<p><strong>Síntesis</strong>:</p><p>Mi tesina trata sobre las diferencias semánticas y pragmáticas frecuentes entre la novela histórica sueca <em>Vägen till Jerusalem</em> del autor Jan Guillou (1998) y la versión traducida al español, <em>Del norte a Jerusalén</em>. La novela fue traducida al castellano por Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez Giménez en 2002.</p><p>Es precisamente mi interés en el ambiente histórico en que se desarrolla la novela el que me hace querer desarrollar mi tesina sobre ese tema. Sobre todo me interesa cómo son presentados las personas y los nombres suecos. Sin embargo, es importante constatar que mi estudio no tiene el propósito de encontrar errores en la traducción, sino de investigar las diferencias y tratar de entender y explicar sus causas. En mi opinión una traducción es un texto aparte del original, y por eso es inevitable que existan diferencias entre la traducción y el texto original.</p><p>El primer capítulo empieza con la hipótesis y el objetivo del estudio, así como el trasfondo científico y el marco teórico. Allí se muestran los diferentes problemas que se presentan frecuentemente en el proceso de traducción y cómo se pueden aplicar las ideas de investigadores anteriores a este estudio. Finalmente, se encuentra una descripción del corpus, el método a llevar a cabo en el trabajo y un resumen.</p><p>El segundo capítulo contiene la presentación del estudio, es decir, las diferencias entre el texto original y la traducción que he podido encontrar. Se muestran, por ejemplo, adiciones y omisiones encontradas en la traducción.</p><p>En el tercer capítulo se presentan las pautas y tendencias sobre el método utilizado por el traductor a la hora de hacer su traducción, y en el cuarto capítulo se muestran las conclusiones.</p><p>Entre las conclusiones, se puede establecer que hay muchos ejemplos de diferencias tanto semánticas como pragmáticas. Sobre todo hay ejemplos de omisiones semánticas y adiciones explícitas. Hay también muchos ejemplos de nombres, sitios y palabras anticuadas, que a menudo son difíciles de traducir.</p><p><strong>Hipótesis:</strong></p><p>La hipótesis fundamental es que hay diferencias semánticas y pragmáticas entre la novela <em>Vägen till Jerusalem</em> del autor sueco Jan Guillou y la versión traducida al español por Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez, <em>Del norte a Jerusalén</em>, y que la traducción, por tanto, no puede proporcionar el mismo punto de vista de la historia que el texto original. Otra hipótesis es que las palabras suecas que tienen un carácter histórico o geográfico son difíciles de traducir al español. <strong></strong></p><p><strong>Objetivo y propósito</strong>:</p><p>El objetivo del estudio es investigar qué estrategia han utilizado los traductores de <em>Vägen till Jerusalem</em> de Jan Guillou a la hora de realizar su versión de la obra, <em>Del norte a Jerusalén</em>. Esto incluye un análisis de cómo los traductores, Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez, han tratado las palabras, expresiones idiomáticas y sintagmas varios traducidos que son típicos del idioma sueco y que no necesitan una explicación en sueco, pero que no son cosas sobrentendidas por hispanohablantes. No obstante, es probable que el traductor haya usado más de un modelo para la traducción, o tal vez una mezcla de varios, de modo que se hace necesario limitar el estudio a unos determinados aspectos.</p><p>Principalmente, se estudian factores semánticos como por ejemplo adiciones y omisiones en la traducción, matices de significado y errores semánticos. Los aspectos pragmáticos son aquellas palabras típicas de la cultura y el problema que conlleva su traducción cuando no se encuentran en el idioma al cual se traducen, y hay diferentes posibilidades de resolver este problema.</p><p>Por tanto, el objetivo general de mi estudio consiste en investigar si la obra es traducida con el objetivo de tener el mismo contenido semántico que la original o si es traducida lo más fielmente posible, desde una perspectiva literal. Eso significa ver si la versión española se sirve de expresiones y palabras que faciliten la comprensión para los hispanohablantes, o si, por el contrario, está basada en traducciones literales directas. El propósito es encontrar esas diferencias semánticas y pragmáticas para poder llegar a una conclusión acerca de la metodología que han usado los traductores para hacer su trabajo.</p>

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som har högst sjukfrånvaro och för att minska den, med dess konskekvenser för individen och samhället, inrättades Sjukskrivningsmiljarden. Det gav hälso- och sjukvården ökade möjligheter att med sjukskrivningskoordinatorer effektivisera rehabiliteringen av de sjukskrivna. Den sjukskrivne upplever konsekvenser ur flera aspekter, inte minst avseende livskvaliteten. Sjukskrivningslängden står i direkt samband med den sjukskrivnes självförmåga till rehabilitering och desto längre sjukperioden är desto svårare är det att återgå till arbetet. Studier, såsom den av Noordik et al. (2011), menar att om den sjukskrivne upplever ett stöd från omgivningen stärks självförmågan och därmed ökar möjligheten till rehabilitering och återgång till arbetet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjukskrivningskoordinerande sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med att stärka sjukskrivnas självförmåga. Metod: Genom en kvalitativ design genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta