The work is focused on operational comparison of two technologies of sugar beet growth. The comparison took place on two adjacent plots with almost the same properties. On the first plot the stand was based on Stip-Tillage technology. On the second plot was used minimalization technology, specifically loosening and subsequent preparation before sowing using a compactor. Several parameters of the soil preparation were evaluated on the plots. Subsequently, the vegetation was monitored during the growing season. The thesis is also supplemented by yield parameters and simplified economic evaluation.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsättning av högkvalitativa redovisningsstandarder. Som en del i detta projekt publicerade de år 2010 de två första kapitlen i den gemensamt framarbetade föreställningsramen. De har även tagit fram två förslag till nya standarder beträffande leasing och intäktsredovisning samt färdigställt en standard för värdering till verkligt värde.Syftet med studien är att, utifrån den internationella harmoniseringsprocessen, undersöka de likheter och skillnader som finns mellan IASB:s och FASB:s regelverk, hur väl förankrad de kvalitativa egenskaperna är i de gemensamt utvecklade standarderna samt vilka utvecklingstendenser som går att urskilja.Studien har genomförts utifrån en induktiv ansats med en komparativ design. Undersökningsansatsen är av kvalitativ karaktär där fyra områden har valts ut för att studeras närmare. Områdena utgörs av föreställningsram, leasing, värdering till verkligt värde och intäktsredovisning, som valdes ut på grund av deras betydande roll avseende harmoniseringsprocessen.Studiens resultat visar att det (förutsatt att förslagen går igenom) har skett en konvergering på de jure nivå mellan de båda standardsättarnas regelverk. Det kvarstår dock skillnader på de facto nivå som en konsekvens av kulturella och institutionella skillnader. Undersökningen visar även att det finns brister avseende de kvalitativa egenskapernas representativitet i FASB:s och IASB:s förslag på nya standarder. Slutligen går utvecklingen mot en ökad användning av professionellt omdöme, principbaserade standarder och ökad transparens, vilket är att likna IASB:s förhållningssätt. Trots många influenser från FASB går utvecklingen mot att närma sig IASB. / Program: Civilekonomprogrammet

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs. I de undersökta kommunerna är enhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård distriktssköterskornas närmaste chef och den som är ansvarig för att underordnad personal får stöd och fortbildning. Syftet med studien är att belysa kommunala enhetschefers uppfattning om behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede.I studien har författarna använt sig av en kvalitativ intervjumetod där kommunala enhetschefer intervjuades. Sex intervjuer genomfördes och analyserades. Resultatet presenteras i tre teman: Organisatoriskt stöd, individuellt stöd och teambaserat stöd. De subteman som framkom var: enhetschefens betydelse, ekonomins betydelse, stöd att planera arbetet, utbildning som stöd, handledning som stöd, reflektion som stöd, distriktssköterskors stöd till varandra samt tvärprofessionellt samarbete som stöd.Studien visar att den kommunala enhetschefen kan hjälpa distriktssköterskan att växa i sin yrkesprofession genom olika former av stöd. Författarna finner att regelbunden handledning är ett viktigt stöd för distriktssköterskorna för att de ska våga möta sina egna existentiella rädslor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

O ambiente de terras baixas no sul do Brasil é predominantemente explorado com a cultura do arroz irrigado. Baseado em um sistema agrícola pouco diversificado, é comum o uso sucessivo das mesmas áreas ano após ano, com práticas de manejo que envolvem o revolvimento do solo. Isto acarreta em prejuízos tais como a degradação do solo e recursos naturais, além de recorrente baixa rentabilidade da atividade. O cultivo de espécies forrageiras hibernais, associado com o não revolvimento do solo, pode trazer melhorias ao sistema produtivo, seja com seu uso como plantas de cobertura ou com o pastejo animal. O objetivo deste trabalho foi avaliar os benefícios e potencialidades que a utilização destas espécies podem proporcionar e, para tanto, dois estudos