I dagens samhälle är det av stor vikt att kunna läsa och skriva då texter finns i olika former överallt, mycket på grund av den tekniska utvecklingen i samhället. Vägen till att "knäcka koden" ser olika ut för barn. I studien har vi valt att fokusera elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur tekniken kan fungera som stöd i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till läs- och skrivsvårigheter. Vidare är syftet att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin undervisning. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Empirin till studien är skapad genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Materialet har sedan analyserats och presenteras i resultatet. Resultatet av studien indikerar på att undervisning och stödstrukturer inom ASL stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter i sin läs- och skrivinlärning genom att de får höra och se sambandet mellan ljud och bokstav. / In today's society it's important to be able to read and write because there are texts everywhere, and also as the technology has made a bigger impact in the society. For some children it can be difficult to learn how to write and read. Because of this we have chosen to focus on pupils with disabilities in the read- and writing process. We also want to see how the technology can support pupils in their learning. The aim of this study is therefore to investigate how teachers describe their teaching in relation to reading and writing disabilities. The study also aims to investigate how pupils with reading and writing disabilities describe their education. The sociocultural theory is the base of this study. The empirics to this study is created by interviews with pupils and teachers. The empirics has been analyzed and presented in the result. The result of this study shows that the method "write to read" supports pupils with writing and reading disabilities in their writing and reading education because the link between letter and sound clarifieds for the pupils.

Den här litteraturstudien handlar om matematisk modellering med fokus på åldersgruppen 9–13 år. Vårt syfte är att undersöka om matematisk modellering är ett fördelaktigt arbetssätt i matematikundervisningen samt hur lärare kan använda sig av matematisk modellering i undervisningen undersöks. Vetenskapligt granskad litteratur analyseras och sammanställs för att jämföra vad olika forskare lyfter fram om matematisk modellering. Olika tidskriftsartiklar, ett konferensbidrag och en doktorsavhandling har analyserats. Resultatet visar både för- och motargument till matematisk modellering i åldrarna 9–13 år. Jämförelserna av forskningen i vårt resultat visar att argumenten för matematisk modellering väger tyngre och stödjs av flera forskare än vad motargumenten gör. Ett viktigt argument som många forskare lyfter fram är att modellering hjälper eleverna att överföra matematiken till verkligheten, för att lösa vardagliga problem och på så vis få förbättrade kunskaper om matematikens tillämpningar.

The aim of this study was to research how teachers describe their knowledge of gifted students and their mathematics education with these students in grades 1-3. Through qualitative interviews eight teachers has been asked how they identify gifted students, how they adjust the education and what support they would need to befriend gifted students in mathematics education. The results indicate that the teachers are aware of the presence of gifted student in mathematics. The methods to identify and adjust teaching varied between the respondents and certain approaches was more favorable than others according to previous research. Common to all the respondents, however, was the desire for additional resource and commitment from the organization to help benefit gifted talents within mathematics. The conclusion is that today ́s teachers needs more knowledge about giftedness, as well as support in order to further promote learning for gifted students within the teaching of mathematics. / Studiens syfte var att undersöka hur lärare beskriver sina kunskaper om särskilt begåvade elever och sin matematikundervisning med dessa elever i årskurs 1-3. Genom kvalitativa intervjuer har åtta verksamma lärare intervjuats om hur de identifierar särskilt begåvade elever, hur de anpassar undervisningen samt vilket stöd lärarna anser sig behöva för att undervisa särskilt begåvade elever i matematik. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om förekomsten av särskilt begåvade elever inom matematiken. Metoderna för att identifiera och därefter anpassa undervisningen varierade mellan respondenterna samt vissa tillvägagångssätt var mer gynnsamma än andra enligt tidigare forskning. Gemensamt för alla respondenter var dock önskan om ytterligare resurser och satsning från organisationen för att kunna hjälpa att gynna särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Utifrån detta kan man dra slutsatser om att dagens lärare behöver mer kunskap kring särskild begåvning, samt stöttning för att vidare kunna främja lärandet för särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen.

No description available.