sjukskrivningskoordinerande sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet. Kategorin Koordinatorns behov och förutsättningar för att kunna stärka den sjukskrivnes självförmåga belyser de kunskaper och faktorer som möjliggör ett stärkande av den sjukskrivnes självförmåga. Det är bland annat av värde att koordinatorn besitter kunskap om Försäkringskassans regler och att den egna yrkeserfarenheten som sjuksköterska används i mötet med den sjukskrivne. Förhållandet mellan koordinatorn och den sjukskrivne beskriver vikten av en helhetssyn, att vara tillgänglig för den sjukskrivne och risken med att göra för mycket. Den tredje kategorin Genomförande av arbetet som koordinator handlar om erfarenheter kring hur koordinatorn utför sitt arbete. Faktorer som beskrivs är att motivera den sjukskrivne, hjälpa denne finna en begriplighet och koordinatorns samarbete med andra aktörer. Slutsats: Koordinatorer betonar vikten av den sjukskrivnes självförmåga och för att kunna stärka denne behövs en relation som grundar sig på tillit. Helhetsperspektivet gör att koordinatorn kan anpassa insatserna vilket möjliggör en individanpassad rehabilitering och återgång till arbete. / Background: Sweden is one of the countries with the highest sick leave and in order to reduce it, with it´s consequences för the individual and the society, the Swedish government did a financial investment called Sjukskrivningsmiljarden. This increased the ability to, due to the coordinators function, increase the efficiency of patients’ rehabilitation process. Being on sick leave has consequences for patients in many areas, not least the quality of life. The length of sick leave is dependent upon patients´ self-efficacy concerning rehabilitation and returning to work. Research, such as Noordik et al. (2011), also indicates how patients´ self-efficacy can be strengthen by the support from the coordinator and thereby increase the capability to rehabilitation and return to work. Aim: The aim of the study was to describe the sick leave-coordinating nurses’ experiences of strengthening self-efficacy in patients on sick leave. Method: A qualitative approach was used and data was collected by semi-structured interwievs. Eight sick leave-coordinating nurses participated and interviews were analysed with manifest content analysis. Results: Three categories resulted. The category Needs and conditions of the coordinator in order to strengthen the self-efficacy of the patient on sick leave describes the knowledge and factors needed to increase the patients self-efficacy. It is, among other things, important that the coordinator has knowledge in how the social insurance system works and that the coordinator uses her professional experiences as a nurse in contact with patients on sick leave. The relationship between the coordinator and the patient on sick leave describes the value of adopting a holistic perspective, to be available for the patient and the immanent risk of doing too much for the patient. The last category, Conducting the tasks of the coordinator, illustrates perceptions of how the coordinator conducts her work. Coordinators described how to motivate patients; how to support the patient to find comprehensibility; and how coordinators cooperate with other stakeholders. Conclusion: Sick leave-coordinators emphasizes the importance of the self-efficacy of the patient on sick leave. A relationship based in thrust is needed to strengthen the patients self-efficacy. The holistic perspective proposed by the coordinators opens opportunitites to individually adapt each patient´s the process of rehabilitation and return to work.

Abstract ”Do you have common sense? Great! Then you can work as a preschool teacher!” A qualitative study of preschool teachers and Facebook The aim of this study is to investigate how preschool teachers, working in a small town, feel that their professional role affects their private use of Facebook. We will also like to find out what expectations preschool teachers themselves perceive that others, ie, parents of children in preschool, have on them and their behavior on Facebook. Therefore, it is also relevant to consider the expectations that parents have for preschool teachers' behavior on Facebook . By comparing the expectations and perceptions of these groups, we want to try to find out what moral principles that guide the perceptions and the behaviors. The issues designed with the purpose is:   How does preschool teacher's professional role affect their private use of Facebook? How do parents, with children at the preschool expect that teachers should behave on Facebook? What are the moral principles underpinning the preschool teachers' behavior on Facebook ? What are the moral principles underpinning the parental perceptions of preschool teachers' behavior on Facebook ?   The results of the study show contradictions in the answers from both preschool teachers and parents. These contradictions are inherently interesting, and are also the focus of the analysis. Different moral dimensions occurred to be in conflict with each other, such as the right to privacy and common sense. The conclusions we can draw from this study is that preschool teachers adapt their behavior on Facebook, because of the professional role as preschool teachers. We can also see that parents have certain expectations of how a preschool teacher should behave, and that these expectations are guided by professional standards and common sense.