principais foram realizados. O primeiro, conduzido no município de Cachoeirinha, RS, avaliou o estado de agregação e o incremento do teor de carbono orgânico do solo, comparando cultivos sucessivos de arroz irrigado em um experimento de longa duração. Os tratamentos foram um sistema manejado na forma convencional, com revolvimento do solo, e outros três sob semeadura direta, com coberturas de: azevém, cornichão e vegetação espontânea. Os resultados indicaram que, na camada de 0 a 5 cm de profundidade, os tratamentos sob semeadura direta apresentaram maiores teores de carbono orgânico e agregação do que o convencional. Já na camada de 5 a 10 cm, para os agregados, o tratamento azevém se destacou em relação aos demais. O segundo estudo foi conduzido no município de Cristal, RS. Foram avaliadas a produção animal e de forragem durante três anos no período hibernal, em diferentes combinações de sistemas integrados de produção agropecuária (SIPA). Os cultivos estivais trataram-se de arroz irrigado, soja, capim sudão e campo de sucessão, enquanto as pastagens hibernais consistiram de azevém e consórcios desta espécie com trevo branco e cornichão. Os resultados confirmaram a adaptabilidade destas espécies forrageiras ao ambiente de terras baixas e demonstraram as potencialidades que a exploração pecuária possui, sendo necessários, porém, novos estudos para o melhor ajuste do manejo das áreas. Por fim, foi realizado um terceiro estudo, comparando a relação entre a massa de forragem e altura de pastos hibernais em SIPA conduzidos em terras altas com SIPA em terras baixas. A relação no ambiente de terras baixas é menor, corroborando a necessidade de maiores estudos neste ambiente, visto que as alturas ótimas preconizadas para o manejo do pasto se originam de estudos conduzidos em terras altas. / The lowland environment in Southern Brazil is predominantly explored with the irrigated rice crop. Based on a very low diversified system, in such environment is very common the successive use of the same areas year after year, with management practices that involve soil tillage. This leads to damages such as the degradation of soil and natural resources, in addition to recurrent profitability problems. The insertion of winter pasture species associated with the no-till, as cover crops or for animal grazing, may bring improvements to the system. The objective of the current work was to evaluate the benefits and potentialities that the utilization of such plants can provide. For this, two main studies were performed. The first, conducted in the Cachoeirinha County (Rio Grande do Sul State – RS), evaluated the soil aggregation status and its organic carbon content, by comparing successive irrigated rice croppings in a long-term experiment. The treatments consisted of one system under conventional soil tillage and three others under no-till, being the treatments the following cover crops: Italian ryegrass, birdsfoot trefoil and spontaneous vegetation. The results indicated that, in 0 to 5 cm soil layer, the treatments under no-till presented higher organic carbon contents and greater aggregation, as compared to the conventional system. In the 5 to 10 cm soil layer, the treatment with Italian ryegrass has its aggregation highlighted among the others. The second study was conducted in the Cristal County (RS). The animal and pasture production was evaluated during three years in the winter season, under different combinations of integrated crop-livestock systems (ICLS). The summer croppings were irrigated rice, soybean, Sudan grass and a succession field (native pasture), while the winter pastures consisted of Italian ryegrass and its mix with white clover and birdsfoot trefoil. The results confirmed the adaptability and potentiality of such pasture species and livestock exploration in the lowland environment. However, it is needed further studies for a better management adjustment of the areas. Finally, a third study was performed, comparing the relationship between forage mass and winter pasture height in ICLS conducted in highland and lowland. It was demonstrated that in lowland such relationship is lower, corroborating the necessity of more studies in these conditions, because the optimum heights preconized for pasture management are originated from studies conducted in highlands.

