new relationships.

Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.   Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna 25-35 år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta. Alla hanterade sin situation genom att på olika sätt försöka anpassa sig efter föräldrarnas beteende och behov. Ett exempel på detta var att majoriteten av intervjupersonerna tog ett stort ansvar för hemmet och småsyskonen då föräldrarna var onyktra. Missbruket var heller ingenting som det pratades om, varken inom eller utanför familjen. Resultatet visar också att intervjupersonernas erfarenheter av stöd och hjälp såg förhållandevis olika ut. I några familjer hade socialtjänsten varit inkopplad, men det hjälpte inte för att lösa föräldrarnas problem. Ett par intervjupersoner har gått i stödgrupp för barn till missbrukande föräldrar, medan andra inte har fått något stöd alls, varken från den närmaste omgivningen eller från samhället. För några intervjupersoner utgjorde däremot det sociala nätverket ett viktigt stöd. Gemensamt för alla var att de uttryckte att de fått för lite stöd och hjälp under uppväxten. Lojaliteten gentemot föräldrarna var något som försvårade möjligheten att få hjälp, både från den närmaste omgivningen och från samhällets sida. Att barn som idag växer upp med missbrukande föräldrar behöver få mer stöd och hjälp från samhället var något som alla var överens om. Skolpersonal som dagligen träffar barnen lyftes fram som viktiga vuxna som kan göra skillnad för dessa barn. / The purpose of this bachelor thesis is to study the experiences of persons growing up with substance abusing parents. Qualitative interviews with adult children of alcoholic parents were conducted. Some informants in this study grew up with one alcohol abusing parent, while some grew up with two alcohol abusing parents. The results shows that the extent of addiction was different among parents, but common were that relationships and interactions in families were negatively infected by the substance abusing behaviour. Family life was characterized by chaos and unpredictability by many informants. A high level of conflicts was also common in the families. As children most of the informants took a lot of responsibility, especially for the care of younger siblings. The parental alcohol abuse was hidden from the community, and was almost never talked about, neither inside or outside of the family. All the informants expressed an absence of social support and help, from their networks as well as from society. Some of the families had contact with the social services, but none of the informants felt like they got enough help. Some of the informants got help from a support group for children with substance abusing parents, while others did not get any help at all. All informants felt loyalty to their family and parents and therefore avoided to reveal their parents alcohol abuse, which made it even more difficult for the community to help. The informants expressed that children growing up today with substance abusing parents need a lot more help from society. One way to reach out to these children is to educate teachers and other professionals in school in how to pay better attention to children of alcoholic parents.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp.   I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats.   Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer. I detta kapitel belyses alla teoretiska modeller och även annan insamlad teori på ett grundligt sätt.   Avslutningsvis så följer sedan slutsatserna som har sin utgångspunkt i analyskapitlet. Här visas att det finns mycket som svenska företag bör tänka på innan en etablering till Indien, skillnaderna mellan kulturerna är påtaglig och måste tas i beaktning för en lyckad etablering. Kapitlet avslutas med våra egna rekommendationer för svenska företag som planerar en expansion till den indiska marknaden samt förslag på vidare forskning i detta ämne.

De krocktester som utförs idag är låsta till det system av styr och draganordningar som byggs upp. Att göra en krocktest därbilarna kan styras individuellt med hjälp av en förarrobot ökar friheten att designa tester. Att krocka två bilar som på bilden på framsidan, med 90 graders vinkel mellan bilarnas färdriktning ställer det mest tidskritiska kravet när de ska träffa varandra. Detta kräver en bra hastighetsreglering vilket är huvuddelen i examensarbetet. I denna rapport redovisas hur ett sådant styrsystem skulle kunna byggas samt tester i en simuleringsmodell för denna typ av krocktest. Simuleringsmodellen är uppbyggd i Matlab/Simulink och eftersträvar att efterlikna ett verkligt sidokollisionstest tillräckligt mycket för att kunna testa styrsystemet. Efter de tester som gjorts kan man konstatera att det är möjligt att konstruera ett sådant styrsystem som kan få två bilar att träffa varandra i en sådan sidokollision som är beskriven ovan.

Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige. Det manifesta innehållet som relaterade till syftet med studien identifierades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hospicevårdare påverkas av hospicefilosofin inom områden som synen på vård i livets slutskede, döendet och det professionella samarbetet. Deltagarna uttryckte att de trivs med sitt arbetssätt och uttryckte en mängd olika strategier för att hantera svårigheter i sitt arbete. Arbete som bygger på en filosofi som genomsyrar vården verkar också sammansvetsa personalgruppen. Ytterligare forskning på detta område kan vara av intresse. / Death is considered a stressor to all health care personnel and previous research shows that this applies to hospice caregivers as well. In addition, a number of common coping strategies are impossible to use due to the specific environment. One study however points out low burn-out rating among the hospice caregivers and suggests the holistic nursing perspective, among others, as one of the possible reasons for this seemingly ambivalent finding. Can the hospice philosophy influence the view on death among hospice caregivers? An interview based study was conducted among caregivers working in a hospice in Sweden, where three participants took part. The manifest content relating to the purpose of the study was identified and analyzed using qualitative content analysis. The result shows that hospice caregivers indeed are influenced by the hospice philosophy in areas such as the view on end-of-life care, dying and professional cooperation. The participants displayed affection for their work style and a variety of ways in which to cope with the difficulty of their work. Work based on a philosophy that permeates the care of the patients seems to increase the appreciation of each other as co-workers. Further research in this area can be of interest.

Problemställning: Fler barn och ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna likheter och skillnader i ungdomars upplevelse av övergången till vuxensjukvård. Resultat och Konklusion: I resultatet framkom fem kategorier som benämdes ”Känslan av att bli vuxen”, ”Oro och Rädsla”, ”Att känna sig förberedd och delaktig”, ”Kommunikation mellan vårdenheterna” och ”Skilda världar”. Att övergå till vuxensjukvård innebar en period av oro och rädsla. Ungdomar med kroniska sjukdomar upplevde att förberedelser och delaktighet inför övergången var otillräcklig och påbörjades alltför sent. De upplevde även en bristande kommunikation mellan patient och vårdpersonal samt mellan barn- och vuxensjukvård, vilket försvårade övergången. Implikation: Det är av stor betydelse att sjukvården utarbetar tydligare riktlinjer och utvecklar samarbetet mellan barn- och vuxensjukvård i syfte att underlätta övergången för ungdomarna. Det behövs vidare forskning kring hur detta samarbete skulle kunna se ut för att tillgodose ungdomarnas behov av förberedelser och delaktighet i sin egenvård och i övergångsprocessen. / Problem: Increasing numbers of children and adolescents with chronic diseases transfer to adult health care due to the fact that the medical and technological developments have become more advanced. This requires that the adult care is capable to transfer young people from childcare so that they experience a good and satisfying care. However, there is little research about how the transition to adult care is experienced by young people with chronic diseases. Aim: The aim was to describe how young people with chronic disease experience the transition from child to adult care. Method: The study was conducted as a literature review and was based on 14 scientific articles. These were reviewed, analyzed and categorized to identify similarities and differences in young people's experience of transition to adult care. Results and Conclusion: The results revealed five categories: "Feelings of becoming an adult," "Worry and Fear", "To feel prepared and involved", "Communication between care units" and "Different worlds". Changing to adult care meant a period of anxiety and fear. Adolescents with chronic disease felt that the preparation and participation due to transition was inadequate and began too late. They also experienced a lack of communication between patients and health professionals, and between child and adult care, which made the transition difficult and complicated. Implication: It is important that health care is developing clearer guidelines and develop cooperation between adult and child care in order to facilitate the transition of young people. There is further need of research on how this could be formed in order to satisfy young people´s needs for preparation and participation in their self-care and in the transition process.