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / Farming systems can act as a source or sink of atmospheric carbon, depending on the type of culture and soil management system adopted. This thesis presents a comparative study between the data obtained from two micrometeorological stations installed on the corn crop, in order to assess the impact of two tillage systems for corn (conventional tillage-CT and no-till-NT) in net ecosystem exchange of carbon fluxes (NEE). The flux were evaluated by the method of eddy covariance (EC), during the 156 days of maize. The results show that the two systems of planting corn act as drain CO2 −C and that there is a difference in the absorption ofCO2−C between the two planting systems with a NT with higher net exchange of carbon in the ecosystem in relation to CT . The biggest difference between the systems occurs in the first half cycle of corn, and after 40 days the cultures behave as a source of CO2−C, with higher values of CT issue at this time in relation to NT, and from then culture behaves as CO2−C drain. We conducted a study on the relative role of low-frequency and turbulent processes in the nocturnal boundary layer through the analysis of two-point correlations of wind components. Noting that the low-frequency processes dominate the two-point correlations in weak wind conditions, that the vertical two-point correlations of the spanwise component are negative at the very low time scale limit and that the statistical properties of the turbulent field are preserved horizontally over distances for which the two-points correlation have already been largely reduced. / Os sistemas agrícolas podem atuar como dreno ou fonte de carbono atmosférico, dependendo do tipo da cultura e do sistema de manejo do solo adotado. Este trabalho apresenta um estudo comparativo entre os dados obtidos a partir de duas estações micrometeorológicas instaladas sobre a cultura de milho, com o objetivo de avaliar o impacto de dois sistemas de semeadura de milho (preparo convencional-PC e plantio direto-PD) na troca líquida do ecossistema dos fluxos de carbono (NEE). Os fluxos foram avaliados pelo método de covariância de vórtices turbulentos (MCV), durante o período de 156 dias da cultura do milho. Os resultados obtidos mostram que os dois sistemas de cultivo de milho atuam como dreno de C−CO2 e que a há uma diferença quanto a absorção de C−CO2 entre os dois sistemas de plantio, com o PD apresentando maior troca líquida de carbono no ecossistema em relação ao PC. A maior diferença entre os sistemas ocorre na primeira metade do ciclo da cultura do milho, sendo que nos primeiros 40 dias as culturas se comportam como fonte de C−CO2, com o PC apresentando valores maiores de emissão neste período em relação ao PD, e a partir de então a cultura se comporta como dreno de C−CO2. Realizou-se um estudo sobre o papel relativo das baixa frequências e dos processos turbulentos na camada limite noturna através da análise de correlações de dois pontos das componentes do vento. Verificando-se que os processos de baixa frequência dominam as correlações de dois ponto em condições de vento fraco, que as correlações verticais de dois pontos da componente lateral do vento são negativas no limite de escala de tempo muito baixa e que as propriedades estatísticas do campo turbulento são preservadas horizontalmente ao longo de distâncias para os quais as correlações de dois pontos já foram largamente reduzidos.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.

Studien analyserar Diana Wynne Jones bok Det levande slottet (2005) och Studio Ghiblis film med samma titel (2004) i syfte att undersöka vilka förändringar som skett i övergången från bok till film. Delarna som undersöks är narrationen, karaktärerna, värderingar och budskap samt ifall filmen anpassats till japanska förhållanden och/eller japansk publik. Detta görs genom en komparativ metod. Studien diskuterar även möjligheten att använda något av verken i undervisning för årskurserna F–3. Resultatet visar att skillnaderna mellan bok och film är så stora att det är svårt att endast tala om en filmadaptation och att det därför är bättre att använda begreppet transformation. Även om filmen fortfarande har ett gemensamt tema med boken – alla ska kunna accepteras för den de är – har förändringarna och det nya temat krig tagit överhanden och påverkat narrationen, budskap, värderingar och karaktärer. I filmen finns inga förändringar som pekar på specifik anpassning till japansk publik, men genom filmens teckningar är det ändå tydligt att filmens regissör Hayao Miyazaki ingår i en japansk kultur. Resultatet visar dessutom problematik kring bokens användning i årskurserna F–3, men att det trots detta finns möjligheter att använda både den och filmen för att diskutera värden och budskap i de lägre årskurserna.