No Cerrado do Oeste baiano o clima dificulta a formação de palhada para o plantio direto. O consórcio de culturas é uma alternativa à limitação do clima, por produzir biomassa ao sistema. Os cotonicultores dessa região utilizam o milho para rotação e, em alguns casos, para formação de palha, com adubação exclusiva na semeadura em solos arenosos, baixo teor de matéria orgânica e precipitação média de 1.500 mm. Realizaram-se duas pesquisas: (i) produtividade de milho e de resíduos em razão do sistema de produção e da dose de nitrogênio e (ii) balanço de nitrogênio (15N) em sistemas de cultivo de milho solteiro e consorciado com braquiária. O objetivo da primeira foi avaliar o uso de doses de N na semeadura, em milho solteiro e consorciado com braquiária, em São Desidério, BA; para implantar o plantio direto. Adotou-se o delineamento de blocos ao acaso, com dez tratamentos e quatro repetições; T1: milho sem nitrogênio; T2: milho-braquiária sem N; T3: milho com 50 kg ha-1 N; T4: milhobraquiária com 50 kg ha-1 N; T5: milho com 100 kg ha-1 N; T6: milho-braquiária com 100 kg ha-1 N; T7: milho com 150 kg ha-1 N; T8: milho-braquiária com 150 kg ha-1 N; T9: milho com 200 kg ha-1 N; T10: milho-braquiária com 200 kg ha-1 N. Avaliou-se produtividade, extração e exportação de nitrogênio, produção de biomassa e extração de N pela forrageira e a correlação ente a quantidade determinada e estimada de N nos grãos. O consórcio foi eficiente para a formação de palhada (5.056 kg ha-1) para adoção do plantio direto; o milho respondeu ao uso de 50 kg ha-1 nitrogênio, independentemente do sistema de cultivo e a braquiária não respondeu a adubação; a extração de nitrogênio nos sistemas de cultivo foi prejudicada apenas na ausência do nutriente, enquanto a exportação reduziu no cultivo consorciado, somente sem N; a estimativa de exportação de N pode ser obtida pela expressão: NGE = PG x 0,09 x 0,16. A segunda pesquisa objetivou avaliar a dinâmica do N com a aplicação de 150 kg ha-1 de 15N-uréia na semeadura do milho solteiro e consorciado com braquiária no mesmo local. Adotou-se o delineamento de blocos ao acaso, com dois tratamentos e quatro repetições. Os tratamentos foram; T1: milho solteiro e T2: milho-braquiária, com 150 kg ha-1 de 15N - uréia na semeadura. Avaliou-se o acúmulo de 15N na parte aérea e raízes; a EUFN pelo milho e braquiária e a quantidade residual no solo proveniente do fertilizante. A braquiária em consórcio com o milho não restringiu a disponibilidade de N. A EUFN variou entre 60,4% no consórcio e 64,8% no milho solteiro. A braquiária recuperou 1,4% do 15N aplicado. A RFNS foi de 18% e 25% para milho solteiro e consorciado. O 15N não recuperado foi de 25,5 kg ha-1 de N no milho solteiro e 19,5 kg ha-1 no consórcio com braquiária. / In Cerrado of the west of Bahia state the climate difficulties the formation of vegetable residue for no-tillage. Intercropping cultures is an alternative for climate limitation, for producing biomass to the system. Cotton producers from this region use maize culture for rotation and, in some cases, for formation of straw, with fertilization done exclusively during sowing in sandy soils, with low level of organic matter and an average precipitation of 1500 mm. Two researches were performed: (i) maize productivity and remaining residues due to production system and nitrogen dosage and (ii) nitrogen (15N) balance in maize single crop systems and intercropped with Brachiaria ruziziensis. The objective of the first research was to evaluate the use N doses, in sowing, in maize single crop and intercropped at São Desidério, BA; to establish no-till. It was adopted the randomized block design, with 10 treatments and four repetitions: T1 maize without nitrogen; T2 maize-brachiaria without N; T3 maize with 50 kg ha-1 of N; T4 maize- brachiaria with 50 kg ha-1 of N; T5 maize with 100 kg ha-1 of N; T6 maize- brachiaria with 100 kg ha-1 of N; T7 maize with 150 kg ha-1 of N; T8 maizebrachiaria with 150 kg ha-1 of N; T9 maize with 200 kg ha-1 of N; T10 maizebrachiaria with 200 kg ha-1 of N. Productivity was evaluated, nitrogen extraction and exportation, biomass production and N extraction by the brachiaria and the correlation between determined and estimated N grain quantity. Intercropping was efficient for formation of straw (5.056 kg ha-1) intending to adopt of no-till; maize responded to 50 kg ha-1 of nitrogen, independently of cropping system and brachiaria did not respond to fertilization; nitrogen extraction in the cropping systems was harmed only in the absence of N; while the exportation was reduced in the intercropped system, only in the absence of nitrogen; the estimative of N exportation can be obtained by the expression: NGE = PG x 0,09 x 0,16. The second research had objective of evaluate dynamics of N with 150 kg ha-1 of 15N-urea application in the sowing of maize single crop and intercropped with brachiaria in the same place. The randomized blocks design was adopted, with two treatments and four repetitions. Treatments were: T1 single crop maize and T2 maize- brachiaria, with 150 kg ha-1 of 15N urea at sowing. It was evaluated the accumulation of 15N by aboveground and roots; the EUFN by maize crop and brachiaria and the residual amount in the soil derived from the fertilizer. The brachiaria intercropped with maize did not restrict N avaibility. The EUFN varied between 60,4 % for intercropped and 64,8 % for single crop. Brachiaria recovered 1,4 % of the 15N applied. The RFNS were of 18% and 25% for single crop and intercropped maize. The 15N not recovered from urea was 25,5 kg ha-1 of N in the maize single crop and 19,5 kg ha-1 in the intercropped maize.