This study was a continuation of previous research by Stambulova et al., (manuscript submitted; Lundell-Olsson & Pehrson, 2014), with the purpose to validate and update the empirical model ”Phases in the Junior-to-Senior Transition in Swedish Ice Hockey Players”. The objectives of the study were to (1) to collect opinions and reflections of expert senior players and coaches about the empirical model as a whole and about content of each JST phase and (2) to update the empirical model based on the participants’ feedback. Fifteen Swedish professional ice hockey players and coaches were recruited for focus groups and interviews and data were collected regarding their opinions of the empirical model. The results supported (a) the sequence of phases, (b) the titles and duration of the model, and (c) the psychological content in terms of perceived demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes, was updated. Five themes’ names were changed and sixteen new themes were added. Based on the empirical models confirmation and suggested updates, the validated model ”Phases in the Junior-to-Senior Transition in Swedish Ice Hockey Players” was created. The results of the study are discussed in relation to theoretical frameworks, previous research, methodology, future research, and applications. / Denna studie var en fortsättning på tidigare studie av Stambulova et al., (manuskript inskickat; Lundell-Olsson & Pehrson, 2014) med syfte att validera och uppdatera den empiriska modellen ”Faser i övergången från junior till senior hos Svenska ishockeyspelare”. Målet med studien var (1) att samla in åsikter och reflektioner från erfarna seniorspelare och tränare kring den empiriska modellen som helhet och varje fast i övergången från junior till senior, samt att (2) uppdatera den empiriska modellen grundat på deltagarnas feedback. För att uppnå detta så rekryterades femton professionella svenska ishockeyspelare och tränare som deltog i fokusgrupper och intervjuer och data samlades in kring deras åsikter om den empiriska modellen. Resultaten stödde (a) sekvensen av faser, (b) dess titlar och varaktighet och (c) det psykologiska innehållet i form av krav, barriärer, resurser, copingstrategier och utfall. Fem temans namn ändrades och sexton ny tillkom. Baserat på resultaten ansågs den empiriska modellen validerad och uppdaterade i en validerad modell ”Faser i övergången från junior till senior hos Svenska ishockeyspelare”. Resultaten diskuteras vidare i relation till teoretiska ramverk, tidigare forskning, metodologi, framtida forskning, och tillämpbarhet.

The aim of this study is to understand the extent, depth, magnitude and significance of subglacial sediment deformation. It will examine the role of this deformation in controlling glacier dynamics and landform generation in glaciers in general, and polythermal glaciers in particular. A detailed multi-dimensional approach is used to study recently exposed glacigenic sediments on the forefields of three polyglaciers in the Tarfala Valley, northern Sweden. Overridden fluted moraines and diamicton plains occur in each forefield. These palimpsest landforms consist of multiple subglacial traction tills. Flutes have quasi-regular geometry and about half of those studied have no initiating boulder. It is suggested here that flute formation by forced-mechanisms was superimposed on flute formation related to a topographically-induced flow instability. In each forefield the depth of the deforming-bed averaged between 0.2m and 0.6m thickness. Detailed clast fabric data suggest the diamicton plain is composed of thin layers of traction tills that accreted over time as the zone of deformation moved upwards. Laboratory shear box tests show that subglacial deformation required elevated pore-water pressures, which suggests deforming-bed conditions and flute formation were restricted to the temperate zones of polythermal glaciers. Magnetic fabrics suggest strain magnitudes were moderate (≤10), rather than the very high strain magnitudes (>10²) required by the deforming-bed model. The application of the micro-structural mapping technique demonstrates that subglacial deformation was multi-phase, heterogeneous, and partitioned into the softer and more easily deformed parts of the matrix. Consequently, deformation is controlled by variations in sediment granulometry and pore-water pressure, and is likely to have been spatially and temporally variable, a finding that supports the ice-bed mosaic model. The strain magnitudes and deforming-bed thickness suggest that soft-bed deformation did not exert a major control on glacier dynamics during the Little Ice Age advance.