Today the internet is a world wide web connecting billions of devices. All these devices need an IP-address to be able to communicate with one another. With the current version of the internet protocol, IPv4, the address space is limited. To solve this problem a transition to the latest version, IPv6, has begun. But the transition is going slowly partly because of a temporary solution called NAT, Network Addressing Translation. With the help of interviews with highly appointed employees from large IT companies in Sweden, this study examines the impact of factors other than NAT that are affecting the speed of the transition, and why a technically advanced country like Sweden is so far behind in this process. The results show that the demand of the consumers is not high enough and that cost versus incentives is not balanced well enough for a transition to go quicker. But in time the speed will increase and further research could perhaps help the speed of the transition grow. / Idag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare.

Studiens syfte var att undersöka det eventuella, prediktiva förhållandet mellan de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och stöd, psykisk ohälsa och intentioner till egen uppsägning (IEU) bland socialsekreterare anställda i en medelstor kommun i södra Sverige. Studien är av kvantitativ art och har utgått från en tvärsnittsdesign. Genom en webbaserad enkät som skickades till samtliga socialsekreterare i kommunen samlades data in angående de aktuella variablerna. Efter bortfallsanalys uppgick den totala svarsfrekvensen till 37% vilket innebar att 102 respondenters besvarade enkäter inkluderades i studien. Insamlade data analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys vars resultat visade att krav positivt predicerade IEU medan kontroll, stöd och högre ålder predicerade IEU negativt, samt att psykisk ohälsa inte predicerade IEU. Noterbart var att stödet hade ett avgörande, prediktivt förhållande till IEU. För vidare forskning föreslogs longitudinella studier för att bekräfta den aktuella studiens prediktiva förhållanden.

En av de mest ingripande åtgärder det offentliga kan vidta mot en enskild är att omhänderta ett barn. Det krävs därför omfattande skyddsmekanismer för att beslutet om omhändertagande inte blir fattat utan rättslig grund. Saknas samtycke från vårdnadshavare eller den unge om denne är över 15 år, krävs att domstol fattar beslut om omhändertagande i enlighet med lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [cit. LVU]. Processen i förvaltningsrätten är en flerpartsprocess som är upplagd kontradiktoriskt, vilket innebär att socialnämnden går in som part mot barnet eller den unge och/eller vårdnadshavaren, och var och en av parterna ska ha tillfälle att yttra sig över allt material som motparten inger till domstolen, samt ha samma möjligheter att utveckla sin talan och åberopa bevisning. Den enskilde ska därmed tillförsäkras en likvärdig partsställning som socialnämnden. För att säkerhetsställa detta tillförordnas den enskilde ett offentligt biträde, vars huvudsakliga uppgift är att garantera den enskildes rättsliga ställning genom att ge barnet eller den unge och/eller vårdnadshavaren den hjälp som krävs för att utredningen ska bli så fullständig som möjligt. Uppsatsen syftar huvudsakligen till att utreda och analysera på vilket sätt processen i LVU-mål tillgodoser kraven på en likställd process - där parterna får samma möjligheter att utveckla sin talan och åberopa bevisning. För att finna ett svar måste utredningsskyldighet, beviskrav och bevisbördan samt det offentliga biträdets roll i processen utredas. Utgångspunkten är att söka svar genom en rättsdogmatisk metod och undersöka rättskällor såsom lagstiftning, förarbeten, prejudikat och doktrin. Den utförda analysen påvisar att en långtgående utredningsskyldighet för både socialnämnden och domstolen finns, men att det inte förekommer samma möjlighet för parterna att utreda omständigheterna i målet. Det finns ett högt ställt beviskrav, dock ges parternas utsagor olika bevisvärde. Där sakkunniga och utsagor från det offentliga värderas generellt högt, jämfört med utsagor från enskilda och i synnerlighet barn som värderas lågt. Bevisbördan åligger på socialnämnden. Slutsatsen är att den enskilde parten inte tillförsäkras en likställd partsställning i processen, utan den enskilde partens rätt bör stärkas genom att det offentliga biträdets uppdrag specificeras i lag och att deras befogenheter utökas, samt att sakkunniga används i större utsträckning för att öka domstolens kompetens angående barn och unga.