O presente experimento teve por objetivo avaliar a produtividade agrícola da soja em sistema de semeadura direta com antecipação da adubação fosfatada e potássica na cultura de Eleusine coracana, sustentando-se a hipótese de que a produtividade da soja não é reduzida devido à antecipação da adubação de base para a cultura de Eleusine coracana (L.) Gaertn. (capim-pé-de-galinha). O experimento foi conduzido na Estação Experimental Anhembi, Escola Superior de Agricultura “Luiz de Queiroz” (USP/ESALQ), no município de Piracicaba-SP, localizada à margem direita do Rio Tietê, na cabeceira da represa de Barra Bonita-SP, entre as coordenadas 22º 45’e 22º 50’ de latitude Sul, e 48º 00’ e 45º 05’de longitude Oeste, durante o ano agrícola de 2001/2002, em LATOSSOLO AMARELO Distrófico. A adubação, segundo a recomendação oficial para o estado de São Paulo, consistiu da aplicação de 90 kg de P2O5 ha-1, 50 kg de K2O ha-1 e de micronutrientes (Co, Cu, Fe, Mn, Mo e Zn). O experimento adotou delineamento em blocos completos ao acaso com três repetições. Os tratamentos experimentais consistiram em diferentes níveis de antecipação da adubação da soja, para a cultura do capim-pé-de-galinha, totalizando 12 tratamentos: T1 = nenhuma adubação; T2 = adubação convencional na soja; T3 = 50% de K, no capim-péde- galinha; T4 = 100% de K, no capim-pé-de-galinha; T5 = 50% de P, no capim-pé-degalinha; T6 = 50% de P e K, no capim-pé-de-galinha; T7 = 50% de P e 100 % de K, no capim-pé-de-galinha; T8 = 100% de P, no capim-pé-de-galinha; T9 = 100% de P e 50% de K, no capim-pé-de-galinha; T10 = 100% de P e K, no capim-pé-de-galinha; T11 = 100% de P e K + micronutrientes, no capim-pé-de-galinha; T12 = adubação foliar com micronutrientes, no capim-pé-de-galinha. As características avaliadas foram: a) capim pé-de-galinha: produção de matéria seca; b) soja: estande final, altura final de planta, porcentagem de plantas com haste verde, grau de acamamento, número de ramificações por planta, número de vagens chochas por planta, número de vagens de 3 cavidades com 3, 2 e 1 grão, número de vagens de 2 cavidades com 2 e 1 grão, número de vagens de 1 cavidade com 1 grão, número total de vagens por planta, número total de grãos por planta, peso de grãos por planta, peso de mil grãos e produtividade agrícola. As principais conclusões são: a) a adubação fosfatada e potássica da cultura da soja, antecipadas parcial ou totalmente para a semeadura do capim Eleusine coracana (L.) Gaertn., podem incrementar a produtividade agrícola de matéria seca do capim-pé-degalinha; b) a antecipação parcial ou total das adubações fosfatada e potássica da soja para a semeadura do Eleusine coracana (L.) Gaertn., nas condições em que foi instalado o experimento, não reduz a produtividade agrícola de grãos de soja; c) Trabalhos de pesquisa agronômica envolvendo estudos sobre adubação de agroecossistemas devem ser incentivados. / The present research evaluated soybean yield in a no-tillage system with previous potassium and phosphorus fertilization on the Eleusine coracana (L.) Gaertn. crop. The hypothesis was that soybean yield does not decrease due to previous fertilization on the Eleusine coracana (L.) Gaertn. (finger millet) crop. The experiment was carried out during the 2001/2002 growing season at the Estação Experimental Anhembi, Escola Superior de Agricultura “Luiz de Queiroz” (USP/ESALQ), in Piracicaba, São Paulo. The area is located at the right side bank of the Tietê river, at the beginning of the Barra Bonita Dam, between the coordinates 22º 45’and 22º 50’ latitude south, and 48º 00’ and 45º 05’ longitude west, in an Oxisol. The soybean fertilization was done according to the São Paulo State offical recommendation: 90 kg of P2O5 ha-1, 50 kg of K2O ha-1 and micronutrients (Co, Cu, Fe, Mn, Mo and Zn). The experiment designed in randomized complete blocks, with three replicates. The treatment consisted of differents levels of soybean pre-fertilization, on the finger millet crop, totalizing 12 treatments: T1 = no fertilization; T2 = conventional fertilization, on Soybean; T3 = 50% of K, on finger millet; T4 = 100% of K, on finger millet; T5 = 50% of P, on finger millet; T6 = 50% of both P and K, on finger millet; T7 = 50% of P and 100 % of K, on finger millet; T8 = 100% of P, on finger millet; T9 = 100% of P and 50% of K, on finger millet; T10 = 100% of P and K, on finger millet; T11 = 100% of P and K + micronutrients, on finger millet; T12 = fertilization with micronutrients, on finger millet. The evaluated chacaracters were: a) finger