<p>Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.</p>

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter stroke krävs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre strokepatienters återgång till arbete. Metod: En allmän litteraturstudie, där fem kvantitativa och sex kvalitativa studier granskas. Meleis Transition Teori används som omvårdnadsperspektiv. Resultat: Att enbart klara av P-ADL är inte avgörande för återgång till arbete. Sänkt koncentrationsförmåga och kronisk trötthet återkommer i samtliga studier. Sociala faktorer som påverkar återgång i arbete är stöd från arbetsplatsen, arbetskamraterna, familj och vänner. Känslan av att behöva gå i förtidspension påverkar livssituationen och återgång till arbete. Även utbildningsnivå och vilket yrke strokepatienten har, påverkar. Slutsats: Unga strokepatienter behöver åldersanpassad rehabilitering och tydlig information. Vårdpersonal behöver tillgodose och erkänna att yngre strokepatienter kan ha andra behov. Kvinnor och män har dessutom helt olika krav på sin rehabilitering. / Background: Among all people suffering from stroke, a fifth part is younger than 65 and 5% are younger than 55 years. After a stroke the rehabilitation efforts are often considerable. According to several studies and reports of people of working age suffering from stroke, show that less than half return to gainful employment. Aim: Young people with stroke may find that their needs are not met regarding the rehabilitation and return to work. Objective: To identify the factors that influence young stroke patients return to work. Methods: A literature review, in which five quantitative and six qualitative studies reviewed. Meleis‟ Transition Theory is used as a nursing perspective. Results: To manage P-ADL is not decisive for returning to work. Deteriorated concentration and chronic fatigue was found in all studies. Social factors that influence return to work are: assistance from the workplace, colleagues, family and friends. The feeling of having to take early retirement affects life and return to work. Also education and the profession of the stroke patient affect. Conclusion: Young stroke patients need age-appropriate rehabilitation and direct information. Health professionals need to meet and recognize that young stroke patients may have other needs. Women and men are also quite different requirements for their rehabilitation.

Forskningsproblem          Under 2006 infördes en lagändring kring att ersättning till VD måste specificeras i tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Reglerna infördes från politikernas håll för att se en mer återhållsam ersättning till VD och återupprätta de senaste årens minskade förtroende för näringslivet. Dock har åsikter riktats mot lagändringen som menar att den har motverkat sitt syfte och istället trissat upp ersättningen till VD. Syfte                                   Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan utvecklingen av ersättningen till VD och kravet på tilläggsupplysningar. Metod                                Studien har en kvantitativ utgångspunkt och en poolad ansats. Två hypoteser har härletts ifrån befintlig teori och tidigare forskning. Hypoteserna testades gentemot data inhämtad ifrån 573 årsredovisningar utspritt över tre år. Slutsats                              Ett signifikant samband har identifierats som säger att ersättningen till VD har ökat sedan 2006. Resultatet styrks av tidigare forskning och de teorier som studien bygger på. Målet med lagändringen har således misslyckats. / Problem                             In 2006, a change in the law was introduced regarding disclosure about CEO compensation. The CEO compensation now had to be specified in the disclosure. The law was introduced by politicians who wanted to restrain the CEO compensation, which had affected the business community negative. However, opinions made against the change in the law claim that it is counterproductive and instead of decreasing the compensation, the law has increased the CEO compensation. Purpose                              The purpose of the study is to explain if there is a connection between the development of the CEO compensation and the requirement of disclosures. Method                              The study is based on a quantitative method and a pooled approach. Two hypotheses were derived from existing theory and previous research. The hypotheses were tested against data collected from 573 annual reports, spread over three years. Conclusion                         A significant connection was found and it says that the CEO compensation has increased since 2006. The result is supported by previous research and theories that the study is based on. The aim of the legislative change has therefore failed.

Vad har flickorna Anna, Lotta och Timoteij gemensamt? Och vad skiljer dem åt? Hur hon än har sett ut eller agerat har flickan i den svenska flickboken diskuterats och kritiserats. Anna i Väninnorna (1912), Lotta i Festligt, Lotta! (1969) och Timoteij i Kär i kärleken (2011) är alla 16 år gamla och huvudroller i var sin ungdomsroman som kategoriseras som flickbok. Centrala motiv i den traditionella flickboken var ofta utvecklingen från flicka till kvinna, den problematik som cirklar kring kärlek och män, äktenskap, familj och hem. Från att flickboksgenren var lämplig läsning för borgerskapets flickor förkastades den under 1960- och 1970-talet. Flickboken skulle dö. Under 1990-talet fick flickboken upprättelse där nutida flickboksforskare menade att de äldre flickböckerna endast förhöll sig till den dominerande strukturens tillåtna form. Idag är det närmare 50 år sedan begreppet ungdomslitteratur ersatte de båda termerna flick- och pojkbok, men forskare menar att vi i ungdomslitteratur från 2000-talet fortfarande kan se mönster från den äldre flickbokslitteraturen. Vem är då denna kritiserade och diskuterade flickboksgestalt? Vad jag i den här uppsatsen vill undersöka är om det går att utröna några likheter och skillnader i hur flickan beskrivs och konstrueras i tre ungdomsromaner som kategoriseras som flickböcker, även om de är skrivna under olika tidsperioder. Jag är nyfiken på vem flickboksgestalten är och vill därför studera flickan utifrån tre typiska flickboksteman: kropp/kön, relationer och utvecklingen från flicka till kvinna.