Digitaliseringen i svensk skola är en process som pågått under lång tid och från höstterminen 2017 finns nya skrivningar i läro-, kurs- och ämnesplaner om förstärkt digital kompetens (Skolverket, 2017). Kommuner satsar på att ge varje elev ett digitalt hjälpmedel i form av en bärbar dator eller lärplatta. Hittills har inte något tydligt samband mellan dessa digitala satsningar och ökad måluppfyllelse kunnat påvisas. Det finns få undersökningar om elevers uppfattningar av digitalisering i skolan vilket föranledde denna studie med syfte att undersöka och beskriva högstadieelevers egna uppfattningar av digitala läromedel jämfört med analoga i ämnet matematik och därigenom bidra till fördjupad kunskap. Tre forskningsfrågor formulerades för att uppfylla syftet: Hur arbetar elever med digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Vilka aspekter av lärande urskiljer elever i relation till digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Föredrar elever digitala läromedel, analoga läromedel eller både och? Då studiens syfte är att söka och beskriva elevers uppfattningar av ett fenomen har med utgångspunkt i detta gjorts valet att använda fenomenografisk ansats och denna kvalitativa metod har även använts för insamling och analys av data. För att besvara frågeställningarna består materialinsamlingen av 11 inspelade och transkriberade djupintervjuer med högstadieelever. Materialet har analyserats och resulterat i tre olika utfall med beskrivningskategorier kopplade till varsin frågeställning. Tillsammans utgör frågeställningarnas utfallsrum studiens resultat (Marton &amp; Booth, 2000; Uljens, 1989).  Resultatet visar att elever inte är odelat positiva till digitala läromedel i matematikundervisningen utan föredrar en kombination av digitala och analoga läromedel och beskriver motivation och variation som grund för ställningstagandet. Eleverna vill vara delaktiga i beslut rörande när och hur digitala och analoga läromedel bör användas för att vara till hjälp vid arbete och inlärning i matematik. Svensk skola kanske står inför en förändrad syn på kunskap och lärande i och med digitaliseringen där den traditionella kunskapssynen bör utmanas i syfte att nå ökad måluppfyllelse (Kjällander, 2014; Kroksmark et al., 2013; Steinberg, 2013). I denna förändringsprocess bör eleverna, utifrån en tolkning av deras utsagor i studien, få vara delaktiga. / The digitizing in Swedish school is a process in progress for many years and since the autumn term of 2017 there are new writings in the curriculum about strengthened digital competence (Skolverket 2017). Municipalities invest in giving every pupil a digital aid such as a laptop or a tablet. At the time, no clear connection between these invests and higher goal achievement have been proved. There are only a few studies about pupils´ perceptions of digitizing in school which prompted this study with purpose to investigate and describe secondary school pupils’ own perceptions of digital teaching materials compared to analogue in mathematics and thereby contribute to in-depth knowledge. Three research questions were formulated to fulfill the purpose: How do pupils work with digital teaching materials compared to analogue teaching materials in mathematics? What aspects of learning do pupils distinguish in relation to digital teaching materials compared to analogue teaching materials? Do pupils prefer digital teaching materials, analogue teaching materials or a combination? Since the purpose of the study is to search and describe the pupils’ perceptions of a phenomenon the choice has been made to use a phenomenographical approach and this qualitative method has also been used in gathering and analyzing data. To answer the research questions the material gathering consists of 11 recorded and transcribed interviews with secondary school pupils. The material has been analyzed and resulted in three different outcomes with description categories linked to each research question. Together, the questions outcomes constitute the result of the study (Marton &amp; Booth, 2000; Uljens, 1989). The result also shows that pupils are not undivided positive to digital teaching materials in mathematics and prefer a combination of digital and analogue teaching materials. They describe motivation and variation as a basis for their positioning. The pupils want to be involved in decision making concerning when and how digital and analogue teaching materials should be used to be helpful in work and learning in mathematics. The Swedish school stands in front of a changed view of knowledge and learning since digitizing where the traditional view of knowledge should be challenged in order to reach an increased goal achievement (Kjällander 2014; Kroksmark et al. 2013; Steinberg 2013). In this change process the pupils should, based on an interpretation of their perceptions in the study, be involved.