millet: dry matter production; b) soybean: final stand, final plant height, percentage of plants with green stems, bending, number of branches per plant, number of empty pods, number of pods with 3 cavities with 3, 2 and 1 grain, number of pods with 2 cavities with 2 and 1 grain, number of pods with 1 cavity with 1 grain, total number of pods per plant, total number of grains per plant, grain weight per plant, mass of 1,000 grains and total yield. The main conclusions are: a) phosphorus and potassium pre-fertilization on soybean, totally or partial applied to the Eleusine coracana (L.) Gaertn. crop, can increase the finger millet dry matter yield; b) total or partial pre-fertilization of soybean phosphorus and potassium on Eleusine coracana (L.) Gaertn. crop, under experimental conditions tested, does not decrease the soybean yield; c) more studies about fertilization in agroecosystems should be encouraged.

<p>The purpose of this study was to describe how persons who have been affected by parental incarceration during their childhood have experienced the incarceration and the contact with the parent during and after the incarceration. The purpose was also to increase the understanding for children affected by parental incarceration on the bases of how the persons described their experiences. The questions at issue of the study were; How can persons affected by parental incarceration describe their experience of the incarceration? How do the persons describe their experience of the contact between them and the parent during the incarceration and which factors affected the possibility of a contact and the experience of the contact? How did the parental incarceration affect the contact between the person and parent? The method of the study was qualitative and four interviews were made. The result of the study was analyzed through the theories symbolic interactionism and ecological systems theory. The result showed that the experience of the incarceration and the contact during the incarceration depended for example on the relations between the child and parent. It also showed that the possibility of a contact was affected by different factors, for example, the distance to the prison.</p>

<p>Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".</p><p>Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001.</p><p>För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok.</p><p>Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.</p>

<p>De krocktester som utförs idag är låsta till det system av styr och draganordningar som byggs upp. Att göra en krocktest därbilarna kan styras individuellt med hjälp av en förarrobot ökar friheten att designa tester. Att krocka två bilar som på bilden på framsidan, med 90 graders vinkel mellan bilarnas färdriktning ställer det mest tidskritiska kravet när de ska träffa varandra. Detta kräver en bra hastighetsreglering vilket är huvuddelen i examensarbetet.</p><p>I denna rapport redovisas hur ett sådant styrsystem skulle kunna byggas samt tester i en simuleringsmodell för denna typ av krocktest.</p><p>Simuleringsmodellen är uppbyggd i Matlab/Simulink och eftersträvar att efterlikna ett verkligt sidokollisionstest tillräckligt mycket för att kunna testa styrsystemet.</p><p>Efter de tester som gjorts kan man konstatera att det är möjligt att konstruera ett sådant styrsystem som kan få två bilar att träffa varandra i en sådan sidokollision som är beskriven ovan.</p>

<p>This study was made to examine how successful elite Swedish equestrian athletes perceived their transition from junior to senior level. The objectives were a) to examine Young Riders perceived demands, resources and barriers in the transition to elite seniors, and b) to examine the riders’ coping strategies, perceived quality and lessons learned from the transition. The study involved six informants (n = 6), including three females and three males (1 event rider, 2 show jumpers and 3 dressage riders). Participants were between 25-31 years of age (m = 27). A semi-structured interview guide was developed for equestrian sport and based on the Athletic Career Transition Model (Stambulova, 1997, 2003) and the Develomental Model (Wylleman & Lavallee, 2004). The results show that participants perceived emotional support as an important resource and had the ability to set long term goals. They used problem focused- and approach-cognitive coping strategies in a successful way in order to manage their perceived demands and barriers during their transition to the senior level.</p>